ÅRSREDOVISNING 2013
Innehåll Förbundsdirektören och direktionens ordförande har ordet... 2 Förvaltningsberättelse... 3 Bakgrund... 3 Syftet med Kunskapsförbundet... 4 Kunskapsförbundets vision drömmen om framtiden... 5 Kunskapsförbundets organisation... 6 Finansiering... 7 Omvärldsanalys... 7 Förutsättningar för utveckling och framtid... 8 Händelser under året... 9 Målavstämning för verksamhetsåret 2013... 12 Personalredovisning... 19 Driftsredovisning... 21 Investeringsredovisning... 22 Verksamhetsberättelser per enhet 2013... 22 Direktion... 22 Kansli... 23 Gymnasieverksamheterna... 24 Vuxenutbildningen... 27 Administration... 30 Finansiella rapporter... 32 Redovisningsprinciper... 32 Resultaträkning... 34 Finansieringsanalys... 35 Balansräkning... 36 Noter... 37 Revisionsberättelse... 40
Förbundsdirektören och direktionens ordförande har ordet En drömfabrik tar form! Trollhättan och Vänersborg har med gemensamma krafter tagit sig an de spännande och ibland svåra utmaningar som finns inom gymnasieverksamhet, vuxenutbildning och yrkeshögskola. Sedan ett år tillbaka finns dessa verksamheter, i de båda kommunerna, samlade i Kunskapsförbundet. Under förbundets första år har arbetet av självklara skäl handlat om sjösättning och att få en bra funktionalitet i allt. Förutom detta har tre områden varit prioriterade; kvalitet, attraktivitet och effektivitet. Tidigt konstaterades att Kunskapsförbundet väst hade stora ekonomiska utmaningar att hantera. Halva rsprognosen pekade mot ett underskott pa cirka 27 miljoner 2013. En analys av prognoser gällande kommande a rs elevkullar visade dessutom att underskottet kan stiga till över 47 miljoner fram till 2016 om inga a tgärder vidtas. Det fanns sa ledes starka skäl att omga ende inleda ba de ett kortsiktigt arbete med omedelbara aktiviteter, och kanske viktigare, ett la ngsiktigt arbete för att förändra ra dande situation. Under året har en rad åtgärder vidtagits för att förbättra den ekonomiska situationen. Genom återhållsamhet vid inköp och vid anställning i kombination med anpassning av personalstyrkan blev årets resultat -19,9 miljoner. Under året har processen med att ta fram en långsikt plan pågått. Verksamhetens olika delar har utretts och analyserats och olika förslag har presenterats i Kunskapsförbundets politiska direktion. 2013 har också inneburit ett intensivt arbete med kvalitet. Införandet av karriärtjänster, utvecklade av samarbeten med universitet och Högskolan Väst samt en satsning på ledarna inom förbundet är bara några exempel. Arbetet med attraktivitet har pågått hela året. Under våren genomfördes ett omfattande varumärkesarbete som resulterade i en bra grund att arbeta vidare med. I samband med detta lanserades också Kunskapsförbundets vision: En drömfabrik där alla växer och känner framtidslust. 2013 har varit ett bra år. Mycket har hänt, men det finns också många spännande utmaningar kvar att ta sig an 2014. Johan Olofson Förbundsdirektör Maud Bengtsson (S) Direktionens ordförande 2
Förvaltningsberättelse Bakgrund Den 1 januari 2013 sjösattes Kunskapsförbundet väst, som en följd av att Trollhättans stad och Vänersborgs kommun hade bestämt sig för att samla sina gymnasie- och vuxenutbildningar i ett gemensamt kommunalförbund. Avsikten med förbundsbildandet var att tillsammans åstadkomma en effektivisering av det totala resursutnyttjandet så att det blir möjligt att långsiktigt säkerställa resurser för undervisning och stöd för elevernas utveckling. Det gemensamma förbundet skulle ge förutsättningar att behålla möjligheterna att påverka i en komplex situation, med vikande elevunderlag, och inte hamna i att enbart passivt tvingas anpassa kostnader till en sänkt intäktsnivå. Bevarad och förstärkt utbildningskvalitet ska vara en ledstjärna för kommunalförbundet. Utbildningskvalitet leder till konkurrenskraft och inspirerar eleverna att välja det kommunala utbudet inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. (Projektrapport Kunskapsförbundet väst, Malmfors 2012) Sammanfattningsvis kan man säga att Kunskapsförbundet har i uppdrag att uppnå högsta möjliga kvalitet i den pedagogiska verksamheten, inom ramen för den tilldelade resursen. Fokus ska ligga på kvalitet för eleven. 3
Syftet med Kunskapsförbundet Enligt förbundsordningen har Kunskapsförbundet till ändamål Att genom mellankommunal samverkan rörande tillhandahållandet av utbildning inom de frivilliga skolformerna uppnå ökad utbildningskvalitet för ungdomar och studerande i medlemskommunerna. Att i samverkan med förbundsmedlemmarna och externa aktörer skapa förutsättningar för ett livslångt lärande Att vara en vikig part i arbetet med att öka medlemskommunernas långsiktiga attraktionskraft samt Att verka för att de frivilliga skolformerna ska vara en drivkraft i samhällsutvecklingen Kommunalförbundet ska, till fullgörandet av sitt ändamål, i enlighet med skollagen och annan för verksamheterna tillämplig lag eller författning, tillhandahålla utbildning inom: Gymnasieskola Gymnasiesärskolan Kommunal vuxenutbildning Särskild utbildning för vuxna Utbildning i svenska för invandrare Kommunalförbundet ska överta förbundsmedlemmarnas samtliga lag- och författningsstadgade skyldigheter och befogenheter inom ovan angivna skol- och utbildningsformer. Detta innebär att förbundet även ska ansvara för de skyldigheter som enligt gällande skollagstiftning, utöver den egentliga undervisningen, åvilar respektive hemkommun avseende olika elevgrupper hemmahörande hos förbundsmedlemmarna. Förbundet får även utföra sådan annan verksamhet som en förbundsmedlem beslutar att anförtro åt förbundet, om denna verksamhet har anknytning till förbundets övriga uppgifter och verksamhetsområde. Förbundet får träffa avtal med andra huvudmän om samverkan inom de skol- och utbildningsformer som förbundet har till uppgift att tillhandahålla. (Förbundsordningen) 4
