Tillstånd enligt miljöbalken till energiproduktion vid Sjulhamre hetvattencentral i Ljusdals kommun

Aktbilaga 16 BESLUT 1 (23) Miljöprövningsdelegationen Miljöskyddsenheten Hans Sjöberg 026-17 12 12 hans.sjoberg@lansstyrelsen.se Ljusdal Energi AB Pårsgatan 3 827 30 Ljusdal Tillstånd enligt miljöbalken till energiproduktion vid Sjulhamre hetvattencentral i Ljusdals kommun Anläggning: Sjulhamre hetvattencentral Fastighet: Östernäs 15:3 och 15:2 N/S-koordinat: 68 56 520, O/V-koordinat 15 15 620 Koder enligt FMH: 40.51 Beslut Miljöprövningsdelegationen lämnar Ljusdal Energi AB, org.nr 556509-9909 tillstånd enligt miljöbalken till att inom ovan nämnda fastigheter driva en förbränningsanläggning för fortsatt och utökad produktion och distribution av fjärrvärme. Verksamheten begränsas till att omfatta en totalt installerad tillförd effekt av 40 MW samt en maximal årlig produktion av 115 GWh. Miljöprövningsdelegationen lämnar vidare tillstånd enligt 7 kap. 28a miljöbalken (MB) för verksamhet som kan påverka de arter (ävjepilört) som avses skyddas i Natura 2000-området Kyrksjön (SE0630246). Miljöprövningsdelegationen finner att miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) i ärendet uppfyller de krav som ställs i 6 kapitlet MB. Med stöd av 22 kap 27 MB skjuter miljöprövningsdelegationen under en prövotid upp frågan om vilka slutliga villkor som ska gälla för utsläpp av kondensat till vattenrecipienten. Ljusdal Energi AB (bolaget) ska under prövotiden: U1. I samråd med tillsynsmyndigheten ta prover på kondensat innan och efter rening och analysera kondensatet med avseende på innehållet av metaller, ammoniumkväve, totalkväve, totalfosfor, klorid, sulfat, PAH, suspenderat material, TOC samt ph. Utifrån resultatet av analyserade prover på kondensatet och med hänsyn tagen till recipientens känslighet för olika föroreningar, utreda behovet av ytterligare rening av kondensatet.

BESLUT 2 (23) Utredningen med förslag till slutliga villkor ska lämnas till miljöprövningsdelegationen senast den 31 december 2013. En redovisning för hur bolaget planerar att lägga upp arbetet med utredningen, inklusive en tidplan, ska lämnas in till tillsynsmyndigheten senast två månader efter att beslutet vunnit laga kraft. Till dess miljöprövningsdelegationen beslutat annat ska följande provisoriska föreskrifter gälla: P1. Vatten från rökgaskondenseringen (kondensat) ska renas genom ett sandfilter och ph-justeras till mellan 6,5 och 8,5 enheter. Utsläpp av suspenderat material i utgående renat kondensat ska begränsas så att det inte överstiger 10 mg/l. Renat kondensat ska avledas till Kyrksjön via dagvattenledning från Ljusdal tätort. Om utsläppet av suspenderat material skulle överskrida 10 mg/l ska bolaget inom en vecka efter att detta konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten och redovisa vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som bolaget vidtagit och ämnar vidta för att överskridandet inte ska upprepas. Miljöprövningsdelegationen överlåter till tillsynsmyndigheten att föreskriva om vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som ska vidtas för att förhindra att överskridandet upprepas och när åtgärderna senast ska vara genomförda. P2. Vatten från sotning eller annan rengöring av pannorna vid anläggningen får släppas till recipient endast om vattnet vid utsläpp uppfyller de villkor som gäller för utsläpp av vatten från rökgaskondenseringen (P1). För tillståndet gäller följande slutliga villkor: 1. Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten i huvudsak bedrivas i enlighet med vad bolaget angivit i ansökan och i övrigt åtagit sig i ärendet. 2. Endast rena skogs- och träbränslen samt torv får förbrännas i fastbränslepannorna. Torv får dock endast förbrännas i befintlig fastbränslepanna. 3. Buller från verksamheten inklusive transporter inom verksamhetsområdet ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än: dagtid vardagar (kl. 07-18) 50 db(a) nattetid (kl. 22-07) 40 db(a) övrig tid 45 db(a)

BESLUT 3 (23) Buller från verksamheten ska även begränsas så att det inte ger upphov till högre momentan ljudnivå utomhus vid bostäder nattetid än 55 db(a) och buller från verksamheten får inte innehålla störande impulsljud eller hörbara tonkomponenter. Om buller från verksamheten skulle överskrida någon av de angivna nivåerna ska bolaget inom en vecka efter att detta konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten och redovisa vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som bolaget vidtagit och ämnar vidta för att överskridandet inte ska upprepas. Miljöprövningsdelegationen överlåter till tillsynsmyndigheten att föreskriva om vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som ska vidtas för att förhindra att ett överskridande upprepas och när åtgärderna senast ska vara genomförda. Utsläpp till luft 4. Utsläpp av stoft från fastbränslepannorna ska begränsas så att det inte överstiger 35 mg/nm 3 vid norm 1 torr gas och 6 % O 2. Om utsläppet av stoft skulle överskrida det angivna värdet ska bolaget inom en vecka efter att detta konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten och redovisa vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som bolaget vidtagit och ämnar vidta för att överskridandet inte ska upprepas. Miljöprövningsdelegationen överlåter åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som ska vidtas för att förhindra att ett överskridande upprepas och när åtgärderna senast ska vara genomförda. 5. Utsläpp av stoft från oljeeldning ska begränsas så att det inte överstiger 0,5 g/kg olja. Om utsläppet av stoft skulle överskrida det angivna värdet ska bolaget inom en vecka efter att detta konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten och redovisa vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som bolaget vidtagit och ämnar vidta för att överskridandet inte ska upprepas. Miljöprövningsdelegationen överlåter åt tillsynsmyndigheten att fastställa 1 Normaliserad till temperaturen 273 K och trycket 101,3 kpa

