PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2004-09-14 LKD 04329 51 Finanspolicy Landstingsstyrelsens förslag enligt beslut 2004-08-30 83 (se bilagda handlingar) behandlas. Yrkande Gustaf Wachtmeister (m), Mikael Edlund (s), Gert Pettersson (s) och Lars G Linder (s) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. Landstingsfullmäktiges beslut 1 Landstingsstyrelsens förslag bifalles. Protokollsutdrag - Akten Beslutet berör - Weine Nejdemo, ekonomidirektör - Thim Larsson, finanschef - Ekonomienheten 611 88 Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel 0155-24 50 00 fax 0155-24 55 82 e-mail landstinget.sormland@dll.se ORG NR 232100-0032 g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsfullmäktige\protokoll\lf 04\(09) september 04\51 finanspolicy\ 51 finanspolicy.doc Utskriftsdatum: 2004-09-27 11:38 SID 1(1)
PROTOKOLL LF 51 DATUM DIARIENR 2004-08-30 LKD 04329 83 Finanspolicy, LF Bakgrund I kommunallagen finns regler för hur landstingets medel skall förvaltas. Fullmäktige skall meddela föreskrifter om medelsförvaltningen och dessutom även meddela särskilda föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser. Landstinget har, LF 71/1998, fastställt en finanspolicy, benämnt Finansiell styrning och uppföljning av finansfunktionen Landstinget Sörmland. Dessutom har landstinget fastställt Placeringspolicy för förvaltning av pensionsmedel, Lf 72/1998. Av besluten framgår att en översyn av resp. policy skall ske vart annat år, men detta har inte skett beroende på den osäkerhet som varit på de finansiella marknaderna under senast åren. Utifrån de erfarenheter som de senaste årens finansiella turbulens givits, har en ny policy utarbetats, som innefattar de förutvarande två dokumenten. Kommentar Landstingets regler för hantering av finansiella risker har sammanförts till ett dokument, Finanspolicy. Förslaget utgår ifrån att all likviditet som överstiger landstingets fastställda mål, 350 mkr, skall överföras till pensionsförvaltning, i syfte att förebygga de framtida stora utbetalningar som kan förväntas från år 2010 och framåt. Årligen i samband med bokslutet överförs de medel som överstiger 350 mkr till kapitalförvaltning. Avsikten är att dessa medel sedan inte kan återföras till likviditetsförvaltning utan särskilt beslut. I avsnitt 2, Likviditetsförvaltning, redovisas de regler som gäller för den likviditet som understiger 350 mkr, det som i dagligt tal kan benämnas likviditeten. Regler för kapitalförvaltning redovisas i avsnitt 3. Kapitalförvaltningens inriktning är utformad som en form av indexförvaltning, sk passiv förvaltning, vilket innebär att avsikten är att endast en mindre del förvaltas aktivt. Framtida kompletteringar kan komma att ske. besök tel fax e-mail ORG NR 232100-0032 g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsfullmäktige\protokoll\lf 04\(09) september 04\51 finanspolicy\ 83 finanspolicy.doc Utskriftsdatum: 2004-09-07 09:07 SID 1(2)
PROTOKOLL 2004-08-30 LKD 04329 Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen beslutar att föreslå landstingsfullmäktige att fastställa framlagt förslag till finanspolicy. Rätt utdraget ur protokollet. Justering anmäld: 2004-09-06 Intygas: Bilaga 1 Missiv 2 Finanspolicy Protokollsutdrag - Ekonomienheten Beslutet berör - Weine Nejdemo, ekonomidirektör - Thim Larsson, finanschef ORG NR 232100-0032 g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsfullmäktige\protokoll\lf 04\(09) september 04\51 finanspolicy\ 83 finanspolicy.doc Utskriftsdatum: 2004-09-07 09:07 SID 2(2)
Bilaga 2 83 Finanspolicy Landstinget Sörmland
