Remissvar om rapportering av regeringsuppdrag N2018/00721/DL, Att inleda arbetet med att inrätta ett nationellt dricksvattenråd

Relevanta dokument
Remissvar om betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32)

Bakgrund. Kemikalieinspektionen. Datum

Remissvar om departementspromemorian En anpassning av bestämmelser om kontroll i livsmedelskedjan till EU:s nya kontrollförordning

Vägen till en giftfri miljö. Nina Cromnier Generaldirektör, Kemikalieinspektionen 16 mars 2017

Att inleda arbetet med att inrätta ett nationellt dricksvattenråd

Kemikalieinspektionens förslag till Miljömålsrådets gemensamma åtgärdslista

Beredningsprocess i länsstyrelsernas arbete inom Miljömålsrådet

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

KEM. Redovisning av regeringsuppdrag att medverka i genomförandet av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Redovisning för år 2017.

Inrättande av Miljömålsråd och förordnande av rådets ledamöter

Remissvar om betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32)

Effektiv vård (SOU 2016:2)

Remissvar om Betänkande Marknadskontrollmyndigheter befogenheter och sanktionsmöjligheter (SOU 2017:69)

REMISSVAR. Livsmedelsverket Box Uppsala.

Betänkandet SOU 2017:23 digital forvaltning.nu

Länsstyrelsen Kalmar län Samrådssvar dnr: Vattenmyndighetens kansli Kalmar

1(6) Instruktion för kommunchefen. Styrdokument

Värna demokratin mot våldsbejakande extremism - Nationell samordning och kommunernas ansvar (SOU 2016:92)

Remissvar om Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö rapport 2014:32

YTTRANDE. Ert diarienummer: KS 2016/ Näringsdepartementets betänkande En trygg dricksvattenförsörjning,

SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm

/2018 1(5) Socialdepartementet

Verksamhetsplan 2016 Samordningsförbund Gävleborg

Ansökan om dispens för användning av antifoulingprodukter för fartyg i internationell fart

Betänkandet SOU 2017:23 digitalforvaltning.nu (Fi2017/01289/DF) Sammanfattning 1(10) Yttrande /112. Finansdepartementet

Avseende förslagens konsekvenser för krisberedskapen både för berörda myndigheter som för vård- och omsorgssektorn i sin helhet

Del 1 Utgångspunkter. Del 2 Förslag

Digital strategi för Uppsala kommun

Betänkandet SOU 2015:43 Vägar till ett effektivare miljöarbete

Verksamhetsplan och budget 2017 Samordningsförbund Ånge

Plan för gemensamma aktiviteter Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Remisskonferens om Dricksvattenutredningen. Välkomna till SKL 24 augusti 2016

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Dricksvattenutredningen (L 2013:02) Dir. 2014:73. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2014

Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö

Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg

BESLUT. Datum Dnr Förändring av krisberedskaps- och säkerhetsråd samt krisberedskaps- och säkerhetsforum

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Remiss av betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Att styra staten regeringens styrning av sin förvaltning (SOU 2007:75)

Hantering av erbjudande om grundläggande regionalt kompetensförsörjningsarbete

En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

Föreskrifter om ändring av Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer

BESLUT. Beslut angående ansökan om förnyat produktgodkännande för växtskyddsmedlet Preferal

Socialdepartementet. REMISSVAR Dnr / (5) Telefon

Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21)

Koll på kemikalierna en förutsättning för hållbarhet. Nina Cromnier Generaldirektör, Kemikalieinspektionen Den 9 maj 2019

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Hur ska Sveriges dricksvatten bli säkrare?

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: Ks2018/ Gäller från:

Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (SOU 2017:36)

Samverkan om dimensionering av utbildning. En kartläggning rapportering av ett regeringsuppdrag

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom!

Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91)

Remissvar En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet Ds 2012:49

Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Överenskommelse om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, Samordningsförbundet i Karlskoga/Degerfors i Örebro län

BESLUT. Beslut angående ansökan om produktgodkännande för växtskyddsmedlet Vibrance SB

Verksamhetsplan 2011

Reviderad genomförandestrategi av Barnkonventionen i Kristianstads kommun. Antagen av Kommunstyrelsen

BESLUT. Beslut angående ansökan om utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområde för växtskyddsmedlet Switch 62,5 WG, reg.

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER. Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus

Ledningens genomgång och ledningens representant för miljöfrågor vid Lunds universitet

Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige (SOU 2018:78)

Svensk författningssamling

SAMVERKANSAVTAL RÖRANDE HJÄLPMEDEL TILL FUNKTIONSHINDRADE PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH ÄLDRE.

