WWF-Canon/Simon Rawles

WWF-Canon/Simon Rawles WWFs effektrapport till FRII 2016 1

1. Vad WWF vill uppnå Planeten Jorden och dess ekosystem står inför hot och utmaningar av en omfattning som vi människor aldrig tidigare har skådat. Vi lever som om vi har en extra planet till vårt förfogande. Vi använder i dag 50 procent mer resurser än vad planeten producerar. Men vi har faktiskt ett val. Vi kan skapa en ljus framtid som levererar mat, vatten och energi för de 9 10 miljarder som kommer att leva på jorden år 2050. Detta utan att förlora viktiga ekosystem och biologisk mångfald. WWFs uppdrag är att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen genom att: Bevara världens biologiska mångfald Verka för att förnybara naturresurser används på ett hållbart sätt och den nytta de ger fördelas jämlikt Minska föroreningar och ohållbar konsumtion. WWFs vision om att säkra en framtid där människor lever i harmoni med naturen är mer angelägen än någonsin tidigare. Det globala WWF-nätverket har därför enats om tre övergripande ambitioner: att katalysera förändring av global betydelse för en ekologiskt hållbar utveckling att säkra framtiden för de mest värdefulla livsmiljöerna och den biologiska mångfalden i världen att minska mänsklighetens ekologiska fotavtryck. WWF har slagit fast två övergripande mål till år 2050 med delmål till år 2020 ett för biologisk mångfald och ett för ekologiska fotavtryck. Biodiversitetsmålen De mest unika naturmiljöerna är bevarade och erbjuder en hållbar framtid för alla år 2050. Biologisk mångfald är bevarad och väl förvaltad i världens mest värdefulla naturmiljöer. Populationerna av de ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt mest betydelsefulla arterna är livskraftiga till år 2020. Fotavtrycksmålen Mänsklighetens globala fotavtryck ryms inom jordens kapacitet att underhålla liv och jordens naturliga resurser är rättvist fördelade år 2050. Det globala fotavtrycket är mindre än det var år 2000 och visar en nedåtgående trend, speciellt när det gäller produktion av energi, grödor samt vattenanvändning år 2020. 2

WWFs förändringsteori för att nå målen till 2050 För att nå dessa övergripande mål behöver en hållbar omställning ske genom en rad praktiska handlingar: Leda investeringsströmmar från det som orsakar miljöproblem till lösningarna. Fatta rättvisa, långsiktiga och miljömedvetna beslut om hur vi ska förvalta de resurser vi gemensamt förfogar över. Bevara vårt återstående naturkapital samt skydda och restaurera viktiga ekosystem och livsmiljöer. Producera bättre och mer resurssnålt och konsumera smartare. Figur 1: WWFs förändringsteori sammanfattas i denna schematiska bild över vad som krävs för att nå WWFs övergripande vision. WWFs globala målområden och drivkrafter 1 För att fokusera verksamheten och mer koordinerat driva de transformella förändringar som krävs i enlighet med WWFs förändringsteori och för att nå de övergripande målen till 2050 har WWF formerat sitt arbete inom sex målområden. 1 Mål och indikatorer för globala målområden och drivkrafter kommer att färdigställas under 2o17. I takt med att detta blir klart kommer dessa mål och indikatorer även att integreras med Världsnaturfondens verksamhet. 3

WWF har även inom ramen för sin förändringsteori lyft vikten av att organisationen fokuserar mer på de drivkrafter som starkt påverkar möjligheten att nå de sex globala målen. Drivkrafterna bör ses primärt som verktyg för att bidra till att nå de globala målområdena. Sex globala målområden WWF kommer att fokusera på arbete inom sex utvalda globala målområden fram till 2025 för att uppnå uppsatta mål och delmål: Skog Världens viktigaste skogar och dess nytta för mänskligheten är stärkt och bevarad Klimat & energi En global omställning mot en förnybar, hållbar och klimatsäkrad framtid har uppnåtts Hav Världens viktigaste fisken och havsekosystem är produktiva och hållbara samt bidrar till bättre levnadsförhållanden och ökad biologisk mångfald Arter Världens mest hotade vilda arter är bevarade och ökar i antal Vatten Sötvattenekosystem och flödesregimer i prioriterade avrinningsområden tillhandahåller vatten för människor och natur Mat En hållbar livsmedelskedja bevarar vår natur och upprätthåller livsmedelstrygghet Tre avgörande drivkrafter De tre drivkrafter som påverkar arbetet inom de sex målområdena är: Marknadsförändring Governance Finansiella flöden Agenda 2030, inklusive de 17 målen för hållbar utveckling (SDG), kommer att utgöra en plattform för arbetet med hållbar utveckling och för WWFs partnerskap under de närmsta 15 åren. 14 av de 17 SDG-målen och cirka 30 procent av delmålen har direkt bäring på WWFs globala målområden och drivkrafter liksom på Världsnaturfondens delmål (Se bilaga 1). WWFs arbete för att nå sina egna mål kan ses som ett samlat bidrag till att uppnå de globalt överenskomna SDG-målen. Under 2017 kommer WWFs mål och indikatorer för de globala målområdena och drivkrafterna att vidareutvecklas i nätverket för att stärka synergierna med Agenda 2030. 4

