HJÄLP OSS HJÄLPA ÖSTERSJÖN. 40 kr. 10 kr går till Radiohjälpens fond för Östersjön i samarbete med WWF. English summaries included PROGRAM

HJÄLP OSS HJÄLPA ÖSTERSJÖN 40 kr 10 kr går till Radiohjälpens fond för Östersjön i samarbete med WWF English summaries included PROGRAM

included 10 kr går till Radiohjälpens fond för Östersjön i samarbete med WWF KÄRA PUBLIK HJÄLP OSS HJÄLPA ÖSTERSJÖN 40 kr Så var det dags igen för en av norra Europas mest inspirerade och engagerade festivaler med seminarier och konserter där människor från länderna kring vårt gemensamma innanhav möts i musikens namn. Med en dåres envishet upprepar jag år efter år behovet av att ses och diskutera de svåra miljöhot som påverkar Östersjön och samtidigt som jag med stigande ålder kan drabbas av allt större uppgivenhet inför svårigheterna vi ställs inför ser jag positiva tecken. Många engagerar sig och särskilt glädjande är att iaktta hur de unga forskarna kommer med kraft, energi och entusiasm. Det inger hopp och sporrar oss äldre att fortsätta. Man ska vara realist, men inte pessimist! Att gå vidare med planering av konserterna är alltid lika fyllt av glädje och framtidstro, för vad kan vara bättre än att samlas i tonerna, detta fantastiska uttryck där människan genom historien visat sina bästa sidor. Den klassiska musiken är idag större än någonsin tack vare radiosändningar och streamingtjänster. Ta till exempel Nötknäpparen, ett av Tjajkovskijs mest älskade verk som framförs i en unik konsertant version med Mariinskijteaterns orkester och Valery Gergiev. Ett stycke musik som när det uruppfördes 1892 (på just Mariinskijteatern) var en provinsiell rysk-europeisk angelägenhet som nådde en begränsad publik ur de priviligierade samhällsklasserna. I och med den tekniska utvecklingen av olika ljudbärare når detta verk och all annan klassisk musik miljoner par öron varje dag i alla hörn av världen. Sveriges Radios sändningar från Östersjöfestivalen ligger ute 30 dagar på sverigesradio.se för efterlyssning. Genom att arrangera festivalen och direktsända alla konserterna bidrar Sveriges Radio till att öka publiken och intresset för musiken hos nya grupper både inom och utanför Sverige. Även om det bjuder mig emot att i förväg utnämna höjdpunkter är det omöjligt att inte notera framförandet av Schönbergs Gurrelieder, ett av musikhistoriens mest krävande partitur. En grandios festivalavslutning med den unika sammanslagningen av Sveriges Radios Symfoniorkester och Kungliga Filharmonikerna, körer, solister och Esa-Pekka Salonen. Om det någonsin dyker upp en "en gång i livet"-konsert, här har ni chansen. En snabb titt i programmet visar i övrigt på en serie konserter som var och en för sig skulle kunna bära namnet av en egen festival. Hyllningen till den 80-årige legendaren Arvo Pärt, Sverigepremiär av Salonens Karawane, vår egen Martin Fröst i Nielsens Klarinettkonsert, Kievs kammarkör. Några nämnda, ingen glömd. Vi har fantastiska samarbeten med några av de starkaste organisationerna kring de frågor vi vill lyfta, som till exempel WWF, Raoul Wallenberg Academy, Radiohjälpen (till exempel så går 10 kr per programtidning till Hjälp oss hjälpa Östersjön) samt med Stockholm Resilience Centre. En lista på alla som år efter år återkommer och visar sin vänskap och stöd för vår idé om en festival som stärker banden mellan länderna kring Östersjön skulle bli för lång, men min tacksamhet är stor över att vi har fått utvecklas och samtidigt kunnat bevara ursprungstanken ett möte kring musiken, miljön och ledarskapet. Väl mött i publikvimlet. Michael Tydén General Manager Östersjöfestivalen och en av festivalens tre grundare General Manager and co-founder of the Baltic Sea Festival DEAR AUDIENCE, Once again, it s time for one of Northern Europe s most engaged festivals, where people from the countries surrounding the Baltic Sea meet to make music and discuss the environmental threats affecting our inland sea. Many people are involved and it is especially pleasing to work with young researchers, whose energy and enthusiasm inspires us older ones to continue. This year s festival offers nothing but world-class artists and unique concerts. A performance of Schönberg s Gurrelieder is worthy of note. A grandiose finale with the unique union of the Swedish Radio Symphony Orchestra and the Royal Stockholm Philharmonic Orchestra, choirs and soloists. If there was ever a "once in a lifetime" concert, this is your chance! We are continuing our collaborations with various organisations concerning the issues we would like to raise, and participants this year include the Raoul Wallenberg Academy, Radiohjälpen as well as WWF and Stockholm Resilience Centre. I m grateful that we have had the chance to develop, while preserving the original idea: A meeting about music, environment and leadership. Best regards, Michael Tydén English summaries PROGRAM Östersjöfestivalens programtidning Ansvarig utgivare Michael Tydén Adress Berwaldhallen Dag Hammarskjölds väg 3 105 10 Stockholm Projektledare Karin Ekedahl Skribenter Carin Balfe Arbman, Edward Klingspor, Gunnar Lanzky-Otto, Henry Larsson, Jenny Leonardz, Katarina Lindblad, Johan Norberg, Sofia Nyblom, David Saulesco, Evabritt Selén Form Roi Division Tryck Tryckservice, Ängelholm Information och biljetter Berwaldhallens biljettkontor Dag Hammarskjölds väg 3 Öppet mån fre kl 12 18 samt två timmar före respektive konsert Tel 08-784 18 00 berwaldhallen.se biljettkontoret.berwaldhallen@sverigesradio.se Du kan även köpa biljetter på: Kulturdirekt, Kulturhuset vid Sergels torg (OBS gäller ej Gurrelieder 30 aug.) Biljetter till Gurrelieder 30 augusti kan endast köpas via: Berwaldhallens biljettkassa eller berwaldhallen.se Stockholms Konserthus biljettkontor, via konserthuset.se eller tfn 08-50 66 77 88 (Berwaldhallens ordinarie rabatter gäller ej för Gurrelieder.) Biljetter till konserterna på Musikaliska, Nybrokajen 11, köps via Berwaldhallen eller på Musikaliska en timme före respektive konsert. Omslag Roi Division Många har bidragit till att denna festival har kommit till stånd. Vi är oerhört tacksamma för alla bidrag och allt samarbete och vill särskilt tacka: P2, P1, Världsnaturfonden WWF, Raoul Wallenberg Academy, Stockholm Resilience Centre, Stockholms Konserthus, Götebors Symfoniker i samarbete med Västra Götalandsregionen, BMW, Musikaliska, Polska institutet, Tallink Silja Line, Radiohjälpen, Utrikespolitiska institutet (UI), Kulturdepartementet, Stockholms stad, Kulturrådet ENGLISH SUMMARIES are to be found on p 2 Dear audience p 12 21 the concert presentations p 24 26 the artists biographies