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...2 1.1 BAKGRUND...2 1.2 SYFTE MED FINANSPOLICY...2 1.3 UPPDATERING AV FINANSPOLICY...2 1.4 MÅL...2 1.5 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING...2 1.5.1 Landstingsfullmäktiges ansvar...2 1.5.2 Landstingsstyrelsens ansvar...3 1.5.3 Landstingsdirektörens ansvar...3 1.5.4 Ekonomidirektörens ansvar...3 1.5.5 Finanschefens ansvar...3 2 LIKVIDITETSFÖRVALTNING...3 2.1 MÅL...3 2.2 TILLÅTNA EMITTENTER (MOTPARTER)...3 2.3 TILLÅTNA INSTRUMENT...4 2.4 LIKVIDITETSPLANERING...4 2.5 LIKVIDITETSRISK...4 3 KAPITALFÖRVALTNING...4 3.1 BAKGRUND/ALLMÄNT...4 3.2 ÖVERGRIPANDE MÅL...4 3.3 AVKASTNINGSKRAV...4 3.4 TIDSPERSPEKTIV...4 3.5 LEGALA BEGRÄNSNINGAR...5 3.6 MOTPARTER...5 3.6.1 Förvaring av värdepapper...5 3.7 RISK...5 3.7.1 Valutarisk...5 3.7.2 Kreditrisk...5 3.7.3 Exponering mot aktiemarknaden...6 3.7.4 Derivatinstrument...6 3.7.4.1 Allmänt...6 3.7.4.2 Motparter...6 3.7.4.3 Valutor...6 3.7.5 Övrigt...6 3.8 ETIK...6 3.9 STRATEGI...6 3.9.1 Portfölj...6 3.9.2 TillgångsFördelning...7 3.9.3 fördelning mellan nominella och reala räntebärande värdepapper...8 3.9.4 Förvaltningsstruktur...8 3.9.5 Geografisk spridning...8 3.10 LIMITER...8 3.11 VÄRDEPAPPERSVAL...9 3.11.1 Räntebärande värdepapper...9 3.11.2 Likvida medel...9 3.11.3 Marknadsnoterade aktier...9 3.11.4 Värdepappersfonder...9 3.11.5 Strukturerade instrument...9 3.11.6 Derivatinstrument...9 3.12 VAL AV JÄMFÖRELSEINDEX...9 3.13 REBALANSERING... 10 3.14 FÖRVALTNING... 10 3.15 RAPPORTERING/UTVÄRDERING... 10
Landstinget Sörmland 1 (8) 4 SKULDFÖRVALTNING...10 4.1 UPPLÅNING - ALLMÄNT... 10 4.2 INRIKTNING... 10 4.3 TILLÅTNA INSTRUMENT... 10 4.4 RISKER OCH RISKHANTERING VID UPPLÅNING... 10 4.4.1 Finansieringsrisk... 10 5 VALUTAHANTERING...11 5.1 ALLMÄNT... 11 5.2 KURSSÄKRING, LIMITER... 11 5.3 SÄKRING AV VALUTARISK... 11 BILAGA 1... 12 DEFINITIONER AV INOM FINANSMARKNADEN FÖREKOMMANDE UTTRYCK... 12 1
Landstinget Sörmland 2 (8) 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Landstinget Sörmland (nedan kallad Landstinget) skall på ett effektivt och säkert sätt förvalta de finansiella medel som Landstinget förfogar över. (KL 8 kap 2-3a ) Landstingets finansfunktion arbetar med finansiell planering och uppföljning på kort och lång sikt samt utför de operativa åtgärder som krävs för att genomföra beslutade placeringar. Finansfunktionen är kravställare på andra funktioner, projekt och processer som påverkar de finansiella flödena. 1.2 SYFTE MED FINANSPOLICY Policyn utgör ett regelverk för medelsförvaltningen. Den gäller såväl den löpande verksamhetens finansiella placeringar som den långsiktiga förvaltningen av pensionsmedel samt finansiell upplåning och valutahantering. Finanspolicyn delas upp i delarna: Likviditetsförvaltning Kapitalförvaltning Skuldförvaltning Valutahantering Vidare delas kapitalförvaltning upp i två delar. Framtida kompletteringar kan komma att ske. 1.3 UPPDATERING AV FINANSPOLICY Finanspolicyn skall ses över årligen och uppdateras med hänsyn till aktuella förhållanden inom Landstinget samt till utvecklingen på de finansiella marknaderna. 1.4 MÅL Den övergripande målsättningen för medelsförvaltningen är att vid varje tillfälle säkerställa betalningskapaciteten för landstinget. Därutöver har Landstinget ett långsiktigt åtagande att möta framtida pensionsförpliktelser. Det övergripande målet för kapitalförvaltningen är att på ett effektivt sätt tillvarata tillväxten på den globala finansiella marknaden. 1.5 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Ansvaret för finansverksamheten inom Landstinget fördelas mellan landstingsfullmäktige, landstingsstyrelsen, landstingsdirektör, ekonomidirektör och finanschef enligt nedan. Det löpande arbetet är organiserat under ekonomienhetens finansfunktion. Finansfunktionen sammanställer månatligen skriftliga rapporter till landstingsstyrelsen. Om egen förvaltning tillämpas är ekonomidirektören och finanschefen de som beslutar om användning av derivatinstrument. 1.5.1 LANDSTINGSFULLMÄKTIGES ANSVAR Det är landstingsfullmäktiges ansvar att förvaltningen sker i överensstämmelse med Kommunallagen 8 kap 2-3a samt att fastställa finanspolicy. Landstingsfullmäktige fastställer årligen i samband med fastställande av landstingets budget limit för nyupplåning. Återföring av tidigare överförda medel till kapitalförvaltning enligt avsnitt 2.4 beslutas av landstingsfullmäktige. 2
