Strategirapport för DRK september 2011 september 2012 SAMMANFATTNING Strategin genomförs i stort enligt plan. Givet de stora utmaningarna och behoven i DRK 1 och det relativt begränsade svenska stödet, är Sida:s möjligheter att bidra till utvecklingen på nationell nivå i de olika sektorerna limiterade. Sida gör bedömningen däremot att resultat uppnås på programnivå, och att svenskt stöd därmed bidrar till sektormålen. Sektormålen är mycket omfattande och det är önskvärt att nästa samarbetsstrategi är mer fokuserad och har mer realistiskt formulerade mål. Vid halvtidsöversynen 2011 lyfte UD fram att en koncentration av strategin skulle eftersträvas. Under rapporteringsperioden genomfördes val i DRK. Valen samt den försämrade säkerhetssituationen i östra DRK har orsakat förseningar i delar av verksamheten. Att en ny regering utnämndes först i slutet av april har också bidragit till förseningar, särskilt för stödet till rättssektorn. De två stora rättsprogram som Sverige stödjer via EU har efter stora förseningar kommit igång vilket ger anledning till viss optimism. Valen i november övervakades av det civila samhället vilket stärkts med stöd från Sida. De nätverk av organisationer som fick stöd producerade den bredast förankrade och oberoende nationella rapporten av valen. Inom det Sida finansierade UNICEF stödet till återintegrering av flyktingar noterades förbättrade sociala indikatorer inom hälsa, vatten, utbildning och skydd för barn 2. Drygt 300 000 människor har via detta stöd fått tillgång till grundläggande social service. Inom strategimålet fattigdomsinriktad ekonomisk utveckling fortgår den fokuseringsprocess som föreslogs av UD i halvtidsöversynen och som fastslogs vid höstsamrådet. Engagemanget har tonats ned och inga nya insatser bereds. Positiva resultat bl.a. vad gäller införande av rättighetsperspektivet inom REDD 3 -programmet har noterats. En ansvarsfull utfasning planeras. Stora delar av hälsoprogrammet genomförs i östra DRK och har påverkats av den försämrade säkerhetssituationen. Vissa aktiviteter har antingen avstannat eller omlokaliserats. På det stora hela fortgår dock programmen enligt plan och förväntas uppnå uppsatta mål. Det kan bl.a. noteras att antalet barn som inte nås av rutinvaccinationsprogram 1 I Human Development Report från 2011 hamnade DRK på plats 187 utav 187 länder. 2 Sokpoh, Bonaventure Gbètoho and Olivia Collins (April 2012) Evaluation externe du Programme Elargi. d appui aux Retours (PEAR+) à l Est de la RDC,p. 7-8. 3 Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation in Developing Countries. Sida 1 (22)
har minskat från 20% 2010 till 9% år 2011 4. Framsteg kan också noteras inom arbetet med att förbättra hälsosystemen i de zoner där Sida:s samarbetspartners arbetar. I Nordkivu ökade t.ex. andelen kvinnor med förlossningskomplikationer som fick kvalificerad vård från 37% 2010 till 61% 2011 5. Integrering av jämställdhet inom insatsportföljen stärks kontinuerligt. Arbetet inom den tematiska gruppen för jämställdhet har under större delen av strategiperioden gått trögt p.g.a. bristande vilja och kapacitet inom jämställdhetsministeriet. Sedan den nya regeringen bildades har dock dialogen vad gäller jämställdhet fått en förnyad start. För att bredda arbetet har tyngdpunkten i dialogen delvis förflyttats från jämställdhetsministeriet till andra aktörer på området. Sida kommer i slutet av året att lämna den delade sekretariatsfunktion som innehafts tillsammans med UNWOMEN. Säkerhetssituationen i östra Kongo har kraftigt försämrats sedan våren. Antalet människor på flykt har ökat dramatiskt och uppgår nu till cirka 2,2 miljoner. Den försämrade säkerhetssituationen i öst försvårar programgenomförandet för partners och medför risk för förseningar. En dialog förs med partners verksamma i öst om hur de arbetar för att minska effekterna av ökad instabilitet samt hur de arbetar i rebellkontrollerade områden 6. Det flexibla arbetssätt som finns t.ex. inom hälsoområdet där de genomförande parterna har möjlighet att skifta finansiering mellan humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete har visat sig fungera väl. En andra väsentlig risk är fortsatt minskande demokratiskt utrymme till följd av den bristande trovärdigheten i genomförandet av president- och parlamentsvalen i november 2011 och osäkerhet kring kommande provinsoch lokalval. 1. INLEDNING Utvecklingssamarbetet styrs av strategin för DRK 2009-2012. Det övergripande målet för det svenska utvecklingssamarbetet med DRK är att stärka förutsättningarna för hållbar fred och förbättrade levnadsförhållandet för fattiga människor. Samarbetet är inriktat på följande områden: fred, försoning och demokratisk samhällsstyrning; fattigdomsorienterad ekonomisk utveckling med inriktning på jord- och skogsbruk och hälsa med fokus på att förebygga, hantera och bekämpa sexuellt våld samt att främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. 2. EKONOMISKT UTFALL Allokeringen för DRK för 2012 uppgår till 225 MSEK. Till och med den 30 september 2012 har totalt 134 680 565 SEK utbetalats. Detta motsvarar 60% av anslaget för 2012. Bemyndiganderam för 2013 är 250 MSEK, varav 83 255 800 SEK är intecknat. Allokering Utfall Prognos 4 UNICEF DRC Thematic Young Child Survival, annual report, Jan 2012, p. 2 5 IRC s annual narrative report 1 Jan 2011 to 31 Dec 2011 6 M23 är en rebellgrupp som ockuperar delar av Nordkivu sedan maj 2012. Sida 2 (22)
2012(MSEK) 1jan-30 sep(msek) jan-dec (MSEK) Fred/försoning/demokratisk 56,5 106,1 samhälls-styrning Fattigdomsinriktad ekonomisk utveckling 10,5 30,5 Hälsa 67,7 67,7 Totalt 225 134,7 204,1 Då en planerad hälsoinsats tillsammans med DFID blivit försenad på grund av juridiska oklarheter bedöms det inte sannolikt att UM fullt ut kommer att utnyttja delegerade medel för 2012. Vad gäller övriga program bedöms de fortgå enligt plan. Dock kan situationen i öst försvåra genomförandet av programmen vilket kan få konsekvenser vad gäller utbetalningarna. UM följer situationen noga tillsammans med samarbetspartners. 3.RESULTAT 3.1 Sektor 1: Fred, försoning och demokratisk samhällsstyrning Antal insatser: 16 Under perioden januari september 2012 har två insatser avslutats och två nya stöd har fattats. Inom ambassadens Rapid Response Fund (RRF) har en insats avslutats och två nya insatser beviljats stöd. 3.1.1 Bedömning av strategins sektormål för Fred, försoning och demokratisk samhällsstyrning Sektormålen: Förbättrad säkerhet och trygghet med särskilt fokus på kvinnor och barn; Ökat inflytande för kvinnor i demokratiska processer samt institutioner; Stärkt kapacitet för ansvarsutkrävande inom offentlig förvaltning och det civila samhället. Bedömning av utvecklingen mot sektormålen: Bedömningen är att utvecklingen i DRK generellt inte gått i riktning mot uppfyllande av sektormålen vad gäller fred, försoning och demokratisk samhällsstyrning, men att goda resultat kan uppvisas på programnivå. Utbredd korruption, frånvaro av reformer av säkerhetssektor och rättssystem utgör fortsatt huvudsakliga hinder för att uppnå sektormålen. Perioden präglades i hög grad av parlaments- och presidentvalen den 28 november 2011. Enligt rapporter från såväl internationella 7 som nationella 8 valobservatörssmissioner fanns 7 EU; Carter Center: DRC Presidential Election Results Lack Credibility, 10 Dec 2011. Sida 3 (22)
stora brister i planering och genomförande 9. Ingen kvinna fanns bland de elva presidentkandidaterna och andelen kvinnor i parlamentet är fortsatt låg, under 10 %. MRsituationen försämrades allvarligt under och efter valen 10. Möjligheter och utrymme för ansvarsutkrävande bedöms ha minskat under perioden. Media visar sig ha små möjligheter och svag kapacitet att fungera oberoende. En positiv utveckling i samband med valet var dock att de nätverk av organisationer (däribland ett kvinnonätverk och ett ungdomsnätverk) som fick svenskt stöd via EISA producerade den bredast förankrade oberoende nationella rapporteringen av valen. Den nya regeringen har möjligen större förutsättningar och mer politisk vilja än sina föregångare att arbeta samordnat och målinriktat i enlighet med fattigdomsstrategin 11. Tecken på ökad reformvilja åtminstone inom rättssektorn har noterats. Den försämrade säkerhetssituationen i öst kräver åtgärder både på kortare och längre sikt. Det internationella stabiliseringsprogrammet, samordnat av MONUSCO, går i riktning mot större helhetssyn, och närmare koppling till politiska processer och konfliktlösning, vilket bedöms öka möjligheterna för arbetet inom programmet att nå resultat. På programnivå visade dock stabiliseringsprogrammet goda resultat. I t.ex. Maniema provinsen får jordbrukare organiserade i 200 grupper stöd för att återuppbygga och stärka jordbruksproduktionen. Programmet kopplar samman bönderna med uppköpare och stärker därmed hela produktionskedjan 12. Bedömning av UM:s bidrag till målen: Insatserna i den svenska sektorportföljen kan grupperas i kategorierna rättssektor; fred & säkerhet/försoning samt ansvarsutkrävande/stöd till civilsamhället. Varje kategori bidrar till ett eller ofta flera av sektormålen. Inom rättsområdet har få resultat hittills kunnat registreras. Två stora reformprogram som delfinansieras med EU-delegationen har nu godkänts av regeringen och kan starta efter stora förseningar. En förutsättning för att programmen skall bli framgångsrika är att övriga insatser och aktörer inom området arbetar i synergi. Under rapporteringsperioden har Sverige särskilt fört fram samordning och jämställdhetsfrågor i dialogen kring programmen och inom rättssektorn generellt. Sverige har funnit gehör för att vidga fokus från sexuellt våld till kvinnors rättigheter och jämställdhet. UNDP:s program för ökad tillgång till rättvisa för offer för sexuellt och könsrelaterat våld har blivit ett referensprogram där inte minst transparent uppföljning av rättsinstitutionernas arbete bedöms strategiskt viktigt. Civila 8 Mission National d observation électorale Rapport final de l observation des élections présidentielles et législatives nationales du 28 novembre 2011 en RDC, Février 2012. 9 Rapport de la Mission d Observation de l Union Européenne. 10 Report of the United Nations Joint Human Rights Office on Serious Human Rights Violations Committed by Members of the Congolese Defense and Security Forces in Kinshasa in the DRC between 26 November and 25 December 2011, Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights, 20 March 2012, http://www.ohchr.org/documents/countries/zr/reportdrc_26nov_25dec2011_en.pdf 11 Document de la Stratégie de Croissance et de Réduction de la pauvreté II, Septembre 2011. 12 Reserapport, Helena Bådagård 12-17 juni, 2012. Sida 4 (22)
samhället och media har härmed tillgång till data och statistik kring hur fall av våld mot kvinnor hanteras i rättssystemet. Inom området övergångsrättvisa stöds verksamhet som bidrar till att förutsättningarna ökar för att förövare av brott mot mänskliga rättigheter lagförs. Genom International Center for Transitional Justice stärks lokala organisationer för ett mer effektivt påverkansarbete i riktning mot lagförandet av krigsförbrytare och ökad tillgång till rättvisa för kvinnor. I avsaknad av politiska förutsättningar för kraftfulla åtgärder mot grova MR-brott, bedöms svenskt stöd strategiskt i och med att det är inriktat på att öka kapaciteten hos relevanta aktörer att påverka regeringen. Den andra aspekten av strategimålet avser fred- och säkerhetsområdet där svenskt stöd i första hand gått till insatser kopplade till det internationella stabiliseringsprogrammet (ISSSS). Det svenska stödet har inriktats på social service och ekonomisk återhämtning på lokal nivå. Trots resultat på projektnivå 13, har ISSSS inte uppnått målen om stabilisering i östra DRK. En omdefinieringsprocess av programmet har påbörjats. Detta förväntas leda till en mer analytisk programansats där de politiska dimensionerna integreras och där tydliga krav på engagemang från regering formuleras. Samtidigt som den övergripande bilden är dyster, har stöd, särskilt via Liv- och Fredsinstitutets (LPI) program för stärkande av lokala organisationers processer för konflikthantering, haft framgångar. LPI rapporterar 14 att lokala aktörer stärkt sin kapacitet att bidra till lösning av konflikter och att allt fler initiativ tas, bl.a. i Sydkivu där partners bidragit till eldupphöravtal. Sammanfattningsvis har stöd endast i begränsad omfattning lett till ökad säkerhet. Till ansvarsutkrävande räknas valrelaterat stöd, civilsamhällesfond och mediaprogram för demokrati. Erfarenheterna från valstödet genom UNDP för stöd till valkommissionen (se avsnitt 3.1.2 insats 3) och till EISA för lokal valobservation är blandade. På kort sikt är slutsatsen efter valen att den demokratiska utvecklingen inte stärkts, utan snarare försvagats. Flera av insatserna är dock inriktade på mer långsiktiga processer och bedömningen är att arbetet inom exempelvis mediafonden 15 för att bygga upp en mer livskraftig och oberoende mediesektor är relevant och når resultat. Givet att målsättningen att bidra till ökat ansvarsutkrävande i DRK måste ses långsiktigt, är bedömningen att svenskt stöd under rapporteringsperioden, varit relevant och uppnått positiva resultat. Insatsportföljen har i enlighet med slutsatserna i halvtidsöversynen fokuserats under året. Anti-minarbete och valstöd fasas ut. UM:s bedömning är dock att portföljen behöver fokuseras ytterligare. I och med att rättsreformprogrammen startar, kan program som tenderar att överlappa med dessa fasas ut. Inom fred & säkerhetsområdet kompletteras stödet till det breda stabiliseringssamarbetet med lokalt dialogarbete samt specifik inriktning på resolution 1325. 13 Se till exempel avsnitt 3.1.2 PEAR+ 14 Report on the conflict transformation programme 2011, Life & Peace Institute, June 2012 15 Media for democracy and accountability in DR Congo, E-doc 2009-001625 Sida 5 (22)
De största riskerna i förhållande till sektormålet förblir svag politisk vilja, svag kapacitet hos de statliga institutionerna, korruption och en försämrad säkerhetssituation. Riskerna identifieras och hanteras inom ramen för insatserna och i dialog med partners och andra givare. Realistiska förväntningar är nödvändiga. 3.1.2 Resultat på insatsnivå Insats 1: Programme d Appui à la Réforme de la Justice (PARJ) stöd till reform av rättssektorn Insatsens huvudsakliga mål: Ökad tillgång till rättvisa och rättsväsendet; Bevakning av rättsystemet; Ökad respekt för kvinnors rättigheter. Avtalat belopp (MSEK) Avtalsperiod Utfall (MSEK) Samarbetspartner Samarbetsform 85 2009-2014 10 EU-kommissionen Program 24% Svensk andel av totala stödet (%) Resultatredovisning: Efter att i september 2011 ha ingått avtal med genomförandepart försenades programstarten ytterligare i och med valen i november. Först i juli 2012 hölls det första formella mötet i den styrkommitté som leds av justitieministern. Programresultat kan därför ännu inte redovisas. I enlighet med svenska krav på en stark jämställdhetskomponent i programmet har en jämställdhetsexpert tillsats i genomförandeteamet. Dessutom har mål och aktiviteter för att stärka jämställdhetsaspekter inom utbildning för olika yrkesgrupper inom rättssektorn inkluderats. Brist på politisk reformvilja bedöms som huvudsaklig risk för att nå insatsmålen. Ministeriet har dock sedan i somras varit aktivt i utformningen av programmet och det finns förhoppningar om att ministeriet liksom Högsta Domarrådet 16 aktivt kommer att försöka implementera reformplanen. Det bedöms som viktigt att ha realistiska förväntningar på vad detta relativt stora program kan åstadkomma, givet de enorma problem och behov som finns inom rättssektorn på alla nivåer i DRK. En riskfaktor i relation till uppföljning av programmet är personalomsättning och överbelastning på EU-delegationen i Kinshasa. Sverige har lyft detta i dialogen med EU. Insats 2: Program för utökat stöd till återvändande flyktingar (PEAR+) Insatsens huvudsakliga mål: 16 Conseil Supérieur de la Magistrature Sida 6 (22)
Hållbara lösningar för återvändande flyktingar och lokalbefolkning genom integrerat stöd till hälsa, vatten/sanitet, utbildning och skydd för utsatta barn. Programmet är en del av det internationella stabiliseringsprogrammet (ISSSS). Avtalat belopp (MSEK) Avtalsperiod Utfall (MSEK) Samarbetspartner Samarbetsform Svensk andel av totala stödet (%) 45 2008-2012 45 UNICEF Program 22% Resultatredovisning: Enligt slutrapporten för programmet 17 har drygt 300 000 människor fått stärkt tillgång till hälsotjänster, utbildning, rent vatten och sanitet samt ökat skydd. Rapporterade effekter är 18 : Förbättrade sociala indikatorer inom hälsa, vatten, utbildning och skydd för barn; bl.a. ökad täckning av vaccination, minskat antal fall av undernäring och ökad andel barn i skola. För hälsa, utbildning och tillgång till rent vatten har resultaten varit över de förväntade, däremot har de varit svagare vad gäller skydd för barn. Kvaliteten i tillgängliga sociala tjänster har ökat i insatsområdena. Uttryck för och upplevelse av samhörighet inom och mellan samhällen har ökat, speciellt i rurala områden och i områden utan stort antal internflyktingar. Detta har skett genom bland annat: Byggnation eller renovering av 43 hälsocentra och tillhandahållande av mediciner, vacciner och myggnät; utbildning av hälsocentralpersonal och hälsokommittéer. Byggnation eller renovering av 154 primärskoleklassrum och utbildning av lärare. Utbildning av 200 anställda i partnerorganisationer och 120 ledare i konfliktkänslighet; torgteater samt stöd till lokala radiostationer för att öka tillgång till information samt i kamp mot ryktesspridning och manipulerande budskap. Den externa utvärderingen pekar på generellt god måluppfyllelse, däremot bedöms den långsiktiga hållbarheten som svag. Brist på långsiktighet i programmet beror i första hand på bristande resurser hos den lokala administrationen i kombination med en avsaknad av utvecklingsprogram som kan ta vid när aktiviteterna i programmet avslutats. Till viss del kan resultat och effekter komma att stärkas i och med att UNICEF i framtiden ska genomföra PEAR+ som en del i gemensamt program med FAO och UNDP. I kombination 17 Final Progress Report August 2012, ännu ej godkänd då UM väntar på kompletterande information 18 Sokpoh, Bonaventure Gbétoho and Olivia Collins (April 2012) Evaluation externe du Programme Elargi d Appui aux Retours (PEAR+) à l Est de la RDC, URD Sida 7 (22)
med stöd till jordbruksverksamhet och till ekonomisk återhämtning kan UNICEF:s bidrag sannolikt få större genomslag och hållbarhet. Den stora utmaningen är fortfarande de olösta konflikterna och bristen på politiska lösningar av problematiken i öst. Insats 3: Valstöd «Projet d Appui au Cycle Electoral Congolais» 2007-2010 och 2011-2013 via UNDP Insatsens huvudsakliga mål: Genom en gemensam fond via UNDP bidra till genomförande av transparenta och fria val, samt till hållbar kapacitetsutveckling av valkommissionen och av organisationer inom det civila samhället för en förstärkning av den demokratiska kulturen och av valsystemen i DRK. Förväntade resultat var: en fungerande valkommission (CENI) 19 ; kapacitet att utveckla ett system för en bestående vallängd; samordnat stöd till rättvisa och fria val; fungerande samrådsfora mellan valkommissionen och externa aktörer (lokalbaserade organisationer och internationella enskilda organisationer, politiska partier, media) som därigenom får möjlighet att ge sina respektive bidrag till valprocessen. Avtalat belopp (MSEK) Avtalsperiod Utfall (MSEK) Samarbetspartner Samarbetsform Svensk andel av totala stödet (%) 45 2008-2012 45 UNDP Program 4,3 Resultatredovisning: Programmet syftade ursprungligen till att stärka den dåvarande valkommissionen för genomförande av valcykeln 2007-2011. Uppskjutandet av lokalvalen, liksom förseningen i antagande av ny vallag och tillsättande av en ny valkommission, ledde till framtagande av en förändrad programplan (PACE 2) som omfattade valcykeln 2011-2013 och inkluderade president- och parlamentsval i november 2011 liksom provins- och lokalval, som för närvarande planeras till 2013. Under rapporteringsperioden har programmet i första hand stött valkommissionen för förberedelser inför och under parlaments- och presidentval. Utmaningarna i programmet var enorma, bland annat inrättades den nya valkommissionen endast sju månader innan valen skulle hållas. Beslutet om att utforma en helt ny vallängd, innebar också, förutom stora fördyringar, en betydligt större och mer komplex övning. 19 Commission Electorale Nationale Indépendante Sida 8 (22)
UM:s bedömning är att resultaten av insatsen inte motsvarar de förväntade. Programmet har i termer av aktiviteter och investeringar, enligt den rapportering som inkommit, levererat enligt plan. Resultatuppfyllelse gentemot de övergripande målen har dock varit otillfredsställande, delvis som ett resultat av en valkommission som inte varit öppen och tillgänglig för rådgivning och tekniskt stöd, delvis p.g.a. programmets enorma utmaningar i termer av logistik, kort tidsperspektiv och låg kapacitet. Även dialog och styrning av insatsen har fungerat dåligt och orsakerna till detta bedöms ligga i programmets ledningsstruktur och hos den samlade givarkretsen. UM har lyft detta med UNDP, både bilateralt och tillsammans med andra givare. 3.2 Sektor 2: Fattigdomsorienterad ekonomisk utveckling med inriktning på jord- och skogsbruk Antal insatser: tre Sektormålet Ökade inkomster och förbättrad livsmedelstrygghet för fattiga kvinnor och män. Bedömning av utveckling mot sektormålet Den kongolesiska regeringen har i sin fattigdomsstrategi 20 gjort jordbruk till en av sina huvudfrågor, som trots detta fortsätter att vara en kraftigt underfinansierad sektor av regering och givare. Det konstateras i fattigdomsstrategin att en majoritet av befolkningen får sin utkomst från jordbruk, men att jordbruksproduktionen i landet har minskat med 60% mellan 1960 och 2006. Detta har fått katastrofala följder för livsmedelstryggheten i landet. Det beräknas att 73% av befolkningen inte får i sig den rekommenderade dagliga mängden kalorier 21. Problemet med undernäring är värre i vissa av landets västra delar än i de östra konfliktdrabbade områdena. Samarbetspartners har konstaterat att den eskalerande konflikten i öst gjort att lokalbefolkningen medvetet håller nere sina skördar. Detta för att undvika att dra uppmärksamhet till sitt jordbruk och därmed utsätta sig för plundringsrisker. Att en halv miljon människor drivits på flykt inom landet sedan i april innebär en ytterligare ansträngd livsmedelssäkerhet. DRK är centralt i kampen mot klimatförändringar då landet har 13% av världens skogsbestånd. Det finns en förvånansvärt stark politisk vilja kring denna fråga i DRK och landet får ett relativt omfattande stöd från bl.a. FN-systemet och Norge. Inom REDD-programmet har det funnits en avsaknad av rättighetsperspektivet vilket innebär att lokalbefolkningen, som lever av småskaligt skogsbruk, riskerar att bära bördan för den internationella och nationella viljan att bevara skog som s.k. kolsänkor. Genom stöd till Forest People s Programme (FPP) har dock ökad medvetenhet om behovet av ett rättighetsbaserat arbete förts in i REDD. Trots en relativt lång tid av ekonomisk tillväxt (i snitt 5.6% de senaste åren), har fattigdomen inte minskat i landet, vilket visar att tillväxten inte varit fattigdomsorienterad. 20 DSCRP II antogs i oktober 2011 21 Programme National d investissement Agricole (PNIA), s. 1, 2012 Sida 9 (22)
Bedömning av UM:s bidrag till målen UM bidrar till målet genom stöd via mikrokrediter, jordbruksutveckling och integrering av rättighetsfrågor inom skogsbruket. Sverige uppfattas som en av de viktigaste givarna inom mikrofinans som dessutom är ett område som alltmer ses som ett verktyg för förbättrade ekonomiska förutsättningar inom jordbruket. Samtliga insatser i portföljen genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Sverige har i dialog med partners tryckt på vikten av att inkludera kvinnor som utgör majoriteten av mottagarna, många av dem aktiva inom jordbrukssektorn. En utvärdering kommer att göras i november, men preliminära uppgifter tyder på att det skett en ökning i skolgång och dagligt matintag hos de familjer som tagit del av mikrokrediterna. De västra delarna i landet får generellt mindre finansiering än de östra, konfliktdrabbade delarna och delvis därför valdes den nordvästra provinsen Equateur för stöd för jordbruksutveckling. Ytterligare en anledning var att provinsen haft stora konflikter över fisk- och markrättigheter. Genom stödet till Forest People s Programme har UM bidragit till att rättighetsfrågorna fått en mer framträdande plats inom det stora REDD-programmet. Slutsatsen är att portföljen bidrar till målet. Det är dock begränsat vad tre något disparata program med begränsad volym kan uppnå. Det konstateras att det finns få givare inom sektorn, med undantag från REDD-initiativet. Då det fastslagits att sektorn ska fasas ut 22 har UM dragit ned på ambitionerna vad gäller dialog och givarsamordning. När den svenska finansieringen upphör finns det risk för att det uppstår ett vakuum inom områden där Sverige hittat en nisch; rättighetsfrågor inom skogsprogram och jämställdhetsaspekterna knutna till mikrolån. 3.1.3 Resultat på insatsnivå Insats 1: REDD-finansiering, mänskliga rättigheter och ekonomisk utveckling för långsiktig fattigdomsminskning bland befolkningen i skogsområden i DRK Insatsens huvudsakliga mål: Att etablera ett nationellt ramverk som säkerställer att lokala skogssamhällen och då särskilt kvinnor och ursprungsbefolkningar samt deras intresseorganisationer, effektivt deltar i övervakningen av REDD-projekten för att säkerställa att dessa är på basis av deras fria och informerade samtycke innan projekten startar. Att lokalbefolkningen i provinserna Bas Congo, Bandundu, Province Orientale samt norra och södra Kivu, gynnas ekonomiskt av REDD pilotprojekten genom skapande av alternativa inkomstkällor. Bygga kapacitet hos lokala samarbetsorganisationer. 22 Som UD fastslog på höstsamrådet 2011 Sida 10 (22)
Avtalat Belopp Avtalsperi od 30.5 Sept 2011- Sept 2014 Utbetalda medel Samarbets hittills (MSEK) partners 20.5 Forest Peoples Programme Samarbetsfor Svensk andel av m totala stödet (%) Program 100% Resultatredovisning: Konsultationer om REDD-programmet har genomförts på lokal nivå av lokala partners i sex provinser. Dessutom har samarbetspartnern (FPP) organiserat utbildning i mänskliga rättigheter och rättsfrågor för sina lokala partners. Internationell dialog på temat fri, informerat och på förhand givet medhåll hölls i Kinshasa i maj med tekniskt stöd från Yale universitet. Programmet drogs med vissa förseningar bl.a. p.g.a. valen. Ambassadens bedömning är att programmet sedan det väl kom igång i februari 2012 genomförs enligt plan. Tack vare den dialog UM och FPP haft med genomförare av REDD har medvetenheten om behovet av att integrera ett rättighetsperspektiv förstärkts. Programmet innebär bland annat att ursprungsbefolkningen kartlägger skogen med ett nytt teknologisystem, vilket är en innovation i den kongolesiska kontexten. Insats 2: Omstart av den lokala ekonomin i Kungu för att bidra till fred och försoning. Insatsens huvudsakliga mål: Återuppbyggnad av jordbruket i ett område i Equateurprovinsen där det pågått konflikt om framförallt mark- och fiskerättigheter. Stärka utvalda värdekedjor, diversifierad jordbruksproduktion, mindre infrastrukturförbättringar och stärka statliga aktörer till stöd för fredlig utveckling genom att minska trycket på framförallt fiskeresurserna. Avtalat belopp 28 815 800 juli 2011- juli 2014 Utbetalade medel hittills (MSEK) Avtalsperiod Samarbetspartner Samarbetsfor m 10 FAO Program 100% Svensk andel av det totala stödet Resultatredovisning: Programmet har försenats på grund av valen samt efter vissa svårigheter att rekrytera personal. Programmet startade i november med framtagande av en baslinjestudie och en miljökonsekvensanalys. Först i början av 2012 kom aktiviteterna igång, därför finns det begränsat med resultat att rapportera. Sida 11 (22)
Genom studierna identifierades befolkningens behov och prioriteringar. Hittills har 95 producentgrupper utbildats, varav 63% av medlemmarna är kvinnor. UM har identifierat två risker med programmet: tillgänglighet till vissa områden samt säkerhetssituationen. FAO kommer att rehabilitera en del av vägarna vilket förväntas förbättra tillgängligheten. Insats 3: PASMIF program för stöd till mikrofinanssektorn i DRK Insatsens huvudsakliga mål: Att bidra till fattigdomsminskning genom att erbjuda finansiella tjänster som är individuellt anpassade. Mer specifikt kommer programmet att: Stärka och harmonisera det befintliga lagverket och infrastrukturen för att utveckla mikrofinanssektorn i landet; Stärka yrkeskårens kapacitet att erbjuda uthålliga finansiella tjänster som är tillgängliga för alla; Utöka utbudet av finansiella tjänster och att stärka mikrofinansaktörer och kooperativ, bl.a. genom utbildning om kundskydd, transparens och riskhantering. Avtalat belopp (MSEK) 30 dec 2010- dec 2012 Utbetalade medel hittills (MSEK) Avtalsperiod Samarbetspartner 20 UNDP/UN CDF Samarbetsfor m Program 59% Svensk andel av det totala stödet Resultatredovisning: På makronivå saknas fortfarande ny lagstiftning för mikrofinans som ska antas genom ett dekret från presidenten. I avvaktan på lagstiftningen har programmet arbetat med medvetandegörande om fördelarna med en ny lagstiftning. En rad förberedande workshops om bl.a. intern kontroll och indikatorer har arrangerats. En arbetsplan för reformering av sektorn har tagits fram. På mesonivån samarbetar programmet med ett privat företag som utbildar små kooperativ och mikrofinansinstitut. PASMIF har också underlättat etablerandet av ett professionellt nätverk för mikrofinanssektorn i DRK. På mikronivå har Fonden för främjande av mikrofinans skapats och gjorts operationell. Fonden stödjer mikrofinansinstitutioner och banker genom finansiella tjänster. En utvärdering av 25 mikrofinansinstitutioner har genomförts. Ambassadens bedömning är att programmet är på rätt väg och att det är troligt att en stor del av målen kommer att uppnås. PASMIF-teamet arbetar mycket aktivt för att lagstiftningen ska antas inom programperioden. Jämställdhetsaspekter är väl integrerade i programmet. Kvinnor utgör majoriteten av mottagarna av mikrokrediter, en stor del av dem verksamma i jordbrukssektorn. Programmet förväntas bidra påtagligt till stärkandet av kvinnors ekonomiska rättigheter. Dock leds de flesta mikrofinansinstitut fortfarande av män. Sida 12 (22)
3.3 Hälsa, med fokus på att förebygga, hantera och bekämpa sexuellt våld samt att främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Antal avtalade insatser: tre Sektormålen: Ökad kapacitet för att förebygga, bekämpa och hantera konsekvenserna av sexuellt våld; Förbättrad hälsa för fattiga människor med särskilt fokus på sexuell och reproduktiv hälsa. Bedömning av utveckling mot målen: Även om kapacitet troligen stärkts genom samverkan mellan hälsoministeriet och utvecklingspartners finns inga indikationer på att folkhälsan utvecklats i positiv riktning under rapporteringsperioden. Hälsosituationen i DRK är fortfarande alarmerande och en majoritet av befolkningen saknar tillgång till hälsovård. Regeringen har inte levt upp till sina löften om ökad finansiering till hälsosektorn vilket gör att det saknas finansiering för löner, läkemedel/utrustning, löpande kostnader och infrastruktur. Nästan hälften av DRK:s 515 hälsozoner får inte tillräcklig finansiering från stat eller givare som gör det möjligt att leverera grundläggande hälsovård. De epidemiutbrott som under rapporteringsperioden drabbat DRK (t.ex. mässling, polio och kolera) visar att hälsosystemet gradvis försämras 23. Även om programmen inte försenats har rapporteringsperioden präglats av viss försiktighet i genomförandet av hälsoprogram i DRK. Detta dels med tanke på valen men framförallt p.g.a. det instabila säkerhetsläget i de östra delarna av landet. Den ökade instabiliteten i Nordkivu har även medfört att investeringar inom hälsosektorn direkt drabbats genom plundringar och förstörelse av hälsocenter. Stödet via Merlin och IRC har dock möjliggjort för drygt en miljon människor att få tillgång till hälsovård, först och främst i rural miljö men även i mindre samhällen. Tillgång till fri sjukvård, i synnerhet till speciellt utsatta grupper som gravida och barn, har lett till ett högt nyttjande av hälsotjänster, exempelvis i Punia där drygt 90% av målen har nåtts. 24 De största riskerna för att sektormålen inte uppnås är brist på prioritering av sektorn från regeringens sida, vilket lett till brist på personella och materiella (t.ex. läkemedel) resurser. Bedömning av UM:s bidrag till målen: UM:s generella bedömning är att de insatser som UM finansierar inom ramen för sektor tre har bidragit till utveckling mot sektormålen. Det är dock inte möjligt eller relevant att göra en generell bedömning av i vilken utsträckning dessa insatser bidragit till de strategiska målen definierade på nationell nivå. Däremot görs bedömningen att UM:s insatser haft en betydande inverkan på målen i de avgränsade geografiska områden där insatserna 23 Business Case DFID, Access to health Services in DRC, p.6 24 Sida Health Portfolio Assessment DRC, 1st Draft Report, version 21 June 2012, ETC Crystal Sida 13 (22)
fokuserats. Vad gäller UM:s stöd till UNICEF täcker programmet i fråga DRK:s samtliga provinser och där bedömer UM att UNICEF bidrar till att skapa en bättre hälsosituation framförallt för barn och kvinnor. Bl.a. vaccinerades över 14 miljoner barn mot polio genom UNICEF programmet. UM:s bedömning är att sammansättningen av portföljen är relevant för sektormålen. UM har valt att samarbeta med organisationer som ser vård av personer som utsatts för könsrelaterat våld som en integrerad del av hälsotjänster inom SRH, vilket skapar förutsättningar för en bättre hållbarhet i hälsosystemet. Därtill bidrar samtliga insatser till institutionell kapacitetsförstärkning på lokal och intermediär nivå inom hälsosystemet vilket innebär en ökad kapacitet på lokal nivå att leverera samhällstjänster till befolkningen. Detta bekräftades av den översyn som gjordes av hälsoportföljen sommaren 2012 25. Den största risken för att målen inte uppnås är det instabila säkerhetsläget i kombination med brist på kompetent personal. UM hanterar dessa risker genom att välja partners som har stor erfarenhet av att arbeta i kontexten och som har kapacitetsutveckling som en viktig del i programmen. Sedan den ökade instabiliteten i april 2012 har antalet internflyktingar kraftigt ökat. Som en konsekvens har organisationerna fått anpassa sin verksamhet för att svara upp mot nya, hastigt uppkomna behov. Samtidigt som UNICEF:s programstöd tillåtit dem att använda svenska medel flexibelt har Merlin och IRC kunnat, efter dialog med UM, göra smärre justeringar i sitt stöd, bl.a. att ge fler personer subventionerad vård. Rapportering mot sektormålen är delvis problematisk. Som tidigare påpekats är det svårt att inom hälsosektorn skapa kapacitet för att förebygga och bekämpa sexuellt våld, då det krävs en multisektoriell ansats, med inslag från säkerhets och rättssektorn. Positivt är att den medicinska hanteringen av sexuellt våld är fullt integrerad inom primärhälsovården. Det andra sektormålet, förbättrad hälsa för fattiga människor med särskilt fokus på sexuell och reproduktiv hälsa, är ytterst relevant i sammanhanget då milleniemål 4, mödrahälsovård, blir svårt att nå i DRK. Det hade varit önskvärt med ett något bredare sektormål, som bl.a. tagit hänsyn till barns hälsa då de utgör en ytterst utsatt grupp och för att mödra-och-barnhälsa är så nära relaterade och bredare satsningar torde vara mer effektiva för resultat inom båda områdena. UM:s dialog har huvudsakligen varit riktad mot Sidas partners då nationella processer, såsom hälsoöversynen, uteblivit. Dialog har bestått i att fortsatt påpeka behovet av att fullt integrera insatser om könsrelaterat våld i hälsosystemet. En annan viktig fråga för Sverige har varit tillgången till akut förlossningsvård, subventionerad vård för utsatta grupper bl.a. internflyktingar, kvinnor och barn, samt könsuppdelad dataregistrering. I såväl möte med hälsoministern, som i samband med den svenska nationaldagen, lyfte ambassaden fram vikten av ökad finansiering till hälsosektorn, och i synnerhet till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Effekten av denna dialog är dock svår att mäta. 3.1.2 Resultat på insatsnivå 25 Sida Health Portfolio Assessment DRC, 1st Draft Report, version 21 June 2012, ETC Crystal. Sida 14 (22)
Insats 1: UNICEF Programmet för barns överlevnad Insatsens huvudsakliga mål: Minskad mödra-, spädbarns- resp. barnadödlighet genom genomförande av ett basutbud av hälso-och-sjukvårdstjänster; Stärkt teknisk kapacitet hos hälsosystemets planerare på lokal och mellannivå vad gäller planering och uppföljning av hälso- och sjukvårdstjänster (inkl. nutritionsinsatser). Avtalat Avtalsperiod Utfall (MSEK) Samarbetspartner Samarbetsform Svensk belopp andel av (MSEK) totala stödet (%) 75 2010-2012 75 UNICEF Programstöd 12% Resultatredovisning: Data för 2012 finns ännu inte tillgänglig. De resultat som genererats inom UNICEF:s program under 2011 inkluderar bl.a. färre barn som inte nås av rutinvaccineringsprogram från 20% (2010) till 9% (2011) 26 och 159 815 gravida kvinnor fick information om hur man förebygger mödra-barnsmitta (HIV). Det hälsoprogram som UM stödjer i sin helhet löper på enligt plan vad gäller sex av de sju förväntade programresultaten (outputs). UNICEF:s rapporter utgår emellertid inte från ett resultatramverk som skulle göra det möjligt att se hur resultaten utvecklas över tid. För detta har Sverige kritiserat UNICEF och krävt en förbättring. En tydlig förbättringspotential finns vad gäller UNICEF:s arbete med jämställdhet, vilket UM lyft och fortsatt lyfter i dialogen med UNICEF. Insats 2: IRC Investering i hälsosamma samhällen: att stärka hälso- och sjukvårdssystem i Katanga respektive Nordkivu, DRK Insatsens huvudsakliga mål: Förbättrad tillgång till kvalitativ primärhälsovård och reproduktiv hälsovård för befolkningen i tre hälsozoner i Nordkivu och i norra Katanga. Avtalat belopp (MSEK) Avtalsperiod Utfall (MSEK) Samarbetspartner Samarbetsform Svensk andel av totala stödet (%) 82 2010-2012 82 IRC Projektstöd 100% 26 UNICEF DRC Thematic Young Child Survival, annual report, Jan 2012, p. 2. Sida 15 (22)
Resultatredovisning: Rwanguba hälsozon, där IRC är hälsomyndighetens närmaste och största samarbetspartner, bedömdes 2011 som en av de mest välpresterande hälsozonerna i Nordkivu vad beträffar genomförandet av ett basutbud av hälsotjänster 27. Kapacitetsstärkande insatser på mödrahälsoområdet och i synnerhet akut förlossningsvård inom ramen för IRC:s program i hälsozonerna i norra Katanga har senarelagts med anledning av ett flertal vaccinationskampanjer som bedömdes vara av mer akut karaktär. Detta har inneburit att kvinnor i två specifika geografiska områden (Nyemba och Kalemie) inte kunnat få tillgång till akut förlossningsstöd i den omfattning som initialt planerats. Kapacitetsuppbyggnadsinsatsen kommer dock att äga rum under programmets sista år. Ett positivt resultat av programmet är att antalet kvinnor med förlossningskomplikationer och som erhöll vård vid en klinik med kompetens vad gäller akut förlossningsvård ökade från 37 till 61 procent i Nordkivu mellan 2010 och 2011 (jämfört baslinje 35% mot målindikator 100%) 28. Insats 3: Merlin Förbättrad sexuell och reproduktiv hälsa genom stärkande av primärhälsovården i Maniema respektive norra Kivuprovinsen, DRK Insatsens huvudsakliga mål: Hållbar och heltäckande primärhälsovård tillhandahålls i de hälso-ochsjukvårdsinrättningar som omfattas av programmet; Förbättrad sexuell och reproduktiv hälsa för män och kvinnor genom ökad tillgänglighet och mer kvalitativa hälsotjänster, med syftet att minska mödradödligheten; Stärkt kapacitet inom hälsomyndigheten på provinsiell och distriktsnivå, så att myndigheterna på ett effektivt sätt kan hantera tillhandahållandet av hälso- och sjukvård. Avtalat Avtalsperiod Utfall (MSEK) Samarbetspartner Samarbetsform Svensk belopp andel av (MSEK) totala stödet (%) 35,2 2010-2013 27,71 Merlin Projektstöd 100% Resultatredovisning: Vad gäller Merlins hälsoprogram har prestationer i förhållande till målindikatorer förbättrats på samtliga delresultatområden. Insatsen via Merlin har bidragit till att bibehålla och förbättra hälsosystemet i de fyra hälsozoner som ingår i programmet. Vårdkvaliteten har 27 Sida Health Portfolio Assessment DRC, 1st Draft Report, version 21 June 2012, ETC Crystal. 28 IRC s annual narrative report 1 Jan 2011 to 31 Dec 2011 Sida 16 (22)
förbättrats på hälsocenternivå, särskilt vad gäller hälsotjänster inom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt Community Integrated Management of Childhood Illness 29. 4. BISTÅNDSEFFEKTIVITET Biståndseffektivitetsmål(en)/ processmål(en) i strategin är: En ökad givarsamordning med stärkta samverkansmekanismer mellan DRK:s regering och givarna. En förstärkt roll för Sverige i en av de 15 (numera 21) tematiska grupperna för ökad givarsamordning. Trots etablerande av diverse samordningsfora är givarsamordningen svag i DRK. Frågan är lågt prioriterad av både givare och regering. För att förstärka givarsamordningen har Sverige varit drivande i etablerandet av ett permanent sekretariat för den centrala givarsamordningsgruppen i landet (Groupe de Coordination des Partenaires). Eftersom personalen på sekretariatet började sitt arbete i augusti 2012 är det ännu för tidigt att se några resultat av detta. New Deal-agendan är i ett initialt skede i landet. DRK är ett av sju prioriterade länder för genomförandet och regeringen förefaller ta arbetet på stort allvar. Olika workshops har arrangerats med deltagande bl.a. från det civila samhället. Ingen givare har anmält sig som co-lead i processen varför det är främst med stöd från UNDP som regeringen för agendan framåt. Förväntningarna från det internationella samfundet på genomförandet av New Deal är låga vilket kan förklara bristande vilja hos givarna att närmare samarbeta med regeringen. Givet bristen på kapacitet och resurser inom statsförvaltningen och den omfattande korruptionen är det svårt att se att en förändring av givarnas förhållningssätt kommer ske inom de närmaste åren. Varken utvecklingsbankerna eller någon bilateral givare ger idag budgetstöd till regeringen. Samordningen på sektornivå sker i första hand inom de tematiska grupperna. Totalt finns det 21 tematiska grupper varav de flesta fungerar dåligt, mycket p.g.a. svagt ägarskap från regeringens sida. I enlighet med strategins processmål har Sverige tagit en ledande roll som innehavare av den delade sekretariatsfunktionen i den tematiska gruppen för jämställdhet. Gruppen har, trots många tillkortakommanden, framhållits som ett föredöme från DRK:s sida och profilerat Sverige som ledande vad gäller jämställdhetsfrågor. Vad gäller det humanitära arbetet har Sverige tagit på sig ett delat ordförandeskap med ECHO för den humanitära samordningsgruppen vilket kommer att ge Sverige en plattform för att driva arbetet framåt vad gäller övergången mellan det humanitära stödet och utvecklingssamarbetet. Det finns endast ett fåtal programbaserade ansatser i landet där givarna aktivt samordnar sig med varandra. En programbaserad ansats utgörs av den Internationella Stabiliseringsfonden 29 Mid-term evaluation of Improving Reproductive Health through strengthened healthcare services in Maniema and North Kivu DRC, Sida and Merlin, April/May 2012. Genomförd av extern konsult. Sida 17 (22)
(ISSSS) för östra Kongo. Implementeringen av fonden har dock gått trögt, främst på grund av att det både i regeringen och i MONUSCO:s högsta ledning funnits en ovilja att diskutera svåra politiska frågor, som t.ex. SSR och decentralisering, som bedöms som centrala för att stabilitet i östra DRK ska kunna uppnås. UM har därför tillsammans med andra givare engagerat sig i en informell kontaktgrupp som ska överse omformuleringen av programförslaget för 2012-2014. Sverige deltar också i givargemensamma fonder vad gäller stöd till det civila samhället och media. Vad gäller frågor om resultat, transparens och näringslivets roll bör det nämnas att näringslivets roll är en viktig del i programmen under sektor två; fattigdomsinriktad ekonomisk utveckling. Vad gäller transparens har UM valt att fokusera på gruvnäringen genom stöd till bl.a. Global Witness. UM har en ständig diskussion med partners och FNorganen vad gäller vikten av förbättrad resultatrapportering samt om vikten av att hantera korruptionsrisker inom programmen. 5. DIALOGFRÅGOR Övergripande dialogfrågor enligt strategin är: Kvinnors roll i utveckling, samt jämställdhet mellan kvinnor och män; Rättsstatens principer samt korruption som ett hinder för utveckling. UM för dialog på flera olika nivåer. Genom ambassadören förs dialog direkt med regeringen och andra statliga företrädare kring strategins dialogfrågor. Inom ramen för det svenska utvecklingssamarbetet förs dialog främst inom ramen för programmen och i de tematisk grupper där UM deltar. Detta eftersom UM, i enlighet med strategin, inte har något samarbetsavtal regeringen. Vad gäller jämställdhet är Sverige en av de mest aktiva givarna och för en dialog med samtliga samarbetspartners vad gäller vikten av att arbeta integrerat med jämställdhet. Sverige har bl.a. lyft denna fråga i samband med framtagandet av UNICEF:s och UNDP:s landprogram vilket återspeglas i slutversionerna av programmen. Vid artighetsbesök hos nya ministrar har ambassadören konsekvent betonat vikten av att integrera jämställdhet i regeringens samtliga policys, lagar och program och att mer medel måste tilldelas arbetet med att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män. Effekten av detta är svår att mäta, men jämställdhetsministern betonar att detta hjälpt henne att lyfta jämställdhetsfrågan inom regeringen. Sverige har profilerat sig genom att konsekvent lyfta jämställdhet och könsrelaterat våld i allmänhet och inte enbart fokusera på sexuellt våld. Vad gäller rättssektorn sker dialogen främst via FN, EU och internationella enskilda organisationer. UM har också i dialog med justitieministern betonat vikten av en fungerande rättsstat. 6. DE TRE TEMATISKA PRIORITERINGARNA Demokrati och mänskliga rättigheter Sida 18 (22)
Demokrati och mänskliga rättigheter är strategins största samarbetsområde. Förutom specifika insatser inom området, integreras demo/mr i de andra sektorerna. Inom ramen för stöd till hälsosektorn representeras t.ex. den lokala befolkningen av kommittéer vars roll är att följa hälsocentrens arbete i allt ifrån planering och budgetering till genomförande av insatser. Detta bidrar till ökad demokratisk insyn i hälsosystemet liksom möjlighet för medborgarna att aktivt delta i utformningen av hälsostödet. Kommittéerna har jämn representation av kvinnor och män. En mer djupgående analys av de kvalitativa effekterna av dessa kommittéers deltagande saknas dock ännu. Miljö och klimat Inom ramen för genomförandet av klimatagendan har en viktig nisch för Sverige varit att fortsätta att driva ett rättighetsperspektiv till förmån för lokalbefolkningen. Inom hälsoprogrammet har man bl.a. tagit hänsyn till miljöaspekter medan klimataspekter däremot inte integrerades i sammansättningen av existerande portfölj. Vissa klimatförbättrande element förekommer dock, som införandet av solpaneler i hälsocenter genom UNICEF-stöd. Detta har inte skett systematiskt och är en fråga som UM ska söka säkerställa under kommande period i samband med att stöden kommer att förlängas. Kvinnors roll i utveckling Jämställdhet är särskilt prioriterat i DRK-samarbetet och integreras genomgående i insatser och dialog. Inom stödet till rättssektorn har framförallt kvinnors tillgång till rättvisa lyfts fram. Till stöd för genomförandet av 1325 finansierar Sverige en särskild insats för att stärka kvinnors inflytande i politiska processer. Fem lokala organisationer som arbetar med kvinnors politiska rättigheter har fått stöd genom denna insats. Kvinnors låga ställning i samhället är ett hinder för deras deltagande i det politiska livet. Kvinnor har generellt mycket svårt att komma i åtnjutande av mikrokrediter, bland annat på grund av diskriminerande lagstiftning, vilket gjort att jämställdhet har en framträdande ställning i det mikrofinansprojekt som Sida stöder. I dialog med partners har ambassaden sökt föra in könsuppdelad data i hälsoinformationssystemet. En portföljanalys av jämställdhet har påbörjats. Ett preliminärt resultat av den är att UM varit bra på att föra in jämställdhet i programmen men sämre på uppföljning av hur integreringen av jämställdhet återrapporteras. 7. DE TVÅ PERSPEKTIVEN Ett av de tydligaste exemplen på hur de två perspektiven genomsyrar arbetet återfinns inom ramen för hälsoprogrammet som genomförs i rurala områden som tidigare varit, eller fortsatt är, påverkade av konflikt. Fattigdomen i områdena är mycket utbredd, men i syfte att nå ut till de mest utsatta är insatserna utformade så att de som är mest utsatta får fri tillgång till sjukvård. Översyner av programmen har indikerat att avskaffande av avgifter lett till en kraftig ökning av användare, som i Punia där användarnivån överstiger 90%. Sida 19 (22)
Ett annat exempel är stödet till Forest People s Programme som arbetar med att lyfta frågor om rättighetsperspektivet för ursprungsbefolkningar inom REDD-agendan. Vid planeringen av REDD konsulterades inte lokalbefolkningen, vilket kan komma att innebära en risk att ursprungsbefolkningen får bära en oproportionerligt stor börda för den globala nyttan av bevarande av skog och biodiversitet. Det arbete som FPP bedriver har lett till att frågan om ursprungsbefolkningars rättigheter har lyfts i REDD-diskussionerna. UNDP har under året arbetat mer aktivt för transparens, ansvarsutkrävande och deltagande av lokalbefolkningen i program som tillgång till rättvisa där UNDP, via SMS, systematiskt följer upp hur polis, åklagare och domstolar hanterar ärenden av könsrelaterat våld och publicerar en årlig rapport. Programmets mobila domstolar bidrar till att människor som lever i fattigdom och långt från rättssystemets infrastruktur kan ta del av rättsväsendet. UNDP och FAO stärker lokala föreningar av marginaliserade jordbrukare i Maniemaprovinsen och ger dem stöd och resurser att genomföra sina affärsplaner och gemensamma aktiviteter för att öka produktionen och intäkterna. 8. SAMLAT STÖD TILL SAMARBETSLANDET Det svenska humanitära stödet till DRK uppgick i början av september till 220 MSEK. Stödet går till samtliga prioriterade humanitära sektorer, däribland skydd av civila, mat, vatten & sanitet, boende och nutrition. Under 2011 bidrog fonden (Pooled Fund) till att drygt 22 000 barn fick tillgång till utbildning (7% fler än planerat), att drygt 90 000 personer fick förbättrad matsäkerhet (98% av planerat stöd) och att drygt 2,3 miljoner barn vaccinerades (100%). Stöd utgår även till organisationer som Läkare utan gränser (MSF), Oxfam och Internationella rödakorskommittén. UM finansierade även den UNICEF-ledda mekanism som kanaliserar humanitärt stöd i samband med stora befolkningsrörelser. Med undantag av stödet till Rödakorsrörelsen och MSF går allt stöd till insatser inom ramen för den gemensamma humanitära aktionsplanen (Humanitarian Action Plan). För att skapa förutsägbarhet i stödet ger Sverige ett tvåårigt stöd till fonden. Trots de relativt goda resultaten inom den humanitära verksamheten har stödet under 2012 haft allt mindre genomslag på grund av den kraftigt förvärrade humanitära situationen. Redan i april hade behoven överstigit planerade värsta scenario. Siffror från september 2012 visar att antalet internflyktingar är 2,2 miljoner, dvs. en ökning om drygt en halv miljon jämfört med början av året. Den portföljanalys av fred och säkerhet som Sidas helpdesk 30 genomförde i somras visar på att länken mellan det humanitära stödet och utvecklingssamarbetet är relativt starkt i DRK. Detta är särskilt tydligt inom hälsoprogrammen där stödet går till geografiska områden som nyligen stöttats av humanitära aktörer och givare och som befinner sig i en återuppbyggnadsfas. I insatserna tillåts organisationerna att genomföra aktiviteter av mer humanitär karaktär, såsom fri sjukvård till utsatta grupper, exempelvis internt fördrivna. Vid 30 Sida Helpdesk p. 20 Portfolio Analysis Peace and Security of Democratic Republic of the Congo (DRC) Revised 5 July 2012 Sida 20 (22)