Östersjöfestivalen 2015 Intervju 3 INTERVJU MED ESA-PEKKA SALONEN om årets Östersjöfestival Foto: Katja Tähjä ÖSTERSJÖFESTIVALEN EN SYNTES SOM GYNNAR ALLA Med ökande spänningar i Europa är Östersjöfestivalen viktigare än någonsin. Musiken är en kommunikationskanal, när andra inte fungerar. Det säger Esa-Pekka Salonen, som ser fram mot både en trettonde upplaga av det som blivit en av Europas största musikfestivaler och svensk premiär på sitt nya verk Karawane. För ett par år sedan bestämde sig Esa-Pekka Salonen för att dirigera mindre och komponera mer. Men sitt hjärtebarn Östersjöfestivalen släpper han inte, och han tror lika mycket i dag på kraften och möjligheterna i festivalen. Vi har hittat vår publik, eller rättare sagt, de har hittat oss. I dag är vi nog norra Europas största musikfestival. Redan det är ju någonting, men festivalen är nu viktigare än någonsin av andra skäl, säger han i telefon från Los Angeles. För 13 år sedan kunde ingen tänka att vi om tio år skulle ha ökad militär aktivitet i Europa och inom Östersjöområdet. Det var något vi trodde att vi hade lämnat bakom oss. Då kan kulturen, och särskilt musiken, vara en möjlighet till kommunikation, när de politiska och diplomatiska kanalerna inte verkar fungera. Även om det vi gör kan upplevas kontroversiellt av några, så är det bättre att ha en fungerande kommunikationskanal än att ha inga, fortsätter han. Därför ser Esa-Pekka Salonen det som en viktig utveckling att miljö- och ledarskapsfrågorna ska integreras djupare i festivalen. Att de frågorna syns mer i det konstnärliga innehållet. Exempelvis att vi skapar produktioner och kanske nya verk där miljöaspekten starkt finns med, och att vi därigenom får en slags syntes som gynnar båda sidorna på ett djupare sätt. Esa-Pekka Salonens beslut att ägna sig mer åt komposition har burit frukt. Förutom ett treårskontrakt som Composer-in-Residence hos New York-filharmonikerna har han under 2013 och 2014 kunnat slutföra sitt stora kör- och orkesterverk Karawane, som får sin svenska premiär på festivalen. Det blir också blir första gången han själv dirigerar verket. Karawane bygger på den tyske författaren Hugo Balls dadaistiska ljuddikt med samma namn. Esa-Pekka Salonen har också inspirerats av en bisarr figur som Hugo Ball berättar om i en annan text, Der Verweungsdirigent. Vi försöker gemensamt tänka ut en svensk motsvarighet, och landar på "förmultningsdirigent", eller kanske "o-kompositör". Det kändes som ett kul yrke, kanske en avlägsen kollega, säger Esa-Pekka Salonen med ett stort skratt. På konserten flankeras hans som han säger själv sjövilda verk av Jean Sibelius: Finlandia respektive Lämminkäinensvit. Kan kontrasten bli större? Mellan dadaism som vildsint reste sig mot borgerlig kultur, krig och nationalism och dessa patriotiska symboler? Men det är förstås meningen. Ja, absolut, säger han och berättar om sina brottningsmatcher med den stora nationalikonen. Jag har gått många varv med Sibelius och särskilt Finlandia. När jag växte upp tyckte jag att det var det värsta som fanns. Men som äldre ser jag värdet i något som helt enkelt var för nära då. I dag tycker jag att Finlandia är riktigt bra musik, men det kunde jag ju inte säga när jag var 19 år och en arg modernist. Årets program har inget egentligt tema, bara olika lösa kopplingar till länderna runt Östersjön. Vi ville inte kategoriskt begränsa oss, det är svårt att få det tillräckligt intressant och levande om man måste programlägga strikt konceptuellt. För det värsta du kan göra är att vara tråkig, som min lärare i komposition, Rautavaara, sa. Redan första lektionen. Och tråkigt blir det med all säkerhet inte. Utöver Sibelius och Salonen går festivalresan mellan tonsättare som Sjostakovitj, Tjajkovskij, Saariaho, Polevá, Nielsen och Pärt för att avslutas 30 augusti med Gurrelieder av Arnold Schönberg, ett gigantiskt verk med 300 medverkande på scenen under ledning av Esa-Pekka Salonen. Det innehåller allt mänskligt; euforin, förälskelsen, sorgen, döden och mardrömmen. Det börjar helt oskyldigt för att gå mot en dystopi där inget längre stämmer, men slutar ändå med ett intensivt optimistiskt budskap; solen går upp, fåglarna fortsätter att sjunga, världen går vidare. Jenny Leonardz

4 Program Östersjöfestivalen 2015 FESTIVALPROGRAM 24 30 AUGUSTI 2015 SEMINARIER 24/8 kl 17.00 18.15 Berwaldhallens övre foajé KONST SOM HOT OCH BEFRIARE Vad händer med konsten i ett allt mer nationalistiskt Ryssland och resten av Europa? Lena Jonson, forskare vid Utrikespolitiska Institutet och författare till Art and Protest in Putin s Russia inleder. Hon medverkar sedan i ett samtal under ledning av Kulturradions Gunnar Bolin tillsammans med Maria Lind, chef för Tensta konsthall, Fredrik Wadström, redaktör på Kulturradion och tidigare utrikeskorrespondent i Moskva samt Gabriel Byström, kanalchef på SR Skaraborg, tidigare kulturchef på Göteborgsposten. Samtalet spelas in och sänds 25/8 kl 14.03 i Kritiken i P1. Seminariet hålls på svenska och är gratis. Begränsat antal platser, först till kvarn gäller. 26/8 kl 17.00 18.30 Berwaldhallens övre foajé KONST OCH DEMOKRATI Konstens betydelse för utvecklingen av demokrati och öppna samhällen. Seminariet arrangeras i samarbete med Nordiska Ministerrådet. Parlamentariker från Nordiska Rådet och parlamentariker från Sverige, Ryssland och Baltikum möts för ett samtal om konstens roll i samhället. Seminariet hålls på engelska och är gratis. Begränsat antal platser, först till kvarn gäller. KONSERT- INTRODUKTIONER 24/8 Berwaldhallen kl 18.30 Inger Näslund, WWF kl 18.45 Katarina Lindblad om Nielsen 25/8 Berwaldhallen kl 18.30 Mattias Hallgren, RWA Differencemakers kl 18.45 Boel Adler om Tjajkovskij 26/8 Berwaldhallen kl 18.30 Johanna Yletyinen, Stockholm Resilience Centre kl 18.45 Niklas Lindblad om Nötknäpparen. 27/8 Berwaldhallen kl 18.30 Matilda Valman, Stockholm Resilience Centre kl 18.45 Boel Adler om Karawane 28/8 Berwaldhallen kl 18.30 Niklas Lindblad möter systrarna Tali 29/8 Musikaliska kl 14.00 Lennart Gladh, WWF kl 14.15 Katarina Lindblad om ukrainsk folkmusik 29/8 Berwaldhallen kl 18.30 Matilda Valman, Stockholm Resilience Centre kl 18.45 Niklas Lindblad om Arvo Pärt 30/8 Musikaliska kl 14.00 Meddelas senare kl 14.15 Christina Tobeck om Alma Mahler och Clara Schumann 30/8 Konserthuset kl 18.30 Katarina Lindblad om Gurrelieder Konsertintroduktionerna äger rum i Berwaldhallens nedre foajé om inget annat anges. För Musikaliskas och Konserthusets introduktioner, se anslag på plats. EVENT 28/8 kl 17.00 18.30 Berwaldhallens övre foajé ÖSTERSJÖN ETT HAV AV MÖJLIGHETER I samarbete med Stockholm Resilience Centre och Raoul Wallenberg Academy Differencemakers arrangerar WWF ett event med fokus på hur vi tillsammans får Östersjön friskt igen och därmed skapar möjligheter till jobb och ekonomisk utveckling. Läs mer på sidan 7. OBS! Till detta event krävs föranmälan. Se balticseafestival.com för mer information. RADIOSÄNDNINGAR P2 PÅ HEMVÄG Välkomna att uppleva Patrik Paulssons direktsändning av P2 På Hemväg från Berwaldhallens övre foajé tisdag 25/8 kl 17.00 19.25. Innan sändningen blir det musikquiz med klassiska förtecken kl 15.30 16.30. P2 LIVE P2 direktsänder de flesta av Östersjöfestivalens konserter, några sänds även via EBU som når ut i hela Europa. Direkt efter ditt konsertbesök kan du återuppleva musikmagin via Sveriges Radio Play där sändningarna ligger nedladdningsbara i 30 dagar. sverigesradio.se/p2live MER MUSIK EL SISTEMA Berwaldhallens samarbete med El Sistema Stockholm fortsätter. Under Östersjöfestivalen bjuder barn från Husby/Kista och Bredäng på musik i foajén. 27/8 kl 18.45 19.15 Berwaldhallens övre foajé El Sistema kör 29/8 kl 18.00 18.30 Berwaldhallens övre foajé El Sistema orkester CLUB BERWALD Barhäng och dj efter konserten med Nordic Symphony Orchestra 28/8 i Berwaldhallens övre foajé El Sistema och Sveriges Radios Symfoniorkester Foto: Arne Hyckenberg/Sveriges Radio Följ oss på @BalticSeaFest facebook.com/balticseafest Använd gärna #balticseafestival

