Edens lokala arbetsplan med lokalt centralt innehåll

Edens lokala arbetsplan med lokalt centralt innehåll Årskurs 6 Reviderad: 2018-08-16

Innehållsförteckning Mål för kristen inriktning och kulturprofil 2 Edens gemensamma värdegrund 3 Normer och värden 4 Utveckling, lärande och kunskaper 5 Barnens och elevernas ansvar och inflytande 6 Edens samverkan med hemmet 7 Svenska 9 Historia 10 Geografi 11 Religionskunskap 12 Samhällskunskap 13 Matematik 14 Biologi 17 Fysik 18 Kemi 20 Teknik 21 Engelska 22 Idrott och hälsa 23 Bild 24 Musik 26 Slöjd 27 Moderna språk 29 Drama 30

Läsåret 2018-2019 Edens kristna inriktning Mål Vi vill väcka nyfikenhet hos barnet till kristen tro och att barnet sedan själv kan få ta ställning. Vi vill ge barnet möjlighet att finna sin uppgift i tillvaron genom att inse sitt eget värde och känna trygghet i sig själv. Vi vill att barnen lär sig att leva som Jesu lär; Du skall älska din nästa som dig själv Mark.12:31 och Allt vad ni vill att människor skall göra för er, det skall ni också göra för dem Matt. 7:12 Edens kultur profil Mål Vi vill att barnet får en självtillit och en inre styrka att tro på sig själv jag duger för den jag är våga visa vem man är. Vi vill att barnet vågar stå inför andra människor och uttrycka sina egna åsikter och att kunna sätta ord på sina känslor och uttrycka dessa. Vi vill att barnen ska vara delaktiga i arbetet och få utveckla sina kulturella, skapande och kreativa uttrycksmedel. Genom det dagliga bemötande med barnen vill vi fokusera på den kristna värdegrunden och respekten för varandra. Genom bibelberättelser, bön och sång lär vi oss mer om Gud och Jesus. Vi firar andakt en gång i veckan, jobbar med kristna teman, skolgudstjänster 1-2 gånger per termin, vardagsgudstjänst 2-3 gånger per termin och sjunger eller ber bordsbön innan måltiderna. Detta jobbar vi speciellt med; Förskolan Barnbibel Genom drama, bild, sagan och musik lär barnet mer om sig själv och andra. Vi har kulturlektioner på skolan samt bild, slöjd och musiken integreras i kärnämnena. Barnen medverkar i små till stora föreställningar blandat med text, sång, musik och dans. Flera gånger under året ordnar Eden utställningar och besöker olika kulturevenemang. Detta jobbar vi speciellt med; Förskolan Musik/drama/kultur Förskoleklassen Morgonsamling Årskurs 1 3 Morgonsamling Årskurs 4 6 Morgonsamling Fritidshemmet Kyrkohögtider/traditioner Förskoleklassen Besöka skissernas museum Konstutställning om djur Årskurs 1 3 Kultur Årskurs 4 6 Kultur Fritidshemmet Skaparverkstad 2

Edens gemensamma värdegrund Se varje barn och ge dem självtillit och självständighet Bemöta varje barn med respekt för deras åsikter och erfarenheter Lära banen att sätta ord på känslor, genom att kunna förstå sina egna känslor kan man tolka andras Träna på att lösa konflikter tillsammans med en vuxen. Lära barnen att inse vilka konsekvenser deras handlingar får och ta ansvar för dem. Ständig kontakt mellan hem och skola vid konflikter eller dylikt Göra alla medvetna om varandras olika förmågor och förutsättningar Ge barnen insikt i att det är viktigt att uppmuntra varandra och att glädjas över andras framsteg Utveckla barnens hjälpsamhet Ge stort utrymme till reflektioner och samtal om hur vi är mot oss själva och mot varandra Lära barnen att säga nej. Lära dem att stoppa själva när de känner att någon går över deras personliga gräns Skapa en trygg atmosfär där vi strävar efter att varje barn vågar uttrycka sina egna åsikter Vårt mål är att: Ge och ta kunskap av varandra Skapa trivsel och gemenskap, d v s vi-känsla Vara lyhörda, respektfulla och ansvarskännande inför varandra och vår miljö Vara öppna och raka i kommunikationen Ha inflytande och medbestämmande i arbetet Skapa en bra arbetsmiljö, både fysiskt och psykiskt Utveckla och fortbilda oss själva i arbetet Uppmuntra och stödja varandra 3