BESLUT 4 (23) villkor om vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som ska vidtas för att förhindra att ett överskridande upprepas och när åtgärderna senast ska vara genomförda. 6. Utsläpp av kväveoxider räknat som kvävedioxid (NO 2 ) får som årsmedelvärde inte överstiga 130 mg/mj tillfört bränsle. Detta värde gäller dock inte vid start och stopp av pannorna. 7. Utsläpp av kolmonoxid ska begränsas så att det för 95 % av dygnsmedelvärdena under ett kalenderår inte överstiger 625 mg/m 3 norm torr gas vid 6 % O 2. Detta värde gäller dock inte vid start och stopp av pannan. Om utsläppet av kolmonoxid skulle överskrida det angivna värdet ska bolaget inom en vecka efter att detta konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten och redovisa vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som bolaget vidtagit och ämnar vidta för att överskridandet inte ska upprepas. Miljöprövningsdelegationen överlåter åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som ska vidtas för att förhindra att ett överskridande upprepas och när åtgärderna senast ska vara genomförda. 8. Utsläpp av svavel ska begränsas så utsläppet av svavelföreningar motsvarar högst 24 mg svavel (S) per MJ tillfört bränsle. Om utsläppet av svavel skulle överskrida det angivna värdet ska bolaget inom en vecka efter att detta konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten och redovisa vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som bolaget vidtagit och ämnar vidta för att överskridandet inte ska upprepas. Miljöprövningsdelegationen överlåter åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som ska vidtas för att förhindra att ett överskridande upprepas och när åtgärderna senast ska vara genomförda. Utsläpp till vatten 9. Golv och spolvatten ska där det finns risk för oljespill passera en fungerande klass1-oljeavskiljare som är dimensionerad för att klara 5 mg/l, mätt som oljeindex. Oljeavskiljaren ska tömmas regelbundet och underhållas väl.

BESLUT 5 (23) 10. Vid utökning av ytor för lagring av biobränsle till södra halvan av fastigheten Östernäs 15:2 ska dagvatten från lagringsytorna på nämnda fastighet avledas till en sedimentationsdamm för avskiljning av partikulärt material innan utsläpp till recipient. Miljöprövningsdelegationen överlåter åt tillsynsmyndigheten att vid behov föreskriva villkor om anläggande av diken för avledning av dagvatten samt dimensionering och skötsel av sedimentationsdamm. Hantering av bränsle och aska 11. Bränsle, aska och stoft (från rökgasreningen) ska lagras och hanteras så att risken för besvärande lukt, damning och brandfara minimeras. Uppstår olägenhet till följd av lagring eller hantering av aska eller bränsle ska åtgärder omedelbart vidtas för att avhjälpa olägenheten. Miljöprövningsdelegationen överlåter åt tillsynsmyndigheten att vid behov föreskriva om de försiktighetsmått som behövs för att uppfylla villkoret. 12. Aska från förbränning av biobränslen ska om möjligt utnyttjas i första hand genom kompensations- och vitalitetsgödsling i skogsmark eller i andra hand nyttiggöras på annat sätt. Kan askan inte nyttiggöras ska den deponeras. Hantering av kemiska produkter och avfall 13. Hantering av kemiska produkter och farligt avfall ska ske på sådant sätt att utsläpp till mark, luft eller vatten motverkas. Spill från hantering av farligt avfall och kemikalier ska omedelbart samlas upp och därför ska saneringsmedel och saneringsutrustning finnas lättillgängligt vid anläggningen. 14. Förvaring av kemiska produkter och farligt avfall ska ske på tät yta, som är beständig mot de kemikalier och det avfall som lagras, samt skyddat mot nederbörd. Förvaringsytor ska ha sekundärt skydd så att spill, läckage eller liknande hålls kvar och kan omhändertas. Behållare med kemikalier och avfall ska vara tydligt märkta så att det framgår vad de innehåller. Energikartläggning 15. Bolaget ska utföra en enkel energikartering där möjligheter till energieffektivisering och minskad användning av fossil energi ska utredas och redovisas till tillsynsmyndigheten senast den 31 december 2012. Utredningen ska minst omfatta de punkter som framgår av bilaga Enkel energikartläggning. Tillsynsmyndigheten bemyndigas att föreskriva ytterligare villkor i frågan.

BESLUT 6 (23) Kontroll 16. För kontroll av utsläppsvillkor ska utformning av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod regleras i ett kontrollprogram. Programmet ska följas och vid behov revideras. Det överlåts åt tillsynsmyndigheten att om det behövs besluta angående kontroll av utsläppsvillkor med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod i kontrollprogrammet. Igångsättningstid Den nya fastbränslepannan, nya oljepannan (pannan som flyttas från Östernäs) och rökgaskondenseringen ska ha tagits i drift för produktion av värme senast den 31 december 2014 annars förfaller tillståndet i denna del. Bolaget ska meddela tillsynsmyndigheten när verksamheten satts igång. Verkställighetsförordnande Miljöprövningsdelegationen förordnar med stöd av 22 kap 28 första stycket MB att tillståndet får tas i anspråk även om beslutet inte har vunnit laga kraft. Ianspråktagande av tillstånd Tillståndet ska anses ha tagits i anspråk när bolaget skriftligen meddelat miljöprövningsdelegationen och tillsynsmyndigheten att bolaget beslutat sig för att ta tillståndet i anspråk. Om bolaget avser att inte ta tillståndet i anspråk ska bolaget skriftligen meddela miljöprövningsdelegationen och tillsynsmyndigheten detta senast den 30 juni 2012, i annat fall anses tillståndet ha tagits i anspråk. Återkallelse av tidigare beslut Miljöprövningsdelegationen återkallar med stöd av 24 kap 3 första stycket MB länsstyrelsens och miljöprövningsdelegationens tidigare meddelade tillstånd daterade den 4 september 2000 (dnr 245-6607-96, grundtillstånd) och den 13 juni 2006 (dnr 551-4207-06, komplettering med anläggning för reducering av kväveoxider). Återkallelsen gäller från och med att detta tillstånd vunnit laga kraft och tagits i anspråk av bolaget. Redogörelse för ärendet Tidigare tillståndsbeslut Länsstyrelsen lämnade den 4 september 2000 (dnr 245-6607-96) tillstånd enligt miljöskyddslagen till förbränning m.m. vid Sjulhamre hetvattencentral (HVC) med en maximalt installerad effekt på 26 MW.