Kunskapsförbundets vision drömmen om framtiden En drömfabrik där alla växer och känner framtidslust Visionen är den övergripande ledstjärnan för Kunskapsförbundet och anger färdriktningen och ambitionsnivån för hela organisationen. Med visionen menas att Kunskapsförbundet vill se på sig själva som en drömfabrik, en plats dit alla kan komma med sina drömmar. Det kan vara drömmar om yrken, om branscher eller om att utvecklas såväl individuellt som tillsammans med andra. Kunskapsförbundet vill inte vara en fabrik där man producerar exakt likadana produkter i en monoton process, utan ser sig själva som en drömfabrik som förädlar råvaror med perfekta förutsättningar för var och en att växa som människa, bortom läroplanen. Tänk om alla som utbildar sig i Kunskapsförbundet känner lust och glädje inför framtiden. Om de kan bli utrustade med hopp, självförtroende och tillförsikt, förutom lagstadgade kunskaper och färdigheter. Den visionen tar Kunskapsförbundet sikte på. 5
Kunskapsförbundets organisation Politisk Direktion Förbundsdirektör Utvecklingschef Förbundskansli Gymnasieutbildning Administration Vuxenutbildning Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef Rektorer Intendenter Rektorer Direktionen, tillika styrelsen, är det högsta beslutande organet i Kunskapsförbundet väst och har det yttersta ansvaret för förbundets verksamhet. I juridisk bemärkelse är direktionen enligt kommunallagen både den beslutande församlingen (detsamma som kommunens fullmäktige) och styrelse. I delegationsordningen framgår de ärenden där direktionens beslutanderätt har delegerats. Direktionen består av 28 ledamöter, 14 från respektive kommun. Förbundsdirektören är förbundets högste tjänsteman och har det yttersta ansvaret mot direktionen. Förbundskansliet leds av kommunikations- och kanslichefen och består av kvalificerade stödfunktioner som arbetar med strategiska frågor inom förbundets olika områden såsom ekonomi, personal, arbetsmiljö, arbetsrätt, kommunikation, diarium och arkiv. Kansliet kan jämföras med arbetet som görs på kommunernas kommunledningskontor. Utvecklingschefen arbetar övergripande med strategiska kvalitets- och utvecklingsfrågor för förbundets olika verksamheter. 6
Gymnasieutbildningen består av gymnasiet och gymnasiesärskolan. Administrationen ansvar för lokaler, elevbostäder, administration, IT, vaktmästeri, lokalvård, skolmåltider, café och elevstödjare. Vuxenutbildningen består av Komvux i Vänersborg och Lärcentrum i Trollhättan. Finansiering Kunskapsförbundet Väst finansieras genom bidrag från förbundsmedlemmarna vilket baseras på förbundets totala befolkning i åldern 16-18 år. Trollhättans stads andel var 61,3 % och Vänersborgs kommuns 38,7 %. Den kommunala vuxenutbildningen, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare, finansieras enligt särskilda uppdragsavtal som tecknas mellan förbundet och förbundsmedlem. Övriga intäkter är statsbidrag, interkommunal ersättning, hyresintäkter och försäljning. Omvärldsanalys Elevers kunskapsresultat Avstannade eller nedåtgående kunskapsresultat och fler studieavbrott är en utmaning för den svenska gymnasieskolan. En likvärdig skola Sedan flera år tillbaka brottas svensk skola med en ökande likvärdighetsproblematik. Kunskapsresultaten skiljer sig för mycket åt mellan skolor i olika kommuner, men också mellan skolor i samma kommun. En ny skollag Skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet står det i den nya skollagens första kapitel. Därmed blir det viktigt att varje skola, verksamhet och huvudman skapar rutiner för att ta del av evidens (bästa tillförlitliga kunskap) och utvecklar verksamheterna i överensstämmelse med den. Färre ungdomar i årskullarna I hela Sverige har det skett en kraftig minskning av årskullarna till gymnasieskolan. Utöver den naturliga elevminskningen har gymnasieskolorna i de båda kommunerna följt trenden i riket med en minskad andel elever i den kommunala gymnasieskolan och en ökad andel till fristående gymnasieskolor. En konkurrensutsatt marknad Gymnasiet och vuxenutbildningen finns idag på en konkurrensutsatt marknad och i den nya skollagen fastställs att elevens val ska vara styrande för utbildningsutbudet. På gymnasiet har konkurrensen hårdnat de senaste åren på grund av en mindre marknad, färre elever, samt en ökad etablering av friskolor. 7
Att marknadsföra den egna kompetensen Även om det är en utmaning att balansera totalansvaret gentemot medborgarna och samtidigt bli en tydlig och attraktiv konkurrent på marknaden, så är det viktigt att bli medveten om sina styrkor och svagheter och att på ett lyhört sätt kommunicera med omvärlden. Att marknadsföra sitt utbud och sin kompetens på ett klokt och attraktivt sätt är ett viktigt arbete för kommunerna och för Kunskapsförbundet. Nyanlända - ett samhälle i förändring Med nyanlända elever avses elever som anländer nära skolstarten eller under sin skoltid i grundskolan och gymnasieskolan. De har inte svenska som modersmål och de behärskar det svenska språket bristfälligt eller inte alls. Under 2013 har Kunskapsförbundet fått en stor ökning av antalet nyanlända. Ökningen påbörjades redan under hösten 2012 och beräknas fortsätta under de närmast kommande åren enligt uppgifter från Migrationsverket. Elevers hälsa och utveckling God hälsa och en god livsstil är viktiga förutsättningar för att nå framgång i sina studier och för att utvecklas som människa. De flesta ungdomar mår bra. Totalt sett är åldersgruppen den friskaste i hela populationen men de som inte mår bra måste få hjälp utan fördröjning. Arbetsmarknadsläget I Trollhättan och Vänersborg råder fortsatt hög arbetslöshet. Totalt sett är det små förändringar i arbetslösheten jämfört med förra året. Förutsättningar för utveckling och framtid I och med Kunskapsförbundets bildande förlorade de två tidigare huvudmännens sätt att styra, leda och utveckla verksamheten sitt berättigande i respektive förbundsmedlemskommuns skolor och en nyorientering blev nödvändig. Det som tidigare varit konkurrerande verksamheter med olika situerade betingelser måste nu se och förstå sitt nya gemensamma sammanhang och omgående börja skapa strukturer för att säkra likvärdigheten, arbeta för en samarbetskultur och framför allt undvika att slå in på någon av de två tidigare kommunvägarna, för att istället finna en tredje, gemensam, Kunskapsförbundsväg i styrnings, lednings- och utvecklingsarbetet. Det innebär i praktiken ett omfattande arbete med att få syn på sig själv i sitt nya sammanhang, till exempel gällande resultat, skapa infrastruktur för en gemensam utvecklingsorganisation samt kommunicera och börja arbeta enligt nya rutiner. Det är ett komplext arbete med tanke på det stora antalet människor i organisationen som behöver förstå och känna delaktighet för att klara av att ta till sig allt det nya. Omedelbart efter bildandet av Kunskapsförbundet gjordes analysen att utvecklingsarbetet behöver fokuseras i tre huvudspår: kvalitet, attraktivitet och effektivitet. Under året utkristalliserades också ett fjärde spår för utvecklingsarbete, nämligen funktionalitet, då det visade sig finnas utmaningar i det administrativa verksamhetsområdets infrastruktur och organisering. 8