Normer och värden I läroplanen, Lgr11 nämns följande mål om normer och värden: Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstagande grundade på kunskaper och mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter; respektera andra människors egenvärde, ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverka till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. (Lgr11 2:1) Edens tolkning av Lgr11:s mål om normer och värden. På Eden jobbar vi med normer och värden på följande vis: Skolan och fritidshemmet Arbetar i större och mindre grupper samt individuellt. Lilla likabehandlingsgruppen (elever från klass 3-6) träffas en gång i månaden. Elevhälsan träffas en gång i månaden och har en stående punkt kring lika värde. Temadagar om respekt och lika värden. Samtal om normer och värden. Jobbar åldersintegrerat vid speciella tillfällen ex temadagar (från f-klass till klass 6) Schemalagd kulturundervisning med dramaövningar Kompissamtal 4

Utveckling, lärande och kunskap Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande skall prägla arbetet i förskolan. Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång, musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasin, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. (Lpfö98/10 2.2) Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och intigrera kunskaper i sina olika former. (Lgr11 2.2 ) Ett ömsesidigt möte mellan de olika pedagogiska synsätten i förskolan, skola och fritidshemmet kan berika elevernas utveckling och lärande. På Eden jobbar vi med utveckling, lärande och kunskap på följande vis: Skolan och fritidshemmet För att eleverna ska kunna följa en grundläggande utveckling och få möjligheterna till ett livslångt lärande krävs en röd tråd mellan de olika pedagogiska synsätten vilket då innebär samarbete mellan de olika stadierna såsom förskola, skola och fritidshem. För att skapa möjlighet till livslångt lärande och kunskap krävs det att: Nyfikenhet, lust att lära och utforskande väcks hos eleverna Det finns glädje och en god miljö för elevernas lärande och kunskapssökande Kunskapen kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet 5

För att skapa detta arbetar vi mycket med elevinflytande och att en demokratisk anda genomsyras i klassrummet. Vi utgör från elevernas erfarenhetsvärld vilket är nyckel till kunskapen. Vi jobbar mycket med att alla de olika sinnena aktiveras t ex genom drama, rytmik, dans, bildskapande, text och form samt musik som inslag i de olika ämnena t ex via matematiken, engelskan, No-ämnen m fl. Elevernas empatiförmåga, respekt och medkänsla till andra människor samt deras sociala förmåga att kunna utvecklas till framtida goda samhällsmedborgare. För att eleverna ska nå en god kunskapsfärdighet måste de få möjlighet att söka fakta, skapa sig förståelse och finna ett förtroende till sin egen förmåga därmed ökar självkänslan vilket leder till utveckling. Detta jobbar vi med genom t ex Noämnen, svenska, geografi, historia m fl. Repetition och uppmuntran är kunskapens moder, därför jobbar vi mycket med att just repetera och ta upp den röda tråden vid varje lektionstillfälle leder till utveckling och lärande. Barnens och elevernas ansvar och inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen skall förstå vad demokrati är och dom demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig. Detta skall omfatta alla elever. Barnens och elevernas sociala utveckling förutsätter att det allt efter förmåga för att ta ansvar för sina egna handlingar, arbetssätt och för miljön i skolan/förskolan och fritids. Eleverna skall ta ansvar för sin kunskapsmässiga utveckling samt få ett reellt inflytande på utbildningens utformande. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. (Lpfö 98/10 2.3 och Lgr11 2.3) Skolan och fritidshem Skolans mål är att varje elev: tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och ha kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former 6