Landstinget Sörmland 3 (8) 1.5.2 LANDSTINGSSTYRELSENS ANSVAR Landstingsstyrelsen bär det övergripande ansvaret för att landstingets tillgångar och skulder förvaltas på ett så optimalt sätt som möjligt i enlighet med denna policy som är fastställd av landstingsfullmäktige. Det är landstingsstyrelsens ansvar att Tillse att den fastställda finanspolicyn efterlevs Besluta om rebalansering enligt avsnitt 3.13 Besluta om överföring av överskottslikviditet till kapitalförvaltning Besluta om nyupplåning inom ramen för fastställd limit Landstingsstyrelsen delegerar dessa uppgifter till Finanskommittén 1. 1.5.3 LANDSTINGSDIREKTÖRENS ANSVAR Landstingsdirektörens har det övergripande ansvaret för finansfrågor inför landstingsstyrelsen. 1.5.4 EKONOMIDIREKTÖRENS ANSVAR Det är ekonomidirektörens ansvar att Tillse att landstinget har en väl fungerande finansfunktion Löpande föra strategiska diskussioner och följa utvecklingen inom finansverksamheten genom att ta del av den fortlöpande finansiella rapporteringen 1.5.5 FINANSCHEFENS ANSVAR Finanschefen har det operativa ansvaret för landstingets finanshantering i enlighet med fastställd finanspolicy. 2 LIKVIDITETSFÖRVALTNING För att landstinget skall kunna fungera rationellt och klara av de löpande betalningarna måste betalningsmedel alltid finnas i beredskap. Betalningsberedskapen är beroende av tillgången på likvida medel, d v s sådana tillgångar som snabbt kan nyttjas för utbetalningar. Inom ramen för detta regelverk får placeringars genomsnittliga löptid, duration, inte överstiga 30 månader, varav placeringar med löptid överstigande ett år inte får överstiga 50 % av totalt belopp som ingår i likviditetsförvaltning. 2.1 MÅL Landstingets likvida medel skall placeras på ett sådant sätt att en god betalningsberedskap upprätthålls vid alla tillfällen. Medlen skall placeras så att högsta möjliga avkastning erhålls samtidigt som säkerheten inte åsidosätts. 2.2 TILLÅTNA EMITTENTER (MOTPARTER) Godkända motparter för placeringar är: Svenska staten, statliga verk och av svenska staten helägda bolag Svenska kommuner och landsting och kommunala bolag Banker och bankägda institut, rating AAA AA Svenska bolåneinstitut Företag vilkas instrument innehar lägst K-1/P-1 rating 2 1 Finanskommittén och dess bemanning är föremål för översyn 2 Rating enligt Standard & Poor s eller Moody s. Ratingkategori K-1 (S&P) och P-1(Moody s) avser korta lån och är hösta ratingkategori 3
Landstinget Sörmland 4 (8) 2.3 TILLÅTNA INSTRUMENT Placeringar får ske i räntebärande värdepapper och ränte- och obligationsfonder. Därutöver tillåts placeringar i olika strukturerade produkter i form av ränte- och aktieindexobligationer under förutsättning att dessa har en nominell garanti. Strukturerade produkter får inte överstiga 30 % av likviditetsförvaltningen. 2.4 LIKVIDITETSPLANERING Landstingets mål för likviditeten är att den skall vara i intervallet 50 350 mkr under en konjunkturcykel. Den likviditet som i varje årsbokslut överstiger 350 mkr, överförs till kapitalförvaltning av den äldre pensionsskulden. Dessa medel kan inte återföras till likviditetsförvaltning utan särskilt beslut. Landstinget tillämpar koncernkontosystem där hela landstingets penningflöden samordnas. Bolag, där landstingets ägarandel är 50 % eller mera kan ingå i systemet. Löptiden för placerade medel skall avvägas mot landstingets likviditetsutveckling, kortfristiga lånemöjligheter samt möjligheter att snabbt avveckla placeringar i marknaden. 2.5 LIKVIDITETSRISK Likviditeten innebär dels omsättningsrisk, risken att värdepapper i portföljen inte går att omsätta till ett marknadsmässigt pris och dels betalningsberedskap, att landstinget inte har tillgång till likvida medel vid oförutsedda betalningstillfällen. För att tillförsäkra omsättningsbarheten skall samtliga tillgångar vara placerade i likvida instrument. 