Östersjöfestivalen 2015 Program 5 FESTIVALPROGRAM 24 30 AUGUSTI 2015 24 MÅNDAG KL 19.30 Berwaldhallen NIELSEN MED MARTIN FRÖST Göteborgs Symfoniker hyllar Nielsen och Sibelius Göteborgs Symfoniker Kent Nagano dirigent Martin Fröst klarinett SIBELIUS: Okeaniderna NIELSEN: Klarinettkonsert STRAUSS: Ein Heldenleben Biljetter: 150 495 kr Konsertintroduktion kl 18.30. Se sid 4. 25 TISDAG KL 19.30 Berwaldhallen TJAJKOVSKIJ-FROSSA Tre vinnare i årets Tjajkovskijtävling Mariinskijteaterns orkester Valery Gergiev dirigent Dmitrij Masleev piano Alexander Buzlov cello Pavel Milyukov violin TJAJKOVSKIJ: Rokokovariationer TJAJKOVSKIJ: Pianokonsert nr 1 b-moll TJAJKOVSKIJ: Violinkonsert D-dur Biljetter: 150 595 kr Konsertintroduktion kl 18.30. Se sid 4. 26 ONSDAG KL 19.30 Berwaldhallen NÖTKNÄPPAREN Ett av Tjajkovskijs mest älskade verk Mariinskijteaterns orkester Valery Gergiev dirigent TJAJKOVSKIJ: Nötknäpparen Biljetter: 150 495 kr Konsertintroduktion kl 18.30. Se sid 4. 27 TORSDAG KL 19.30 Berwaldhallen ESA-PEKKA SALONEN Sverigepremiär av Salonens Karawane Sveriges Radios Symfoniorkester Radiokören Mikaeli Kammarkör Esa-Pekka Salonen dirigent SIBELIUS: Finlandia SALONEN: Karawane SIBELIUS: Lämminkäinensvit Biljetter: 150 595 kr Sid 12 Sid 15 Sid 13 Sid 14 Konsertintroduktion kl 18.30. Se sid 4. 28 FREDAG KL 19.30 Berwaldhallen DISTANT LIGHT Unga musiker från Östersjöländerna Nordic Symphony Orchestra Anu Tali dirigent Sergey Dogadin violin SAARIAHO: Forty Heartbeats TÜÜR: Le poids des vies non vécues VASKS: Distant Light SJOSTAKOVITJ: Symfoni nr 10 Biljetter: 115 415 kr Konsertintroduktion kl 18.30. Se sid 4. 29 LÖRDAG KL 15.00 Musikaliska KIEVS KAMMARKÖR Åter i Östersjöfestivalen! Kievs Kammarkör Mykola Hobdych dirigent Ukrainsk och rysk ortodox musik av bl a Valentin Silvéstrov och Viktoria Polevá. Biljetter: 200 kr Sid 16 Sid 17 Konsertintroduktion kl 14.00. Se sid 4. 29 LÖRDAG KL 19.30 Sid 18 Berwaldhallen ARVO PÄRTS SYMFONIER Hyllning till en 80-årig legend och framtida klassiker Wroclaw Philharmonic Orchestra Tõnu Kaljuste dirigent PÄRT: Symfoni 1 4 PÄRT: Swansong Biljetter: 115 415 kr Konsertintroduktion kl 18.30. Se sid 4. 30 SÖNDAG KL 15.00 Sid 19 Musikaliska DESPERATE HOUSEWIVES Blåsarsymfonikerna hyllar Alma och Clara Blåsarsymfonikerna Hans Ek dirigent Matilda Paulsson mezzosopran Musik av Clara Schumann, Alma Mahler, Julia Wolfe, Rebecca Clarke och Björk. Biljetter: 150 300 kr Konsertintroduktion kl 14.00. Se sid 4. 30 SÖNDAG KL 19.30 Sid 20 Stockholms Konserthus GURRELIEDER Magnifik festivalavslutning med 300 artister på scenen Sammanslagen orkester ur Sveriges Radios Symfoniorkester och Kungliga Filharmonikerna Radiokören Eric Ericsons Kammarkör Orphei Drängar Damer ur Gustaf Sjökvists Kammarkör, Maria Magdalena Kammarkör och S:t Jacobs Kammarkör Esa-Pekka Salonen dirigent Franz Mazura berättaren Michael Weinius tenor Valdemar Camilla Tilling sopran Tove Lilli Paasikivi mezzosopran Skogsduvan Niklas Björling Rygert tenor Klaus narren Jeremy Carpenter baryton Bonden SCHÖNBERG: Gurrelieder Biljetter: 500 950 kr Konsertintroduktion kl 18.30. Se sid 4. Biljetter till Gurrelieder säljs endast via berwaldhallen.se och Berwaldhallens biljettkassa samt via Stockholms Konserthus. Ord. rabatter gäller ej denna konsert. Med reservation för ändringar. Konsertklippet 10 % rabatt på ordinarie biljettpris vid köp av tre olika konserter vid samma tillfälle. 15 % rabatt på ordinarie biljettpris vid köp av fyra olika konserter vid samma tillfälle. 20 % rabatt på ordinarie biljettpris vid köp av fem eller fler konserter vid samma tillfälle. Gäller ej på Gurrelieder. Samarbetspartners: RAOUL WALLENBERG ACADEMY Med stöd av: Kulturdepartementet

6 Twittrare Östersjöfestivalen 2015 MÖT VÅRA TWITTRARE Östersjöfestivalen har bjudit in en handfull unga musik- och miljöintresserade personer som kommer att dela med sig av sina upplevelser under festivalen på Twitter, Faceboook och Instagram. Följ dem och festivalen via hashtaggen #BalticSeaFest och användarnamnet BalticSeaFest på Facebook, Twitter och Instagram. ALEXANDER DE SOUSA Alexander är 17 år och går tredje året på Södra Latins teaterlinje. Han sjunger i Oscars Ungdomskör som nyligen besökte Llagollens årliga musikfestival där kören tävlade i bland annat folkmusik. Alexander är ofta ute på Östersjön där han seglar som instruktör på skutan S/Y Ellen. Två programpunkter han ser extra mycket fram emot är seminariet om konst och demokrati samt Salonens Karawane. MADELEINE JONSSON GILLE Madeleine är 23 år och studerande tonsättare och sångerska. Just nu studerar Madeleine komposition och klassisk sång vid Högskolan för Scen & Musik i Göteborg och hon är även engagerad i Ung Nordisk Musik som främjar unga tonsättare i Norden. Hon ser särskilt fram emot att konserterna med dirigent Anu Tali samt Schönbergs Gurrelieder. BJÖRN-OLOF LARSSON Björn är 18 år, spelar klassisk gitarr och ska börja på Birkagårdens Folkhögskola till hösten. Han är intresserad av och gillar alla former av klassisk musik, särskilt musiken under övergångsperioderna eftersom det är där man finner guldkornen. Han är särskilt intresserad av att se Valery Gergiev dirigera, något som han bara har sett på video tidigare, och är även nyfiken på Karawane. SOPHIE BÄÄRNHIELM POUSETTE Sophie är 19 år och nybliven student från Södra Latins gymnasium. Hon har sjungit i kör sedan hon var liten, bl a på Adolf Fredriks musikklasser. Sophie har varit engagerad i kulturfrågor inom Stockholms elevkårsrörelse och ser fram emot seminarierna om konst, politik och miljö. Eftersom hon ska läsa ryska i höst ser hon särskilt fram emot konserten med Kievs kammarkör. GABRIELLA VARGA KARLSSON Gabriella är 23 år och studerar på Kungliga Musikhögskolans kandidatprogram i klassisk musik, där hon spelar fagott och kontrafagott. Hon spelar i olika symfoniorkestrar i Stockholm med omnejd så ofta hon har möjlighet, och brinner för klassisk musik i sin helhet, men hjärtat klappar lite extra för stort orkestrerade romantiska verk.

