Naturvårdsåtgärder i stationsmiljöer och längs linjer Här presenteras konkreta åtgärdsförslag för att bevara, gynna och utveckla den biologiska mångfalden på 15 inventerade stationsområden och 5 inventerade linjeavsnitt i den mellersta driftsregionen. En utförlig beskrivning av varje stationsområde och bandel finns att läsa i rapporten Spår till mångfald 1. I den utförliga beskrivningen finns uppgifter om biotop, förekomst av strukturer och naturvärden. Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 NATURVÅRDSÅTGÄRDER... 2 Avesta-Krylbo... 2 Bollnäs... 4 Borlänge... 5 Fagersta... 6 Falun... 7 Ljusdal... 8 Ludvika... 9 Ockelbo...10 Sala...11 Sandviken...13 Sundsvall...14 Sveg...15 Söderhamn...15 Västerås...16 Ånge...18 Bandel Fagersta...18 Bandel Hofors...19 Bandel Lennheden...19 Bandel Vattholma...20 BANGÅRDSFLORA MED HÖGA VÄRDEN... 21 SUBSTRATVÄXTER MED HÖGA VÄRDEN... 22 FOTOEXEMPEL... 23 SKÖTSELRÅD... 24 1 Larsson, S. 2010. Spår till mångfald. 37 s. Banverket, Expert och utveckling, Borlänge. 1
Naturvårdsåtgärder Avesta-Krylbo Finmovägstekel Arachnospila abnormis Arten uppträder ofta på sorterade lätta jordar. Stekeln bytesspindel är krabbspindel. Finmovägstekeln hotas framför allt av igenväxning och beskuggning av sandjordar. Eftersom de fina sandjordarna snabbt växer igen i frånvaro av störning, så är de i särskilt hög grad beroende av återkommande störning för att initialstadier ska förekomma kontinuerligt. Virvelvägstekel Arachnospila opinata Arten uppges vara starkt bunden till varma och torra marker med ett inte alltför finkornigt jordartsmaterial, inklusive kalkmarker. Randbyxbi Dasypoda hirtipes Samlar pollen på fibblor och andra korgblommiga. Droppgökbi Nomada guttulata Droppgökbiet är parasit på blodsandbiet Andrena labiata. Blodsandbiet samlar pollen från flera olika blommor, men tycks ha en särskild förkärlek för pollen från teveronika Veronica chamaedrys. Blodsandbiet samlar även pollen från fingerörter Potentilla sp. och smultron Fragaria sp. Beskrivning: Delområdet har en intressant och varierad bangårdsflora men visar tendenser till igenväxning. Mål: Bangårdsfloran på området ska gynnas. Vegetationen på området ska variera mellan 0-50 cm. Området ska ha högst 10 % busk- sly eller trädvegetation.. Vid röjning ska sälg och andra blommande buskar som exempelvis rosbuskar sparas. På området ska öppna sandytor skapas genom ytskrapning på tre ytor om vardera 10 m 2 och sandstrukturer genom ditforsling av sand. Sanden placeras i olika utformning och storlek på tre platser på området. Två strukturer ska vara i form av sandhög (2-3 meter hög, 3-4 m i diameter). En struktur ska vara i form av en sandgrop (0,5-1 m djup och 3-3,5 m i diameter). Genom att ta bort vegetationen och öppna upp en sandig plan yta gynnas konkurrenskänsliga kärlväxter och bobyggande insekter. Sandstrukturerna och de vegetationsfria ytorna ska vara solexponerade under minst 8 timmar mellan 9.00 och 19.00 varje dag fr. o m april t.o.m. september. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till fibblor, teveronika, fingerört och smultron för att gynna de rödlistade arter som är funna på området. Skötsel: Initialt ska under första året områdets sly, buskage och träd minskas till 10 % av delområdets area. Områdets slåttras årligen efter 15 juli. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. Tre vegetationsfria ytor skapas genom vegetationsytskrapning. Området ytskrapas initialt första året. Ytskrapningen upprepas vart fjärde år. På området skapas även sandstrukturer (se exempel i figur 1) genom ditforsling av sand (natursand, ej kross: mursand blandat med finsand). 2
Beskrivning: Området har en uppväxt vegetation och sly/buskage som genom restaurering ska minskas kraftigt. Mål: Bangårdsfloran på området ska gynnas och vegetationen ska vara lågvuxen. Vegetationshöjden ska variera inom intervallet 0-30 cm. Sly och buskage ska minskas till en förekomst på 20 % av delområdets area. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till fibblor, teveronika, fingerört och smultron för att gynna de rödlistade arter som är funna på området. Skötsel: Initialt ska sly och busk minskas till 20 % under första året, därefter ska sly och busk röjas årligen mellan 15 augusti till 15 september. Bangårdsfloran ska årligen slåttras efter 15 juli. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. Beskrivning: Ett torrt, plant område med fläckvis gles vegetation Mål: Bangårdsfloran på området ska gynnas och vegetationen ska vara lågvuxen, fläckvis gles och konkurrenssvag med variationer inom området. I området södra del är vegetationen högre och artfattigare med färre ängsarter. I denna del är det viktigt att förbättra floran och faunan. Vegetationshöjden ska variera inom intervallet 0-40 cm inom hela området. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till fibblor, teveronika, fingerört och smultron för att gynna de rödlistade arter som är funna på området. Vid röjning av busk och sly ska blommande buskar som exempelvis videväxter och rosor sparas. Skötsel: Området ska skötas genom årlig slåtter efter 15 juli. I områdets södra del ska röjning av sly och busk ske årligen mellan 15 augusti och 15 september. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. Delområde 4: Beskrivning: Området hyser en hög och artfattig vegetation. Mål: Florans artsammansättning ska förändras från ett fåtal konkurrenskraftiga arter till en lågvuxen bangårdsflora. Området är frodigt och behöver intensiva skötselåtgärder för att restaureras. Vegetationshöjden ska variera inom området i intervallet 0-35 cm. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till fibblor, teveronika, fingerört och smultron för att gynna de rödlistade arter som är funna på området. Skötsel: Området ska under det första året och under minst två påföljande år slåttras två gånger per säsong. Första slåttern ska ske mellan 10 juni och 20 juni, och den andra slåttern mellan 15 juli och 1 augusti. När vegetationshöjden och artsammansättningen förbättras till att uppnå maximalt 35 cm och flera lågväxta torrmarksarter kan hittas på området ska området slåttras årligen efter 15 juli. Slåttrat material ska transporteras bort från området. 3