3 KAPITALFÖRVALTNING 3.1 BAKGRUND/ALLMÄNT Landstinget har beslutat avsätta medel för framtida pensionsåtagande, motsvarande upptagen skuld i balansräkningen. Utöver skuld i balansräkningen har landstinget pensionsåtagande för intjänad skuld före 1998-01-01, en ansvarsförbindelse, som för närvarande uppgår till ca 3 000 mkr. För att matcha tillgångarna mot pensionsåtaganden delas tillgångarna in i två portföljer. Portfölj 1 Portfölj 2 Pensionsskuld, upptagen i balansräkning Ansvarsförbindelse. 3.2 ÖVERGRIPANDE MÅL Landstinget har ett långsiktigt åtagande att utbetala pensioner. Det övergripande målet för kapitalförvaltningen är att på ett effektivt sätt tillvarata värdestegringen på den globala finansiella marknaden. 3.3 AVKASTNINGSKRAV Utifrån Landstingets förutsättningar bör avkastningskravet vara Statslåneräntan +1 procentenhet per år. Härutöver skall, om möjligt med hänsyn till valda riskbegränsningar, kapitalförvaltningen generera ytterligare tillväxt för att minska de framtida ekonomiska påfrestningarna vid hanteringen av pensionsåtaganden. Detta avkastningskrav bör utvärderas varje år för att säkerställa att det överensstämmer med Landstingets långsiktiga strategi samt marknadens förutsättningar. 3.4 TIDSPERSPEKTIV Mot bakgrund av Landstingets långsiktiga åtagande skall förvaltningen av Landstingets portföljer vara av långsiktig karaktär. 4
Landstinget Sörmland 5 (8) 3.5 LEGALA BEGRÄNSNINGAR Landstingets kapital måste förvaltas i enlighet med kapitel 8, 2 Kommunallagen, Kommunerna och landstingen skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. 3.6 MOTPARTER Godkända motparter vid transaktioner med portföljens tillgångar är: o Värdepappersinstitut som har Finansinspektionens tillstånd för förvaltning av någon annans finansiella instrument, enligt 1 kap 3 p.4 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse, o Utländsk institution som har tillstånd motsvarande det som anges ovan och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ. Transaktioner skall ske enligt principen betalning mot leverans. Undantag från denna princip är tillåten vid tillfällen då det normala förfarandet är annat. 3.6.1 FÖRVARING AV VÄRDEPAPPER Portföljens tillgångar skall förvaras hos: o Värdepappersbolag som har Finansinspektionens tillstånd att ta emot värdepapper för förvaring, enligt 3 kap 4 p.2 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse, eller o Utländska institutioner som har tillstånd motsvarande det som anges i punkt 1 och som står under tillsyn av myndigheter eller annat behörigt organ. 3.7 RISK Placeringar innebär som regel ett risktagande. Om kapitalförvaltningen är effektiv erhålls en ökad förväntad avkastning genom en höjd risknivå, och en lägre risk erhålls genom en minskning av den förväntade avkastningen. Mot bakgrund av portföljens långsiktiga karaktär är Landstinget mindre känslig för svängningar i tillgångarnas värde. Portföljens risk regleras praktiskt genom tillgångsallokering och limiter (se avsnitt 3.9 Strategi). 3.7.1 VALUTARISK Utgångspunkten vid förvaltning av Landstingets portfölj är att begränsa valutarisken i förhållande till Landstingets åtagande. Av den totala portföljen får maximalt 20% placeras i värdepapper i utländsk valuta utan valutasäkring. 3.7.2 KREDITRISK Nedanstående begränsningar av ratingnivåer skall gälla vid förvaltning av räntebärande värdepapper samt strukturerade instrument. Korta räntebärande placeringar (upp till 1 år) RATING FÖRDELNING Min % Max % A-1, K1 och/eller P-1-100 A-2 och/eller P-2-20 Tabell 1 Rating enligt Standard & Poor s alternativt Moodys. Vid så kallad split rating gäller andelarna för den lägsta ratingnivån. Ratingkrav ersätts av statlig garanti/borgen om sådan föreligger. Långa räntebärande placeringar (överstigande 1 år) RATING FÖRDELNING Min % Max % AAA/Aaa - 100 AA/Aa - 75 A/A - 35 Tabell 2 Placeringar i strukturerade instrument RATING FÖRDELNING 5