BESLUT. Beslut angående ansökan om förnyat produktgodkännande för växtskyddsmedlet Raptol Insekt Effekt Färdigblandad

Beslut angående ansökan om produktgodkännande för biocidproduktfamiljen K-Othrine SC 25 Family

BESLUT. Beslut angående ansökan om produktgodkännande för växtskyddsmedlet Gro-Stop Electro

Uppdrag till Brottsförebyggande rådet att utveckla det nationella stödet och samordningen för brottsförebyggande arbete

Uppdrag angående införandet av ett IT-system för utbyte av socialförsäkringsinformation på EU-nivå (S2009/2024/SF)

Ställningstagande - Urvalet av S-gäldenärer

Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat

En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9)

BESLUT. Beslut angående ansökan om förnyat produktgodkännande för växtskyddsmedlet Delan WG

Baspresentation

Bilaga 2: Försvarssektorns miljösamarbete - organisation, arbetsfördelning och beslutsprocesser

Vä gl ed n i n g för n ä m n d er s och styr e l se r s a r b e te

Betänkande av utredningen för ett stärkt civilsamhälle - Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:3) Ku2016/00504/D

Yttrande över betänkandet Nästa steg?- Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Dnr: Ku2017/01534/DISK

STYRDOKUMENT Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun

Yttrande över Att bryta ett våldsamt beteende återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld

STOCKHOLM. Långsiktig och strategisk styrning av informationsförsörjningen

Kommittédirektiv. Samordning av statliga utbetalningar från välfärdssystemen. Dir. 2018:50. Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2018

Internationella programkontoret för utbildningsområdet Ungdomsstyrelsen Vetenskapsrådet (flaggskeppsledare 7.5)

Ert Dnr: Ku KL Stockholm, NMW Dnr:

Yttrande avseende Ds 2014:9 En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst

Regeringens Bredbandsforum. Styrgruppsmöte den 9 juni 2016

Remissvar. Ekonomistyrningsverkets remissvar över digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23) 1/7

Yttrande angående betänkandet Värna demokratin mot våldsbejakande extremism Nationell samordning och kommunernas ansvar (SOU 2016:92)

Yttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU 2019:13) KSN

Organisation och arbetsformer för genomförandegruppen för bostäder med särskild service för funktionshindrade - svar på remiss från kommunstyrelsen

Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0)

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Dokumentationsriktlinjer

Transkript:

Er referens N2018/00721/DL Livsmedelsverket heidi.pekar@slv.se Remissvar om rapportering av regeringsuppdrag N2018/00721/DL, Att inleda arbetet med att inrätta ett nationellt dricksvattenråd Sammanfattning Mall-id: Fel! Okänt namn på dokumentegenskap., Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. ser fram emot fortsatt deltagande i dricksvattenrådet under Livsmedelsverkets ledning anser att det bör framgå att de nationella miljökvalitetsmålen och de dricksvattenrelaterade målen i Agenda 2030 utgör grund för dricksvattenrådets syfte och arbete anser att dricksvattenrådet även ska verka för att dricksvatten från enskilda dricksvattentäkter är säkert, eftersom en stor del av Sveriges befolkning inte har kommunalt vatten anser att dricksvattenrådet närmare bör beskriva sina uppgifter i förhållande till myndigheternas ordinarie ansvar föreslår att drickvattenrådets uppgift blir att - ta fram en nationell strategi för en framtida trygg dricksvattenförsörjning som innebär säkerställd god dricksvattenkvalitet för hela befolkningen - ge stöd och vägledning kring målkonflikter och andra strategiska frågor - vid behov, formulera gemensamma åtgärdsförslag till regeringen föreslår att ett fokusområde i den nationella strategin för en framtida trygg dricksvattenförsörjning ska vara kunskapsutveckling för att säkra dricksvattenkvalitet och dricksvattenförsörjning anser att dricksvattenrådet bör samverka med andra råd såsom toxikologiska rådet och SamTox men även med initiativ på EU-nivå anser att chefer i dricksvattenrådet bör verka på strategisk nivå och träffas relativt sällan, medan arbetsgrupperna kan träffas oftare ser positivt på att det finns särskilda medel för projekt som möjliggör kunskapsuppbyggnad där behov identifierats anser att uppdraget om att delta i dricksvattenrådet bör fastställas genom separat beslut istället för att skrivas in i s instruktion. Postadress Besök & leverans Faktureringsadress Telefon & fax Internet Org nr Box 2 172 13 Sundbyberg Esplanaden 3A 172 67 Sundbyberg FE 124 838 80 Frösön Telefon 08-519 41 100 Fax 08-735 76 98 www.kemi.se kemi@kemi.se 202100-3880