BESLUT 7 (23) Miljöprövningsdelegationen lämnade den 13 juni 2006 (dnr 551-4207-06) tillstånd enligt miljöbalken till att komplettera Sjulhamre HVC med utrustning för reducering av kväveoxidutsläpp. Ärendets handläggning Ärendet har föregåtts av samråd med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten (Miljöenheten Ljusdal kommun), räddningstjänsten, närboende, Naturskyddsföreningen samt allmänheten genom annons i Ljusdals-Posten. Länsstyrelsen har i ett beslut den 26 januari 2010 fattat beslut (dnr 551-11694- 09) om att verksamheten kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 4 MB. Ytterligare samråd har därefter genomförts med berörda statliga myndigheter. Ansökan och tillhörande MKB kom in till miljöprövningsdelegationen den 25 oktober 2010 och kompletterades den 9 maj 2011. Ärendet kungjordes den 19 augusti 2011 i Ljusdals-Posten. Myndighetsnämnden och Räddningstjänsten i Ljusdals kommun, Havs- och Vattenmyndigheten, Landstinget enheten för Samhällsmedicin och Naturvårdsverket har beretts tillfälle att yttra sig. Sökande har beretts tillfälle att lämna synpunkter på de yttranden som kommit in. Ansökan Av ansökningshandlingarna framgår bland annat följande: Lokalisering Sjulhamre hetvattencentral är belägen på fastigheten Östernäs 15:3 i Ljusdals kommun. Vid en utökning av verksamheten kommer ett biobränslelager att anläggas på den angränsade fastigheten Östernäs 15:2. Verksamhetsområdet ligger något söder om centrala Ljusdal vid östra delen av Kyrksjön. Området är enligt detaljplan avsatt för industriändamål med syftet att möjliggöra en utbyggnad av Sjulhamre hetvattencentral med tillhörande bränslelager. Sjulhamre omges i norr av Östernäs industriområde, i öster av verksamhetslokaler, i söder av skog och i väster av Kyrksjön. Närmaste bostäder är belägna norr om anläggningen på ca 400 m avstånd. Kyrksjön ligger ca 100 m från anläggningen och längs sjön finns en gång- och cykelväg. Kyrksjön är avsatt som ett Natura 2000-område (EU:s nätverk för värdefull natur). Anledningen till att området tagits upp som Natura 2000-område är

BESLUT 8 (23) förekomsten av den fridlysta ävjepilörten, en art som påverkas negativt av bl.a. förändringar av vattennivå och vattenkvalitet, främst övergödning. Verksamhetsbeskrivning Befintlig anläggning HVC Sjulhamre försörjer tillsammans med HVC Östernäs Ljusdals tätort med fjärrvärme (vid behov finns även en reservanläggning, Gärdeåsen, med fyra 5 MW stora oljepannor). Anläggningen Sjulhamre består idag av en fastbränsleeldad och en oljeeldad hetvattenpanna på 10 MW vardera. Fastbränslepannan är en vattenrörspanna med mekanisk rörlig snedrost. Den är utrustad med ett elektrofilter för avskiljning av stoft. Rökgaserna avleds genom separata rökrör till en gemensam, 60 m hög, skorsten. Det huvudsakliga bränslet består av grot, bränsleflis, bark och krossat rent trä. Biobränsle lagrats på asfalterade ytor i separerade högar beroende på innehåll nära själva pannanläggningen. Bränslet blandas manuellt med lastmaskin genom inlastning i en 500 m 3 stor bränsleficka i förutbestämda volymproportioner. Ur bränslefickan tar en automatisk gripskopa bränslet och placerar det i en pannficka för vidare inmatning till pannan. Bottenaska och slagg från bränslebädden faller ned i ett vattenfyllt asktråg. Det samlas sedan upp i en container tillsammans med flygaska. Olja av typ WRD lagras i en 200 m 3 stor cistern placerad utomhus vid anläggningen. Cisternen saknar idag invallning, men kommer att förses med invallning. Dagbrunnar i pannhuset är anslutna till en oljeavskiljare med vakt på 6 m 3. Förändring/Utökning av anläggningen För att bland annat möjliggöra en avveckling av Östernäs hetvattencentral planeras en utbyggnad av Sjulhamre med en ny fastbränslepanna på 10 MW av rostermodell samt en ny oljepanna på 8 MW vilken flyttas från Östernäs. Befintlig och ny fastbränslepanna kommer att förses med utrustning för rökgaskondensering. Effekten på den befintliga oljepannan kommer att utökas till 12 MW. Den totala installerade effekten vid Sjulhamre efter utbyggnad blir 40 MW och tillstånd söks för en maximal årlig produktion på 115 GWh. För utjämning av lastvariationer i fjärrvärmenätet och effektreserv vid avbrott kommer en hetvattenackumulator på 3500 m 3 (130 MWh) att byggas vid anläggningen. En ny lika hög (60 m) skorsten kommer att uppföras intill den befintliga.

BESLUT 9 (23) Bränsleinmatningen kommer att göras om och efter ombyggnad bestå av två mottagningsfickor i form av markfickor på ca 250 m 3 vardera. Från markfickorna matas bränslet via ett såll för avskiljning av grövre material och transportband till respektive pannsilo om vardera ca 1000 m 3. Pannsilorna kan även matas direkt med bränsle av en lastmaskin. För vardera silon finns traversburen gripskopa som försörjer respektive pannficka. Det kommer även att vara möjligt att mata pannfickorna direkt med bränsle från markfickorna. Bolaget planerar att utöka lagringen av biobränsle så att totalt 40 000 m 3 kan lagras vid anläggningen. Befintliga lagringsytor kommer att användas samt nya lagringsytorna på grannfastigheten Östernäs 15:2. Ytorna på denna fastighet är idag inte asfalterade och asfaltering kan bli nödvändigt för att säkerställa bärighet för lastmaskinen. Framtida bränslen kommer att vara biobränsle i form av grot, bränsleflis, bark, spån och krossat rent trä. Torv kommer eventuellt att förbrännas i den befintliga fastbränslepannan. För spetslast och reserv kommer eldningsolja att användas. De planerade förändringar bedöms minska oljeandelen av energiproduktionen till 2 5 % jämfört med nuvarande 5 10 %. Rökgaserna från den nya fastbränslepannan kommer likt den befintliga att renas genom ett el-filter samt en för pannorna gemensam rökgaskondensering. Kondensat från rökgaskondenseringen kommer att renas genom ett sandfilter och ph-justeras vid behov. Justering av ph sker troligtvis med kalkfilter eller liknande teknik. Efter rening leds kondensatet till en sedimentationsdamm och lamellseparator konstruerad för att fånga upp och rena dagvatten från Ljusdals tätort. Bolaget ser inte damm och separator som ett reningssteg, utan kondensatet ska när det lämnar anläggningen, vara så rent att ytterligare rening inte krävs. Damm och lamellseparator ska istället ses som en extra säkerhetsmarginal och inte ett reningssteg. Avrinning från lagringsytorna bedöms efter studie av topografin ske till Kläppakanal söder om anläggningen. Kläppakanal rinner sedan ut i östra delen av Kyrksjön. Det icke asfalterade och slybeväxta området som till en början blir kvar i den södra delen av fastigheten Östernäs 15:2 bör infiltrera ytvatten från den asfalterade norra delen och på så vis hindra organiskt material från att nå Kläppakanal. Då verksamheten utökas och lagringsbehovet blir större asfalteras även den södra delen av fastigheten. Bolaget har för avsikt att under senare delen av utbyggnaden av lagringsytorna undersöka behovet av sedimentationsdamm för att hindra organiskt material från lagringsytorna från att nå Kläppakanal och Kyrksjön.