Landstinget Sörmland 6 (8) Min % Max % AAA/Aaa - 100 AA/Aa - 100 A/A - 10 Tabell 3 3.7.3 EXPONERING MOT AKTIEMARKNADEN Aktieportföljen skall vara globalt diversifierad och motsvara vikterna för de geografiska zonernas marknadsvikter, med förbehåll för de limiter som är definierade under avsnittet 3.11 Limiter. 3.7.4 DERIVATINSTRUMENT Med derivatinstrument avses optioner, terminer och swapavtal, avseende tillgångar i vilka placeringar får ske enligt denna policy. Positioner i dessa instrument kan medföra ett ökat risktagande jämfört med direkt placering i underliggande värdepapper, om positionen ej avser att kurssäkra en befintlig placering. För att minska dessa risker gäller följande begränsningar. 3.7.4.1 ALLMÄNT Derivatinstrument får endast användas för att skydda en underliggande placering. Om egen förvaltning tillämpas är ekonomidirektören och finanschefen de som beslutar om användning av derivatinstrument. En position i derivatinstrument får ej vara så stor att ett köp eller en försäljning av underliggande instrument skulle medföra att övriga limiter i denna finanspolicy överskrids. 3.7.4.2 MOTPARTER Derivatkontrakt får endast ingås med motpart som har en hög rating (minst motsvarande Standard & Poor s eller Moodys nivå A för långa papper). 3.7.4.3 VALUTOR För att värdesäkra portföljens tillgångar får förvaltaren handla med options- och terminsavtal avseende valuta mot svenska kronor. 3.7.5 ÖVRIGT o Blankning av enskilda värdepapper är ej tillåten. o Utlåning av innehavda värdepapper är ej tillåten. 3.8 ETIK Landstinget tillåter av etiska skäl inte investering i företag som i sin huvudsakliga verksamhet har produktion och/eller försäljning av krigsmaterial, tobaksvaror eller alkoholvaror. Vidare tillåts heller inte investering i företag som tillåter barnarbete i arbetsstyrkan eller som diskriminerar individer på grund av kön, ras eller religion. Inga investeringar får göras i företag som inte följer gällande miljökrav. Vad gäller placering i värdepappersfond skall värdepappersfondens placeringsinriktning i allt väsentligt överensstämma med de etiska riktlinjer som fastställts ovan. 3.9 STRATEGI Strategin anger hur Landstinget skall förfara för att utifrån sina förutsättningar uppnå sitt åtagande. Föreskrifterna i detta kapitel fungerar även som kontrollverktyg som syftar till att ge Landstinget trygghet och säkerhet i kapitalförvaltningen. 3.9.1 PORTFÖLJ En portfölj är en samling värdepapper med olika egenskaper vad gäller avkastning och risk. En effektivt sammansatt portfölj skapar lägre risk än de enskilda tillgångarna var för sig. Nedan redogörs för hur Landstingets portfölj skall vara sammansatt. 6
Landstinget Sörmland 7 (8) 3.9.2 TILLGÅNGSFÖRDELNING Fördelningen mellan olika tillgångsslag uttrycks som en normalportfölj vilken speglar Landstingets strategi i kapitalförvaltningen. I tabell 4 anges den fördelning av tillgångsslag som eftersträvas. Avvikelser från denna fördelning kan från tid till annan förekomma pga. tillgångsslagens marknadsutveckling. För limiter se 3.11 Limiter. 7
Landstinget Sörmland 8 (8) TILLGÅNGSSLAG ALLOKERING Normal (%) Aktier 50 Räntebärande värdepapper 50 Duration (löptid) 3 3 (11) Tabell 4 Durationen i tabellen är den normalduration som ska råda i den räntebärande portföljen. Med 3 (11) menas att normaldurationen i den nominella delen skall vara 3 år, medan normaldurationen i den reala delen ska vara 11 år 3.9.3 FÖRDELNING MELLAN NOMINELLA OCH REALA RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER De räntebärande värdepapperen skall ha följande fördelning mellan nominella och reala räntebärande värdepapper: TYP AV RÄNTEBÄRANDE ALLOKERING VÄRDEPAPPER Normal (%) Nominella 50 Reala 50 3.9.4 FÖRVALTNINGSSTRUKTUR Portföljen skall förvaltas utifrån Landstingets uppställda mål samtidigt som en kostnadseffektiv lösning eftersträvas. Portföljen