Bollnäs Ängssolbi Dufourea dentiventris Artens samlar pollen från främst liten blåklocka, men även från andra arter i släktet Campanula. Trädsvampbaggen Triplax rufipes Arten lever i trädsvampar på lövträd. Främst träffar man på arten i svampar som tillhör släktet Pleurotus på björk, asp, lind och bok. Svamparna växer ofta nära marken på stående ofta levande men skadade träd. Beskrivning: Området har en varierad delvis lågvuxen och konkurrenssvag flora som bitvis är gles och blottar öppen sand. Mål: Den lågvuxna, glesa och konkurrenskänsliga bangårdsfloran ska gynnas. Vegetationshöjden ska variera mellan 0-40 cm inom området. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till liten blåklocka, men även andra arter i släktet Campanula. Gamla lövträd med svampangrepp nere vid basen på stammarna ska sparas för att gynna trädsvampbaggen. Om man anser att träden utgör en fara för trafik mm kan man toppkapa träden och låta dem stå kvar. Skötsel: Området ska slåttras årligen efter den 15 juli. Sly och buskar ska röjas årligen mellan 15 augusti och 15 september. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. Beskrivning: Området har en uppväxt bangårdsflora. Mål: Området har en bangårdsflora som ska gynnas genom årlig skötsel. Vegetationshöjden ska variera mellan 0-50 cm. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till liten blåklocka, men även andra arter i släktet Campanula. Gamla lövträd med svampangrepp nere vid basen på stammarna ska sparas för att gynna trädsvampbaggen. Om man anser att träden utgör en fara för trafik mm kan man toppkapa träden och låta dem stå kvar. Skötsel: Bangårdsfloran ska gynnas genom årlig slåtter efter den 15 juli. Slåttrat material ska transporteras bort från området. Beskrivning: Området har en uppväxt flora med flertalet konkurrenskraftiga näringsgynnade arter. Området är näringsrikt och slänter vända mot norr. Mål: Områdets blommade buskar såsom rosor och videbuskage ska sparas. Skötsel: Sly och busk ska röjas årligen mellan 15 augusti och 15 september. Röjt material ska transporteras bort från området. 4
Delområde 4: Beskrivning: Området har en varierad bangårdsflora, men vid vägbron som går över järnvägen finns en sydslänt där vegetationen är hög och artfattig. Mål: Sydslänten ska restaureras för att gynna en gles bangårdsflora i sydläge, på resterande delområdet ska bangårdsfloran gynnas genom årlig skötsel. Vegetationshöjden ska variera inom området inom intervallet 0-30 cm. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till liten blåklocka, men även andra arter i släktet Campanula. Gamla lövträd med svampangrepp nere vid basen på stammarna ska sparas för att gynna trädsvampbaggen. Om man anser att träden utgör en fara för trafik mm kan man toppkapa träden och låta dem stå kvar. Skötsel: Initialt ska under första året sydslänten slåttras två gånger (15 juni-1 juli samt 15 juli-15 augusti). Detta ska ske årligen i tre år eller tills vegetationshöjden varierar mellan 0-30 cm. Därefter sker årlig sen skötsel (efter 15 juli). På den övriga delen av området ska slåtter ske en gång per år efter den 15 juli. Slåttrat material ska transporteras bort från området. Borlänge Myrstekel Tiphia minuta Beskrivning: Området har en lågvuxen bangårdsflora som domineras av getväppling. Mål: Områdets bangårdsflora ska gynnas genom att vegetationen hålls kort, mellan 0-30 cm. Skötsel: Området ska slåttras efter 15 juli årligen. Slåttrat material ska transporteras bort från området. Beskrivning: Området har en varierad bangårdsflora. Mål: En lågvuxen bangårdsflora ska gynnas och utvecklas. Vegetationshöjden ska variera inom området år inom intervallet 0-50 cm. Skötsel: Området ska slåttras efter 15 juli årligen. Slåttrat material ska transporteras bort från området. Beskrivning: På området finns tendenser till igenväxning i form av busk och sly. En frisk till torr bangårdsflora finns på området, men hotas av igenväxning. Mål: Områdets bangårdsflora ska gynnas genom röjning av all busk och sly på området. Vegetationshöjden ska variera inom området inom intervallet 0 till 40 cm. Inget sly eller busk ska förekomma på området. Skötsel: Busk och sly ska årligen röjas mellan 15 augusti och 15 september. Området ska slåttras årligen efter den 15 juli. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. 5
Delområde 4: Beskrivning: Området har en intressant lågvuxen frisk bangårdsflora men här finns även uppväxande busk och sly. Mål: Bangårdsfloran ska gynnas, i synnerhet konkurrenssvaga och lågväxande ängsarter. Den pågående igenväxningen på området ska stävjas och busk och sly tas bort men blommande buskar såsom videbuskage och rosor ska sparas. Vegetationshöjden ska variera mellan 0-40 cm inom området. Skötsel: Busk och sly röjs årligen mellan 15 augusti och 15 september. Området ska årligen slåttras efter 15 juli. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. Fagersta Mindre blåvinge Cupido minimus Mindre blåvinge är beroende av den torrmarks- och kalkgynnade värdväxten getväppling, Anthyllis vulneraria. Getväppling är en indikatorart för värdefulla torrmarksmiljöer med bra lokalklimat för flera rödlistade fjärilsarter Beskrivning: Området är i igenväxningsstadie med blomsterlupiner som dominerande art. Mål: Blomsterlupinerna på området är en invasiv art som ska utrotas på delområdet och en torr bangårdsflora ska etableras på området. Vegetationen ska variera mellan 0-30 cm inom området. Antalet blomsterlupiner ska understiga 40 blomställningar den 15 juli innan områdets flora slåttrats. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till getväppling för att gynna den rödlistade mindre blåvingen. Skötsel: Restaureringsåtgärderna sker initialt under första året i form av slåtter två gånger per år (20 juni-30 juni samt 1 juli till 20 juli) med tre veckor mellan de två slåttertillfällena. Slåttern ska ske innan blomsterlupinerna kommit i blom och påbörjat sin fröproduktion. Området slåttras tills en bangårdsflora etablerat sig och antalet blomsterlupiner understiger 40 blomställningar den 15 juli innan området slåttrats en andra gång. När antalet blomsterlupiner minskat till önskat antal slåttras området regelbundet efter den 15 juli. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. Beskrivning: Området består av en glesbevuxen sandmark med torr bangårdsflora och inslag av busk och sly. Mål: Området ska vara en glesbevuxen sandmark med torr bangårdsflora, ingen busk eller sly ska förekomma på området. Vegetationshöjden ska variera mellan 0-30 cm inom området. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till getväppling för att gynna den rödlistade mindre blåvingen. Skötsel: Under första året slåttras och röjs området efter den 15 juli. Därefter ska området röjas och slåttras vartannat år efter den 15 juli. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. 6