2. Världsnaturfonden verkar i följande organisatoriska sammanhang Den internationella WWF-organisationen bildades 1961 och 10 år senare grundades Världsnaturfonden WWF i Sverige. Syftet var att stärka det internationella och nationella naturvårdarbetet såväl finansiellt som genom program för praktiskt naturvårdsarbete. I dag är WWF en av världens största och mest inflytelserika miljöorganisationer med en betydligt bredare agenda kring miljö- och utvecklingsfrågor. Organisationen har globalt cirka 6 miljoner supporters och WWF-nätverket består av mer än 80 nationella organisationer och kontor som driver programverksamhet i cirka 100 länder. Inom detta nätverk, med totalt närmare 6 200 medarbetare, har organisationen enats om gemensamma globala prioriteringar och globala mål inom specifika fokusområden för att säkra fokuserade insatser för att nå de övergripande målen. Målsättningen från Världsnaturfondens sida är att 80 procent av de resurser som kan säkras för naturvårds- och utvecklingsarbete skall kanaliseras till de gemensamt överenskomna internationella prioriteringarna. Den verksamhet som genomförs i ett land genomförs av den nationella WWF-organisationen på plats som har den lokala kunskapen, kompetensen och förankringen. WWF i Sverige är en stiftelse med ett förtroenderåd med representanter från 25 olika folkrörelser och andra organisationer samt 25 personer som är invalda i personlig kapacitet. Detta bidrar till en bred förankring av verksamheten i det svenska samhället vilket understryks ytterligare av att WWF har närmare 200 000 individuella supporters som aktivt stöder verksamheten finansiellt. Förtroenderådet väljer styrelse. Verksamheten i stiftelsen leds av generalsekretaren och var 2016 uppdelad i tre avdelningar; Natur och Samhälle, Marknad och Administration. År 2016 uppgick antalet årsarbetskrafter till ca 95. WWF-nätverket har gemensamt utvecklat en överenskommelse förrelationen mellan de nationella kontoren och WWF-nätverket. WWF i Sverige skrev under den nuvarande versionen 2007. Svenska WWF har därmed förbundit sig att arbeta i WWF-nätverket, erkänna och stödja WWFs varumärkesplattform samt att godkänna och stödja varumärkesbudskapet. I samband med den årliga verksamhetsplaneringen och budgetprocessen prövas samtliga nya program/projekt/aktivitetsförslag i förhållande till organisationens övergripande vision och mål. Det är i princip bara förslag som tydligt kan visa att de levererar gentemot WWF övergripande mål för biologisk mångfald och ekologiska fotavtryck som godkänns för finansiering och genomförande. Hur detta ska ske åskådliggjordes 2016 via så kallad RBM (Results Based Management) - kedjor. Inom WWF nätverket finns ytterligare en mekanism för att styra medel och resurser mot de övergripande visionerna, målen och strategierna. Denna mekanism går under benämningen Offer and Acceptance. Det vill säga, om till exempel WWF i Sverige kan säkra finansiering för en verksamhet i exempelvis Madagaskar så erbjuder vi WWF- Madagaskar denna möjlighet. WWF i Madagaskar i sin tur gör en utvärdering av detta 5

erbjudande och bedömer om detta är harmoniserat med och bidrar till mål och strategier för WWF-Madagaskars arbete. Om så är fallet accepterar man erbjudandet. Detta system ska säkerställa att det inte är externa finansieringsmöjligheter som tar över och tränger ut strategiskt viktiga insatser som landskontoren identifierat för att bidra till att nå gemensamt överenskomna mål inom program och globala målområden som leder mot vår vision och två övergripande målsättningar. 3. Strategier för att uppnå WWFs mål För att använda Världsnaturfondens resurser på bästa sätt kommer vi under strategiperioden att fokusera på fem övergripande strategiska ansatser som genomsyrar vårt arbete för att bidra till att nå organisationens globala mål. En grundförutsättning för att leverera resultat är att vi har en stark organisation och motiverade medarbetare. Under strategiperioden kommer Världsnaturfonden att arbeta inom alla sex globala målområdena och med de tre drivkrafterna men med olika prioriteringsgrad. För vart och ett av målområdena har Världsnaturfonden tagit fram delmål och strategiska ansatser (Se bilaga 1) som beskriver organisationens bidrag till WWFs globala mål. Denna figur sammanfattar Världsnaturfondens strategi för perioden 2016 2020. 6