BESLUT 10 (23) Miljökonsekvenser Verksamhetens miljöpåverkan består av utsläpp av föroreningar till luft och vatten, buller, transporter, generering av avfall samt förbrukning av råvaror och energi. Bolaget har i MKB:n redovisat verksamhetens utsläpp av föroreningar till luft och vatten samt påverkan på närliggande Natura 2000-område Kyrksjön m.m. Utsläppen till luft av stoft, kväveoxider, svavel och kolmonoxid bedöms bli lägre vid planerad verksamhet jämfört med nuvarande energiproduktion vid anläggningar Sjulhamre och Östernäs. Framför allt är det stoft och kolmonoxid som kommer att minska p.g.a. förbättrad förbränning och rening av rökgaserna efter ombyggnad av Sjulhamre och nedläggning av Östernäs. Vid maximal produktion på 115 GWh för sökt verksamhet beräknas utsläppen till luft bli ca 1,4 ton stoft, 36,5 ton kväveoxider, 19,3 ton kolmonoxid och 0,18 ton svavel. Trolig mängd kondensat från rökgaskondenseringen vid ett normalår bedöms bli ca 15 000 m 3 och vid maximal energiproduktion 18 000 m 3. Utifrån dessa flöden och uppmätta föroreningshalter vid jämförbara anläggningar med rökgaskondensering, har utsläppsmängder av föroreningar via kondensatet till recipienten Kyrksjön beräknats. Dessa redovisas i tabellen nedan. Ämne Normalår (15000 m 3 ) Maxår (18000 m 3 ) Suspenderat material 40,2 kg 48,24 kg Sulfat (SO 4 ) 72 kg 86,4 kg Klorid (Cl) 67,5 kg 81 kg Ammoniumkväve 0,29 kg 0,34 kg (NH 4 -N) Krom (Cr) 0,1 kg 0,12 kg Arsenik (As) 27 g 32 g Kadmium (Cd) 31 g 37 g Koppar (CU) 0,47 kg 0,56 kg Kvicksilver (Hg) 3,6 g 4,3 g Nickel (Ni) 55 g 66 g Bly (Pb) 0,14 kg 0,17 kg Aluminium (Al) 1,65 kg 1,99 kg Zink (Zn) 7,56 kg 9,1 kg De arter och livsmiljöer som avses skyddas enligt beskrivningen av Natura 2000-området Kyrksjön bedöms inte ta skada av planerat utsläpp av kondensat från rökgaskondenseringen. Det är främst sjöns stora variationer i vattenstånd som gör att berörda arter trivs i vattenmiljön. Flödet av kondensatvatten är försvinnande litet i sammanhanget och kan inte påverka de naturliga vattenståndsvariationerna negativt. I fråga om vattenkvalitet förutsätts kondensatvattnet innan utsläpp vara av en sådan kvalitet att det inte finns risk

BESLUT 11 (23) för att påverka arter och livsmiljöer i Kyrksjön negativt. Kondensatvattnet kommer att kontrolleras för att säkerställa detta. Transporterna består i huvudsak av lastbilstransporter med biobränsle till anläggningen, vilka bedöms uppgå till 1000 bilar med släp per år för sökt verksamhet. Den totala energiförbrukningen vid anläggningen beräknas efter utbyggnad uppgå till totalt ca 3600 MW/år varav hälften är förbrukning av el. Utöver eldningsolja till oljepannorna består användningen av kemikalier i huvudsak av syreborttagningsmedel (Nalco) och hydraulolja. Kemikalieanvändningen bedöms vara oförändrad efter utbyggnad av anläggningen. Farligt avfall som uppstår består främst av spillolja/oljeavfall, färgrester, lysrör och batterier. Yrkande Bolaget ansöker om tillstånd enligt 9 kap. och 7 kap. 28a MB för produktion och distribution av maximalt 115 GWh per år av fjärrvärme vid HVC Sjulhamre i Ljusdals kommun. I planerad produktion ingår utbyggnad av anläggningens kapacitet genom idrifttagande av en ny fastbränslepanna och oljepanna samt effekthöjning av befintlig oljepanna. Utöver detta ingår uppförande och drift av rökgaskondenseringsutrustning, ackumulatortank, ny skorsten samt utökat lagringsutrymme för biobränsle enligt föreslagna villkor. Ovan nämnda verksamhet planeras vara i drift senast under hösten 2012. Bolaget yrkar på verkställighetsförordnande eftersom verkställande av planerad verksamhet är av stor betydelse för fortsatt arbete enligt ny detaljplan för området Östernäs. Villkor Följande villkor föreslås gälla för verksamheten vid drift enligt yrkandena: 1. Om inte annat följer av villkoren nedan ska verksamheten i huvudsak bedrivas i enlighet med vad bolaget angivit i ansökan eller i övrigt åtagit sig i ärendet. 2. Endast rena skogs- och träbränslen får eldas i fastbränsleanläggning. Torv får eldas i befintlig fastbränslepanna. 3. Utsläpp av stoft från rökgaser vid fastbränsleeldning får som riktvärde vid besiktning inte överstiga 50 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2.

BESLUT 12 (23) 4. Utsläpp av stoft från rökgaser vid oljeeldning får som riktvärde vid besiktning uppgå till högst 0,5 g/kg olja. 5. Svavelhalten i rökgaserna får som riktvärde vid besiktning inte överstiga 24 mg/mj tillfört bränsle. 6. Utsläpp till luft av kväveoxider (NOx) räknat som kvävedioxid (NO2), får som rikt- och årsmedelvärde inte överstiga 150 mg/mj tillfört bränsle. 7. Utsläpp till luft av kolmonoxid (CO) får som rikt- och dygnsmedelvärde under 95 % av driftdygnen under ett kalenderår inte överstiga 625 mg/m3 norm torr gas vid 6 % O2. Utsläpp vid start/stopp och torkeldning av murverk ska inte medräknas. 8. För utsläpp av kondensat från anläggningen gäller som riktvärden under ph mätning 1 gång/dygn och kontrollanalys av suspenderad substans 1 gång/år: Suspenderad substans 10 mg/l ph 6,5-9 9. Kondensatet ska släppas till recipienten Kyrksjön via dagvattenledning från Ljusdals samhälle. 10. Buller från verksamheten inklusive transporter inom verksamhetsområdet ska begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder inte överskrider riktvärdena: 50 db(a) vardagar dagtid (kl. 07-18) 45 db(a) kvällstid (kl. 18-22) söndag och helgdag (kl. 07-18) 40 db(a) nattetid (kl. 22-07) Den momentana ljudnivån nattetid får inte överskrida 55 db(a) som riktvärde vid bostäder. Buller från verksamheten får inte innehålla störande impulsljud eller hörbara tonkomponenter. 11. Aska från anläggningen ska föras till godkänd deponi om inte tillstånd har givits av tillsynsmyndigheten till annan behandling och hantering. 12. Transport, hantering och lagring av bränsle och aska ska ske så att besvärande damning inte uppkommer i omgivningen. 13. Kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras och hanteras på ett sådant sätt att eventuellt spill kan samlas upp och inte förorena mark, recipient eller vatten. Kemiska produkter och farligt avfall ska vara noggrant märkta med innehåll. Yttrande Myndighetsnämnden i Ljusdals kommun tillstyrker att tillstånd ges för fortsatt och utökad verksamhet vid Sjulhamre hetvattencentral under förutsättning att:

BESLUT 13 (23) Reningsanläggningen för kondensatet d.v.s. sandfilter och ph-justering installeras innan rökgaskondenseringen tas i bruk. Bolaget ges möjlighet att under en prövotid, ta prov och analysera kondensatets innehåll av ämnen och om behov finns av ytterligare rening av kondensatet. Fler prover än vad bolaget föreslagit bör emellertid tas för att få en mer representativ bild av kondensatets innehåll. Avskärande diken och en sedimentationsdamm anläggs i riktning mot kanalen för att samla upp lakvatten och rena det från organiskt material innan vattnet leds vidare ut till Kyrksjön. Landstinget i Gävleborg enheten för Samhällsmedicin framför att ansökan visar på att utsläpp till Kyrksjön ska renas och kontrolleras. Kontrollprogrammet är adekvat och utsläppen av föroreningar till vatten är under de nivåer som anges i Svenska livsmedelverkets föreskrift 2001:30. De ekologiska frågeställningarna hänvisas till Naturvårdsverket att bedöma. Bolaget har som svar på de yttranden som kommit in framfört att bolaget planerar att utöka tillgängliga ytor för lagring av biobränsle etappvis. Asfaltering av nya lagerytor på fastigheten Östernäs 15:2 sker inte förrän behov uppstår. Bolaget önskar därför avvakta med anläggning av avskärande diken och sedimentationsdamm till dess att asfalteringen och nyttjande av planen i större omfattning än norra halvan av fastigheten blir aktuellt. Behov, utformning och dimensionering av avskärande diken och sedimentationsdamm utreds troligen på bästa sätt efter att erfarenheter från utökade lagerytor inom norra delen av fastigheten införskaffats. Räddningstjänsten i Ljusdals kommun har efter det att remisstiden gått ut kommit in med ett yttrande där de meddelar att de inte har något att erinra angående sökt verksamhet. Miljöprövningsdelegationens motivering Miljöprövningsdelegationen anser sammanfattningsvis att med de villkor som föreskrivits kan verksamheten förenas med de allmänna hänsynsreglerna och miljöbalkens mål. Verksamheten bedöms också vara förenlig med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurser samt med det för området gällande bestämmelserna. De remissinstanser som yttrat sig i ärendet har vidare inte framfört några hinder mot att tillstånd meddelas för sökt verksamhet. Tillstånd enligt 9 kapitlet MB ska därför lämnas till verksamheten.

BESLUT 14 (23) Tillstånd enligt 7 kap. 28a miljöbalken Den utökade verksamheten kommer att medföra utsläpp av vatten innehållande föroreningar från främst rökgaskondensering, men även från lagring av biobränslen till Kyrksjön som är ett Natura 2000-område utpekat med stöd av Art- och habitatdirektivet för arten ävjepilört. För verksamheter som på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000-område krävs tillstånd enligt 7 kap. 28 a MB. Tillstånd får endast lämnas om verksamheten tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter inte kan skada den livsmiljö i området som avses skyddas. Verksamheten får heller inte medföra att den art som avses skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet av arten i området (7 kap. 28 b MB). Syftet med Kyrksjöns Natura 2000-område (SE0630246) är att bevara en lokal för ävjepilört (Persicaria foliosa). Arten är upptagen som nära hotad (NT) på rödlistan och omfattas av artskydd. En stor del av populationen ävjepilört i Kyrksjön är belägen i sjöns östra del, nära HVC Sjulhamre. Bevarandemål för området är att ävjepilört ska finnas med bibehållen eller ökande population. Förutsättningar för arten är de vattenståndsfluktuationer som förekommer i kombination med lerjord. Detta har skapat en mycket speciell flora längs sjöns stränder. Det finns även andra rödlistade arter i denna strandvegetation som nämns i bevarandeplanen. Ävjepilört är en ettårig ljusälskande och mycket konkurrenssvag växt. Den finns i områden som en stor del av året är täckt av vatten i grunda områden, men som torrläggs en del av året. Utbredningen av arten i området har ökat sedan dammen i Grovan revs vilket ledde till mer naturlig förbindelse med Ljusnan och de vattenståndsfluktuationer som förekommer där. I dagsläget bedöms arten enligt bevarandeplanen ha goda förutsättningar för en gynnsam bevarandestatus i området. Hot mot arten i området är främst förändring av vattenregimen, igenväxning, gödsling, kalkning, bekämpningsmedel, upplag i området, arbete i vatten som muddring eller dämning, samt markexploatering. Utsläpp till vatten från verksamheten kan tillsammans med andra utsläpp t ex dagvatten från Ljusdals tätort påverka Kyrksjön och ävjepilörten genom förändringar i vattenregimen (vattenståndsfluktuationer) och försämrad vattenkvalitet. Enligt villkor i detta beslut ska vatten från rökgaskondenseringen passera sandfilter och ph-justeras innan det släpps vidare ut i sjön. Lakvatten från lagringsytorna för biobränsle ska vid en utökning av lagringsytorna där buffertzonen till vattenrecipienten blir liten, samlas upp och behandlas i en sedimentationsdamm innan utsläpp till recipient (Kläppakanal och Kyrksjön).