Under de närmaste åren förväntas förbundet få en lägre budget p.g.a. färre ungdomar i åldern 16-18 år. Negativa resultat förväntas de kommande åren. För att förbundet ska komma tillrätta med sin ekonomiska situation på lång sikt krävs olika typer av förändringar. Personalvolymen måste anpassas till den minskade elevvolymen. Denna åtgärd räcker dock inte utan det krävs även omfattande strukturella förändringar som håller över tid. En kombination av minskad personalstyrka och andra rationaliseringar gör det möjligt att minska kostnaderna samtidigt som kvaliteten kan bibehållas på dagens nivå. Det långisktiga arbetet handlar om att skapa en ny effektivare organisation som möjliggör att kunna lämna lokaler och att effektivisera arbetet inom en rad olika områden. Händelser under året Kvalitetsarbetet Det första året i Kunskapsförbundets historia har passerat och, inom kvalitetsområdet, inneburit arbete med byggande av strukturer för ett effektivt systematiskt kvalitetsarbete, i syfte att säkra elevernas positiva och likvärdiga utveckling mot målen. Rutiner för systematisk kartläggning av måluppfyllelsen har börjat utformas av den kvalitetscontroller som anställdes under sommaren och en del grundläggande statistik har sammanställts. Controllern förväntas bli en viktig länk i att koppla ihop kvalitets- och effektivitetsarbetet, och i takt med att hon allt mer effektivt synliggör elevernas resultat kommer rektor och huvudman att ges bättre möjligheter att analysera orsakerna bakom resultaten samt planera för förbättringsarbete, i enlighet med evidens för lärande. Möjligheterna att skapa ett flexibelt, mer rättvist och kompensatoriskt resursfördelningssystem förbättras. Årets kartläggning av elevernas resultat har visat att vi inte kan luta oss tillbaka och fortsätta arbeta som vi gör idag. Vi kan inte vara nöjda med resultaten och därför har aktiva utvecklingsarbeten på flera systemnivåer initierats, parallellt med byggandet av Kunskapsförbundets utvecklingsorganisation. Genom att systematiskt börja förespråka användandet av vetenskapligt förankrade undervisnings- och utvecklingsmetoder vet vi att vi kan skapa uppåtgående kunskaps- och resultattrender. Vi är dock medvetna om att det är långsamt verkande processer och att det är rimligt att förvänta sig en stabil och positiv utvecklingstrend först om några år. Närmast följer en sammanställning av viktiga händelser inom utvecklingsområdet kvalitet 2013: Formande av kvalitetsarbetet och ledarutbildning som ett led i det En av utgångspunkterna för arbetet har varit att skapa ett kvalitetsarbete som har det förbättrade lärandet som utgångspunkt, snarare än kontroll. Den nya skollagen (2010) fördelar ansvaret för utbildningens och skolans utveckling mellan huvudmannen och rektor och ger, skarpare än tidigare, rektor ett tydligt ansvar. En tätare samverkan mellan huvudman och rektor i det systematiska kvalitetsarbetet blir därför viktigt och de första stegen i arbetet är tagna. Under året beslutades att en årlig kvalitetsstämma ska genomföras, med start 2014, under vilken rektorer, verksamhetschefer och förbundsledning redogör för sin respektive verksamhets förutsättningar, resultat, analys, pågående och tänkta förbättringsarbete. I dialog kan då rektorer och huvudman uppnå en bättre förståelse för varandras utmaningar och vara varandras "fiffiga utvecklingskompisar. Förhoppningen är 9
att huvudmannen genom kvalitetsstämman ges bättre förutsättningar för ett, ur kvalitetsutvecklingsperspektiv sett, optimalt beslutsfattande och styrning. Utöver detta har förbundsdirektör och utvecklingschef tillsammans med rektorer kollaborerat runt centrala begrepp och arbetsformer, med ett gemensamt script för skolutveckling och kvalitetsarbete som utgångspunkt. En gemensam kompetensutveckling bestående av bland annat grupphandledning i syfte att översätta scriptet till varje rektors verksamhet startades upp under hösten 2013 och fortsätter under hela läsåret. Målet är att varje rektor genom stödet ska ges förutsättningar och möjligheter att autonomt strukturera upp och äga sitt systematiska kvalitetsarbete. Detta ska bli så transparent och likvärdigt de andra rektorernas arbete att kvaliteten både går att mäta, analysera och jämföra inom förbundet såväl som med andra huvudmäns enheter. Som ett extra stöd fick rektorer och huvudmän under 2013 kompetensutveckling i kvalitetsarbete på vetenskaplig grund av de ledande skolforskarna Ulf Blossing (Göteborgs universitet) och Hans-Åke Scherp (Karlstad universitet). Byggandet av en utvecklingsorganisation Under året har Kunskapsförbundet utnämnt sju förstelärare och genom dem lagt grunden för en utvecklingsorganisation i förbundet, där ledordet framför andra är likvärdighet. Kunskapsresultaten visar att vi, liksom som så gott som alla skolhuvudmän i Sverige, har stora utmaningar med att skapa likvärdiga förutsättningar för alla elever att lyckas nå goda kunskapsresultat oavsett bakgrund, kön, utbildningsval, lärare och rektorer. Kunskapsförbundets förstelärare är särskilt yrkesskickliga lärare som utöver ett givet elevfokus tar stort ansvar för både sin egen och kollegors professionsutveckling såväl som för hela organisationens utveckling mot ett förbättrat lärande, genom en konstant pågående arbete med att utveckla undervisningen. De har goda förutsättningar att lyckas, då de konsekvent utgår från vetenskaplig grund och arbetar nära och med stort förtroende från såväl rektorer som huvudman. Under 2013 har förstelärarna både planerat och varit viktiga kuggar i genomförandet av samtliga Kunskapsförbundslärares kollegiala lärande om likvärdig bedömning och arbetet kommer att fortsätta systematiskt under 2014. Det evidensbelagda kollegiala lärandet som arbetssätt för utveckling återfinns under 2013 i Kunskapsförbundet också inom ramen för Skolverkssatsningen Matematiklyftet där Kunskapsförbundets samtliga matematiklärare