För att uppnå detta gör vi följande: vid varje veckostart får eleverna en veckoplanering som skall följas klass 4-6 skriver en utvärdering av veckan som gått vid olika tillfällen får eleverna välja arbetssätt för att nå de uppsatta målen matråd, elevråd, klassråd och fritidsråd är de tillfällen då eleverna utvecklar och arbetar demokratiskt, samt tar ansvar för den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön elever anordnar Café Eden inför klassens dag, mentorsdag och temadag har eleverna inflytande av upplägget innehållet av utförande av uppträden av musikföreställningar städdag ansvarstagande under matsituationen avdukning, torkarvakter fadderverksamheten elever i klass 3 tar hand om f-klassen Edens samverkan med hemmet På Eden arbetar vi för att skapa en kontinuerlig dialog med föräldrarna. Vi vill med detta se till att våra elevers vårdnadshavare blir delaktiga i vårt arbetssätt och utvärderingen av verksamheten såsom läroplanen ålägger oss att göra: Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättning för barns och ungdomars utveckling och lärande. Alla som arbetar i skolan ska: samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Läraren ska: samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet. (Lgr 11 2.4 7

För att skapa en positiv och aktiv kontakt med vårdnadshavare erbjuder Eden följande aktiviteter utöver föräldramöten och utvecklingssamtal: Sommar och julshow, där eleverna uppträder och sjunger för personal och vårdnadshavare. Luciauppträdande med skönsång och luciatåg. Drop-in och drop-out på förskolan och fritidshemmet där vårdnadshavare har möjlighet att vara med i verksamheten. Eden kan ha öppet hus då vårdnadshavare, släktingar och allmänheten har möjlighet att ta del av en dag på Eden. Möjlighet till kontakt med personal via e-post. Vårdnadshavare har möjlighet att delta under en eller flera skoldagar och vid utflykter. 8

Svenska år 6 Läsa och skriva: Läsa och förstå olika texter, både sakprosatexter och skönlitterära texter. Skriva olika slags texter, både sammanställningar och berättande texter. kunna läsa skönlitteratur för barn och ungdomar med flyt och använda lässtrategier så att han/hon förstår innehållet i boken. kunna läsa sakprosatexter för barn och ungdomar, till exempel faktatexter eller tidningstexter. kunna använda sig av olika källor när man vill ta reda på något, allt ifrån internet till böcker och tidningar. kunna göra sammanfattningar av det man har läst och även beskriva sin upplevelse av läsningen, bokrecensioner. kunna skriva olika slags texter, både berättelser och faktatexter med begripligt innehåll och struktur. Texterna ska hålla en röd tråd så att läsaren förstår det man har skrivit. Sagor och berättelser ska innehålla enkla gestaltande beskrivningar och viss språklig variation. kunna stava vanligt förekommande ord. kunna skriva faktatexter med ämnesspecifika ord och begrepp. kunna kombinera text och bild, tex collage. Tala, lyssna och samtala: Samtala, ställa frågor och framföra egna åsikter samt redovisa med inledning, innehåll och avslutning. kunna ge och få feedback på olika arbeten och utifrån respons bearbeta den egna texten mot ökad tydlighet och kvalitet. kunna vara delaktig i samtal och framföra egna åsikter t.ex. vid klassråd. kunna förbereda och genomföra enkla redovisningar. kunna ge exempel på minoritetsspråk och ge exempel på språkliga skillnader och likheter mellan svenskan och närliggande språk. 9

Historia år 6 Ökat utbyte och handel, och jordbrukets omvandling ca 1700 1850 kunna beskriva hur människorna levde under Frihetstiden fram till 1850. kunna redogöra för förhållanden, skeenden och gestalter under Frihetstiden. kunna resonera om orsaker och konsekvenser av de förändringar som sker i samhället från Frihetstiden fram till mitten av 1800-talet till exempel framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige. kunna beskriva enkla samband mellan olika tidsperioder. kunna ge exempel på hur Frihetstiden har påverkat vår nutid. kunna använda historiskt källmaterial för att dra slutsatser om hur människorna levde under Frihetstiden fram till mitten av 1800-talet. kunna tolka spår av historien i vår tid och resonera kring likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser och perioder under Frihetstiden fram till mitten av 1800-talet. kunna använda historiska begrepp. 10