BESLUT 15 (23) Vatten som släpps ut från verksamheten kommer att innehålla metaller, suspenderat material, salter, ammoniumkväve och organiskt material m.m. Bolaget har utifrån erfarenheter från andra biobränsleeldade anläggningar med rökgaskondensering beräknat såväl förväntade halter som totala mängder av olika föroreningar som kommer att släppas ut i Kyrksjön. Miljöprövningsdelegationen gör bedömningen efter att ha studerat likartade anläggningars utsläpp, att de halter och mängder av föroreningar som bolaget redovisat, är de utsläpp som kan förväntas vid drift av sökt verksamhet. De redovisade utsläppshalterna innan utspädning ligger för flertalet parametrar i nivå med vad som accepteras för dricksvatten. Halterna av föroreningar i kondensatet är vidare endast måttliga till höga vid jämförelse med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet i naturligt vatten i sjöar och vattendrag. Då även de totala mängder av föroreningar som släpps ut under ett år beräknas bli låga, gör miljöprövningsdelegationen bedömningen att påverkan på vattenkvaliteten i Kyrksjön till följd av sökt verksamhet kommer att bli liten och inte heller orsaka några negativa effekter på ävjepilörten. Det är dock viktigt att följa upp de verkliga utsläppen och vid behov vidta ytterligare rening av kondensatet, varför ett utredningsvillkor för utsläpp kondensat ska föreskrivas. Miljöprövningsdelegationen gör vidare bedömningen att påverkan på flödesoch vattenståndsvariationer i Kyrksjön till följd av utsläpp av kondensatet, torde vara försumbara då kondensatflödet i genomsnitt över året endast är 0,5-0,6 l/s. Med stöd av vad som framförts ovan gör miljöprövningsdelegationen bedömningen att verksamheten med de villkor som föreskrivits inte riskerar medföra att ävjepilörten utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten. Tillstånd enligt 7 kap. 28a MB ska därför lämnas. Natura 2000-området i Mellanljusnan (Korskrogen Edeforsen SE0630223) bedöms inte påverkas av verksamheten så länge utsläpp inte sker som kan påverka vattenkvaliteten i Ljusnan negativt. Naturtypen som avses skyddas i Mellanljusnan är Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ. Lokalisering Enligt 2 kap 6 MB ska en plats väljas för verksamheten som är lämplig med hänsyn till miljöbalkens mål och som innebär en god hushållning av mark- och vattenområden (kap 3 och 4 MB). Platsen ska väljas så att syftet med verksamheten kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors

BESLUT 16 (23) hälsa och miljö. Ansökan avser befintlig och utökad verksamhet inom i huvudsak fastigheten Östernäs 15:3 (lagring av biobränsle kommer även att ske på fastigheten Östernäs 15:2) i Ljusdals kommun. Av gällande planbestämmelser framgår att området är avsatt för industriändamål och att detaljplanen medger en utbyggnad av HVC Sjulhamre i enlighet med ansökan. Området för lokaliseringen ligger i direkt anslutning till Kyrksjön som är av riksintresse för naturvården och ett Natura 2000-område enligt habitatdirektivet. Verksamhetsområdet ligger vidare inom riksintresse för friluftsliv (Ljusnans dalgång) och riksintresse för det rörliga friluftslivet (Ljusnan mellan Färila och Bergvik). Verksamheten ligger vidare i direkt anslutning till riksintresse för naturvården (Mellanljusnan) och riksintresse för vattendrag (Ljusnan mellan Laforsen och Arbråsjöarna). Miljöprövningsdelegationen gör dock bedömningen att med de villkor som föreskrivits för att begränsa verksamhetens utsläpp till luft och vatten, kommer påverkan på närliggande riksintressen att vara liten och inte påtagligt skada de natur- och friluftsintressen som avses skyddas. Miljöprövningsdelegationen anser därför att den föreslagna lokaliseringen uppfyller kraven på plats i 2 kap 6 MB. Miljökvalitetsnormer och miljömål Miljöprövningsdelegationen gör bedömningen att bolaget genom de spridningsberäkningar som utförts för utsläpp till luft av partiklar, svaveldioxid och kvävedioxid från anläggningen visat att de idag fastställda miljökvalitetsnormerna för utomhusluft inte kommer att överskridas. Miljöprövningsdelegationen gör vidare bedömningen att verksamhetens utsläpp till vatten jämfört med nuvarande förhållanden inte kommer att försämra vattenrecipientens (Kyrksjön och Ljusnan) kemiska och ekologiska status. Verksamheten bedöms inte heller på något avgörande vis försvåra möjligheterna att uppnå de miljökvalitetsnormer som Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt har beslutat ska gälla för aktuell vattenrecipient. Miljöprövningsdelegationen bedömer att verksamheten inte bör medverka till möjligheterna att nå miljömålen minskar. Detta eftersom utsläppen till vatten av föroreningar är små och utsläppen av föroreningar till luft överlag blir mindre jämfört med dagens produktion vid både Sjulhamre och Östernäs hetvattencentraler. Användningen av eldningsolja för produktion av fjärrvärme som andel av energiproduktionen kommer vid drift av sökt verksamhet att minska vilket är i linje med miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan.

BESLUT 17 (23) Villkor Utredningsvillkor och provisorisk föreskrift (U1, P1 och P2) För bedömning av vilka utsläpp av föroreningar till vatten som utsläpp av kondensat kommer att medföra har analyser av kondensat vid andra anläggningar använts. Det råder därför viss osäkerhet kring vilka de verkliga utsläppen av föroreningar till vatten via kondensatet kommer att bli. Då utsläppet sker till en känslig och utpekad skyddsvärd recipient, ska bolaget därför i enlighet med vad Myndighetsnämnden framfört i sitt yttrande, under en prövotid kartlägga innehållet av föroreningar i kondensatet samt utreda behovet av ytterligare rening. Analyserade parametrar bör förutom de av bolaget föreslagna omfatta totalkväve och totalfosfor. Provtagning och analys av angivna parametrar bör ske vid minst sex tillfällen och innefatta de driftsförhållanden avseende last och bränsletyper som kan förväntas vid framtida drift av anläggningen. Utredningen ska utföras i samråd med tillsynsmyndigheten. Till dess slutliga villkor fastställs för utsläpp av kondensat ska föreskrivas att kondensatet ska renas genom ett sandfilter och ph-justeras innan utsläpp till recipient. Utsläpp av suspenderat material via kondensatet ska begränsas till de av sökande föreslagna 10 mg/l. För eventuellt vatten från rengörning av pannor ska gälla samma föreskrift som för utsläpp av kondensat. Om utsläppet av suspenderat material skulle överskrida 10 mg/l ska bolaget vidta de åtgärder som behövs för att förhindra att överskridandet upprepas. Miljöprövningsdelegationen anser att det kan överlåtas åt tillsynsmyndigheten att närmare besluta om sådana åtgärder och när dessa ska ha slutförts. Buller (villkor 3) Miljöprövningsdelegationen anser att buller från verksamheten ska begränsas så att det motsvarar Naturvårdsverkets riktlinjer för nyetablerad verksamhet. I riktlinjerna anges att tillåten bullernivå bör sänkas med 5 db(a) om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter. Orsaken till sänkningen är att dessa ljudtyper anses mer störande (även om de inte alltid ger en ökad ekvivalentnivå). Dessa ljudtyper har inte angetts förekomma i ansökan. Miljöprövningsdelegationen anser att sådana inte heller kan accepteras vid angivna bullernivåer i sådan omfattning att de medför störningar. Miljöprövningsdelegationen vill upplysa om att det är bullret från bolagets verksamhet som inte får överskrida angivna värden och att ljudnivåerna gäller alla bostäder, inte enbart de närmaste. Med vardagar avses helgfri måndag till fredag. Helgdagsaftnar betraktas inte som helgfri dag.