stödjer ett dricksvattenråd under Livsmedelsverkets ledning och ser fram emot fortsatt deltagande. Genom bildandet av rådet, finansiering av kansliet och att rapportering föreslås ske till ansvarig minister på Näringsdepartementet får Livsmedelsverket en tydliggjord och stärkt roll i dricksvattenfrågor. anser att detta leder till en positiv utveckling. Nedan lämnar vi synpunkter bland annat på Livsmedelsverkets fyra frågeställningar. 1) Vilka uppgifter ska rådet ha? Såväl kommunalt dricksvatten som dricksvatten från enskilda dricksvattentäkter ska vara säkert Enligt rapporten ska rådets arbete omfatta färskvattenuttag som är kopplade till dricksvattenförsörjning, i den mån de är styrande för kvantiteten på det dricksvatten som ska produceras. Det framgår inte om enskilda dricksvattentäkter omfattas eller ej. anser att dricksvattenrådet ska verka för att såväl kommunalt dricksvatten som dricksvatten från enskilda dricksvattentäkter är säkert, eftersom en stor del av Sveriges befolkning inte har kommunalt vatten. Jämfört med andra länder har Sverige ett mycket stort antal enskilda dricksvattentäkter. De enskilda dricksvattentäkterna finns företrädelsevis i områden med surt vatten och mycket metaller i marken, och står sannolikt därför för en stor del av de hälsorisker som vi ser från dricksvatten. I Sverige får cirka 1,2 miljoner permanentboende och ungefär lika många fritidsboende sitt dricksvatten från enskilda dricksvattentäkter som till exempel egen brunn. Det innebär att skyddsnivån för en stor del av befolkningen påverkas om privata brunnar ingår, eller inte, i dricksvattenrådets uppdrag. Dricksvattenrådets uppgifter i förhållande till myndigheternas ordinarie ansvar, samt förslag till arbetsuppgifter anser att dricksvattenrådets närmare bör beskriva sina uppgifter i förhållande till de deltagande myndigheternas ordinarie ansvar. Det finns frågor som berör flera myndigheter liksom sådana där det är oklart vilken myndighet som har ansvaret. Här ser en viktig uppgift för dricksvattenrådet att samordna och tydliggöra befintligt myndighetsansvar. Högfluorerade ämnen, PFAS, är ett sådant exempel. anser att tänkbara arbetsuppgifter för dricksvattenrådet, som kompletterar och förstärker ordinarie myndighetsarbete, skulle kunna vara - att ta fram en nationell strategi för en framtida trygg dricksvattenförsörjning som innebär säkerställd god dricksvattenkvalitet för hela befolkningen inklusive barn och andra känsliga grupper - att ge stöd och vägledning kring målkonflikter och andra strategiska frågor som gäller vikten av ett rent dricksvatten - att, vid behov, formulera gemensamma åtgärdsförslag (t ex ändrad lagstiftning nationellt/eu) till regeringen som syftar till att åstadkomma målsättningarna i strategin. 2 (5)

Miljökvalitetsmålen och de dricksvattenrelaterade målen i Agenda 2030 bör utgöra grund för rådets arbete anser att det bör framgå att de nationella miljökvalitetsmålen och de dricksvattenrelaterade målen i Agenda 2030 utgör grund för dricksvattenrådets syfte och arbete. Omvärldsbevakning behövs på flera organisatoriska nivåer inom rådet s erfarenhet är att en och samma organisatoriska enhet inte ska både omvärldsbevaka, analysera behov, bereda förslag och slutligen verkställa. s föreslår att samtliga organisatoriska nivåer inom dricksvattenrådet omvärldsbevakar. Dricksvattenrådet prioriterar bland de identifierade behoven, kansliet bereder förslag och verkställandet sker sedan i relevant verksamhetsområde inom rådet och i samhället. Vad gäller omvärldsbevakning ska den enligt rapporten ske inom de relativt expertorienterade arbetsgrupperna. Omvärldsbevakning bör emellertid ske utifrån ett brett kompetensfält. Det kan exempelvis handla om globala megatrender såsom demografiska förändringar, men också utveckling inom ett specifikt område över tid eller att identifiera nya potentiella hot. Det leder sannolikt till ett behov av omvärldsbevakning på flera organisatoriska nivåer inom rådet. Omvärldsbevakningen behöver identifiera nya områden där det finns behov av samarbete. Vidare behöver nya områden identifieras som ligger utanför de befintliga arbetsgrupperna. 2) Hur ska arbetet organiseras? Bra med ett väl resurssatt kansli Mot bakgrund av s erfarenheter från till exempel miljömålsrådet stödjer vi bildandet av ett väl resurssatt kansli. Chefer i dricksvattenrådet bör verka på strategisk nivå och träffas relativt sällan, medan arbetsgrupperna kan träffas oftare s anser att tanken med att anpassa rådets möten till myndigheternas planeringscykel är god. Trots det är vi tveksamma till arbetets omfattning i råd respektive arbetsgrupper. Utredningen föreslår att rådet som består av högre chefer ska mötas cirka fyra gånger per år och förväntas kunna hantera frågor som behöver skyndsam hantering. Utredningen föreslår vidare att arbetsgrupperna som består av handläggare möts minst en gång per år. Vi är tveksamma till dessa förslag och anser istället att de höga cheferna i rådet bör verka på strategisk nivå, hantera långsiktiga frågor resurs- och prioriteringsfrågor och träffas relativt sällan. Medan arbetsgrupperna kan träffas oftare, ta fram planeringsunderlag och tillsammans med kansliet hantera skyndsamma frågor. 3 (5)