Beskrivning: Området består av en glesbevuxen sandmark med torr bangårdsflora. Mål: Området ska vara en glesbevuxen sandmark med torr bangårdsflora, ingen busk eller sly ska förekomma på området. Vegetationshöjden ska variera mellan 0-30 cm inom området. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till getväppling för att gynna den rödlistade mindre blåvingen. Skötsel: Under första året slåttras efter den 15 juli och röjs mellan 15 augusti och 15 september. Därefter ska området röjas och slåttras vartannat år. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. Falun Beskrivning: Området har ett sandigt underlag med gles lågvuxen vegetation. Mål: Området slåttrades under 2009 och denna skötsel ska fortsätta för att gynna den lågväxta bangårdsfloran. Vegetationshöjden ska variera mellan 0-30 cm inom området. Skötsel: Området ska slåttras årligen efter 15 juli. Slåttrat material ska transporteras bort från området. Beskrivning: Området har en hög andel öppna sandytor med en varierad bangårdsflora. Vegetationshöjden varierar stort inom området. Mål: Bangårdsfloran ska variera mellan 0-40 cm på området. Området ska ha minst tre ytor om vardera 10 m 2 med öppen vegetationsfri sand. På området ska även finnas tre sandstrukturer. Sandstrukturerna skapar mikroklimat som skiljer sig från det övriga, oftast helt plana stationsområdet. Detta gynnar många arter av insekter som är värmeälskande och gynnas av varma sandiga strukturer. Ytskrapningen gynnar konkurrenssvaga kärlväxter som kan etablera sig på den öppna sanden. Hela södra delen av sandstrukturerna ska vara solexponerad under minst 8 timmar mellan 9.00 och 19.00 varje dag under perioden april till september. Skötsel: Röjning och slåtter ska ske årligen efter 15 juli. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. Initialt under första året skapas sandstrukturer genom ditforsling av sand (natursand, ej kross: mursand blandat med finsand) som fördelas jämt på tre strukturer. Två strukturer skapas initialt under första året och ska vara i form av sandhög (2-3 meter hög, 3-4 m i diameter). En sandstruktur skapas initialt under första året och ska vara i form av sandhög eller annan form av likvärdiga dimensioner som skapar likvärdiga solexponerade sydliga slänter. Initialt under första året ytskrapas tre ytor om vardera 10 m 2. Ytskrapningen upprepas vart fjärde år. Sandstrukturerna ska placeras inom delområde ett. Beskrivning: Denna del av stationsområdet uppvisar en tendens till igenväxning genom en hög andel uppväxande busk och sly. På området finns en minskande bangårdsflora. Mål: Områdets busk och slyuppslag ska tas bort och bangårdsfloran gynnas. Artsammansättningen och antalet individer av torrmarksarter ska öka. Vegetationshöjden ska variera mellan 0-40 cm inom området. Skötsel: Området ska årligen röjas mellan 15 augusti och 15 september och slåttras efter den 15 juli. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. 7
Delområde 4: Beskrivning: Områdets sydvästra slänt har en högväxt och förhållandevis gles bangårdsflora. Mål: Den högväxta och glesa bangårdsfloran ska gynnas och igenväxning och minskad artdiversitet motverkas. Vegetationen ska vara hög men gles inom intervallet 0-100 cm. Skötsel: Området slåttras årligen efter den 15 juli. Slåttrat material ska transporteras bort från området. Ljusdal Virvelvägstekel Arachnospila opinata Arten uppges vara starkt bunden till varma och torra marker med ett inte alltför finkornigt jordartsmaterial, inklusive kalkmarker. Klöverhumla Bombus distinguendus För att samla pollen och nektar besöker klöverhumlan vickerarter Vicia spp., rödklöver Trifolium pratensis, skogsklöver Trifolium medium, getväppling Anthyllis vulneraria och vallört Symphytum spp. Ängssolbi Dufourea dentiventris Artens samlar pollen från främst liten blåklocka, men även från andra arter i släktet Campanula. Myrstekel Tiphia minuta Beskrivning: Området har en uppväxt bangårdsflora. Mål: Området har en bangårdsflora som ska gynnas genom årlig skötsel. Vegetationshöjden ska variera mellan 0-50 cm i området. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till ärtväxter samt liten blåklocka och andra arter i släktet Campanula för att gynna de rödlistade arter som är funna på området. Skötsel: Bangårdsfloran ska slåttras årligen efter den 15 juli. Slåttrat material ska transporteras bort från området. Beskrivning: Området har en torr till frisk gles bangårdsflora med inslag av sandfläckar. Mål: Områdets karaktär av gles bangårdsflora med fläckar av öppen sand ska gynnas. Vegetationshöjden ska variera inom området inom intervallet 0-30 cm. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till ärtväxter samt liten blåklocka och andra arter i släktet Campanula för att gynna de rödlistade arter som är funna på området. Skötsel: Under det första året ska området slåttras efter 15 juli, därefter ska området slåttras vartannat år. Slåttrat material ska transporteras bort från området. Beskrivning: Området är torrt och har en gles bangårdsflora, i norra delen av området finns en sydslänt. Mål: Vegetationen i sydslänten ska hållas på en låg nivå (under 15 cm) för att gynna bobyggande insekter och gles lågväxande bangårdsflora. Vegetationshöjden ska variera inom området inom intervallet 0-30 cm. I sydslänten ska vegetationshöjden variera mellan 0-15 cm. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till ärtväxter samt liten blåklocka och andra arter i släktet Campanula för att gynna de rödlistade arter som är funna på området. Skötsel: Under det först året ska området slåttras efter den 15 juli, därefter ska området slåttras vartannat år efter den 15 juli. Slåttrat material ska transporteras bort från området. 8