BESLUT 18 (23) Om någon av de angivna bullernivåerna skulle överskridas ska bolaget vidta de åtgärder som behövs för att förhindra att överskridandet upprepas. Miljöprövningsdelegationen anser att det kan överlåtas åt tillsynsmyndigheten att närmare besluta om sådana åtgärder och när dessa ska ha slutförts. Utsläpp till luft (villkor 4 8) Stoft från förbränning består dels av aska från bränslet (oxider) samt sot (ofullständigt förbrända partiklar). Stoftbildningen styrs främst av bränslets askinnehåll men även av förbränningstekniken. Storleken på partiklarna varierar från < 0,1 µm till över 100 µm. Ur hälsosynpunkt är det de små partiklarna (< 10 µm) som är farligast, eftersom dessa i större utsträckning tar sig långt ner i luftvägarna och i allmänhet innehåller en högre andel toxiska ämnen. Partiklar har både akut och kronisk påverkan på hälsan främst genom att påverkan lungfunktionen och genom ökade symptom hos hjärt- och lungsjuka. Tekniskt kan stoftutsläppen minskas till under 20 mg/nm 3 med hjälp av ett textilt spärrfilter eller ett elektrofilter. Båda filtren klarar att avskilja både större och mindre partiklar. Avskiljningsgraden är dock starkt beroende av dimensioneringen av filtret. Bolaget har angivit att de kommer att använda sig av el-filter för avskiljning av stoft för såväl befintlig som ny fastbränslepanna och föreslagit ett villkor som begränsar utsläppet av stoft i rökgaserna från fastbränsleeldning till 50 mg/m 3 norm torr gas (ntg) vid 6 % O 2. Miljöprövningsdelegationen anser att en god stoftavskiljning från fastbränsleeldning är både miljömässigt motiverad och tekniskt möjlig. Med väl dimensionerade el-filter som sökande angivit kommer att användas, ska stoftutsläppet utan problem kunna underskrida 35 mg/nm 3 ntg vid 6 % O 2. Bolaget har föreslagit att utsläpp av kväveoxider räknat som kvävedioxid (NO 2 ) ska begränsas till 150 mg/mj tillfört bränsle som rikt- och årsmedelvärde. Utsläpp av kväveoxider orsakar försurning och övergödning och kan ge upphov till marknära ozon. Det kan även medföra negativa effekter på människors hälsa genom påverkan på bl.a. lungfunktion. Det är därför viktigt att det totala utsläppet av kväveoxider begränsas. För anläggningar av motsvarande storlek med nya miljöbalkstillstånd ligger villkorsnivån för kväveoxider på mellan 90 och 100 mg/mj som dygnsmedelvärde. Vid anläggningen finns idag inte utrustning för reducering av kväveoxider t ex SNCR. Det planeras inte heller för installation av någon sådan utrustning. Det medför högre utsläpp till luft av kväveoxider, men är positivt för den skyddsvärda vattenrecipienten Kyrksjön. Detta eftersom utsläpp av

BESLUT 19 (23) ammoniumkväve via rökgaskondenseringen kan förväntas bli betydande vid användning av SNCR-teknik och tillsats av ammoniak i pannorna. Med hänsyn tagen till detta och att maximal energiproduktion vid anläggningen är förhållandevis begränsad, anser miljöprövningsdelegationen att en högre villkorsnivå och en längre medelvärdesperiod än normalt kan accepteras. Utifrån redovisade mätningar av utsläpp av kväveoxider för åren 2006 2009 gör dock miljöprövningsdelegationen bedömningen att ett något strängare utsläppsvillkor kan föreskrivas än det av bolaget föreslagna. En ny fastbränslepanna borde vidare medföra större möjligheter till att genom förbränningstekniska åtgärder reducera utsläppen av kväveoxider. Utsläppet av kväveoxider räknat som kvävedioxider ska därför som årsmedelvärde begränsas till högst 130 mg/mj tillfört bränsle. För utsläpp svavel, kolmonoxid samt stoft från oljeeldning anser miljöprövningsdelegationen att de av bolaget föreslagna begränsningsvärden för utsläpp kan accepteras. För utsläpp av stoft, svavel och kolmonoxid gäller att om de angivna begränsningsvärdena överskrids ska bolaget vidta de åtgärder som behövs för att förhindra att överskridandet upprepas. Miljöprövningsdelegationen anser att det kan överlåtas åt tillsynsmyndigheten att närmare besluta om sådana åtgärder och när dessa ska ha slutförts. Utsläpp till vatten (villkor 9-10) Miljöprövningsdelegationen anser att golv- och spolvatten m.m. där risk för oljespill finns ska passera en väl underhållen klass1-oljeavskiljare (koalesens) som är dimensionerad för att klara 5 mg olja per liter mätt som oljeindex. Det har visat sig att utsläppen från en klass1-oljeavskiljare kan variera. Miljöprövningsdelegationen anser därför att ett villkor inte bör förenas med en begränsning av utgående oljehalt. Det är dock viktigt att oljeavskiljaren är rätt dimensionerad, töms regelbundet och underhålls väl varför ett villkor bör föreskrivas om detta. Myndighetsnämnden i Ljusdals kommun framför att med anledning av att den nya bränsleplanens södra del ligger relativt nära Kläppakanal och att området lutar mot kanalen, kommer troligen lakvatten från upplaget att rinna mot kanalen. Nämnden anser att avskärande diken bör anläggas mot kanalen för att samla upp lakvattnet från bränsleplanen. Uppsamlat lakvatten i dikena bör ledas via en sedimentationsdamm för att rena lakvattnet från organiskt material innan det leds ut i Kyrksjön. Bolaget framför att de vill avvakta med anläggande av