Geografi år 6 Enkla undersökningar/fältstudier av närområdet. Jordens förändring och naturresurser, sårbara platser och hot. Olika och orättvisa förutsättningar för människor. Hållbar utveckling. : kunna samla in och mäta geografisk data från närområdet t.ex åldersfördelning, trafikflöden och vattenförbrukning. kunna göra fältstudier för att undersöka t.ex hur marken används i närmiljön. kunna förklara hur jordytan formas och förändras t.ex erosion, rörelser i jordens plattor. kunna fakta om sårbara platser och hot t.ex torka, jordbävningar och tsunami. kunna ge exempel på jordens naturresurser t.ex vatten, odlingsmark, skogar, fossila bränslen och var på jorden de finns. kunna resonera om varför det är orättvisa förutsättningar för hur människor lever i olika delar i världen och vad det får för följder. Du kan ge förslag på hur människors liv kan förbättras. kunna diskutera hållbar utveckling och ge förslag på vad man kan göra i vardagen för att påverka miljön. 11

Religionskunskap år 6 Religioner och andra livsåskådningar, identitet och livsfrågor : kunna centrala tankegångar, levnadsregler och heliga platser inom världsreligionerna, likheter och skillnader dem emellan. kunna kristendomens betydelse för svenskt kultur-och samhällsliv förr och nu. kunna resonera kring livsfrågor, till exempel hur synen på kärlek och vad som händer efter döden skildras i olika religioner och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar. kunna resonera kring frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det innebär att göra gott, resonera kring etiska begrepp till exempel solidaritet, jämlikhet, rättvisa. 12

Samhällskunskap år 6 Beslutsfattande och politiska ideer, källkritiskt förhållningssätt och barns olika villkor och rättigheter. : ha kunskaper om hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt ha kunskaper om de mänskliga rättigheterna, inklusive barnens rättigheter i enlighet med barnkonventionen. kunna ge exempel på olika ekonomiska villkor för barn i Sverige och olika delar av världen, fattigdom välstånd. ha kunskaper om lag och rätt, kriminalitet och dess konsekvenser. ha kunskaper om politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. kunna använda centrala ord och begrepp. 13

Matematik år 6 Taluppfattning och tals användning: Rationella tal och deras egenskaper. Positionssystemet för tal i decimalform. Det binära talsystemet och talsystem som använts i några kulturer genom historien, till exempel den babyloniska. Tal bråk och decimalform och deras användning i vardagliga situationer. Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform. Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer. Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer. kunna välja och använda matematiska metoder med anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik. T. ex: Tal i bråkform och tal i blandad form, jämföra tal, vardagliga beräkningar med bråk. De fyra räknesätten Naturliga tal, negativa tal, decimaltal, prioriteringsregeln Det binära talsystemet och historiska talsystem babyloniska och romerska talsystemet Tal i procentform hundradelar, samband med bråk- och decimalform, prisförändring, miniräknare. Positionssystemet ental, tiondelar, hundradelar och tusendelar. Rimlighetsbedömning uppskattning, välja lämplig måttenhet. Algebra: Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol. Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven. Metoder för enkel ekvationslösning Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas. 14

kunna välja och använda matematiska metoder med anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom algebra. T. ex: Ekvationer och olikheter, bokstavsuttryck, likhetstecknets betydelse Ekvationer i vardagliga situationer. Ekvationslösning informell och formell metod, balansering. Talmönster, talföljder och geometriska mönster funktioner, rita en graf över en funktion. Geometri: Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt. Konstruktion av geometriska objekt. Skala och dess användning i vardagliga situationer. Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas. Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder. kunna välja och använda matematiska metoder med anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom geometri. T. ex: Geometriska objekt trianglar, fyrhörningar, rätblock och kub Månghörningars omkrets och area, areaenheter. Skala vid förstoring och förminskning. Räkna med enheter för längd, area, volym och tid. Tidsenheterna sekund, minut, timme, dygn, vecka, månad och år. Omvandla tidsenheter, tidsintervall, tidszoner. Sannolikhet och statistisk. Enkel kombinatorik i konkreta situationer. Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram. kunna välja och använda matematiska metoder med anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom sannolikhet och statistik. T. ex: 15