skall även utformas så att risker som inte förväntas ge bidrag till avkastningen ej får förekomma. Mot bakgrund av detta skall: o aktieportföljen till största delen (minst 60 %) förvaltas passivt 4 o ränteportföljen förvaltas passivt 3.9.5 GEOGRAFISK SPRIDNING Placeringar som görs i räntebärande papper bör vara utfärdade i svenska kronor. (Vid avvikelser iakttas reglerna i 5.3 - Säkring av valutarisk.) I förvaltningen av aktier antas en riskneutral portföljstruktur vad gäller den geografiska spridningen. Denna skall baseras på respektive regions aktuella marknadsvikt i MSCI World Index, se tabell 5, med undantaget att Sverige överviktas motsvarande indexvikten för Emerging Markets. AKTIER FÖRDELNING (Normalandel %) Sverige 5,3 Europa exkl. Sverige 28,2 USA 58,0 Japan 8,5 Totalt 100 Tabell 5 - Vikter för MSCI World Index per 2003-07-31. 3.10 LIMITER Limiterna för tillgångsslagen anger hur stor del av portföljens totala värde som maximalt får/minimalt måste utgöras av respektive tillgångsslag. TILLGÅNGSSLAG LIMITER Min (%) Max (%) Aktier 40 60 Räntebärande värdepapper 40 60 Tabell 6 3 För ränteportföljen skall durationen anpassas efter respektive jämförelseindex aktuella duration. 4 Indexförvaltning till låg kostnad beträffande aktieportföljen avses här skräddarsydda strukturerade instrument som möjliggör utdelningsbara medel motsvarande avkastningskravet. 8
Landstinget Sörmland 9 (8) Limiterna för den räntebärande portföljen anger de gränser inom vilka durationen för den nominella delen respektive den reala delen måste hållas. RÄNTEBÄRANDE DURATIONSLIMITER Min (år) Max (år) Nominella 2 4 Reala 9 13 Tabell 7 För aktier gäller att varje region maximalt får avvika +/- 10% från gällande allokering enligt världsindex. Från detta undantas de två minsta marknaderna, Sverige och Japan, som tillåts utgöra minst 0% av portföljen på grund av att små volymer sällan kan förvaltas kostnadseffektivt. 3.11 VÄRDEPAPPERSVAL Punkten värdepappersval reglerar vilka värdepapperstyper som är tillåtna. 3.11.1 RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER Landstingets räntebärande värdepapper skall placeras i enlighet med tabell 1 och 2 i avsnitt 3.7.2 Kreditrisk 3.11.2 LIKVIDA MEDEL Likvida medel definieras som medel på depåkonto, bankräkning och dagsinlåning. Övrig tidsbunden inlåning hänförs till räntebärande värdepapper. 3.11.3 MARKNADSNOTERADE AKTIER Landstinget får endast investera i aktier som är börsnoterade, det vill säga som är föremål för regelbunden handel på auktoriserad marknadsplats som står under tillsyn av myndighet. Vid nyemissioner kan avsteg från börsnotering göras under förutsättning att avsikten är att aktierna omgående skall börsnoteras. 3.11.4 VÄRDEPAPPERSFONDER Placering får ske i fonder som har Finansinspektionens, eller motsvarande utländsk myndighets, tillstånd och vars placeringsinriktning överensstämmer med bestämmelserna i denna policy. 3.11.5 STRUKTURERADE INSTRUMENT Vid köp av strukturerade instrument, såsom Indexcertifikat och Aktieindexobligationer, skall emittenten ha låg kreditrisk, se tabell 3 i avsnitt 3.7.2 Kreditrisk. 3.11.6 DERIVATINSTRUMENT Derivatinstrument får användas i enlighet med vad som uttrycks i avsnitt 3.7.4 Derivatinstrument. 3.12 VAL AV JÄMFÖRELSEINDEX De jämförelseindex som väljs skall i rimlig omfattning täcka de marknader de skall representera. De jämförelseindex som används för aktieportföljen ska i samtliga fall beräknas inklusive återinvesteringar av utdelningar. Vid val av jämförelseindex för ränteportföljen skall hänsyn tas till att en del av portföljen skall utgöras av reala värdepapper. Följande index skall användas för aktier: Marknad Sverige Europa exkl. Sverige USA Japan Tabell 8 Jämförelseindex SIXPRX MSCI Europe ex Sweden Dividends Reinvested S&P 500 Total Return MSCI Japan Dividends Reinvested 9