Ludvika Finmovägstekel Arachnospila abnormis Arten uppträder ofta på sorterade lätta jordar. Stekeln bytesspindel är krabbspindel. Finmovägstekeln hotas framför allt av igenväxning och beskuggning av sandjordar. Eftersom de fina sandjordarna snabbt växer igen i frånvaro av störning, så är de i särskilt hög grad beroende av återkommande störning för att initialstadier ska förekomma kontinuerligt. Silvergråvecklare Eana argentana Fjärilen flyger i juli, mestadels lokalt och sällsynt på ängar och betesmarker, gärna vid stränder. Larven förmodas leva på gräs i juni Mindre blåvinge Cupido minimus Mindre blåvinge är beroende av den torrmarks- och kalkgynnade värdväxten getväppling, Anthyllis vulneraria. Getväppling är en indikatorart för värdefulla torrmarksmiljöer med bra lokalklimat för flera rödlistade fjärilsarter. Sotnätfjäril Melitaea diamina Arten är helt knuten till vänderotsväxter (Valerianaceae). I Mellansverige främst på flädervänderot Valeriana sambucifolia. Beskrivning: I nordvästra delen breder kanadensiskt gullris ut sig. Denna art är invasiv och bildar ofta täta bestånd. I den södra delen av delområdet växer en torr till frisk bangårdsflora. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till getväppling och vänderotsväxter för att gynna de rödlistade arter som är funna på området. Mål: Kanadensiskt gullris är en invasiv art som ska utrotas på området. I området är vegetationshöjden hög och ska minskas genom intensivare skötsel till 0 till 40 cm. En bangårdsflora ska etableras på området. Området slåttras två gånger per säsong tills en frisk bangårdsflora etablerat sig och antalet kanadensiska gullris understiger 40 blomställningar den 15 juli (före andra slåttertillfället). Beskrivning: Restaureringsåtgärderna under första året sker i form av slåtter två gånger per år (15 juni - 1 juli samt 1 juli - 20 juli, med minst tre veckor mellan slåttertillfällena) innan det kanadensiska gullriset kommit i blom och startar sin fröproduktion. De delar av området som inte har täta bestånd av kanadensiskt gullris ska årligen slåttras efter den 15 juli. Slåttrat material ska transporteras bort från området. Beskrivning: Området har torr lågväxande bangårdsflora. Mål: En lågvuxen bangårdsflora med vegetationshöjd mellan 0-30 cm ska gynnas och utvecklas. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till getväppling och vänderotsväxter för att gynna de rödlistade arter som är funna på området. Skötsel: Området ska slåttras årligen efter 15 juli. Slåttrat material ska transporteras bort från området. Beskrivning: Området har torr gles lågväxande bangårdsflora med hög andel vegetationsfria ytor. Mål: Den lågvuxen bangårdsflora ska gynnas och utvecklas. Vegetationshöjden ska variera på området inom intervallet 0-30 cm. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till getväppling och vänderotsväxter för att gynna de rödlistade arter som är funna på området. Skötsel: Området ska röjas och slåttras vartannat år efter 15 juli. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. 9
Delområde 4: Beskrivning: Området har en värdefull flora som är viktig för insekter. Getväppling, värdväxt för mindre blåvinge, finns i stor mängd, och ska gynnas genom lämpliga åtgärder. Mål: Den lågväxande, glesa bangårdsfloran ska gynnas genom att begränsa vegetationshöjden inom intervallet 0-40 cm. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till getväppling och vänderotsväxter för att gynna de rödlistade arter som är funna på området. För att gynna konkurrenssvaga arter ska två vegetationsfria ytor om vardera 10 m 2 ska skapas på området genom att ytskrapning. Beskrivning: Området ska årligen röjas mellan 15 augusti och 15 september och slåttras efter 15 juli. Under första året skapas vegetationsfria ytor på området genom ytskrapning. Ytskrapningen upprepas vart femte år. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. Delområde 5: Beskrivning: Området har en uppväxt frisk bangårdsflora. Mål: Bangårdsfloran ska gynnas och antalet torrmarksarter öka genom årlig sen skötsel. Vegetationshöjden ska variera inom området inom intervallet 0-50 cm. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till getväppling och vänderotsväxter för att gynna de rödlistade arter som är funna på området. Skötsel: Området ska årligen slåttras efter 15 juli. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. Ockelbo Finmovägstekel Arachnospila abnormis Arten uppträder ofta på sorterade lätta jordar. Stekeln bytesspindel är krabbspindel. Finmovägstekeln hotas framför allt av igenväxning och beskuggning av sandjordar. Eftersom de fina sandjordarna snabbt växer igen i frånvaro av störning, så är de i särskilt hög grad beroende av återkommande störning för att initialstadier ska förekomma kontinuerligt. Klöverhumla Bombus distinguendus För att samla pollen och nektar besöker klöverhumlan vickerarter Vicia spp., rödklöver Trifolium pratensis, skogsklöver Trifolium medium, getväppling Anthyllis vulneraria och vallört Symphytum spp. Ängssolbi Dufourea dentiventris Artens samlar pollen från främst liten blåklocka, men även från andra arter i släktet Campanula. Droppgökbi Nomada guttulata Droppgökbiet är parasit på blodsandbiet Andrena labiata. Blodsandbiet samlar pollen från flera olika blommor, men tycks ha en särskild förkärlek för pollen från teveronika Veronica chamedrys. Blodsandbiet samlar även pollen från fingerörter Potentilla sp. och smultron Fragaria sp. Delområde1: Beskrivning: Området har en frisk bangårdsflora. Mål: Bangårdsfloran ska gynnas och antalet ängsarter öka genom årlig sen skötsel. Vegetationshöjden ska variera inom området inom intervallet 0-50 cm. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till ärtväxter, teveronika, smultron och fingerörter. Likaså ska mindre blåklocka och andra arter i släktet Campanula gynnas. Skötsel: Området ska årligen slåttras efter 15 juli. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. 10