Lösa uppgifter med kombinatorik, träddiagram, aritmetisk metod och tabeller. Tolka tabeller i olika vardagliga situationer. Samband och förändringar: Proportionalitet och procent samt deras samband. Grafer för att uttrycka olika typer av proportionella samband vid enkla undersökningar. Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar kunna välja och använda matematiska metoder med anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom samband och förändring. T. ex: Enkla proportionella samband i vardagliga situationer. Tolka grafer, rita graf över en funktion, proportionella samband och koordinatsystem. Problemlösning: Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer. Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer. kunna välja och använda matematiska metoder med anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik, samt samband och förändring. T. ex: Problemlösning i vardagssituationer. Förstå vad som efterfrågas. Logik och dra slutsatser. Använda och hantera olika strategier. Välja räknesätt och skriva matematiska uttryck utifrån text och/eller bild. Formulera egna frågor. för alla ämnesområden inom matematiken i årskurs 6: kunna lösa enkla matteproblem i elevnära situationer samt välja och använda strategier och metoder som passar för att lösa problemen. kunna beskriva detta på ett fungerande sätt och föra resonemang om resultatens rimlighet samt ge förslag på alternativt tillvägagångssätt. 16

ha kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem sammanhang på ett fungerande sätt. kunna beskriva olika begrepp med hjälp av saker, symboler, bilder och andra matematiska uttryck på ett fungerande sätt. kunna växla mellan olika uttrycksformer samt föra resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. välja och använda metoder som passar för att göra uträkningarna. kunna redogöra för och samtala om tillvägagångssätt om hur uträkningar kan göras på ett fungerande sätt och använder då bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med anpassning till sammanhanget. i redovisningar och samtal kunna föra och och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. Biologi år 6 Natur och samhälle: Djur, träd, växter och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband. ha kunskaper i biologi och ger exempel på hur saker hänger ihop i biologin och använder biologins begrepp. Kropp och hälsa: Hur hälsan påverkas av sociala relationer och beroendeframkallande medel. Nervsystemet. kunna diskutera om hälsa, sjukdom och pubertet och jämför hur det hänger ihop med hur kroppen fungerar. 17

Natur och samhälle. Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den. Människans beroende av och påverkan på naturen. Ekosystem i närmiljön kunna ge exempel på hur människan behöver naturen, beskriver hur det hänger ihop med organismers liv och med hur ekologin fungerar. Biologin och världsbilden: Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen. kunna berätta om livets utveckling och hur organismer anpassar sig till de miljöer de lever i. kunna berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och på vilka sätt de är viktiga för människan. Fysik år 6 Fysiken i naturen och samhället: Energins oförstörbarhet, energikällor och energianvändning. kunna ge ex. på hur energikällor och energianvändning hänger ihop. Eleven beskriver hur det hänger ihop med energins flöde och att energi är oförstörbart. 18

Fysiken och vardagslivet: Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället. Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor. Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat. Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek. Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur och hur man kan påverka detta till exempel med av kläder, termos och husisolering. kunna diskutera om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus och jämför hur de hänger ihop med andra saker i fysiken. kunna ge exempel på hur energikällor, energianvändning och isolering hänger ihop. Eleven beskriver hur det hänger ihop med energins flöde och att energi är oförstörbart. Fysiken och världsbilden: Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras. Människan i rymden och användningen av satelliter. Tidmätning på olika sätt, från solur till atomur. Eleven ska. kunna ge exempel på hur himlakroppar rör sig och varför det blir dag och natt, månader och årstider. kunna berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och på vilka sätt de är viktiga för hur människor lever. 19

Kemi år 6 Kemin i naturen: Vattnets egenskaper och kretslopp. Partikelmodell, materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform. Luftens egenskaper och sammansättning. Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner. ha kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och ger exempel på hur saker hänger ihop i kemin och använder kemins begrepp. kunna resonera om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. Kemin och världsbilden: Äldre tiders beskrivningar av materiens uppbyggnad. Kemins förändring från magi och mystik till modern vetenskap. Eleven ska. kunna berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människans levnadsvillkor. 20

Teknik år 6 Tekniska lösningar: Vardagliga föremål som består av rörliga delar. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i ficklampor. Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning. Hur hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar. Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner. Elevens ska: vid vårterminens slut i årskurs 6 ge exempel på och beskriva enkla tekniska lösningar i vardagen samt hur olika delar samverkar i dem. kunna beskriva hur några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen är uppbyggda och vilket material som används. kunna bygga, förbättra och utveckla enkla tekniska saker samt göra fysiska eller digitala modeller. kunna utveckla sitt teknikarbete samt göra dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter. Teknik, människa, samhälle och miljö. Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, t.ex. trafiksystem, vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta. Elevens ska: vid vårterminens slut i årskurs 6 ge exempel på och beskriva enkla tekniska lösningar i vardagen samt hur olika delar samverkar i dem. kunna diskutera hur några tekniska saker i samhället har förändrats över tid och hur de påverkar människor, samhälle och miljö. 21