Östersjöfestivalen 2015 Artikel 7 Eventet har utvecklats av unga representanter från de tre organisationerna Dennys Bello, från WWFs Ungdomsråd, Kristoffer Ruckemann, Raoul Wallenberg Academy Differencemakers och Susa Niiranen, Stockholm Resilience Centre. Foto: Micke Grönberg/Sveriges Radio ETT HAV AV MÖJLIGHETER HUR KAN VI TILLSAMMANS SKAPA EN HÅLLBAR UTVECKLING FÖR ÖSTERSJÖOMRÅDET? En hållbar utveckling i Östersjöområdet är temat för det gemensamma event som Världsnaturfonden WWF, tillsammans med Stockholm Resilience Centre och Raoul Wallenberg Academy Differencemakers, arrangerar på fredagskvällen. Fokus för diskussionerna ligger på hur vi tillsammans kan skapa en ljus framtid för människor och miljö i Östersjöregionen och vad som krävs för att vi på bästa sätt ska kunna driva utvecklingen i en positiv och hållbar riktning. Under kvällen får unga representanter från de tre organisationerna diskutera med varandra och med aktörer från politik och näringsliv kring hur vi går från utmaningar till verkliga lösningar, och hur vi kan realisera den fulla potential som kommer med ett friskt Östersjön. Det handlar om hur vi kan samordna erfarenhet över nations-, disciplinoch generationsgränserna och vilken kunskap, förvaltning och ledarskap som behövs nu och i framtiden. Dennys Bello från WWFs Ungdomsråd, tillsammans med Susa Niiranen, marinekolog, och ung forskare på Stockholm Resilience Centre, och Kristoffer Ruckemann, ledamot i Raoul Wallenberg Academy Differencemakers styrelse, har varit med och utvecklat eventet. Dennys Bello tycker att det är viktigt att vi möts på riktigt för samtal om framtiden och miljön. Vi måste slå hål på myten om att miljö och ekonomi står i något slags motsatsförhållande. Det är befängt. Tvärtom är ett friskt hav en förutsättning för en sund ekonomisk utveckling i området, säger Dennys. Susa Niiranen forskar på Östersjöns ekosystem och det som kallas food web dynamics. Tillsammans med ett större team forskar hon även på hur naturen och de sociala systemen påverkas av såväl miljösom samhällsförändringar. Om vi vill förstå hur Östersjön fungerar så måste vi också förstå hur naturen och samhället fungerar och samverkar båda är komplexa system som påverkar varandra i hög grad. Vi jobbar jättemycket tvärvetenskapligt inom Stockholm Resilience Centre, och en stor del av vår forskning rör ekosystemtjänster, såsom fiske och turism. Framtidens ekosystem kan komma att se helt annorlunda ut än i dag. Vi kan inte utesluta överraskningar när temperaturen höjs och salthalten förändras, säger Susa. Kristoffer Ruckemann vill lyfta fram tre viktiga begrepp för framtidens ledarskap: självledarskap, en hög gemensam ambition samt brobyggare. Miljöfrågor och hållbarhet är på allas läppar, men det är först när de kombineras med kollektiv handling som det blir förändring. Självledarskap krävs av alla inblandade för att kunna realisera Östersjöregionens potential, och ett effektivt ledarskap bygger på insikten om att människor, organisationer och länder är beroende av varandra, säger han. Vi behöver brobyggare i form av kulturpersonligheter, entreprenörer och humanister som lär sig av varandra och som hjälper till att öppna dörrar till varandras kulturer, avslutar Kristoffer. Carin Balfe Arbman ÖSTERSJÖN ETT HAV AV MÖJLIGHETER 28/8 kl 17.00 18.30 Berwaldhallens övre foajé Se sid 4. Begränsat antal platser, föranmälan krävs.

8 Artikel Östersjöfestivalen 2015 HJÄLP OSS HJÄLPA ÖSTERSJÖN SMS:a VATTEN till 72 999 så skänker du 100 kr Pengarna går till Radiohjälpens fond för Östersjön i samarbete för WWF. Du kan också bidra till insamlingen genom att ge en gåva i samband med ditt biljettköp på berwaldhallen. se eller i Berwaldhallens biljettkontor! För valje såld programtidning går 10 kr till insamlingen. ARBETE ÖVER GRÄNSERNA RÄDDAR ÖSTERSJÖN F örra året inleddes Radiohjälpens insamling för Östersjön i samarbete med Världsnaturfonden WWF och Östersjöfestivalen. WWF har varit en partner i Östersjöfestivalen sedan start. Åsa Ranung som är chef för Vattenmiljö på WWF, berättar mer om WWFs viktiga arbete inom Östersjöregionen. De områden vi prioriterar i vårt Östersjöarbete är minskad övergödning, hållbart fiske och en god samlad förvaltning av Östersjön. Exempel på konkreta aktiviteter för att minska övergödningen är till exempel projekt för att återskapa våtmarker, och att lyfta fram lantbrukare som visar på goda initiativ för att minska avrinning av närsalter från sina marker, säger Åsa Ranung. WWFs Östersjöarbete bedrivs inom det internationella Östersjöprogrammet WWF Baltic Ecoregion Programme som består av lokala WWF-kontor eller partnerorganisationer i samtliga nio Östersjöländer. Inom programmet bedriver vi en gemensam regional satsning med såväl konkreta fältprojekt som politiskt påverkansarbete inom Östersjöområdet. En samlad förvaltning för hela Östersjön är helt avgörande om vi ska lyckas. Vi måste undvika stuprör både mellan länder och olika sektorer, säger Åsa. Hon lyfter även fram den stora potential som INTERVJU MED regionen har för såväl ÅSA RANUNG människorna som miljö och hur betydelsefull chef Vattenmiljö WWF en frisk Östersjö är för hela regionens välfärd, arbetstillfällen och ekonomi. Just nu mår inte Östersjön så bra. Men om vi agerar tillsammans har vi kraften att genomföra alla de åtgärder som länderna sedan länge har kommit överens om. Då är jag övertygad om att Östersjöns miljö och hela Östersjöregionen har en ljus framtid, avslutar Åsa. Carin Balfe Arbman Insamlingens syfte är att stärka ett aktivt miljösamarbete runt Östersjön. För tillsammans kan vi göra skillnad. Du kan också skänka valfritt belopp till Radiohjälpens insamling för Östersjön genom att betala in till Radiohjälpens PG 90 1950-6. Märk inbetalningen med referens VATTEN.