Beskrivning: Området har öppna sandytor och gles lågvuxen bangårdsflora. Mål: Områdets bangårdsflora ska gynnas och utvecklas och genom kontinuerlig skötsel. Vegetationshöjden ska variera inom området inom intervallet 0-30 cm. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till ärtväxter, teveronika, smultron och fingerörter. Likaså ska mindre blåklocka och andra arter i släktet Campanula gynnas. Skötsel: Under första året röjs busk och sly mellan 15 augusti och 15 september, därefter upprepas röjningen vartannat år under ovan nämnda period. Under första året slåttras den lågbevuxna vegetationen efter den 15 juli, området slåttras därefter vartannat år. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. Beskrivning: Områdets har en torrmarksflora med inslag av öppna sandfläckarna. Mål: Den torra bangårdsfloran ska gynnas genom kontinuerlig skötsel. Det torra sandiga området ska ha en låg vegetationshöjd inom intervallet 0 till 30 cm. Busk och sly ska minskas till 5 % av delområdets area. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till ärtväxter, teveronika, smultron och fingerörter. Likaså ska mindre blåklocka och andra arter i släktet Campanula gynnas. Skötsel: Under första året ska området slåttras efter den 15 juli och röjas mellan 15 augusti och 15 september. Därefter ska skötseln ske vartannat år. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. Sala Ängssolbi Dufourea dentiventris Artens samlar pollen från främst liten blåklocka, men även från andra arter i släktet Campanula. Droppgökbi Nomada guttulata Droppgökbiet är parasit på blodsandbiet Andrena labiata. Blodsandbiet samlar pollen från flera olika blommor, men tycks ha en särskild förkärlek för pollen från teveronika Veronica chamedrys. Blodsandbiet samlar även pollen från fingerörter Potentilla sp. och smultron Fragaria sp. Myrstekel Tiphia minuta Beskrivning: Delar av området har en fuktig prägel med flertalet uppväxta videbuskage. De torra delarna i området hyser en torr till frisk bangårdsflora. Mål: Områdets videbuskage och blommande buskar ska sparas medan övriga trädslag ska minskas. De torra delarna av delområdet ska ha en torr till frisk ängsflora med vegetationshöjd inom intervallet 0-30 cm. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till teveronika, fingerörter, smultron samt blåklockor och andra arter i släktet Campanula för att gynna rödlistade arter som är funna på området. Skötsel: Under första året ska busk och sly röjas mellan 15 augusti och 15 september, därefter ska området röjas vartannat år. Bangårdsfloran ska årligen slåttras efter den 15 juli. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. Inga körskador får uppstå på området. 11
Beskrivning: Vid lokstallet sköts området på ett varierat sätt av föreningen som använder området. Mål: Floran på området är varierad, med variationer i vegetationshöjd och artsammansättning. Vegetationshöjden på plana delar av området ska variera mellan 0-30 cm. På jordhögar och andra kuperade strukturer ska vegetationen variera mellan 0-100 cm. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till teveronika, fingerörter, smultron samt blåklockor och andra arter i släktet Campanula för att gynna rödlistade arter som är funna på området. Skötsel: Busk och sly ska röjas varje år mellan 15 augusti och 15 september. Plana delar av området ska årligen slåttras efter 15 juli. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. Beskrivning: Sala stationsområdet har flertalet spår som idag inte är i bruk. I dessa spår växer det tätt med busk och sly. Mål: På området ska en torr till frisk bangårdsflora etableras. Vegetationshöjden ska variera mellan 0 till 30 cm. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till teveronika, fingerörter, smultron samt blåklockor och andra arter i släktet Campanula för att gynna rödlistade arter som är funna på området. Skötsel: Området ska röjas årligen mellan 15 augusti till 15 september. Det uppväxta slyuppslaget och buskaget ska röjas bort i tre etapper med början det första året, en tredjedel varje år tills området är fritt från sly och busk. Det är viktigt ta bort röjt material från området. På resterande del av området ska restaureringsåtgärderna ske initialt under första året i form av slåtter två gånger per år (20 juni-30 juni samt 1 juli till 20 juli) med tre veckor mellan de två slåttertillfällena i tre år eller tills vegetationen uppnår en maximal vegetationshöjd av 30 cm den 20 juli (innan andra slåttern genomförts). När vegetationen minskats till 0-30 cm ska området slåttras årligen efter 15 juli. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. Delområde 4: Beskrivning: Delområdet har en fuktig prägel med flertalet uppväxta videbuskage. Mål: Områdets videbuskage ska sparas medan andra trädslag ska minskas. Skötsel: Busk och sly ska initialt röjas första året, därefter ska röjning ske vartannat år. Videväxter och blommande buskar ska sparas. Röjt material ska transporteras bort från området. Inga körskador får uppstå på området. Delområde 5: Beskrivning: Området har en uppväxt frisk bangårdsflora. Mål: Bangårdsfloran ska gynnas och antalet ängsarter öka genom årlig sen skötsel. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till teveronika, fingerörter, smultron samt blåklockor och andra arter i släktet Campanula för att gynna rödlistade arter som är funna på området. Vegetationshöjden ska variera inom intervallet 0-50 cm. Skötsel: Området ska årligen slåttras efter 15 juli. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. 12
Sandviken Ängssolbi Dufourea dentiventris Artens samlar pollen från främst liten blåklocka, men även från andra arter i släktet Campanula. Blodsandbi Andrena labiata Blodsandbiet samlar pollen från flera olika blommor, men tycks ha en särskild förkärlek för pollen från teveronika Veronica chamedrys. Blodsandbiet samlar även pollen från fingerörter Potentilla sp. och smultron Fragaria sp. Droppgökbi Nomada guttulata Droppgökbiet är parasit på blodsandbiet Andrena labiata. Finmovägstekel Arachnospila abnormis Arten uppträder ofta på sorterade lätta jordar. Stekeln bytesspindel är krabbspindel. Finmovägstekeln hotas framför allt av igenväxning och beskuggning av sandjordar. Eftersom de fina sandjordarna snabbt växer igen i frånvaro av störning, så är de i särskilt hög grad beroende av återkommande störning för att initialstadier ska förekomma kontinuerligt. Ängstapetserarbi Megachile pyrenaea Beskrivning: Området har en torr till frisk bangårdsflora. Mål: Bangårdsfloran på området ska gynnas. Vegetationshöjden ska variera inom intervallet 0-40 cm. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till mindre blåklockor och andra arter i släktet Campanula samt teveronika, fingerört och smultron för att gynna de rödlistade arter som är funna på området. Skötsel: Området ska årligen slåttras efter 15 juli. Slåttrat material ska transporteras bort från området. Beskrivning: Området har torr lågväxande bangårdsflora. Mål: En lågvuxen bangårdsflora ska gynnas och utvecklas. Vegetationshöjden ska variera inom intervallet 0-40 cm. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till mindre blåklockor och andra arter i släktet Campanula samt teveronika, fingerört och smultron för att gynna de rödlistade arter som är funna på området. Skötsel: Området ska slåttras årligen efter 15 juli. Slåttrat material ska transporteras bort från området. Beskrivning: Området har en torr till frisk bangårdsflora. Mål: Bangårdsfloran ska gynnas genom årlig sen skötsel. Vegetationshöjden ska variera inom intervallet 0-40 cm. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till mindre blåklockor och andra arter i släktet Campanula samt teveronika, fingerört och smultron för att gynna de rödlistade arter som är funna på området. Skötsel: Området ska årligen slåttras efter 15 juli. Slåttrat material ska transporteras bort från området. Delområde 4: Beskrivning: Området har en torr till frisk bangårdsflora. Mål: På området ska bangårdsfloran gynnas. Vegetationshöjden ska variera inom intervallet 0-40 cm. Skötsel: Området ska årligen slåttras efter 15 juli. Slåttrat material ska transporteras bort från området. 13
Sundsvall Virvelvägstekel Arachnospila opinata Arten uppges vara starkt bunden till varma och torra marker med ett inte alltför finkornigt jordartsmaterial, inklusive kalkmarker. Westerlunds vägstekel Arachnospila westerlundi Westerlunds vägstekel är en sandmarks- och värmeälskande art. Stekelns bytesspindel är okänd. Klöverhumla Bombus distinguendus Vickerarter Vicia spp., rödklöver Trifolium pratensis, skogsklöver Trifolium medium, getväppling Anthyllis vulneraria och vallört Symphytum spp. är ofta besökta pollen- och nektarresurser. Ängssolbi Dufourea dentiventris Artens samlar pollen från främst liten blåklocka, men även från andra arter i släktet Campanula. Beskrivning: Området har delvis en uppväxt vegetation med inblandning av sly och busk som indikerar igenväxning. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till ärtväxte samt mindre blåklocka och andra arter i släktet Campanula för att gynna de rödlistade arter som är funna på området. Mål: Områdets bangårdsflora ska gynnas och artsammansättningen förändras till lågväxta torrmarksarter. Vegetationshöjden ska variera mellan 0-40 cm. Skötsel: Området ska årligen röjas och slåttras efter 15 juli. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. Beskrivning: Området har en torrmarksflora med flertalet träd och en mindre mängd sly och buskar. I norra delen av området finns en sydslänt med låg vegetation. Mål: Bangårdsfloran ska gynnas och busk och sly ska röjas årligen för att förhindra igenväxning. I sydslänten ska en vegetationsfri yta av 20 m 2 skapas genom ytskrapning för att gynna bobyggande insekter och konkurrenskänsliga kärlväxter. Vegetationshöjden ska variera inom intervallet 0-35 cm. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till ärtväxte samt mindre blåklocka och andra arter i släktet Campanula för att gynna de rödlistade arter som är funna på området. Skötsel: I sydslänten ska under det första året ytskrapas. Sydslänten ytskrapas därefter vart 5:e år. Området ska årligen röjas och slåttras efter den 15 juli. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. Beskrivning: Området har en sandig/grusig karaktär som är attraktiv för sandlevande insekter. Mål: Områdets sand/grus ska vara blottad och tillgänglig för bobyggande insekter och bangårdsflora. Skötsel: Årlig röjning mellan 15 juli och 15 september av uppväxande busk och sly. Röjt material ska transporteras bort från området. 14
Delområde 4: Beskrivning: Området har torr till frisk bangårdsflora. Mål: Områdets bangårdsflora ska gynnas genom årlig skötsel. Vegetationshöjden ska variera mellan 0-40 cm. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till ärtväxte samt mindre blåklocka och andra arter i släktet Campanula för att gynna de rödlistade arter som är funna på området. Skötsel: Området ska årligen röjas och slåttras efter 15 juli. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. Sveg Klöverhumla Bombus distinguendus För att samla pollen och nektar besöker klöverhumlan vickerarter Vicia spp., rödklöver Trifolium pratensis, skogsklöver Trifolium medium, getväppling Anthyllis vulneraria och vallört Symphytum spp. Beskrivning: Området har öppna sandytor och gles lågvuxen torrbangårdsflora. Mål: Områdets bangårdsflora ska gynnas och utvecklas. Vegetationshöjden ska variera inom intervallet 0-30 cm. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till ärtväxter för att gynna den rödlistade klöverhumlan. Skötsel: Busk och sly röjs vartannat år mellan 15 augusti och 15 september, röjningen sker initialt under första året. Den lågbevuxna vegetationen ska gynnas genom slåtter efter den 15 juli vartannat år, slåttern sker initialt under det första året. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. Beskrivning: Området har öppna sandytor och gles lågvuxen bangårdsflora. Mål: Områdets bangårdsflora ska gynnas och utvecklas. Vegetationshöjden ska variera inom intervallet 0-30 cm. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till ärtväxter för att gynna den rödlistade klöverhumlan. Skötsel: Busk och sly röjs vartannat år mellan 15 augusti och 15 september, röjningen sker initialt under första året. Den lågbevuxna vegetationen ska gynnas genom slåtter efter den 15 juli vartannat år, slåttern sker initialt under första året. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. Söderhamn Delområde1: Beskrivning: Längs med det gamla järnvägsspåret har sly och buskar bildat ett buskage i det torra sandiga området. Mål: Området ska restaureras till ett busk- och slyfritt område med bangårdsflora och öppna sandfläckar. Skötsel: Området ska röjas årligen mellan 15 augusti till 15 september. Det uppväxta slyuppslaget och buskaget ska röjas bort i tre etapper, en tredjedel varje år tills området är fritt från sly och busk. Området röjs därefter årligen mellan 15 augusti och 15 september. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. När en bangårdsflora etablera sig på 20 % av delområdet ska området slåttras efter 15 juli vartannat år. 15