Landstinget Sörmland 10 (8) Nedanstående index skall användas för räntebärande värdepapper: Marknad Jämförelseindex Vikt Sverige OMRX Real 50% Sverige OMRX Total 50 % Totala ränteportföljen Vägt enligt ovan 100% Tabell 9 3.13 REBALANSERING Portföljen ska kontinuerligt bevakas så att de ingående tillgångsslagen inte under- eller överskrider någon limit. Då ett tillgångsslag befinner sig under eller över sina limiter ska portföljen rebalanseras snarast möjligt. Vid rebalansering skall justering göras så att innehavet åter motsvarar den andel som specificerats i normalportföljen. 3.14 FÖRVALTNING Förvaltare ansvarar för att den löpande kapitalförvaltningen sker i enlighet med gällande finanspolicy. Placeringsrådet säkerställer och kontrollerar att kapitalförvaltningen sker enligt fastställd finanspolicy. 3.15 RAPPORTERING/UTVÄRDERING Förvaltare ansvarar för att rapport om placeringarnas fördelning och resultat sänds till Landstinget så snart som möjligt efter varje månadsskifte. Landstingets ekonomienhet ansvarar för att rapport om portföljens fördelning och utveckling framläggs vid varje möte i Finanskommitté och landstingsstyrelsen. 4 SKULDFÖRVALTNING 4.1 UPPLÅNING - ALLMÄNT Ekonomienhetens finansfunktion skall handha hela landstingets upphandling av lån och fungera som internbank. Den totala lånevolymen inom landstinget får maximalt uppgå till 50 mkr, som motsvarar det nedre intervallet i Landstingets mål för likviditetens storlek. 4.2 INRIKTNING Vid upplåning skall sådana former väljas att krav på mycket låg risk tillgodoses och att med beaktande av kravet på låg risk lägsta möjliga finansieringskostnad eftersträvas. 4.3 TILLÅTNA INSTRUMENT Lånefinansieringen får ske i följande former: 1 Lån: a. Svenska staten b. Bank eller bankägt finansbolag c. Svenska försäkringsbolag och pensionsanstalter d. Svenska kommuner och landsting e. Kommunägda bolag kortfristiga 2 Kredit I löpande räkning 4.4 RISKER OCH RISKHANTERING VID UPPLÅNING Risker uppkommer i all finansiell verksamhet. En passiv finansförvaltning innebär att inga åtgärder vidtas för att minimera risker. En aktivt utnyttjande av tillgängliga finansiella instrument skapar dock möjligheter till ett rationellt hanterande av riskerna. 4.4.1 FINANSIERINGSRISK Låneportföljens förfallotider skall spridas jämt över tiden. 10
Landstinget Sörmland 11 (8) 5 VALUTAHANTERING 5.1 ALLMÄNT Vid transaktioner där betalning ska ske i annan valuta än svenska kronor uppstår en valutarisk. Valutarisken uppstår alltså dels som ett resultat av kommersiella och finansiella inoch utbetalningar som görs i annan valuta än svenska kronor (flödesexponering) men den uppstår även i och med att lån eller placeringar görs i annan valuta än svenska kronor (balansexponering). Till exponering i valuta hör även de kurssäkringstransaktioner som finansavdelningen aktiverat för att eliminera valutaexponeringen. Följande poster ingår i flödesexponering: 1. amorteringar 2. räntebetalningar och ränteintäkter 3. övriga in- utbetalningar i annan valuta än svenska kronor 5.2 KURSSÄKRING, LIMITER Transaktioner inom landstinget i annan valuta än svenska kronor skall kurssäkras av finansfunktionen inom ekonomienheten enligt denna policy (5.3). I samband med att exponering blir känd för, eller kan förutses av, den som ansvarar för transaktionen skall finansfunktionen meddelas enligt följande: 1. Enskilt inköp/försäljning som beloppsmässigt överskrider motvärdet av 250 000 kr 2. Ackumulerat årsflöde som överskrider motvärdet av 250 000 kr 5.3 SÄKRING AV VALUTARISK För att eliminera valutarisker i underliggande transaktion får följande instrument användas: 1. Köp/sälj till avistakurs Sker då aktuellt belopp underskrider gränserna enligt 5.2 Kurssäkring och limiter 2. Valutatermin Köp och försäljning av valutaterminer i motsvarande valuta som exponering föreligger i. Löptiden på terminen skall matchas mot löptiden på tillgången, skulden eller den framtida transaktionen. 3. Valutaswap För valutaswappar gäller samma regler som för valutaterminer. 4. Valutalån/placering Förutom de regler som uppställda i denna policy beträffande limiter, risker, etc. så gäller att valutalån endast får upptas i kurssäkringssyfte och då med en maximal löptid på sex månader. Sammantaget innebär detta att affärsmässig handel med valutor (avista eller termin) i syfte att enbart försöka förbättra finansnettot är otillåten. 11