Östersjöfestivalen 2015 Artikel 9 MYTEN TJAJKOVSKIJ Peter Tjajkovskij Peter Tjajkovskij är mer än tonsättare han är en myt, och en rysk nationalsymbol. Precis som Jean Sibelius motsvarar Finland, Edvard Grieg tillhör den norska folksjälen och W A Mozart ligger djupt inbäddad i det österrikiska hjärtat, så bor Tjajkovskij djupt i det ryska bröstet. I ngen institution är så nära förknippad med Tjajkovskijs musik som Mariinskijteatern. Musikerna har den i blodet: jag har själv bevittnat hur orkestermusikerna vid en repetition i Berwaldhallen för många år sedan, alldeles i början av Östersjöfestivalens historia, halvsovande efter en lång båtresa över vårt gemensamma innanhav började repetera den femte symfonin. Inom några minuter kände vi som satt i kontrollrummet hur smärtan och passionen i sorgmarscherna och de skenbart sorglösa valsmelodierna väckte musikerna till liv. Det var närmast en självspelande orkester, som lät musiken flöda ur ett kollektivt undermedvetet. Tjajkovskij berör på djupet och hans musik utgör soundtracket till det ryska imperiets drömmar och krossade illusioner. Varför skulle man annars bråka så med hans personliga historik, dikta kärlekshistorier knutna till hans namn och spekulera i kopplingar mellan hans privatliv och hans musik? Varför skulle annars Svansjön och Nötknäpparen fortsätta att höra till klassikerna i dansrepertoaren och tåla att rådbråkas i nya, radikala koreografier? Myten om Peter Tjajkovskij är, som författaren Solomon Volkov påpekar, också förknippad med myten om S:t Petersburg: Rysslands fönster mot väst, en hägring byggd på pålar i ett myggigt träsk vid floden Nevas mynning, ett Atlantis på väg att glida ner i Östersjön och försvinna samtidigt som fönstret stängs och luckorna bommas till. Överklassen som befolkar Tjajkovskijs musikdramatiska tolkningar av Aleksandr Pusjkins dramer dansar sig berusade, som för att förtränga sin oro. Tänk på den eleganta slutscenen i Eugen Onegin (1879), där hjälten alldeles för sent bekänner sin kärlek till kvinnan som en gång svärmade för honom. Och på den magnifika balscenen hos Katarina den Stora i operan Spader dam (1890). Där möts aristokratin på balgolvet och operans spelbesatte hjälte slår sina lovar kring Lisa inte för kärleks skull, utan för att kunna lösa sin spelskuld till den åldriga grevinnan. En grevinna vars öde och exempel med Sovjetiska glasögon tjänade skrattretande väl som kapitalistspöke, men som i Tjajkovskijs självbiografi snarare bär likheter med hans mecenat Nadezjda von Meck. Myten kring Peter Tjajkovskij tenderar också att kantra åt ett annat håll, mycket tack vare spekulationer i hans sexualitet och tolkningar av hans musik som knyter den till hans liv. Ken Russells kultförklarade film The Music Lovers skildrar Tjajkovskij som plågad men frisinnad bög i Richard Chamberlains gestalt, medan en ny rysk film i regi av Kirill Serebrennikov finansierad av ryska regeringen fick skrinläggas, trots att upphovsmännen offentligt tog avstånd från bilden av honom som homosexuell. I samma veva som ryska regeringen 2013 införde en lag som förbjuder spridning av propaganda för homosexualitet, ska president Vladimir Putin enligt en artikel i The Guardian ha deklarerat: De säger att Peter Tjajkovskij var homosexuell. Men sanningen att säga så har vår kärlek till hans musik ingenting med detta att göra vi älskar hans musik, och han var en stor musiker. Vad är grejen? Ja, grejen är väl just musikens universella tilltal, oberoende av politik och maktspel. Komponerad av en man som älskade Mozarts melodiska snille och identifierade sig med Robert Schumanns närhet till dikt och fantasteri, som förvandlade litterära nationalklenoder till expressionistiskt laddade musikdramer, som älskade intensivt och mycket och som av allt att döma tog livet av sig för sin onämnbara kärleks skull. Sofia Nyblom

10 Artikel Östersjöfestivalen 2015 TVÅ GIGANTER 150-ÅRSJUBILERAR LIKT OCH OLIKT KRING DEN NORDISKA MUSIKHISTORIENS STÖRSTA STJÄRNOR E tt gemensamt födelseår säger naturligtvis ingenting. Men 1865 blev ett väldigt gott år för de sköna konsterna. Lewis Carroll presenterade Alice i underlandet, till exempel. I Sortelung nära Nørre Lyndelse på Fyn föddes Carl Nielsen i början av juni. Nästan exakt ett halvår senare såg Johan (med tiden Jean) Sibelius dagens ljus i Hämeenlinna. De kom att bli två mycket olika karaktärer, men båda blev musikaliska jättar, av global musikhistorisk betydelse. Carl hade elva syskon, hans far var målare och amatörmusiker, kornettist och en populär fiolspelare på lokala danskvällar. Jean var läkarson med en betydligt mindre syskonskara, men även där fanns musikintresset i hemmet. Far sjöng till luta, mor spelade piano till husbehov. Violinen blev med tiden både Nielsens och Sibelius instrument. Carl satt i många år i Det Kongelige Kapel i Köpenhamn. Jean hade stora, grusade solistdrömmar (ingen av herrarna hade för övrigt kunnat framföra sina egna respektive violinkonserter). Tonsättarframgångarna räddade båda. Deras banbrytande symfoniska skapande betraktas som deras allra största bidrag till mänskligheten. Men de står också var på sitt håll för andra lysande orkesterverk, en rik samling av kammarmusik och piano- och orgelverk som i många fall än idag är underskattade. Samt inte att förglömma de många sångerna, av så stor betydelse för såväl privatekonomin som för mottagandet bland allmänheten på hemmaplan. Kantater och andra större vokalverk som borde framföras oftare har båda också skrivit. Bara då det gäller opera är skillnaden stor: Nielsens Ludvig Holberg-baserade Maskarade är Danmarks obestridda nationalopera, och även Saul og David är på sitt sätt ett mästerverk. På det området kan man inte säga att Sibelius kom särskilt långt. Deras internationella karriärmönster blev lustigt likartat. Först genom inflytelserika kontakter full fart i Tyskland, för att där snart klinga av till närmast ingenting, något som höll i sig under större delen av 1900-talet. Istället var det anglosaxerna som drog vapen för Sibelius och Nielsen, fast det dröjde betydligt längre för den senare. Sibelius status blev tidigt skyhög i USA, med stöd inte minst från New York Times kritiker Olin Downes. 1935 var Sibelius populärast av alla tonsättare i New York Philharmonics radiolyssnarenkät, mer så än exempelvis Beethoven eller Ravel. Redan i början av trettiotalet hade flera av hans symfonier förevigats på engelska skivor under ledning av vännen Robert Kajanus (fantastiska dokument, missa inte dem!), visserligen till en början med hjälp av statliga finska medel. De båda tonsättarna uppbar relativt tidigt även personligen sina respektive staters stöd i olika former, onekligen ett argument för nyttan med så kallad konstnärslön under rätt omständigheter. För Nielsens del brukar det riktigt stora internationella genombrottet inte räknas tidigare än 1950 års Edinburghfestival, där Erik Tuxen framförde den femte symfonin. 