Beskrivning: Sydslänten på området hyser en intressant hög flora. Området påvisar tendenser till igenväxning. Mål: Den högvuxna bangårdsfloran ska gynnas genom kontinuerlig skötsel. Vegetationen ska variera mellan 0-100 cm. Vid röjning ska blommande buskar sparas. Skötsel: Området ska röjas årligen mellan 15 augusti till 15 september. Området ska slåttras årligen efter 15 juli. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. Beskrivning: Området har en uppväxt flora Mål: På området ska artrikedomen i floran öka och bangårdsfloran gynnas. Vegetationshöjden ska variera inom intervallet 0-50 cm.vid röjning ska blommande buskar sparas. Skötsel: Området ska årligen röjas mellan 15 augusti till 15 september. Området ska slåttras årligen efter 15 juli. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. Västerås Blodsandbi Andrena labiata Blodsandbiet samlar pollen från flera olika blommor, men tycks ha en särskild förkärlek för pollen från teveronika Veronica chamedrys. Blodsandbiet samlar även pollen från fingerörter Potentilla sp. och smultron Fragaria sp. Droppgökbi Nomada guttulata Droppgökbiet är parasit på blodsandbiet Andrena labiata. Klöverhumla Bombus distinguendus För att samla pollen- och nektar besöker klöverhumlan vickerarter Vicia spp., rödklöver Trifolium pratensis, skogsklöver Trifolium medium, getväppling Anthyllis vulneraria och vallört Symphytum spp. Ängssolbi Dufourea dentiventris Artens samlar pollen från främst liten blåklocka, men även från andra arter i släktet Campanula. Bladbaggen Psylliodes brisouti Artens värdväxt och habitatkrav är ofullständigt utredda. Beskrivning: På området finns en sydvänd slänt med låg bangårdsflora. Mål: Området ska öppnas upp och vegetationshöjden minskas kraftigt till 0-40 cm. Bangårdsflorans utbredning på området ska öka till 80-90 % på bekostnad av busk och sly. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till ärtväxter, teveronika, fingerörter och smultron samt mindre blåklocka och andra arter i släktet Campanula för att gynna de rödlistade arter som är funna på området. Vegetationshöjden i sydslänten ska vara 0-20 cm, på övriga delområdet ska vegetationen variera inom intervallet 0-40 cm. På området ska busk och sly minskas kraftig till 10 % av ytan och antalet träd ska minskas med 60 %. Blommande buskar, såsom slån, rosor, och videbuskage ska sparas för att gynna insektsfaunan. Skötsel: Delområdet slåttras årlig efter 15 juli. Initialt under första året röjs området på busk och sly samt träd fälls. Därefter sker årlig röjning mellan 15 augusti och 15 september. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. 16
Beskrivning: Ruderatmarken hyser en intressant flora. Mål: Den glesa och höga bangårdsfloran ska gynnas och busk och sly bekämpas. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till ärtväxter, teveronika, fingerörter och smultron samt mindre blåklocka och andra arter i släktet Campanula för att gynna de rödlistade arter som är funna på området. Trädbeståndet ska minskas med 50 %. Blommande buskar, såsom slån, rosor, och videbuskage ska sparas för att gynna insektsfaunan. Skötsel: Området ska årligen röjas och slåttras efter 15 juli. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. Beskrivning: Området har en varierad vegetationshöjd som ger en mångfald till området. Mål: Områdets varierade vegetationshöjd och skötsel ger en intressant bangårdsflora som ska gynnas. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till ärtväxter, teveronika, fingerörter och smultron samt mindre blåklocka och andra arter i släktet Campanula för att gynna de rödlistade arter som är funna på området. Skötsel: Området ska årligen röjas och slåttras efter 15 juli. En minskning av vegetationshöjden på delar av området som en följd av användning av området som upplag av diverse material (pågick under 2009) ska fortsätta. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. Delområde 4: Beskrivning: Området har torr, gles bangårdsflora med öppna sandfläckar. Mål: Områdets bangårdsflora ska gynnas. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till ärtväxter, teveronika, fingerörter och smultron samt mindre blåklocka och andra arter i släktet Campanula för att gynna de rödlistade arter som är funna på området. Vegetationshöjden ska variera mellan 0-30 cm. Skötsel: Området ska slåttras efter 15 juli vartannat år. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. Delområde 5: Beskrivning: Området har en uppväxt bangårdsflora och uppväxt videbuskage. Mål: Områdets bangårdsflora ska gynnas och videväxter sparas. På stationsområdet ska särskild hänsyn tas till ärtväxter, teveronika, fingerörter och smultron samt mindre blåklocka och andra arter i släktet Campanula för att gynna de rödlistade arter som är funna på området. Skötsel: Området ska initialt slåttras efter 15 juli första årer, därefter ska området slåttras efter 15 juli vartannat år. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. 17
Ånge Finmovägstekel Arachnospila abnormis Arten uppträder ofta på sorterade lätta jordar. Stekeln bytesspindel är krabbspindel. Finmovägstekeln hotas framför allt av igenväxning och beskuggning av sandjordar. Eftersom de fina sandjordarna snabbt växer igen i frånvaro av störning, så är de i särskilt hög grad beroende av återkommande störning för att initialstadier ska förekomma kontinuerligt. Kortvingen Lordithon pulchellus Knuten till svampar växande på död ved. Påträffad på murkna björk- och barrträdsstammar i fuktigt läge. Beskrivning: Området har öppna sandytor och gles lågvuxen bangårdsflora. Mål: Områdets bangårdsflora ska gynnas och utvecklas. På delar av området (runt den sydöstra platsen för insektsfällor) ska sly och busk röjas för att förhindra en pågående igenväxning. Busk och sly skall minskas till 20 % av områdets area. Vegetationshöjden ska variera inom intervallet 0-30 cm. Skötsel: Busk och sly röjs varje år mellan 15 augusti och 15 september. Den lågbevuxna vegetationen ska gynnas genom slåtter efter den 15 juli vartannat år, initialt slåttras området under första året. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. Beskrivning: Området har en torr till frisk bangårdsflora med sly och busk. Mål: Områdets friska och torra bangårdsflora ska gynnas genom årlig skötsel. Vegetationshöjden ska variera mellan 0-50 cm. Områdets busk och sly ska minskas till 40 % av områdets area. Skötsel: Floran ska årligen slåttras efter den 15 juli. Röjning ska ske årligen mellan 15 augusti och 15 september. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. Beskrivning: På sydöstra delen av området breder en lågväxande gles torrmarksflora ut sig. Området uppvisar tendenser till igenväxning genom uppslag av busk och sly. Mål: Bangårdsfloran på området ska gynnas och utvecklas. Områdets busk och sly ska minskas till 10 % av områdets area. Vegetationshöjden ska variera mellan 0-30 cm. Skötsel: Röjning ska ske årligen mellan 15 augusti och 15 september. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. Bandel Fagersta Bandel 313: 205,9 till 207,4 km Beskrivning: Skärningen mellan väg och järnväg har en torr till frisk bangårdsflora med sandblottor. Mål: Bangårdsfloran på området ska gynnas och utvecklas. Busk och sly ska inte förekomma på området. Vegetationshöjden ska variera mellan 0-30 cm. Skötsel: Floran ska årligen slåttras efter den 15 juli. Busk och sly ska röjas årligen mellan 15 augusti och 15 september. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. 18
Bandel Hofors Bandel 312: 195,8 till 198,9 km Skyddsvärda arter funna på området: Ängssolbi Dufourea dentiventris Artens samlar pollen från främst liten blåklocka, men även från andra arter i släktet Campanula. Beskrivning: På delområde skär järnvägen en mindre grusväg. Slänterna vid skärningen har en frisk till fuktig bangårdsflora som visar tendenser till igenväxning. Mål: Bangårdsfloran ska gynnas och utvecklas, vegetationshöjden ska variera mellan 0-40 cm. Särskild hänsyn tas till mindre blåklocka och andra arter i släktet Campanula för att gynna ängssolbiet. Skötsel: Restaureringsåtgärderna i form av slåtter ska utföras två gånger per år (15 juni-1 juli samt 1 juli-20 juli med tre veckors mellan slåttertillfällena). Området slåttras inom nämnda intervall i tre år eller tills bangårdsflora har en vegetationshöjd mellan 0-40 cm tre veckor efter första slåttertillfället. Därefter ska området årligen slåttras efter den 15 juli. Slåttrat material ska transporteras bort från området. Beskrivning: På delområdet skär en grusväg järnvägslinjen och i skärningen har en torr till frisk bangårdsflora etablerat sig. Här finns även blottade sandytor. Mål: Bangårdsfloran och sandblottorna på området ska gynnas. Vegetationshöjden ska variera mellan 0-30 cm. Särskild hänsyn tas till mindre blåklocka och andra arter i släktet Campanula för att gynna ängssolbiet. Skötsel: Området ska årligen slåttras efter den 15 juli. Busk och sly ska årligen röjas mellan 15 augusti och 15 september. Slåttrat material ska transporteras bort från området. Bandel Lennheden Bandel 333: 24,3 till 25,1 km Beskrivning: I skärningen mellan väg och järnväg växer en torr bangårdsflora Mål: Bangårdsfloran på området ska gynnas. Vegetationshöjden ska variera mellan 0-30 cm. Skötsel: Området ska årligen slåttras efter den 15 juli. Busk och sly ska årligen röjas mellan 15 augusti och 15 september. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. Beskrivning: På området finns två slänter med en torr till frisk bangårdsflora. Mål: Bangårdsfloran i slänterna ska gynnas och vegetationshöjden variera mellan 0-40 cm. Skötsel: Årlig slåtter efter den 15 juli. Området ska röjas från busk och sly årligen mellan 15 augusti och 15 september. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. 19
Bandel Vattholma Bandel 434: 14,8-16,5 km Beskrivning: Den fuktiga miljön hyser en varierad flora både i och vid sidan av den lilla bäck som rinner genom området. I områdets högre vegetation påträffades snok under inventeringen. Mål: Den torra till friska ängfloran på området ska gynnas. Vegetationshöjden ska variera mellan 0-40 cm. Skötsel: Området ska årligen slåttras efter 15 juli. Busk och sly ska årligen röjas mellan 15 augusti och 15 september. Allt röjt material ska avlägsnas från området. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. Området har en fuktig karaktär och är känsligt. Inga körskador får uppstå under skötseln. Beskrivning: Vid sidan av järnvägen finns ett mycket fuktigt område med stor mängd videbuskage. Närmast rälen växer en medelhög frisk bangårdsflora Mål: Områdets bangårdsflora ska gynnas. Vegetationshöjden ska variera mellan 0-40 cm. Skötsel: Området ska årligen slåttras efter 15 juli. Busk och sly ska årligen röjas mellan 15 augusti och 15 september. Röjt och slåttrat material ska transporteras bort från området. Området har en fuktig karaktär och är känsligt. Inga körskador får uppstå under skötseln. 20
Bangårdsflora med höga värden En mångfald av vanliga och sällsynta arter är starkt kopplade till bangårdar och banvallar och hittas i Sverige huvudsakligen i dessa miljöer. Orsaken till den starka kopplingen till denna miljö varierar mellan arterna, men gemensamt för dem är deras preferenser för en sandig, torr och konkurrensfattig miljö. De flesta bangårdsorganismerna är arter som är eller tills nyligen har haft en koppling till odlingslandskapets ruderatområden. I dag finns endast få miljöer i odlingslandskapet med varma, torra och sandiga blomrika miljöer och därför har dessa arter i dag sin huvudsakliga svenska utbredning i järnvägsmiljöer. Nedan finns en förteckning över kärlväxter som är karakteristiska för eller ofta hittas i bangårdsmiljöer. Tabell 1. Indikatorer för höga botaniska värden i stationsmiljöer. Indikatorerna visar att platsen är, eller har potential för att bli, en plats med flera olika hotade växtarter. Botaniska indikatorer Nisch Förrymda växter (kulturväxter) Krassingar Lepidium* Norsk fingerört Potentilla norvegica Sandkrassing Teesdalia nudicaulis*, Sand/taklosta Anisantha sterilis/tectorum Småsporre Chaenorhinum minus*, Taggsallat Lactuca serriola Törlar Euphorbia Sandvita Berteroa incana Resedor Reseda Nattljus Oenothera Kungsljus Verbascum Bangyllen Barbarea vulgaris ssp. Vulgaris *Dessa arter kan vara svåra att hitta då de är små och har oansenliga blommor Indikerar ofta värdefull ruderatmark Ofta sällsynt, typisk för varma sandmarker Typisk för varma sandmarker Sällsynt, typisk för varma sandmarker Typisk för varma sandmarker Sällsynt, typisk för varma sandmarker Typisk för ruderatmark Ruderatmark och vissa arter är sällsynta Typisk för stationsområden med höga värden Sällsynt i sig samt kopplad till höga värden Sällsynta utanför stationsområden. Typiska för störda och varma sandmarker Sällsynt, förekommer främst i spårmiljöer 21