deltagit under året. Utvärdering av kompetensutvecklingen visar att lärarna finner såväl former som innehåll i satsningen framgångsrika i förhållande till elevers möjliga resultatutveckling, och därför planeras en lokalt organiserad fortsättning under 2014. Entreprenöriellt ledarskap, utveckling av det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) på yrkesprogrammen och språkutveckling i alla ämnen är andra Skolverkssubventionerade utvecklingsarbeten som startades upp i Kunskapsförbundet under året. Utöver det har utvecklingsarbete initierats, samordnats och förstärkts på förbundsövergripande nivå beträffande till exempel läxhjälp i matematik (Intize), mentorskap för nyutexaminerade lärare, närvarofrämjande arbete (Vänd frånvaro till närvaro) och internationalisering. Plattformar för samverkan mellan Kunskapsförbundet och regionens högskolor och universitet samt andra viktiga externa lärandeorganisationer har bildats eller utvecklats. 10
Attraktivitet Som en del i arbetet med ökad attraktivitet har det under 2013 gjorts en genomlysning av Kunskapsförbundets kapacitet att serva kommuninvånarna och omgivande samhälle med efterfrågad gymnasie- och vuxenutbildning, samt stärka sin position på en konkurrensutsatt marknad. Syftet med attraktivitetsarbetet är att få förbättra möjligheter att vara en trygg, nära och högkvalitativ utbildningsaktör, med andra ord att understödja kvalitetsarbetets syfte. Byggande av varumärket I samband med att Kunskapsförbundets verksamheter samlades i en och samma organisation så blev det viktigt att skapa en gemensam identitet och ett gemensamt varumärke. En kommunikationsbyrå anlitades för att tillsammans med Kunskapsförbundet arbeta fram en varumärkesplattform, bland annat innehållande vision och kärnvärden samt en ny grafisk profil. Under hösten 2013 har det nya varumärkeskonceptet lanserats och implementerats i organisationen och detta arbete fortsätter även under 2014. Att skapa ett attraktivt varumärke med en tydlig visuell identitet kräver strategiskt och medvetet arbete under lång tid, inte minst internt i organisationen (Dahlqvist och Melin, Varumärken i offentlig tjänst, 2010). För att säkerställa arbetet med ökad attraktivitet för Kunskapsförbundets utbildningar har Kunskapsförbundet under året arbetat med att professionalisera, organisera och effektivisera förbundets kommunikationsarbete. Extern kommunikation Den gemensamma varumärkesplattformen med en tydlig grafisk profil har gjort det möjligt att arbeta fram nytt, fräscht och efterfrågat informationsmaterial om Kunskapsförbundets verksamheter och utbud. Detta arbete har påbörjats under hösten och fortsätter under 2014. Kunskapsförbundets webbplatser är viktiga externa kommunikationskanaler och ett webbprojekt har initierats för att utveckla och förbättra webbarna. Nya webbplatser kommer att lanseras under hösten 2014. Att presentera gymnasieutbudet Att marknadsföra gymnasieutbudet på ett klokt och attraktivt sätt är en prioriterad fråga i Kunskapsförbundets utvecklingsarbete. I samarbete med en kommunikationsbyrå har bland annat målgrupps-, konkurrent-, och imageanalyser gjorts för att bygga upp långsiktiga strategier i informations- och marknadsföringsarbetet. En styrgrupp leder gymnasiets marknadsföringsarbete och består av två rektorer, en kommunikatör och kommunikationsoch kanslichefen. Effektivitet Omedelbart efter att Kunskapsförbundet blivit tilldelad sin budget från ägarkommunerna för 2013 stod det klart att ett underskott följt med in. En rad åtgärder vidtogs. Förbundet varslade nio tjänster och avvecklade ytterligare cirka tjugo tjänster genom naturliga avgångar. Verksamheterna har haft begränsningar i inköp och vid alla anställningar har en vakansprövning skett. En annan åtgärd var att de program som hade färre än tio sökande elever inte startade på mer än en skola. Det innebar att sju gymnasieprogram eller inriktningar bara startade på en skola, istället för två, läsåret 2013-2014. 11
I syfte att bevara möjligheterna till god lärandekvalitet har ett omstruktureringsarbete med fokus på att spara på sådant som troligtvis inte påverkar elevernas möjligheter till ett förbättrat lärande negativt, till exempel lokaler, påbörjats. Syftet med effektivitetsarbetet är att förbättra elevernas möjligheter till ett förbättrat lärande, vilka sannolikt ökar med en högre ekonomisk effektivitet, eftersom de medel Kunskapsförbundet förfogar över styrs mot att förstärka faktorer som påverkar kunskapsutvecklingen positivt, och upphör att underhålla mindre betydelsefulla faktorer. Den politiska direktion gav under våren 2013 i uppdrag åt förbundsdirektören att göra en översyn av hur verksamheten kan effektiviseras fram till 2016 och presentera det i en rapport. Rapporten med beslutsunderlag behandlades av direktionen i oktober som beslutade om justeringar i programutbudet samt en fortsatt översyn av lokalerna. Lokalfrågan tas upp på direktionens sammanträde i februari 2014. Funktionalitet Under 2013 utkristalliserades också ett fjärde spår för utvecklingsarbetet nämligen funktionalitet. Året har inneburit mycket arbete med att sjösätta funktioner, arbetssätt och verksamhetssystem i Kunskapsförbundet. Arbetsuppgifter som tidigare skötts på kommunernas kommunlednings- eller förvaltningskontor behövdes tas om hand och hitta sina rätta ägare i förbundets administration. Viktiga verksamhetssystem inom ekonomi, personal, kommunikation och IT har börjat byggas upp och anpassas till Kunskapsförbundets organisation och behov. Detta har ibland varit arbetskrävande och vållat diskussioner då ägarkommunernas systemanvändande inte alltid varit opitmalt för Kunskapsförbundets verksamhet. Översyn av administrationen En översyn av Kunskapsförbundets administration påbörjades under hösten. Syftet med denna är att kvalitetssäkra, tydliggöra och effektivisera det administrativa arbetet i förbundet. Översynen omfattar administrationen på skolnivå, verksamhetsnivå och förbundsnivå samt hur denna kan organiseras och ledas för att på bästa sätt utgöra en stödfunktion i Kunskapsförbundets utbildningsuppdrag. Under våren 2014 kommer förbundsdirektören tillsammans med ledningsgruppen att besluta vilka organisatoriska förändringar som behöver göras inom administrationen. Målavstämning för verksamhetsåret 2013 Kunskapsförbundet har identifierat tre viktiga mål fram till 2016: Alla elever ska nå alla mål 80 % av gymnasieeleverna väljer Kunskapsförbundet Kunskapsförbundet har en budget i balans För att nå upp till målen har det identifierats fyra olika fokusområden, attraktivitet, flexibilitet, effektivitet och kvalitet. 12