1962 spelade Leonard Bernstein in samma verk på CBS, under marknadsföringsdevisen The Drama of Denmark, och succén började få ordentligt fäste. Sakari Oramo, utomordentlig tolkare av både Nielsen och Sibelius, har i en intervju nyligen kongenialt sammanfattat deras olika pionjärroller: När det handlar om harmonier och fraser var Nielsen mer modernistisk, men beträffande musikalisk form var Sibelius mer nyskapande. I egenskap av centralgestalter kom de båda att kasta slagskuggor över sina inte så folkrika länders övriga musikskapande, med sedvanligt beklagligt resultat. Att andra fick svårt att göra sig hörda kan knappast skyllas på mästarna själva. Nielsens äktenskap med skulptören Anne Marie Brodersen, en stark kvinna utan planer på att ge upp sin egen karriär, var ofta stormigt. De levde länge åtskilda, men förblev gifta till hans död 1931. Hälsan hade varit klen efter en hjärtattack sex år tidigare. Sibelius å sin sida hade aldrig klarat sig utan hustrun Aino Järnefelt. Under en stor Carl Nielsen Jean Sibelius del av deras 65 år tillsammans hade hon mycket att kämpa emot. Jeans sätt att kombinera alkohol, konstant festande och ständig pengabrist var länge extremt. Ainos bedrift att trots allt hålla ihop familjen och säkra makens skaparkraft var enorm. Men vetenskapen måste ha fel om cognacs och cigarrers brist på hälsobringande effekter. Först i september 1957 gick Jean till de sälla jaktmarkerna. Samtidigt är vad man kallat tystnaden från Järvenpää (där villan Ainola ligger) berömd. Sibelius komponerade vidare, men fullbordade inget av större vikt efter 1926. Nielsens Klarinettkonsert, spelad på Östersjöfestivalen i år, är exempelvis två år yngre. I ett avseende kan ingen konkurrera med den store finländaren. Googla Sibelius, utan förnamn: det är inte tonsättaren som hamnar högst upp, utan världens mest sålda notskrivningsprogram. En IT-erans hedersbetygelse som man hoppas att han hade gillat. Av Sibelius får vi under årets festival höra Okeaniderna, Finlandia och Lemminkäinen-sviten. Gunnar Lanzky-Otto

Östersjöfestivalen 2015 Artikel 11 Kungliga Filharmonikerna Foto: Jan-Olav Wedin Sveriges Radios Symfoniorkester Foto: Julian Hargreaves 300 ARTISTER PÅ KONSERTHUSETS SCEN Östersjöfestivalen 2015 avslutas med största möjliga musikaliska utropstecken, när Kungliga Filharmonikerna och Sveriges Radios Symfoniorkester spelar tillsammans för första gången. Arnold Schönbergs storslagna oratorium Gurrelieder är ett av musikhistoriens mest krävande partitur. 300 musiker och sångare ska samsas på Konserthusets scen. Det ska bli väldigt roligt. Esa-Pekka Salonen har pratat i många, många år om att göra det här verket, men det ska ju mycket till för att få ihop allting. Bara hur vi ska få plats! Det kommer nog att bli rätt trångt, säger stämledaren för hornen Hans Larsson. Av förklarliga skäl är det ytterst sällan som det här verket framförs. Det kräver helt enkelt enorma resurser, på alla sätt. Två orkestrar, en manskör på 70 personer, Radiokören och Eric Ericsons Kammarkör, dessutom en förstärkning av damer från tre av Stockholms bästa kyrkokörer, för att matcha alla herrarna. Vi har dammsugit Stockholm på duktiga kvinnliga korister, säger projektledare Kajsa Hallhagen. Det är första gången som Kungliga Filharmonikerna och Sveriges Radios Symfoniorkester gör en konsert tillsammans. Visst lånar de musiker av varandra titt som tätt, men den här gången är det frågan om ett regelrätt samarbete på helt lika villkor. Rättvisan har varit minutiös. Vem som skulle bli konsertmästare avgjordes genom lottning och därefter fördelades stämledarna med exakt lika många från vardera orkester. Jag har aldrig gjort något projekt tillsammans med en annan orkester på det här sättet tidigare. Även om jag självklart kan min stämma och har satt mig in i verket, är det en helt annan sak att få ihop allting. Och nu blir vi dubbelt så många som vanligt. Stämrepetitionerna kommer att bli mycket intressanta, säger konsertmästaren Tomo Keller. Klangbilden, exaktheten, lyhördheten allt utmanas när stämman plötsligt är dubbelt så stor som vanligt. Därför är extra stämrepetitioner inlagda, så att musikerna får möjlighet att spela ihop sig ordentligt. Det är ett så rikt partitur, tusen röster på en och samma gång. Det märks verkligen vilket geni Schönberg var. En helt annan värld, säger Tomo Keller. En som faktiskt har spelat verket tidigare är slagverkaren Mats Nilsson. Det var på 90-talet i Konserthuset, med Leif Segerstam som dirigent. Jag minns det som omvälvande. Det var inte alls vad jag hade förväntat mig. Det finns inte ett spår av den sene, atonale Schönberg. Snarare märker man Schönbergs beundran för Mahler, och kan nästan tänka sig att Mahler hade kunnat låta så här, om han hade fortsatt att leva, säger Mats Nilsson. Men Gurrelieder är inte enbart ett gigantiskt verk. Det är också vackert, gripande, flödande känslorikt och en sant musikdramatisk upplevelse att hänge sig åt och förföras av. Här finns undersköna naturskildringar, pulserande passion, innerlig kärlek, heligt raseri och stormande spökritter. Eller som konsertens dirigent Esa-Pekka Salonen säger: Det är ett stycke som täcker hela den mänskliga upplevelsesfären från viskningar till starkaste möjliga orkestrala klanger. Stycket innehåller kanske den vackraste musik som Schönberg någonsin skrev och samtidigt många futuristiska ingredienser som pekar mot hans senare produktion och de revolutionerande idéer som förändrade musikens framtid i början på 1900-talet. När Gurrelieder uruppfördes i Wien i februari 1913, hade Schönberg redan skrivit sina första atonala verk. När solen går upp och kören sjunger i jublande C-dur om att en ny dag randas, är det därför inte enbart en hyllning till naturen och ljuset. Det kan också tolkas som ett jubelrop över att en ny dag randas för musiken. Att den nya dagen sen inte skulle bli så jublande ljus för Schönbergs del, utan tvärtom full av motgångar, är en annan historia. Katarina Lindblad