BESLUT 20 (23) avskärande diken och sedimentationsdamm till dess det blir aktuellt att nyttja mer än norra halvan av planen på Östernäs 15:2. Av MKB:n framgår att lakvatten från befintliga lagringsytor för biobränsle samt norra halvan av den planerade lagringsytan på Östernäs 15:2 kommer att passera genomsläppliga markytor, delvis skogsbevuxna, innan det når Kyrksjön och Kläppakanal. Miljöprövningsdelegationen gör därför bedömningen att några mängder av betydelse av partikulärt organiskt material i lakvattnet troligen inte kommer att nå Kyrksjön direkt eller via Kläppakanal. När bränsleplanens södra del på Östernäs 15:2 tas i anspråk finns dock en större risk för att partikulärt organiskt material i lakvattnet når Kyrksjön. När den södra delen av bränsleplanen tas i anspråk ska därför lakvatten från hela bränsleplanen/lagringsytan på Östernäs 15:2 avledas till en sedimentationsdamm innan utsläpp till Kläppakanal och Kyrksjön. Miljöprövningsdelegationen anser att det kan överlåtas åt tillsynsmyndigheten att närmare besluta om hur diken och sedimentationsdamm ska anläggas och skötas. Hantering och lagring av bränslen och aska (villkor 11-12) Vid hantering och lagring av såväl fastbränsle som aska finns risk för brand samt olägenheter i form av lukt, nedsmutsning och ökade partikelhalter i luft. Det är viktigt att fastbränsle och aska hanteras så att risken för störningar minimeras. Miljöprövningsdelegationen föreskriver därför ett villkor som förtydligar verksamhetsutövarens ansvar i detta avseende. Skyldigheten att minimera störningar i form av damning, vindspridning, lukt och brand innefattar även transporter av bränsle och aska. Exempel på förebyggande åtgärder är hantering i slutna system, vindskyddad lagring samt förekomst av rutiner för dammbekämpande och luktreducerande åtgärder. Vilka åtgärder som är lämpligast beror på platsspecifika förutsättningar som kan komma att ändras vid förändringar av verksamheten. Återföring av biobränsle- och torvaska till skogen syftar till att kompensera för det näringsuttag som skett i samband med uttag av skogsråvara. Detta anses numera vara en viktig förutsättning för att upprätthålla skogens produktionsförmåga och därmed möjligheten till fortsatt uttag av biomassa. Miljöprövningsdelegationen anser att ett aktivt arbete för askåterföring till skogsmark är av stor vikt. Saknas möjligheter för återföring av askan bör den nyttjas för andra ändamål och endast i sista hand deponeras. Miljöprövningsdelegationen vill i detta sammanhang erinra om att återanvändning av askan för anläggningsändamål i de allra flesta fall kräver både kvalitetssäkring och anmälan/tillstånd för miljöfarlig verksamhet.

BESLUT 21 (23) Gävleborg utgör en del av den svenska region som drabbades hårdast av Tjernobylolyckan. Miljöprövningsdelegationen vill därför erinra om Statens Strålskyddsinstituts föreskrifter kring hantering av aska kontaminerad av cesium-137, SSI FS (2005:1). Avfall och kemiska produkter (villkor 13 och 14) Miljöprövningsdelegationen anser att det kan föreligga risk för förorening av mark, luft och vatten vid hantering och förvaring av avfall och kemiska produkter. Ett villkor bör därför föreskrivas som förtydligar verksamhetsutövarens ansvar att se till att risken för utsläpp är så liten som möjligt. Villkoren innebär att verksamhetsutövaren aktivt ska identifiera, förebygga och begränsa riskerna vid förvaring, lastning, lossning, interntransport och annan hantering. Med sekundärt skydd menas anordning som säkerställer att avfallet eller den kemiska produkten kan fångas upp vid spill eller läckage, t.ex. en invallning. Miljöprövningsdelegationen noterar att bolaget vid komplettering av ansökan åtagit sig att förse oljecisternen med invallning. Som ett komplement till förebyggande åtgärder ska skyddsåtgärder vidtas som minskar konsekvenserna av ett utsläppstillbud. Det finns många olika tekniska eller administrativa sätt att konkret uppfylla villkoret. Exempel på åtgärder för att förebygga tillbud är att det finns kontrollrutiner vid kritiska hanteringsmoment, att förvaringsbehållare, invallningar och eventuella ledningar skyddas mot påkörning samt att överfyllningsskydd finns vid påfyllning av tankar. Exempel på åtgärder för att minska konsekvenserna är att saneringsmedel finns tillgängligt och att närliggande avlopp och dagvattenbrunnar skyddas. Val av skyddsåtgärder ska utformas i samråd med tillsynsmyndigheten. Villkoren angående avfalls- och kemikaliehantering reglerar snarare vad som ska uppnås än hur det ska ske. Skulle det visa sig att bolaget inte lever upp till detta kan tillsynsmyndigheten agera genom att med stöd av 26 kapitlet miljöbalken förelägga bolaget att vidta åtgärder. Energi (villkor 15) En stor del av samhällets miljöproblem kan relateras till energiproduktion eller energiförbrukning. Ansenliga delar av utsläppen av växthusgaser beror bland annat på vår användning av fossila bränslen vid transporter samt vid uppvärmning av bostäder och lokaler. Av den anledningen har även flera av de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen likväl som de regionala miljömålen för Gävleborgs län en inriktning mot ett energieffektivare samhälle. För att de uppsatta målen ska kunna nås måste länets industrier se över möjligheten att energieffektivisera sina verksamheter, alternativt övergå till andra miljö-

BESLUT 22 (23) vänligare energislag i såväl produktions- som stödprocesser. Bolaget ska därför genomföra en energikartering för att kartlägga nuvarande energiförbrukning samt identifiera möjliga åtgärder för att minska energiförbrukningen och användningen av fossil energi. Kontroll av anläggningen (Villkor 16) Bestämmelser om utsläppskontroll med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod ska, om det finns villkor som kräver detta, alltid föreskrivas i ett tillstånd i enlighet med 22 kap 25 punkt 3 MB. Uppföljning av utsläppsvillkoren till luft och vatten kräver löpande kontroll. Denna bör regleras i ett kontrollprogram där såväl mätmetod, mätfrekvens som utvärderingsmetod anges. Miljöprövningsdelegationen överlåter utformningen av kontrollprogrammet till bolaget i samarbete med tillsynsmyndigheten. För de fall bolaget och tillsynsmyndigheten inte kommer överens anser miljöprövningsdelegationen att tillsynsmyndigheten bör ges rätt att besluta om fastställelse av kontrollprogrammet. Verksamhetsutövarens skyldigheter och tillsynsmyndighetens möjligheter är beskrivna under Särskilda upplysningar, se bilaga. Bedömning av miljökonsekvensbeskrivningen Enligt 6 kap 7 MB ska en MKB för verksamheter som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan innehålla de uppgifter som behövs för att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra på människors hälsa och miljön. Miljöprövningsdelegationen bedömer att den upprättade miljökonsekvensbeskrivningen inklusive de särskilda uppgifter som behövs för att kunna bedöma verksamhetens påverkan på områden som är skyddade enligt 7 kap. 27 MB motsvarar de krav som ställs i 6 kap MB. -------------------------- Detta beslut har fattats av miljöprövningsdelegationen efter föredragning av Hans Sjöberg. Upplysningar om hur man överklagar samt beslut om kungörelsedelgivning, se bilaga. Caroline Näslund Torbjörn Holmgren