Utifrån de kommunalt uppsatta indikatorerna på kvalitet har mål för Kunskapsförbundets utbildningar, och mått för att mäta hur väl verksamheterna uppfyller dessa mål, utformats. Dessa är: 1. Attraktivitet 1.1 MÅL: FLER ELEVER VÄLJER KUNSKAPSFÖRBUNDET 1.2 FÖRVÄNTAT RESULTAT I FÖRHÅLLANDE TILL MÅL OCH FÖRUTSÄTTNINGAR För att bidra till ökad kvalitet har förbättrad attraktivitet och flexibilitet identifierats som viktiga medel. Förhoppningen är att såklart att dessa resultat ska öka i jämförelse med föregående år men ökningen bör främst ses på lite längre sikt. Som en del i arbetet med att öka attraktiviteten för Kunskapsförbundets verksamheter har ett varumärkesarbete påbörjats. Att skapa ett starkt varumärke med en tydlig visuell identitet kräver strategiskt och medvetet arbete under lång tid. 1.3 MÅTT GYMNASIET: 1.3.1 Andelen förstahandssökande till Kunskapsförbundets gymnasieutbildningar 1.3.2 Antalet sökanden från externa utbildningsanordnare 1.3.3 Andelen elever som efter genomförd gymnasieutbildning är nöjda och rekommenderar den 1.3.4 Resultat Av de elever som sökte gymnasiet 2013 valde 68 % Kunskapsförbundet. Det är en minskning jämfört med 2012 då siffran var 69 %. Eleverna som söker till gymnasiet har rätt att välja ett annat gymnasium än det som finns i hemkommunen. Under 2013 valde 103 elever från andra kommuner Kunskapsförbundet. Detta är en minskning med 35 elever jämfört med 2012. För att kunna mäta andelen elever som är nöjda med sin gymnasieutbildning och rekommenderar den behöver eleverna svara på en enkät men under 2013 genomfördes ingen. 1.4 MÅTT VUXENUTBILDNINGEN: 1.4.1 Andelen elever som efter genomförd utbildning är nöjda och rekommenderar den 1.4.2 Andelen elever som tycker att studierna får avsedd verkan, det vill säga leder till arbete eller vidareutbildning 13
1.4.3 Resultat I enkäten var 94 % av eleverna så nöjda att de ville rekommendera andra att läsa på vuxenutbildningen. Av de elever som var under grundläggande och gymnasial vuxenutbildning har en elevgrupp svarat i en undersökning. Av dessa ansåg ca 77 % att studierna på vuxenutbildningen har påverkat dem positivt och att de känner sig allmänt säkrare att ta på sig nya och okända utmaningar och det kan vara ett nytt arbete eller studier. 2. Flexibilitet 2.1 MÅL: ELEVERNAS UTBILDNINGSVAL OCH BEHOV AV OLIKA STUDIEFORMER FÖR ATT KLARA GENOMFÖRANDET SKA TILLGODOSES I STÖRRE UTSTRÄCKNING 2.2 FÖRVÄNTAT RESULTAT I FÖRHÅLLANDE TILL MÅL OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Vad gäller resultaten inom flexibilitet kan Kunskapsförbudets ekonomiska situation eventuellt bidra till att något färre elever inom gymnasiet får sina förstahandsval tillgodosedda. För få sökanden till ett program kan helt enkelt göra det ekonomiskt svårt att starta utbildningen. 2.3 MÅTT GYMNASIET: 2.3.1 Andel tillgodosedda förstahandsval 2.3.2 Resultat 80 % av eleverna fick sitt förstahandsval tillgodosett. Detta är en minskning jämfört med 2012 då siffran var 82 %. 2.4 MÅTT VUXENUTBILDNINGEN: 2.4.1 Andelen elever som är nöjda med utbud av studieformer och studietider 2.4.2 Resultat 73 % av eleverna var nöjda och hade möjlighet att välja den studieform och studietid som passade dem. 76 % av eleverna var nöjda med informationen som de fick vid studiernas start och med kursutbudet. 3. Effektivitet 3.1 MÅL: KUNSKAPSFÖRBUNDET HAR EN BUDGET I BALANS OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 3.2 FÖRVÄNTAT RESULTAT I FÖRHÅLLANDE TILL MÅL OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Ett grundläggande uppdrag för Kunskapsförbundet är att uppnå högsta möjliga kvalitet inom ramen för de resurser som medlemskommunerna avsätter. Vi lever i ett tidevarv då 14
gymnasieverksamheten, på ett påtagligt sätt, både är utsatt för en omfattande konkurrens samtidigt som elevtalen under några få år sjunkit med närmare 30 %. När övergången från medlemskommunerna till Kunskapsförbundet skedde hade gymnasieverksamheterna både förlustår samt stora prognostiserade underskott som belastning. Dessutom hade kostnader förskjutits från personal till lokaler. För att möta denna utveckling krävs omfattande strukturella förändringar. Kunskapsförbundet har en stor utmaning i att genomföra de förändringar som krävs för att verksamheten ska uppnå målet om effektivitet. Det finns dock goda möjligheter att lyckas inom ramen för det samarbete som nu är möjligt när verksamheten i medlemskommunerna samordnas. 3.3 MÅTT GYMNASIET: 3.3.1 Antal kvadratmeter/elev 3.3.2 Lokalkostnad/elev 3.3.3 Antal lärare/elev 3.3.4 Undervisningskostnad/elev 3.3.5 Resultat Antal kvadratmeter/elev 28,3 Lokalkostnad/elev, kr 21 316 Antal lärare/100 elever 9,0 Undervisningskostnad/elev, kr 54 822 Antalet kvadratmeter per elev och lokalkostnad per elev har under de senaste åren ökat eftersom lokalerna som används nästan är oförändrade men däremot har antalet elever minskat. I siffran antal lärare per 100 elever ingår förutom gymnasiet även de mer personaltäta verksamheterna gymnasiesärskolan och introduktionsprogrammen. I undervisningskostnaden ingår både gymnasiet och gymnasiesärskolan. 3.4 MÅTT VUXENUTBILDNINGEN: 3.4.1 Antal kvadratmeter/elev 3.4.2 Lokalkostnad/elev 3.4.3 Antal lärare/elev 3.4.4 Undervisningskostnad/elev 15
3.4.5 Resultat Antal kvadratmeter/elev 5,4 Lokalkostnad/elev, kr 4 660 Antal lärare/elev - Undervisningskostnad/elev, kr 24 438 I undervisningskostnad per elev ingår alla verksamheter inom vuxenutbildningen. Ingen uppgift finns på antal lärare per elev. 4. Kvalitet 4.1 MÅL: ELEVERNA SKA NÅ DE NATIONELLA MÅLEN FÖR UTBILDNINGEN I STÖRRE UTSTRÄCKNING OCH I HÖGRE GRAD 4.2 FÖRVÄNTAT RESULTAT I FÖRHÅLLANDE TILL MÅL OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Att skapa uppåtgående kunskaps- och resultattrender genom att systematiskt börja använda vetenskapligt förankrade undervisnings- och utvecklingsmetoder, som Kunskapsförbundet nu gör, är långsamt verkande processer. Förhoppningarna är givetvis att samtliga kvalitetsresultat ska ha förbättras mot föregående år. En mer rimlig förväntan är dock att det kommer att dröja längre än till 2016 innan vi kan hoppas se en stabil och positiv utvecklingstrend i resultatbilden. De första åren kommer huvudsakligen att innebära ett omfattande arbete med att skapa och presentera arbetsmodeller, förståelsegrund och engagemang för hur förbättringsarbeten ska kunna genomföras. Efter den här första initieringsfasen väntar faser av implementering, institutionalisering och spridning innan de flesta i organisationen kan förväntas vara delaktiga och bidragande i resultatutvecklingen på ett positivt och effektivt sätt (Miles, Ekholm & Vanderberghe. Lasting School Improvement. 1987). Tidsmässigt, menar skolforskare att denna process- det vill säga för en skola eller skolorganisation att omvandla en nyhet till en rutin- utgörs av fem till åtta år (Blossing. Att kartlägga och förbättra skolor. 2012). 4.3 MÅTT GYMNASIET: 4.3.1 Andelen elever som erhållit examen efter tre år 4.3.1.1 Resultat Av de elever som påbörjade sina gymnasiestudier på ett nationellt gymnasieprogram 2010, i någon av de skolor som idag ingår i Kunskapsförbundet, genomförde 85,5% sin utbildning på tre år, med ett slutbetyg eller motsvarande som resultat. Det ger att elever i Kunskapsförbundet har en större genomströmning på tre år än snittet för riket, där 82,9% av 16
avgångseleverna 2013 gick igenom utbildningen på tre år. Jämförelser visar att skillnaderna mellan skolhusen inte är påfallande stor men däremot mellan program, både inom och mellan skolhusen i förbundet, där spännvidden 2013 ligger mellan 44,4% (Fordonsprogrammet Nils Ericson) till 98,4% (Naturvetenskapsprogrammet Nils Ericson). Specialutformade program ingår i ovan redovisade siffror, men inte resultaten för elever studerande vid förbundets Individuella program, eftersom målet är att dessa elever inte ska få slutbetyg från Individuella programmet, utan från ett nationellt program. Statistiken visar ändå att 5% (åtta stycken) av eleverna som påbörjade sina studier 2010 avgick från Individuella programmet tre år senare med slutbetyg. Siffran för riket uppgår till 7%. 4.3.1.2 Analys Att Kunskapsförbundet relativt väl lyckas att få eleverna igenom gymnasieutbildningen med ett kvitto på utveckling och lärande i bagaget är en viktig grund för förbättrad resultatutveckling och framtida aktiva och inkluderade samhällsinvånare i våra städer. Skolverket påtalar frekvent, sedan några år tillbaka, att de som inte klarar att slutföra sin gymnasieutbildning på rätt tid, och de som blir utan slutbetyg, har markant svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Förlängda gymnasieutbildningar medför dessutom givetvis stora extrakostnader för både för individerna och samhället. Det är känt att föräldrarnas utbildningsnivå är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas möjligheter att framgångsrikt fullfölja sina studier i gymnasieskolan. Elever med föräldrar som har högre utbildningsnivå oftare avslutar sina gymnasiestudier med ett slutbetyg än andra elever. Bland de elever som påbörjade en gymnasieutbildning hösten 2010 i Sverige fick 80 procent av dem vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning ett slutbetyg inom tre år, jämfört med 70 procent av eleverna vars föräldrar har gymnasial utbildning, och 44 procent av eleverna med föräldrar som har en förgymnasial utbildning. (Skolverkets PM: Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2012/13). Faktorn är svår att påverka och därför behöver Kunskapsförbundet framöver fortsätta att aktivt arbeta med att förebygga avhopp. Detta kan till exempel ske genom professionell stödverksamhet och studie- och yrkesvägledning, och då främst för de mest sårbara elevgrupperna i Kunskapsförbundet som, sett ur detta perspektiv, huvudsakligen finns på några av de yrkesförberedande programmen, om man undantar Introduktionsprogrammen. 4.3.2 Meritvärde avslutad utbildning 4.3.2.1 Resultat Det genomsnittliga meritvärdet för Kunskapsförbundets studenter 2013 var 13,4 vilket således var lägre än rikets 13,9. Det specialutformade estetprogrammet Orkestermusikerprogrammet med riksintag höjer dock meritvärdet till 13,6 när det medräknas. Det finns stora skillnader i meritvärdespoäng mellan de olika gymnasieprogrammen. Energi- och Fordonsprogrammen har de lägsta värdena med 8,7 respektive 10,7 medan Natur- och Samhällsprogrammen har de högsta med 15,7 och 14,4. Orkestermusikerprogrammet har också ett relativt högt genomsnittligt meritvärde på 14,7. I jämförelse med riket är meritvärdet lägre på samtliga program utom på Handels- och administrationsprogrammet, Hotell- och restaurangprogrammet samt Teknikprogrammet som är i nivå med riket eller något högre. 17
Kvinnorna i Kunskapsförbundet lyckas bättre än männen på samtliga skolor, vilket också speglar bilden i riket. Störst skillnad (1,8) var det 2013 på Birger Sjöberg. Andelen elever med lägst godkänt i samtliga ämnen varierar stort mellan programmen. Industriprogrammet utmärker sig särskilt då endast 27, 3% av eleverna nådde godkända resultat i samtliga kurser 2013. Motsvarande siffra för riket är 12, 7 procentenheter högre. Naturvetenskapsprogrammet har störst andel, 83,7 %, elever med lägst betyget G i samtliga ämnen, vilket ligger över rikssnittet på 82,3 %. Teknikprogrammet är det av Kunskapsförbundets program som i detta avseende höjer sig mest över rikssnittet för sitt program; 76,8 % mot rikets 64,7 %. Det motsvarar en skillnad på 12,1 procentenheter. 4.3.2.2Analys Kunskapsförbundets elever når i dagsläget inte de höga resultat vi vill att de ska nå och skillnaderna i resultaten är dessutom för stora inom Kunskapsförbundet: mellan män och kvinnor, mellan olika program och mellan skolor. Skolan har som uppgift att sträva efter att uppväga skillnader i elevers olika förutsättningar men det lyckas vi i dagsläget inte fullt ut med. Vi vet om det starka samband mellan socioekonomisk bakgrund och hur elever lyckas i skolan men vi vill endast förklara en liten del av skillnaderna med skolornas elevsammansättningar. Att hitta förklaringsmodeller utanför sig självt tror vi är farligt. Vi ska istället koncentrera utvecklingsarbetet på det vi kan påverka och där tror vi att faktorer som kompensatorisk resursstyrning, systematiskt kvalitetsarbete, kamrateffekter, ledarskap, lärarförväntningar och lärarskicklighet starkt kan påverka skillnader mellan skolorna. Därför har de utvecklingsarbeten som initierats under Kunskapsförbundet första år främst fokuserat dessa parametrar. Att förbättra verksamheterna systematiskt, på vetenskaplig grund och genom kollegialt lärande med hög grad av autonomitet på, och transparens mellan, de olika systemnivåerna i organisationen vet vi är rätt väg att gå. Det är först när vi öppet synliggör våra utmaningar för varandra och utomstående som vi kan skapa förutsättningar för att lära av andra och varandra, förkasta sämre metoder och enbart följa bäst praxis i Kunskapsförbundets alla hörn. 4.4 MÅTT VUXENUTBILDNINGEN: 4.4.1 Andelen elever behöriga till högskolestudier/arbete efter genomgången utbildning 4.4.2 Andelen elever som tyckte att utbildningen gjorde nytta 4.4.3 Resultat En enkät har gjorts bland de yrkesvux-elever som avslutade sina studier 2013. Efter studierna gick 60 % till arbete i någon form och 18% till vidare studier. Ca 14 % var arbetslösa och 10% gjorde annat, exempelvis var föräldralediga med mera. Bortfallet var ca 5 %. Mätning av behörighet till högskolestudier har inte gjorts p.g.a. att elever som studerar på vuxenutbildningen utgår från sin individuella studieplan. Behörighetskraven till högskoleutbildningar skiftar. Den vuxenstuderande kompletterar sin behörighet utifrån sina behov för fortsatta studier. 77 % av eleverna angav att studierna har gjort avsevärd verkan och tror att studierna leder till arbete eller andra utbildningar. 18
5. Finansiella mål 5.1 INTÄKTERNA SKA MINST UPPGÅ TILL KOSTNADERNA OCH SAMTLIGA VERKSAMHETER SKA HÅLLA BUDGET 5.1.1 Resultat Målet har inte uppnåtts eftersom Kunskapsförbundets första år visar ett underskott på 19 965 Tkr. 5.1.2 Analys Det har tidigare nämnts att det krävs stora förändringar för att komma tillrätta med förbundets ekonomiska situation. För att få en budget i balans 2016 behövs beslut om förändringar och besparingar inom alla områden. 5.2 INVESTERINGAR SKA FINANSIERAS MED EGNA MEDEL 5.2.1 Resultat Måttet innebär att investeringarna ska finansieras genom resultatet och avskrivningar på tidigare inköpta investeringar. Kunskapsförbundet övertog inventarier och utrustning från Trollhättans stad och Vänersborgs kommun till bokfört värde, totalt 32 Mkr, vilket är mycket högre än årets avskrivningar. Dessutom blev årets resultat negativt. Det har lett till att målet inte uppnåtts. Personalredovisning Med anledning av det minskade elevunderlaget anpassade förbundet, inför höstterminen, personalstyrkan genom naturlig avgång men också genom varsel. Direktionen fattade ett beslut i maj att vakanspröva samtliga tjänster innan anställning. Lärarlegitimation En kartläggning av vilka lärare som har lärarlegitimation och inom vilka ämnen har påbörjats. Ett datasystem kommer att användas för detta och en analys av kompetensförsörjningsbehov inför framtiden behöver göras, detta för att säkerställa att vi får behöriga och legitimerade lärare. Arbetsmiljö och samverkan I avvaktan på ett samverksansavtal har en arbetsordning tagits fram. Det innebär att förhandlingsgrupper med de fackliga organisationerna har bildats på olika nivåer inom förbundet. Arbetet med skriftliga rutiner, riktlinjer och policys har påbörjats inom samtliga personalområden såsom Lönebildning, arbetsmiljö, samverkan m.m. Försäkringskassan och förbundet har en samverkansöverenskommelse som specificerar samarbetet. Inför framtiden Utvecklingsområden inom arbetsmiljöarbetet kommer att identifieras. Samverkan och delaktighet kring arbetsmiljöfrågor och det systematiska arbetsmiljöarbetet behöver utvecklas. Samarbetet med Hälsan, i Trollhättans stad, behöver byggas upp. Utbildning i arbetsmiljöfrågor och brandskydd behöver göras med alla inom förbundet. 19
Nyckeltal Antal anställda Totalt Tills vidare Visstid Lärare 410 354 56 Övriga 204 186 18 Totalt 614 540 74 Antal anställda uppdelat på kvinnor/män Tills Totalt vidare Visstid Kvinnor 394 350 44 Män 220 190 30 Totalt 614 540 74 Kunskapsförbundet har 614 anställda varav de flesta är lärare. Den övriga personalgruppen består till exempel av skomåltidspersonal, lokalvårdare, vaktmästare, administratörer, personal inom elevhälsa. Sjukfrånvaro % av arbetad tid Kvinnor Män Totalt Sjukfrånvaro per arbetsgrupp, 1-59 dagar Under 29 år 1,6 5,3 30-49 år 2,3 1,3 Över 50 år 2,4 1,3 Långtidsfrånvaro, 60 dagar eller mer Under 29 år 30-49 år 2,6 Över 50 år 4,4 1,8 Total sjukfrånvaro, alla dagar Under 29 år 1,6 5,3 3,0 30-49 år 4,9 1,3 3,7 Över 50 år 6,7 3,1 5,4 Den totala sjukfrånvaron i förhållande till arbetad tid var 4,6 %. Andelen personer utan sjukfrånvaro under 2013 var 52,4 % och 75,2 % hade mindre än fem dagars sjukfrånvaro. Medelåldern i förbundet är 52,5 år. 20
Driftsredovisning Intäkt Tkr Kostnad Tkr Nettokostnad Tkr Årets budget Tkr Budgetavvikelse Tkr Direktion 5 887 882 400-482 Kansli 436 549 12 129-424 420-424 128 292 Gymnasiet inkl adm enheten 59 327 442 257 382 930 363 048-19 882 Vuxenutbildningen inkl adm enheten 71 945 132 520 60 575 60 680 105 SUMMA 567 826 587 793 19 967 0-19 967 Avstämning balanskravet Enligt kommunlagen ska kommunalförbund göra en avstämning mot balanskravet som innebär att ett positivt resultat ska redovisas. Årets resultat blev ett underskott på 19 967 Tkr. I samband med delårsrapporten 2013 som togs upp på direktions sammanträde i september begärdes ägartillskott. Trollhättans stad och Vänersborgs kommun beslutade att hänskjuta frågan om ägartillskott till bokslutet för år 2013. När resultatet för 2013 blev känt begärde direktionen ägartillskott på 12 238 Tkr från Trollhättans stad och 7 726 Tkr från Vänersborgs kommun för att täcka underskottet. Ägartillskotten har beviljats och betalas ut i februari 2014 och därmed klarar förbundet balanskravet. Fördelning av intäkter och kostnader Intäkter 2013 11% 6% 5% Förbundsbidrag Statsbidrag Interkom intäkter Övriga intäkter 78% 21