Engelska år 6 Kommunikationens innehåll: Åsikter, känslor och erfarenheter. Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden där engelska används. kunna förstå det mest väsentliga av innehållet i vardagliga och välbekanta ämnen. kunna kommenterar i enkel form några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper. Lyssna och läsa: Olika former av samtal, dialoger och intervjuer. Filmer och dramatiserade berättelser för barn och unga. Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnandet och läsningen efter framställningens form och innehåll. Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer och stavning samt fasta språkliga uttryck. Sånger, sagor, dikter. kunna förstå det mest väsentliga av innehållet i tydligt talad, enkel engelska i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. kunna visa sin förståelse genom att i enkel form redogöra för och kommentera innehållet samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i texterna kan eleven välja att använda sig av någon strategi för läsning. Tala, skriva och samtala: Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift. Språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen som uttal och intonation, stavning och interpunktion, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck samt grammatiska strukturer. 22

kunna i muntlig och skriftlig interaktion uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av någon strategi som löser problem i och förbättrar interaktionen. Idrott & hälsa år 6 Rörelse: Aktiviteter med gymnastikredskap och andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter (inomhus och utomhus) samt danser och rörelser till musik. Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik. Simning i mag- och ryggläge. kunna delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer. Du kan anpassa dina rörelser på ett ganska bra sätt kunna anpassa rörelser till rytm och takt till musik. kunna simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Hälsa och livsstil: Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer. Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning. Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild. kunna samtala om fysiska aktiviteter som du har varit med om. Du diskuterar på enkelt sätt hur det hänger ihop med hälsa och fysisk förmåga. kunna beskriva på ett enkelt sätt hur man förebygger skador som kan få när man leker, spelar eller idrottar.

23 Friluftsliv och utevistelse: Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor. Kartors uppbyggnad och symboler. Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider. Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, natur och utevistelser. Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer vid vatten med hjälpredskap. kunna vara med på olika aktiviteter utomhus och anpassar dig på ett ganska bra sätt till väder och plats och till allemansrätten. kunna ganska bra orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor. kunna hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider. Bild år 6 Bildframställning: Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text. Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och bildmontage. Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete. Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram. kunna skapa enkla bilder som berättar och visar vad någon varit med om och vad någon tycker. Eleven gör budskapet i sina bilder tydligt på ett ganska bra sätt.

24 Redskap för bildframställning: Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten. Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete. Verktyg för teckning, måleri, tryckeritekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns. kunna använda olika tekniker, verktyg och material på ett ganska bra sätt för att skapa olika uttryck i bilder. kunna sätta ihop linjer, färger och andra bildelement på ett ganska bra sätt i dina bilder. Bildanalys: Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap. Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap. Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar. kunna ge enkla omdömen om hur eleven har arbetet och hur bildarbetet blev. kunna hjälpa till med att ge förslag på och välja arbetssätt som gör elevens arbete med att skapa bilder går framåt. kunna redovisa sina bilder och anpassa redovisningen till budskap och situation på ett ganska bra sätt. kunna hjälpa till att utveckla idéer inom olika områden. Eleven återanvänder bilder från förr och nu och omarbetar andra idéer och material som finns för att inspirera till skapande. kunna diskutera på ett enkelt sätt uttryck, innehåll och funktion i bilder från förr och nu och från olika kulturer. Eleven beskriver hur de hänger ihop med sina erfarenheter, andra bilder och händelser i omvärlden. 25