12 Konsertprogram Östersjöfestivalen 2015 Måndag 24 augusti kl 19.30 Berwaldhallen NIELSEN MED MARTIN FRÖST Göteborgs Symfoniker Sara Trobäck/Per Enoksson konsertmästare Kent Nagano dirigent Martin Fröst klarinett JEAN SIBELIUS (1865 1957) Okeaniderna op 73 CARL NIELSEN (1865 1931) Klarinettkonsert op 57 Allegretto un poco Poco adagio Allegro non troppo Adagio Allegro vivace Paus RICHARD STRAUSS (1864 1949) Ein Heldenleben op 40 Hjälten Hjältens motståndare Hjältens ledsagarinna Hjältens slagfält Hjältens fredsverk Hjältens flykt från världen och fullkomning Martin Fröst Foto: Mats Bäcker Två jubilerande nordiska giganter och en tondiktare med rätt gott självförtroende. Presentatör: Katarina Lindblad Konserten sänds direkt i Sveriges Radio P2. Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 50 min The Oceanides is among JEAN SIBELIUS' best known tone poems. It was commissioned for a music festival in Connecticut; the composer delivered a Rondo of the Waves. But before he travelled to the USA to conduct the work, he made major alterations, including changing the name. The original inspiration was not Finnish: the Oceanides were the sea nymphs of Greek mythology, who represented the world's oceans and watercourses. CARL NIELSEN's Clarinet Concerto from 1928 is one of the most important ever written for the instrument. As in his fifth symphony, the snare drum here plays a major role, and once again this contributed to shocking contemporary audiences. The tone poem A Hero's Life from 1898 astonished even RICHARD STRAUSS' supporters. Surely it was shameless of a man in his 30s to depict himself as a hero and summarise his life as such? But Strauss took all such reproaches calmly. I'm no hero, I'm not made for battle, he stated. His wife Pauline is portrayed by the solo violin and a battle with contemporary music critics takes place before the hero finally finds peace. JEAN SIBELIUS symfonier må vara hans viktigaste bidrag till musikhistorien men man får inte glömma tondikterna, och Okeaniderna från 1924 hör tveklöst till de bästa. Beställare var det förmögna paret Carl och Ellen Stoeckel som ville höra Sibelius dirigera något nytt vid musikfestivalen i Norfolk i Connecticut. Han färdigställde snart Vågornas rondo och sände tondikten till USA. Där arkiverades den, kom att kallas Yale-versionen och uruppfördes först 2002. För sin vana trogen gjorde Sibelius rejäla ändringar innan färden över Atlanten och som oftast med hans omarbetningar blev slutresultatet klart bättre än den redan utmärkta förlagan. Ovanligt nog kommer inspirationen inte från Kalevala: okeaniderna är den grekiska mytologins havsnymfer, tretusen till antalet (läs oräkneliga). Med sina lika många bröder representerar de all världens oceaner, floder och vattendrag. Någon egentlig handling angav Sibelius aldrig. På sätt och vis kryper jag in i dem man kan utan vidare säga att instrumenten har en själ, skrev CARL NIELSEN då han påbörjat projektet att skriva solokonserter för vardera flöjt, klarinett, oboe, fagott och horn. Att han inte hann med mer än de båda första är en stor sorg för representanter för de tre sista. Klarinettisten Aage Oxenvad tillägnades 1928 en av alla tiders obestridligt främsta konserter för instrumentet. Klarinetten kan på samma gång låta hysterisk, balsamiskt mjuk och skrikande som en spårvagn på illa oljad räls, menade tonsättaren. Konserten spelas i ett stycke, men man kan ändå uppfatta en satsindelning. I hur många har dock olika bedömare varit oeniga om. Liksom i Symfoni nr 5 har virveltrumman en viktig roll, och än en gång bidrog den till att chockera den samtida publiken. Denna ståtliga inledning av Östersjöfestivalen avslutar samtidigt Martin Frösts säsong som Artist in Residence hos Göteborgs Symfoniker 2014/15. RICHARD STRAUSS tondikt Ein Heldenleben från 1898 väckte förvåning till och med bland hans mer trogna anhängare. Lite väl skamlöst att i 30-årsåldern till synes utmåla sig själv som hjälte och därtill summera sitt liv som en sådan, kanske? Och de enorma orkesterresurserna, måste man verkligen ta i så? Strauss sinne för humor hade emellertid alltid varit speciellt och alla förebråelser togs med ro. Hjälte det är bara delvis sant. Jag är ingen hjälte, jag är inte skapt för strid, framhöll han. Inför uruppförandet presenterades sex förklarande undertitlar, även om verket spelas i en enda sammanhängande sats. Till de självbiografiska inslagen hör det kärleksfulla porträttet, med soloviolinens hjälp, av hustrun Pauline. Här finns även en rad citat ur egna verk hjältens fredliga arbete, som olika tondikter eller första operan Guntram. På slagfältet står striden mot tidens musikkritiker. Hjälten går ut hårt med Pauline vid sin sida, mot vad han ser som dumhet och trivialiteter. Men glöden falnar, resignationen sätter in, och ljuva kärleksteman i soloviolin och solohorn vävs samman. Hjälten har funnit frid. Gunnar Lanzky-Otto

Östersjöfestivalen 2015 Konsertprogram 13 Tis 25 augusti kl 19.30 Berwaldhallen TJAJKOVSKIJ- FROSSA Mariinskijteaterns orkester Alexei Lukirskij konsertmästare Valery Gergiev dirigent Dmitrij Masleev piano Alexander Buzlov cello Pavel Milyukov violin PETER TJAJKOVSKIJ (1840 1893) Rokokovariationer Pianokonsert nr 1 b-moll Violinkonsert D-dur Presentatör: Boel Adler Konserten sänds direkt i Sveriges Radio P2. Ungefärlig konsertlängd: 2 tim The first Tchaikovsky Competition took place in 1958 was a fruit of the political thaw which the country experience at the time. Many of the finalists in the Tchaikovsky Competition have seen their careers take off after participating and those performing for us this evening, Dmitry Masleev, Alexander Buslov and Pavel Milyukov, surely will prove no exception. This year, the final rounds of the competition took place the the Mariinskij Concert Hall on June 30 under the baton of Valery Gergiev. In the honor of Tchaikovsky, the evening is dominated by his music. The Piano Concerto in B-minor was premièred in 1875 by Hans von Bülow in Boston. Following the signature octave chords of the intro-duction, the concerto unfolds in three movements which link together Russian, Ukrainian and French popular tunes. The Rococo-variations are Tchaikovsky s musical tribute to the 18th century, and is as close as he ever got to composing a cello concerto. The Violin Concerto was composed in 1878, and like the piano concerto it holds its place on the top shelf with concert goers today. Dmitrij Masleev Tävlingsvinnande solister spelar älskade verk av Peter Tjajkovskij. Om PETER TJAJKOVSKIJ under Sovjet-erans första decennier förpassades till glömskan för sina tsaristiska balfantasiers skull, så har hans musik idag anammats helhjärtat. Till återupprättelsen har inrättandet av Internationella Tjajkovskij-tävlingen bidragit och konserten presenterar vinnarna i världens mest prestigefyllda musiktävling. Den första Tjajkovskijtävlingen ägde rum 1958, fem år efter Josef Stalins död samtidigt med det politiska töväder som landet upplevde under Nikita Krustjevs första år vid makten. Man ville framhålla den ryska musikaliska skolan och dess unika signum, sedan dess har klassisk musik haft en enormt stark ställning i Ryssland. I dag är den ett verktyg för kommunikationen gentemot väst: bilden av ett rikt kulturland reser sig högt ovanför politiska konflikter och maktförskjutningar. Bland de finalister i Tjajkovskijtävlingen vars internationella karriärer lyft efter deras deltagande återfinns pianisterna Peter Osborne och Grigorij Sokolov, cellister som Natalia Gutman och Lynn Harrell, violinisterna Gidon Kremer och David Geringas. Kvällens pristagare, Dmitrij Masleev, Alexander Buslov och Pavel Milyukov utgör säkert inga undantag. För respektive finalist gäller att spela upp ett halvt konsertprogram tillsammans med en av Rysslands ledande orkestrar. Finalen ägde rum i Marinskijteaterns konsertsal 30 juni under Valery Gergievs ledning. Den lyckliga