Kostnader 2013 20% 1% 1% 50% Personalkostnad Material Tjänster Lokalkostnad 12% Bidrag friskolor/interkommunal kostnad Bidrag elever 11% 5% Avskrivningar Investeringsredovisning Årets investeringar Utfall Tkr Övertagande från Trollhättans stad 27 053 Övertagande från Vänersborgs kommun 5 055 Nyanskaffningar under året 3 079 SUMMA 35 187 Kunskapsförbundet övertog inventarier och annan lös egendom från Trollhättans stad och Vänersborgs kommun till bokförda värden. Motorbranschen och Kunskapsförbundet har tillsammans startat Motorbranschens Tekniska Utbildning (MTU) i Vänersborg. För att kunna starta utbildningen krävdes investeringar i viss utrustning. En del möbler och ITutrustning köptes också under året. Verksamhetsberättelser per enhet 2013 Direktion Ordförande: Maud Bengtsson (S) Vice ordförande: Henrik Josten (M) 2:e vice ordförande: Theresia Nordlund (S) Direktionen, tillika styrelsen, är det högsta beslutande organet i Kunskapsförbundet väst och har det yttersta ansvaret för förbundets verksamhet. I juridisk bemärkelse är direktionen enligt kommunallagen både den beslutande församlingen (detsamma som kommunens 22
fullmäktige) och styrelse. I delegationsordningen framgår de ärenden där direktionens beslutanderätt har delegerats. Direktionen består av 14 ledamöter och 14 ersättare. Varje kommun har utsett sju ledamöter och sju ersättare. Ekonomisk analys Direktion Budget helår Tkr Utfall december Tkr Resultat Tkr Intäkt 0 5 5 Personalkostnader 400 816-416 Övriga kostnader 0 71-71 Avskrivningar 0 0 0 Nettokostnad 400 882-482 Inför förbundets start beräknades kostnaden för direktionen till 400 Tkr per år. Kansli Förbundsdirektör: Johan Olofson Utvecklingschef: Maria Hildefors Kommunikations- och kanslichef: Linda Blom I Vänerparken i Vänersborg arbetar, förutom förbundsdirektören och utvecklingschefen, personerna som utgör Kunskapsförbundets kansli. Kansliet arbetar med strategi och stöd på en övergripande nivå för hela Kunskapsförbundet och kan jämföras med arbetet som görs på kommunernas kommunledningskontor. Vid årets slut utgörs kansliet av tio personer: förbundsekonom, personalstrateg, förbundssekreterare, kommunikatör, controller och fyra administratörer med arbetsuppgifter inom service, ekonomi, personal och gymnasieantagningen samt kommunikations- och kanslichefen. Det har varit ett intensivt år som har präglats av att få funktionerna på plats och, förutom att vara ett stöd i det vardagliga arbetet, att arbeta fram policys, riktlinjer och rutiner inom områdena ekonomi, personal, kommunikation, ärendehantering med mera. Det här arbetet fortsätter under 2014. Ekonomisk analys Kansli Budget helår Tkr Utfall december Tkr Resultat Tkr Intäkt 436 428 436 549 121 Personalkostnader 7 920 7 310 610 Övriga kostnader 4 155 4 718-563 Avskrivningar 225 101 124 Nettokostnad -424 128-424 420 292 I kansliets budget ligger förbundsbidraget. En del tjänster var vakanta i början av året. En del kostnader för att starta förbundet har belastat kansliet. 23
Gymnasieverksamheterna Verksamhetschef: Karl-Olof Petersson Biträdande verksamhetschef: Björn Hartelius Nystart Under 2013 har vi sjösatt en ny organisation vilket varit mycket spännande, men det har också inneburit mycket arbete på alla nivåer. Bildandet av Kunskapsförbundet Väst har lett till att gymnasieverksamheten arbetar med de pedagogiska gymnasiefrågorna som helhet där Birger Sjöberggymnasiet (BSG) är placerat i Vänersborg medan Magnus Åbergsgymnasiet (MÅG) och Nils Ericsonsgymnasiet (NE) finns i Trollhättan. Programutbud Drygt 2 800 elever finns på de tre gymnasieskolorna i förbundet. Gymnasiet omfattar 16 nationella program och flera program finns i både Trollhättan och Vänersborg. Gymnasiesärskolan finns på Birger Sjöberggymnasiet och Magnus Åbergsgymnasiet. Under våren utreddes programutbud och programfördelning inom förbundet. Beslut om programfördelning togs den 22 okt av den politiska direktionen i Kunskapsförbundet Väst. Programmen fördelas enligt följande inför de nya elevernas höstterminsstart 2014: Magnus Åbergsgymnasiet X Nils Ericsonsgymnasiet Program Bygg- och anläggningsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet X El- och energiprogrammet X X Ekonomiprogrammet X X Estetiska programmet - musik X X Estetiska programmet - bild X Estetiska programmet - dans X Estetiska programmet - estetik X Fordons- och transportprogrammet X Handels- och administrationsprogrammet X Hotell- och turismprogrammet X Humanistiska programmet X Industritekniska programmet + GKN X X Naturvetenskapsprogrammet X X Restaurang- och livsmedelsprogrammet X Samhällsvetenskapsprogrammet X X Teknikprogrammet X X Vård- och omsorgsprogrammet X X VVS- och fastighetsprogrammet X Estetiska programmet spetsutbildning X Gymnasiesärskolan X X Introduktionsprogrammen (IM) X X Birger Sjöberggymnasiet 24
Vi kommer att fasa ut vissa program på den skola man påbörjade sina studier men några program flyttar inför höstterminen 2014. Personalförändringar inom gymnasiet För att möta den fortsatta elevminskningen på gymnasiet har vi, utöver naturliga avgångar, förklarat cirka sju personer övertaliga under 2013. Inför höstterminen gjordes en total personalminskning på cirka 25 lärartjänster. Denna elevanpassning fortsätter inför 2014 med ytterligare 30 lärartjänster inför hösten 2014. Nyhet Motorbranschen och Kunskapsförbundet har tillsammans startat Motorbranschens Tekniska Utbildning (MTU) i Vänersborg. Utbildningen finns enbart på fem platser i landet. En första grupp med cirka 20 elever började ht 2013. Den 19 september var det en officiell invigning i de nyrenoverade lokalerna på Birger Sjöbergsgymnasiet. Vi ser fram emot den fortsatta utvecklingen av denna satsning. Nyckeltal Antal elever gymnasiet, hösten 2013 Program Elever Elever Elever MÅG NE BSG Totalt Bygg- och anläggningsprogrammet 192 58 250 Barn- och fritidsprogrammet 43 71 114 El- och energiprogrammet 42 62 104 Ekonomiprogrammet 163 76 239 Estetiska programmet - musik 65 50 115 Estetiska programmet - bild 22 8 30 Estetiska programmet - dans 12 12 Estetiska programmet - estetik 40 40 Fordons- och transportprogrammet 49 49 Handels- och administrationsprogrammet 94 17 111 Hotell- och turismprogrammet 53 6 59 Humanistiska programmet 31 31 Industritekniska programmet + GKN 99 17 116 Naturvetenskapsprogrammet 158 69 227 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 82 82 Samhällsvetenskapsprogrammet 194 134 328 Teknikprogrammet 182 144 326 Vård- och omsorgsprogrammet 50 115 165 VVS- och fastighetsprogrammet 40 40 Estetiska programmet spetsutbildning 33 33 TOTALT Nationella program 947 572 952 2 471 Gymnasiesärskolan 68 18 86 Introduktionsprogrammen (IM) 21 189 63 273 TOTALT ALLA 1 036 761 1 033 2 830 25