Landstinget Sörmland 12 (8) BILAGA 1 DEFINITIONER AV INOM FINANSMARKNADEN FÖREKOMMANDE UTTRYCK Benchmark Derivatinstrument Diskretionär förvaltning Diversifiering Duration Emittent Exponering Index Likvida medel Likviditet Limit Löptid Marknadsvärde Motpartsrisk Obligation Option Ett jämförelseobjekt för en portföljs avkastning. Benchmark kan ofta vara något specifikt marknadsindex eller kombinationer av index. Ett instrument vars värde baseras på och följer värdet på ett underliggande värdepapper, t ex statsskuldsväxlar eller aktier. Exempel på derivatinstrument är optioner och terminer. Förvaltaren genomför transaktioner för kunds räkning i den utsträckning och med de begränsningar som fastställts i avtal och fullmakt. Fördelning av en portföljs placeringar inom och mellan olika tillgångsslag/marknader i syfte att minska risken och/eller höja avkastningen i en portfölj. Kan beskrivas som en obligations vägda genomsnittliga återstående löptid. Måttet beskriver obligationens räntekänslighet, dvs. hur mycket priset på obligationen ändras när räntenivån ändras med en procentenhet. Durationen bestäms av obligationens och kupongernas återstående löptid, kupongernas storlek samt räntenivån. Durationen för en s k nollkupongare är lika med dess löptid och för en kupongobligation lägre än dess löptid. Utgivare av finansiella instrument Det värde, uttryckt i kronor eller i procent av den totala portföljen, som förändras p g a förändringar i kursen/räntan på ett värdepapper. Mått på en marknads eller delmarknads värde, t ex Affärsvärldens generalindex Medel på bankräkning o d y l Mått på omfattningen av handeln, eller omsättningen, i ett instrument eller på en marknad. Även benämning för kassamedel. Risknivå som begränsar innehav av finansiella instrument Den tid som återstår till ett värdepappers förfall Värdet av en tillgång (eller portfölj) till kapitalmarknadens rådande prisnivå Risken att motpart, t ex fondkommissionär, inte fullföljer erhållna uppdrag på avsett sätt. Skuldebrev med löptid över ett år Avtal som ger innehavaren rätten - men inte skyldigheten att köpa 12
Landstinget Sörmland 13 (8) (köpoption) eller sälja (säljoption) en viss tillgång till ett förutbestämt pris under en viss förutbestämd tidsperiod. Utfärdaren av optionen har skyldighet att sälja (köpoption) eller köpa (säljoption) tillgången Placeringshorisont Portfölj Rating Ratingkategorier Ränterisk Sharpe kvot Den tidsperiod under vilken de förvaltade medlen ska vara investerade En förmögenhet som är placerad i olika tillgångar Av kreditvärderingsinstitut gjord bedömning av sannolikheten för att en skuld kommer att regleras på överenskommen tidpunkt Ratinginstituten Standard & Poor s och Moody s klassificering av långfristig upplåning Hur avkastningen på ett räntepapper påverkas av en förändring i marknadsräntan. Graden av ränterisk ökar med värdepapperets återstående löptid. Kan delas in i prisrisk och likviditetsrisk Överavkastning i relation till jämförelseindex. Överavkastningen sätts i relation till sk total risk (standardavvikelse) Swap Ett avtal om byte av villkor, ex rörlig ränta mot fast ränta, valuta 1 mot valuta 2 Teckningsoption Skuldebrev förenad med optionsrätt till nyteckning Terminskontrakt Tillgångsslag Tracking Error Avtal med skyldigheten att köpa eller sälja en viss tillgång till ett förutbestämt pris vid en förutbestämd tidpunkt Räntebärande värdepapper och aktier är exempel på tillgångsslag Riskmått som uttrycker portföljens värdefluktuation i relation till portföljens benchmark. 13