Musik år 6 Musicerande och musikskapande: Musikskapande med utgångspunkt i musikaliska mönster och former, till exempel ackordföljder och basgångar. Eleven ska : kunna sjunga tillsammans med andra och följa rytm och tonhöjd ganska bra. kunna spela delar av en enkel anpassad melodi-, bas- och slagverksstämma och hjälpa till med att kompa med några ackord. kunna sjunga eller spela något instrument med ganska bra tajming. Musikens verktyg: Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter, vers och refräng som byggstenar för att komponera musik i olika genrer. Musiksymboler, grafisk notation, noter och ackordbeteckningar. Digitala verktyg för ljud- och musikskapande. kunna med egna idéer hjälpa till att skapa musik med röst, intrumnet eller digitala verktyg. kunna testa hur några enkla musikaliska mönster kan fungera tillsammans på ett ganska bra sätt i en komposition. kunna diskutera sitt och andras musicerande på ett enkelt sätt. Musikens sammanhang och funktioner: Ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om musicerande och om intryck och upplevelser av musik. Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika kulturer och deras musikaliska karaktärsdrag. kunna berätta om sina musikupplevelser på ett enkelt sätt och beskriva och ge exempel på hur musik kan påverka människor. kunna på ett ganska bra sätt känna igen och ge exempel på vad som är typiskt för olika musikstilar och för musik från olika kulturer. kunna ge exempel på instrument från olika instrumentgrupper på ett ganska bra sätt. 26

Slöjd år 6 Slöjdens material: Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter. kunna metall-, textil- och trämaterialets egenskaper och deras användningsområden. Slöjdens material: Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt. kunna benämna olika verktyg, redskap och maskiner som används i slöjden. kunna använda verktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Slöjdens material: Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning. Begrepp som används i samband med de olika teknikerna. Elevens ska: kunna några former av hantverkstekniker. kunna använda olika begrepp i samband med de olika hantverksteknikerna. Slöjdens material: Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar. kunna skapa enkla saker i olika material på ett ganska noggrant sätt med hjälp av instruktioner. 27

Slöjdens arbetsprocesser: Slöjdarbetets olika delar; idéutveckling, övervägande, framställning och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet. Undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter. Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild. kunna välja arbetssätt och anpassa det till målet med slöjdarbetet och till miljön. Hen kan motivera sina val på ett enkelt sätt. kunna hjälpa till att utveckla idéer i slöjdarbetet med hjälp av material som finns för att inspirera till skapande. kunna hjälpa till att ge förslag och välja arbetssätt som gör att slöjdarbetet går framåt. kunna berätta om hur du har arbetat i slöjden med hjälp av ord och bild. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer: Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande. Hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls estetiska uttryck. Hur symboler och färger används inom barn- och ungdomskulturer och vad de signalerar. kunna förstå vad olika slöjdföremål kan berätta. kunna diskutera på ett enkelt sätt om symboler, färg, form och material. Slöjden i samhället: Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nutid. Resurshållning, t.ex. genom reparationer och återanvändning av material. kunna slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nutid. kunna ge ex. på god resurshållning genom reparationer och återanvändning av material. 28

Moderna språk år 6 Kommunikationens innehåll: Ämnesområden som är välbekanta för eleverna. Vardagliga situationer, intressen, personer och platser. Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där språket används. kunna förstå enkla ord och meningar när någon pratar lugnt och tydligt om saker som eleven känner till. kunna säga enkla ord och meningar som går att förstå. kunna ställa och svara på enkla frågor när eleven pratar med andra. kunna skriva enkla ord och meningar som går att förstå. Lyssna och läsa reception: Tydligt talat språk och enkla texter som är instruerande och beskrivande, till exempel från olika medier och i kombination med illustrationer. Olika former av enkla samtal och dialoger. Sånger och ramsor. Enkel information och enkla meddelanden. Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord i tal, till exempel genom att gissa och dra slutsatser med hjälp av sammanhanget. Olika sätt att hitta enkel, tydlig information i givna källor på internet och i andra medier. Språkliga företeelser i det språk eleverna möter, med betoning på uttal och intonation samt sambandet mellan skrift och uttal. Hur ord och vardagsfraser används i olika situationer. kunna förstå enkla ord och meningar i texter som handlar om saker som eleven känner till. kunna följa enkla instruktioner som eleven läser. 29

Tala, skriva och samtala produktion och interaktion: Enkla presentationer, meddelanden, beskrivningar och dialoger i tal och skrift. Strategier för att lösa språkliga problem i samtal, till exempel gester och frågor. Språkliga företeelser för att förtydliga kommunikationen med betoning på uttal och intonation. kunna i muntlig och skriftlig interaktion uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av någon strategi som löser problem i och förbättrar interaktionen. Kultur år 6 Skissernas museum / Film-BUFF / Podcast 30