3) Hur ska kunskapsutveckling inom ramen för dricksvattenrådet bedrivas? Kunskapsutveckling bör vara fokusområde i den nationella strategin för en framtida trygg dricksvattenförsörjning Det är av stor vikt att kunskapsutveckling på dricksvattenområdet utvecklas parallellt med dricksvattenrådets verksamhet. I rapporten föreslås att medel om ca 20 miljoner kronor/år ska fördelas mellan dricksvattenrådets medlemmar. föreslår att kunskapsutveckling ska vara ett fokusområde i den nationella strategin för en framtida trygg dricksvattenförsörjning som innebär säkerställd god dricksvattenkvalitet för hela befolkningen. utgår från att ordinarie forskning inte ingår i det som i rapporten avses med kunskapsuppbyggnad. Dricksvattenrådet bör samverka med andra råd anser att dricksvattenrådet bör samverka med andra råd såsom toxikologiska rådet och samordningsgruppen för nya potentiella kemikaliehot, SamTox. Det finns även flera initiativ på EU-nivå där man arbetar med att bevaka och analysera området potentiella kemikaliehot, se exempel i fotnoter 1,2,3,4. Vi är positiva till att det finns särskilda medel för projektarbete. ser via den särskilda finansieringen från dricksvattenrådet en möjlighet att finansiera utredningsbehov som framkommer inom dricksvattenområdet. Ett av skälen till bildandet av samordningsgruppen för nya potentiella kemikaliehot, SamTox, var erfarenheterna av perfluorerade ämnen kopplat till föroreningar av grund- och dricksvatten. SamTox har till uppgift att förebygga och hantera kemikalierisker i samhället genom ökad systematisk samordning. Tillsammans med toxikologiska rådet ska SamTox också utgöra ett nätverk för ett effektivt samarbete mellan ansvariga myndigheter i händelse av ett kemikaliehot. SamTox och toxikologiska rådet ska säkerställa en snabb och systematisk överföring av information och samarbete kring åtgärder mellan ansvariga myndigheter och andra aktörer vid upptäckten av ett allvarligt kemikaliehot. 4) Hur ska dricksvattenrådets arbete återrapporteras till regeringen? Kort oberoende återrapportering, med kopia till andra berörda departement En tänkbar modell är att dricksvattenrådet årligen till sitt departement skriver en kort oberoende rapport om rådets verksamhet, med kopia till andra berörda huvudmän/departement. 1 NORMAN-nätverket, https://www.norman-network.net/ 2 HBM4EU, https://www.hbm4eu.eu/ 3 EREN/EMRISK, http://www.efsa.europa.eu/en/topics/topic/emerging-risks 4 RIVM-NERC, https://www.rivm.nl/en/documents_and_publications/common_and_present/newsmessages/201 5/Risks_of_chemical_substances_to_human_health_and_the_environment 4 (5)

Övrigt Uppdraget bör fastställas genom separata beslut istället för i instruktionen anser att uppdraget om att delta i dricksvattenrådet bör fastställas genom separata beslut istället för att skrivas in i s instruktion. Dricksvattenrådets ledning och medlemmar ställer sig bakom förslaget att myndigheterna i dricksvattenrådet företräds av generaldirektör eller den som generaldirektören utser i sitt ställe, till exempel högre chef med mandat att resurssätta projekt med personal från den egna organisationen. I detta ärende har generaldirektör Nina Cromnier beslutat. Ing-Marie Olsson Ressner har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också Helena Bergström, Bert-Ove Lund, Stefan Gabring, Gunilla Prideaux och Emma Westerholm deltagit. På s vägnar Nina Cromnier Ing-Marie Olsson Ressner 5 (5)