vinnaren, oavsett kategori, lämnar tävlingen 100 000 dollar och flera konsertengagemang rikare. Deltagarna måste vara mellan 16 32 år (instrumentalister) eller 19 32 (sångare). Även om juryn i Tjajkovskijtävlingen tenderar att domineras av ryssar så förekommer också utländska namn som Eva-Wagner Pasquier (sång), Nikolaj Znajder (violin) och svenske Martin Engström (violin). Alexander Buzlov Till Tjajkovskijs ära ägnas konserten helt och hållet hans musik. Den i dag så älskade Pianokonserten i B-moll uruppfördes i Boston 1875 av Hans von Bülow men mottogs svalt av kritiken: knappast en blivande klassiker, löd ett uttalande. Tjajkovskij hade önskat att hans lärare Nikolaj Rubinstein skulle föra konserten till dopet men sedan Rubinstein slitit konserten i stycken och bett Tjajkovskij skriva om den var tonsättaren så sårad, att han valde att låta den uruppföras långt hemifrån. Rubinstein tycks ha reagerat på tekniskt utmanande passager men också på den okonventionella formen. Konsertens signatur, de berömda oktaverade ackorden i inledningen, följs av tre satser som väver samman ryska och ukrainska folkmelodier och en fransk visa riktiga örhängen, kända för den stora publiken. Rokokovariationerna är tonsättarens musikaliska tribut till 1700-talet: en epok som är starkt närvarande i Sankt Petersburg. Rokokovariationerna är det närmaste Tjajkovskij kom att skriva en cellokonsert. Solisten presenterar ett tema som följs av sju variationer, även den sparsamma orkesterbemanningen två i varje stämma återspeglar klassicismens formspråk. Violinkonserten, komponerad 1878, gjorde en liknande resa: när verket till sist uruppfördes i Wien 1881 menade kritikern Eduard Hanslick att tonsättaren tvingade solisten att misshandla violinen, och fann konserten lång, pretentiös och avskyvärt rysk Även denna är i dag tryggt parkerad på översta hyllan hos både violinister och konsertbesökare. Sofia Nyblom

14 Konsertprogram Östersjöfestivalen 2015 Onsdag 26 augusti kl 19.30 Berwaldhallen NÖTKNÄPPAREN Mariinskijteaterns orkester Alexei Lukirskij konsertmästare Valery Gergiev dirigent PETER TJAJKOVSKIJ (1840 1893) Nötknäpparen, konsertant framförande Presentatör: Katarina Lindblad Konserten sänds direkt i Sveriges Radio P2. Ungefärlig konsertlängd: 2 tim 20 min inkl paus The Nutcracker was composed during a period in which PETER TCHAIKOVSKY suffered from depression. The completion of the music took place in collaboration with the choreographer Marius Petipa and the famous suite from the ballet was performed for the first time in March 1892. In December of the same year, the ballet was performed in its entirety at the Mariinsky Theatre in Saint Petersburg. The action is based on E T A Hoffmann's short story The Nutcracker and the Mouse King. It is Christmas Eve in the Stahlbaum family's house. The house is full of guests and the children Fritz and Clara are opening their Christmas presents. Clara receives a nutcracker in the form of a doll which can crack nuts between its jaws. After the children are sent to bed, Clara sneaks back to the pile of Christmas presents. At midnight, the room is invaded by mice, the toys come to life and a battle is fought between the Nutcracker and the Mouse King. Clara incapacitates the Mouse King and the Nutcracker is transformed into a prince who takes Clara to the Land of Sweets. During a party, strange guests perform a variety of character dances. The divertissement ends with the Flower Waltz. After an emotional Pas de deux, Clara wakes as the guests are leaving for home. Valery Gergiev Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio Nötknäpparen, ett balettfantasteri för hela familjen. PETER TJAJKOVSKIJ är utan tvekan 1800-talets viktigaste balettkompositör. Kanske skulle han själv ha utnämnt fransmannen Leo Delibes, den av honom beundrade upphovsmannen till baletterna Sylvia och Coppelia. Och fransk musik var för Tjajkovskij en ständig källa till inspiration, kanske mindre i just Nötknäpparen än i Svansjön från 1877. Nötknäpparen komponerades samtidigt med operan Jolantha under en period då Tjajkovskij var hårt ansatt av självtvivel och depression. Han tyckte att Nötknäpparen var oändligt mycket sämre än Törnrosa, som hade uruppförts på Mariinskijteatern i Sankt Petersburg 1890. Arbetet med att färdigställa baletten skedde i samarbete med den enligt Tjajkovskij alltid lika besvärlige koreografen Marius Petipa (1818 1910). När denne insjuknat gick uppdraget att göra koreografin till Mariinskijteaterns andre balettmästare Lev Ivanov. Den berömda sviten ur baletten sammanställdes under en vistelse i Paris och framfördes under Tjajkovskijs ledning för första gången i mars 1892. Den 18 december samma år uppfördes baletten med dess två akter i sin helhet på Mariinskijteatern och har liksom sviten förblivit ett av tonsättarens mest älskade verk. Nötknäpparen bygger på den tyske författaren E T A Hoffmanns novell Nötknäpparen och råttkungen från 1816. Det är julafton hemma hos den välbeställda familjen Silberhaus. Huset fylls med förnäma gäster och barnen Fritz och Marie undfägnas med julklappar. Marie får en gåtfull nötknäppare i form av en docka som kan knäcka nötter mellan käkarna. Efter att barnen skickats i säng smyger Marie tillbaka till den mörklagda salongen med dess julsaker. Vid midnatt invaderas den plötsligt av råttor, leksakerna får liv och en häftig batalj utkämpas mellan Nötknäpparen och Råttkungen. Nötknäpparen hamnar i underläge, men Marie oskadliggör Råttkungen genom ett välriktat kast med sin toffel. Då förvandlas Nötknäpparen till en prins som tar med Marie på en drömresa till sitt rike. De flyger över vintriga skogar under Snöflingornas dans som avslutar första akten till Sötsakslandet där Sockerfén är drottning. I hennes dans använder Tjajkovskij för första gången i rysk musik det nyuppfunna instrumentet celesta, vars spröda och glasartade klang kontrasterar mot den mörka basklarinettens fallande fraser. Instrumentet måste på sin tid ha överraskat och tjusat Sankt Petersburgspubliken. Under en fest, arrangerad till Maries ära för att ha räddat prinsens liv, uppträder sällsamma gäster i en rad karaktärsdanser: ryska, spanska, arabiska och kinesiska. De tre sista representerande njutningsmedel som choklad, kaffe och te. I Rörflöjternas dans gestaltas det franska leksaksinstrumentet mirliton. Det fantasifulla divertissementet avslutas med den praktfulla Blommornas vals. Det är detta pärlband av briljant instrumenterade danser, tillsammans med den luftiga uvertyren och den smäckra marschen som bildar den så kallade Nötknäpparsviten, enligt Folke H Törnblom i sin Tjajkovskijbiografi ett musikaliskt storverk, inte ett av de himlastormande och ödesbekämpande, men ett av de sant älskvärda. En känslomättad Pas de deux till unisona stråkar och harparpeggion avslutar Maries drömresa. När hon vaknar upp är gästerna i färd med att ge sig av. Henry Larsson Global Partners of the Mariinsky Theatre: