BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNST OCH FRI TID SID 1 (8) 2011-09-12 SDN 2011-09-29 Handläggare: Solveig Blid Telefon: 08-508 06 158 Till Bromma stadsdelsnämnd Reviderade riktlinjer för familjevård för barn och ungdomar - remissvar Förvaltningens förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens svar på remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. Omedelbar justering. Bitte Davidsson stadsdelsdirektör Lotta Wigen verksamhetsområdeschef Sammanfattning Familjevård är den vanligaste formen av vård utanför hemmet och bedrivs av lekmän med stöd av professionella. Gällande riktlinjer för familjevården antogs av kommunstyrelsen 2004. Förslaget till nya riktlinjer har utarbetats av Socialförvaltningens avdelning för stadsövergripande sociala frågor i samarbete med representanter från flera förvaltningar. Förslaget omfattar bl.a. ett förstärkt barnperspektiv, minst fyra besök årligen i familjehemmen, strävan efter ökad stabilitet och trygghet för det placerade barnet samt förstärkt fokus på barns rätt till utbildning m.m. Förvaltningen anser att det är viktiga frågor som förs fram i förslaget och stödjer såväl strävan efter ökad stabilitet som förstärkt barnperspektiv. Förvaltningen anser att förslaget behöver förtydliga familjevårdens ansvar och uppdrag. Förslaget omfattar till vissa delar tankegångar och resonemang som behöver förtydligas och konkretiseras alternativt tas bort. Nuvarande förslag ger i för stor omfattning utrymme för olika tolkningar. Förvaltningen föreslår en omarbetning av förslaget och en ny remissomgång. Box 15017. Gustavslundsvägen 151 G Telefon 08-508 06 000. Fax 08-508 06 012 solveig.blid@stockholm.se www.stockholm.se
SID 2 (8) Ärendets beredning Ärendet har beretts inom verksamhetsområde Socialtjänst och fritid. Förslaget till nya riktlinjer har utarbetats av Socialförvaltningens avdelning för stadsövergripande sociala frågor i samarbete med representanter från Farsta, Hässelby-Vällingby, Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta stadsdelsförvaltningar. En representant från Bromma stadsdelsförvaltning har också deltagit i utarbetandet av förslaget. Förslaget har godkänts av Socialnämnden den 24 mars 2011. Bakgrund Familjevård är den vanligaste formen av vård utanför hemmet och bedrivs av lekmän med stöd av professionella. Gällande riktlinjer för familjevården antogs av kommunstyrelsen den 24 november 2004. Samhällets stöd till barn i samhällsvård har granskats flera gånger de senaste åren och en rad nationella utredningar har berört området. I Stockholm gjordes under 2008 en omfattande översyn av arbetet med utsatta barn och unga i staden genom Barnuppdraget i Stockholms Stad (BUSS), där ett av uppdragen var att föreslå förbättringar inom familjehemvården. Den utredning som 2009 presenterades som ett resultat av BUSS-utredningen visade att familjevården i Stockholm höll en generellt hög kvalitet men att vissa områden behövde utvecklas. BUSSutredningen har följts av fortsatt arbete med utveckling och förändring av stadens familjevård. Arbetet med att revidera riktlinjerna har pågått parallellt med det arbetet. Socialförvaltningen har utarbetat förslag till reviderade riktlinjer inom familjevården för barn och ungdomar. De nya riktlinjerna grundar sig på gällande lagstiftning, FN:s barnkonvention och BUSS-utredningen. Förslaget till reviderade riktlinjer har sänts till samtliga stadsdelsnämnder och stadsledningskontoret för yttrande senast den 1 oktober 2011. Ärendet Nedan redovisas förändringar i de nya riktlinjerna i korthet. De nya riktlinjerna redovisas i sin helhet som bilaga. I förslaget till nya riktlinjer betonas bland annat: Ett förstärkt barnperspektiv vikten av att under hela handläggningsprocessen göra barn delaktiga genom att ge dem information och lyssna på deras synpunkter. Även kraven på dokumentationen har förtydligast, hur, när och vilken information barnet fått.
SID 3 (8) Förstärkt tillsyn minst fyra besök ska göras årligen i familjehemmen, varav ett oanmält. Barnets socialsekreterare ska föra enskilda samtal med barnet, på annan plats än familjehemmet, om barnet vill det. Stabilitet och långsiktighet strävan efter ökad stabilitet och trygghet för det placerade barnet. Utredningen som ligger till grund för beslutet om vård i familjehem måste på ett tydligare sätt än i dagsläget ta ställning till om placeringen ska bli långvarig. Möjligheten att öka stabiliteten för barnet tydliggörs, genom adoption eller vårdnadsöverflyttning. Om det handlar om en kortsiktig placering ska stöd ges till vårdnadshavarna. Vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter stadsdelsförvaltningarnas ansvar att erbjuda insatser för att förändra bristande föräldraförmåga tydliggörs. Vårdnadshavarna ska erbjudas långsiktigt stöd för att deras förmåga att fungera som förälder på avstånd ska upprätthållas. Kostnader för att upprätthålla kontakten i form av resor m.m. ska betalas av socialtjänsten. Förstärkt fokus på barns rätt till utbildning Skolhuvudmannens skyldigheter och socialtjänstens rätt att ställa krav på skolan när det gäller familjehemsplacerade barn förtydligas. Socialtjänsten ska vara en aktiv part för att barnet ska få sina rättigheter inom dessa områden tillgodosedda. Vid placering av äldre barn bör det övervägas om de ska få tillgång till internetuppkoppling. Eftervård stadsdelsförvaltningarnas skyldighet att erbjuda eftervård, t.ex. fortsatt familjehemsplacering, stödboende eller särskilt stöd för att klara gymnasiet eller hitta bostad och arbete. Utbildning av familjehem alla familjehem ska ha genomgått grundutbildning för att bli godkända som familjehem. Genom avtal ska också familjehemmet förbinda sig att delta i fortutbildning. Kommande förändringar i omvärlden en handbok för familjevård ska utarbetas av Socialstyrelsen. Ett nytt evidensbaserat bedömningsinstrument för tilltänkta familjehem håller på att tas fram av Socialstyrelsen och kommer att introduceras när det är färdigutvecklat. Synpunkter utifrån punkter i förslaget Barnets delaktighet Förvaltningen stödjer att riktlinjerna på ett tydligt sätt fokuserar på barnets delaktighet genom hela processen, att informera, fråga, lyssna och dokumentera vad som framkommer i samtal med barnet.
SID 4 (8) Obligatoriska besök i familjehemmet Förslaget med fyra obligatoriska besök i familjehemmet stödjer förvaltningen, i princip, framförallt i början av en placering. Däremot kan förslaget med oanmälda besök behöva belysas ytterligare. Bl.a. annat kan det rent praktiskt bli svårt att genomföra de oanmälda besöken, av olika skäl. Det måste eventuellt också tydligt definieras vad som är ett oanmält besök. Det bör, anser förvaltningen, vara fullt möjligt att försäkra sig om att barnet får sina behov väl tillgodosedda i familjehemmet, utan att göra oanmälda besök. Det perspektiv med barnens behov i fokus, som genomsyrar familjevårdens arbete och genom enskilda samt strukturerade samtal med de placerade barnen bör familjevårdsinspektörerna få en god bild av barnets situation i familjehemmet. Oanmälda besök blir, bedömer förvaltningen, tydligt av kontrollkaraktär och kan motverka ambitionerna att bygga upp förtroende med både det placerade barnet och med familjehemmet. Vilka signaler oanmälda besök ger och vilka situationer det kan orsaka i familjehemmet bör ytterligare belysas. Möjligheten att göra oanmälda besök kan dock inkluderas i avtalen, bedömer förvaltningen. Kontinuitet och stabilitet Det ökade fokuset på barnets behov av stabilitet och långsiktighet anser förvaltningen är viktigt och bra. Det förstärker synsättet med barnets bästa i första hand. Övervägande om vårdnadsöverflyttning efter tre år i familjehemmet innebär att barnets behov av en långsiktig vistelse i familjehemmet markeras. Ett tydligare tidsperspektiv som generell grund, där de biologiska föräldrarna har förslagsvis två år på sig att förändra sin situation för att en hemtagning kan bli aktuell, stärker barnets behov av stabilitet och långsiktighet. Det tredje året av placeringen kan innebära en förberedelse inför att vårdnadsöverflyttning ska övervägas. Man ska dock inte bortse från att ett skäl till att familjehemsföräldrar inte vill bli vårdnadshavare är att stödet från familjevården till familjehemmet upphör. En intensifierad insats med familjehemmen under de tre första åren av placeringen är motiverad och där framstår kravet på minst fyra besök per år i familjehemmet som rimligt. Därutöver bör en differentiering göras beroende på hur behoven ser ut och besöken bör kunna minskas, förslagsvis till två gånger per år, som i dagsläget. När familjehemsplaceringarna löper på kan en tät besöksfrekvens upplevas som en störning och ovälkommen påminnelse för barnet om att det inte lever under samma förutsättningar som övriga i familjen.
SID 5 (8) För ungdomar som efter tre år i familjehemmet kanske har ett eller två år kvar tills de blir myndiga är inte vårdnadsöverflyttning meningsfullt. Många har själva tagit avstånd från att återvända till sitt biologiska hem utan att det innebär så stora komplikationer att vårdnaden ligger kvar hos de biologiska föräldrarna. Barnets utbildning Förtydligandet när det gäller vikten av barnets rätt till utbildning är bra och nödvändigt. Forskning visar att utbildning och god hälsa är de viktigaste skyddsfaktorerna för placerade barn. Ett ökat fokus på att placerade barn får bra möjlighet till utbildning och att strävan är att de ska ha godkända betyg i samtliga ämnen i grundskolan är viktigt. Grundutbildning till familjehem Att alla familjehem ska ha genomgått grundutbildning för att bli godkända som familjehem, även släktingshem, är rimligt och viktigt. Att familjehemmen även ska delta i fortutbildning är också både rimligt och viktigt, för att säkerställa kvalitet och professionalitet. Inga familjehem kommer sannolikt att sägas upp p.g.a. att de inte deltar i fortbildning men det kan ändå vara viktigt att inkludera i avtalen, som en markering och ett redskap i arbetet bl.a. för att påvisa vilka förväntningar som det åligger familjehemmet. Familjehemsutredning Det redovisas på ett tydligt sätt vad som ska omfattas av en familjehemsutredning. Det kan ytterligare förtydligas att registerkontroll hos kronofogdemyndigheten, socialregisterkontroll och utdrag ut belastnings- och misstankeregistret ska göras inför samtliga placeringar och att dokumenten ska förvaras i familjehemmets akt. Förtydligandet i förslaget gällande vad som ska finnas i barnets respektive familjehemmets akt är bra information. Det är också bra att det framgår att handlingar som gäller placerade barn är undantagna från bestämmelser om gallring. Det är allvarligt om fel begås och handlingarna gallras. Vårdplan, genomförandeplan och avtal När det gäller vårdplan och genomförandeplaner är det bra med förtydligandet av vilka punkter som ska ingå i respektive dokument. Det kan ytterligare förtydligas att de mål som anges för vården/insatsen behöver vara formulerade så att det är möjligt att bedöma om målen uppnås och vården ska kunna upphöra. Målen bör omfatta inte bara mål med vården/insatsen utan även vad som ska uppfyllas inom ramen för insatsen, utifrån barnets behov. Det kan förtydligas att vid uppföljning av placering ska samtliga behovsområden enligt BBIC redovisas, då en
SID 6 (8) familjehemsplacering generellt är att betrakta som långsiktig och det är viktigt att följa upp att samtliga barnets behov tillgodoses i familjehemmet. Överlag efterlyser förvaltningen i förslaget mer hänvisningar till dokument i BBIC. Om BBIC-dokumenten används enligt direktiven innebär det med automatik att föreslagna punkter i utredning, uppföljning, samtal med barn, barnets utveckling etc. utifrån BBIC:s behovsområden, tas upp. Vad gäller dokument som vårdplan och genomförandeplan finns användandet av dem reglerat i BBIC. Förtydliganden om vad som ska omfattas inom de olika punkterna för barnets behovsområden, såsom barnets hälsa, skola/utbildning, identitet etc. är överskådligt och innehåller bra och viktig information. I avtalet behöver det tydligare framgå, under punkten Uppdragets omfattning, barnets behov och vad som ska uppnås utifrån det. Avtalet bör kunna kopplas till vårdplan och genomförandeplan när det gäller målsättningen med vården/insatsen Uppdragets omfattning. Upphörande av vård Om vården är enligt SoL kan vårdnadshavare eller den unge aktualisera ett upphörande av vården. Principen är att vården då ska avslutas omedelbart, men först ska socialtjänsten bedöma om syftet i vårdplanen uppnåtts. Om så inte är fallet ska det prövas om det finns förutsättningar för vård eller flyttningsförbud enligt lag om vård av unga (LVU). Om skäl för ingripande enligt LVU inte föreligger ska vården upphöra. I förslaget står att arbetsledare beslutar om upphörande av vården enligt socialtjänstlagen (SoL) och att beslutet anmäls till nämnden. Förvaltningen har inte kunskap om huruvida detta är i enlighet med respektive stadsdelsförvaltnings delegationsordning. I Bromma stadsdelsförvaltning är de besluten inte delegerade. När det gäller frågor om upphörande av vård, enligt SoL, så har förvaltningen arbetssättet att skriva in i vårdplanen att, vid begäran från vårdnadshavare om upphörande av vården, ska ny utredning göras för att pröva om vården ska upphöra. Denna skrivning innebär att förvaltningen har fyra månader på sig att utreda vad som är den bästa lösningen för det placerade barnet. Val av vårdform När det gäller avsnittet Val av vårdform föreslår förvaltningen att det tas bort. Val av vårdform avgörs innan det blir aktuellt med placering i familjehem. De
SID 7 (8) meningar under rubriken som är viktiga och relevanta som riktlinjer för familjevården kan flyttas till andra rubriker. Barnpension Regelverket kring barnpensioner kan ytterligare beskrivas. Barnomsorg Det bör inte finnas någon regel om att familjehemsplacerade förskolebarn bör vara hemma med sina familjehemsföräldrar de första sex månaderna. Det bör göras en individuell bedömning av vad som bäst tillgodoser det enskilda barnets behov. För exempelvis barn som är vana att gå i förskolan och vana vid umgänge med jämnåriga kan det vara viktigt att relativt snart få börja gå på en förskola. Däremot kan det vara viktigt att familjehemmet har en beredskap för att kunna anpassa sitt förvärvsarbetande genom att gå ner i arbetstid för att möta barnets behov av kortare dagar på förskolan eller att vara hemma på heltid, när och om så krävs. Generella synpunkter utifrån förslagets innehåll och upplägg Förvaltningen saknar i inledningen av förslaget ett förtydligande av familjevårdens ansvar och uppdrag samt avgränsningar av både ansvar och uppdrag, bl.a. i förhållande till andra tjänstemän inom förvaltningarna och socialtjänsten. Det bör också tydligt framgå att familjevårdens uppdrag generellt är att arbeta för att de familjehemsplacerade barnen får sina behov tillgodosedda i familjehemmen i ett livslångt perspektiv. Det kan vara lämpligt att förtydliga att uppdragen för familjevården kan vara olika beroende på om det är ett mindre barn eller en tonåring som placerats. Förvaltningen anser att förslaget omfattar flera avsnitt av tankegångar och resonerande. Det innebär att förslaget blir mycket omfattande, delvis otydligt och att det skapas utrymme för olika tolkningar. När det gäller t.ex. rubrikerna Val av familjehem och Närhetsprincipen samt tankegångar kring umgänge beskrivs viktiga processer, men förvaltningen ifrågasätter om resonemangen ska tas med i riktlinjerna. Alternativt kan de kortas ner. För att göra dokumentet åskådligare och mer lättillgängligt kan man redogöra för samtlig information gällande olika sakfrågor på ett ställe, d.v.s. att information gällande avtal, ersättning, vårdplaner o.s.v. redogörs för under en och samma punkt. En del information upprepas också många gånger eller är överflödig såsom
SID 8 (8) att barnen ska få information under samtliga processer av en placering, att familjehemmet ska stötta barnet genom att samverka med andra myndigheter, beskrivning av vad handledning innebär m.m. Några avsnitt kan också kortas ner och förtydligas utan att viktig informationen faller bort. Det framgår i riktlinjerna på flera ställen att det åligger socialtjänsten skyldigheter att ge insatser och stöd till vårdnadshavare både före och efter placering. Det kan förtydligas vilken av socialtjänstens verksamheter som ska ge detta stöd till vårdnadshavarna och att det finns ett ansvar för att samordna samverkan kring detta stöd. Några rubriker i förslaget ifrågasätter förvaltningen relevansen av i riktlinjerna, såsom `Barnets rätt, `barn som far illa, delar av avsnittet `konsulentstödd familjehemsvård (här räcker det att förtydliga att konsulentstödda familjehem ska utredas, utbildas o.s.v.) `förbud att ta emot barn, statistik m.m. Förvaltningens förslag Förvaltningen har, vilket framgår av ovanstående, många och omfattande synpunkter samt förslag på förändringar av förslaget. Flera delar och upplägget av förslaget behöver enligt förvaltningens mening omarbetas. Förvaltningen föreslår att förslaget omarbetas, utifrån synpunkter som inkommer under remissförfarandet, och sänder ut det omarbetade förslaget på en ny remissomgång. Bilagor 1. Missiv och tjänsteutlåtande 2. Förslag till nya riktlinjer