3.1 Strategiska ansatser Världsnaturfonden fokuserar på fem övergripande strategiska ansatser som ska genomsyra hela verksamheten för att optimalt bidra till att nå uppsatta mål. Integrerad helhetssyn I arbetet med WWFs sex globala målområden krävs ett övergripande integrerat landskapsperspektiv och en god förståelse för hur arbetet för hållbarhet i urbanisering och stadsutveckling kan vara en motor för att nå WWFs mål. Världsnaturfonden kommer att: Arbeta med ett helhetsperspektiv och driva på för en bred tillämpning av en landskapsansats som säkrar hållbar mark- och vattenanvändning, där även relationen mellan stad och land inkluderas. Arbeta med städer där 70 procent av världens befolkning kommer att bo år 2050 för att skapa lösningar som kan generera en snabbare, ambitiösare och mer inkluderande omställning till en hållbar utveckling. Partnerskap En viktig utgångspunkt i WWFs nya globala program är vikten av att skapa allianser och partnerskap med strategiskt utvalda aktörer inom näringslivet, civilsamhället, offentlig sektor och akademi. Målsättningen med att utveckla dessa partnerskap är att skapa förändring av avgörande betydelse genom att samverka med andra som arbetar för samma mål. Målsättningen är också att partnerskap med näringslivet även ska kunna stötta WWFs arbete finansiellt. Två typer av partnerskap kommer att prioriteras: Näringslivet Utveckla samverkan och partnerskap med stora svenska företag som verkar på den globala marknaden och som har ambitioner att utveckla och driva hållbarhetsfrågor kopplade till WWFs mål och drivkrafter. WWF Ambassadörer har stora möjligheter att aktivt verka för samverkan och partnerskap med näringslivet. Civilsamhället och dess organisationer Utveckla Världsnaturfondens unika möjlighet att bidra till att stärka det civila samhällets miljöarbete genom jämlika partnerskap med andra organisationer i de geografiska områden där vi är engagerade. Fokus är att stärka miljöorganisationer och lokala utvecklingsgrupper och överlag främja aktiva engagemang och deltagande i de program och projekt som WWF driver. Innovation För att hitta nya lösningar på de globala utmaningar vi står inför och fungera som brobyggare och finansiär kommer Världsnaturfonden att bidra till WWFs globala arbete med nya idéer och lösningar. Detta kommer att ske genom särskilda satsningar och genom plattformar för dialog och nytänkande (Climate Solvers, bidrag till nätverkets innovationsfonder och andra innovationsforum exempelvis ett Framtidslabb ). För att uppnå förändring av avgörande betydelse kommer innovation och innovativa arbetsformer att uppmuntras. Positionering och kommunikation engagera miljoner och påverka beslut i Sverige Ett starkt varumärke är en grundförutsättning för ett effektivt naturvårdsarbete kring vilka Världsnaturfonden kan skapa starka strategiska allianser samt få stöd från allmänheten, finansiärer och attrahera kompetenta medarbetare. Ungdomar och barn är en prioriterad målgrupp då deras ökade kunskap och förmågor bidrar till ett hållbarare samhälle och framtida WWF-supporters. De aktiviteter som genomförs ska vara bäst i klass när det gäller 7

genomslag och kostnadseffektivitet med målsättning att inspirera andra kontor inom WWFnätverket. Följande fyra fokuseringar är vägledande: Bättre och färre Två större kampanjer genomförs per år där påverkan, kommunikation och insamling integreras. Pressarbetet fokuseras på större aktiviteter med digitalt genomslag. Ta på ledartröjan Att vara först med det senaste som är relevant för Världsnaturfonden skapar intresse för organisationen. Nya internationella rön, forskningsrapporter och innovativa idéer prioriteras. Stöd av och till unga WWF skapar program och plattformar för att engagera barn och ungdomar med syfte att öka kompetens, förmåga att påverka och skapa framtida stöd till Världsnaturfonden (t ex Ungdomsråd och Panda Planet). Digitala medier når miljoner Vi ligger i framkant i den digitala världen och möter våra supportrar där de befinner sig. Stärka nätverket och finansieringen För att kunna möta de globala utmaningar som världen står inför behöver WWFs nätverk ökat stöd finansiellt, resurs- och utvecklingsmässigt. Världsnaturfonden kommer att engagera sig starkt på olika nivåer i nätverket för att bidra till utvecklingen av WWF. Världsnaturfonden har goda förutsättningar för att bidra till att öka intäkterna till nätverket. Samtidigt som vi ökar intäkter behöver sårbarheten minskas för möjliga inkomstbortfall. Därför eftersträvar Världsnaturfonden en balans mellan de olika intäktskällorna Följande fyra fokuseringar är vägledande: Investera för ökade intäkter. Investera i personella resurser och marknadsföring. Stabilitet och säkerhet. Säkra minst fyra balanserade intäktskällor och långa finansieringsavtal genom grundläggande finansieringsanalyser och strategiska planer, samarbeten och erbjudanden. Bibehåll och öka intäkter från befintliga finansiärer. Öka Världsnaturfondens finansiering till nätverket. Primärt finansieras Världsnaturfondens naturvårdsstrategi, men vi kan även finansiera andra delar av WWFs globala strategi om möjlighet finns. Cirka 80 procent av finansieringen går till det internationella nätverket. Kostnadseffektivitet. Finansiera verksamhet som primärt utförs av medarbetare på andra WWF-kontor. Investera i attraktiva integrerade mångåriga erbjudanden till finansiärer och supporters. Världsnaturfonden kommer att prioritera arbetet med 4 av de globala målen Arter, Hav Klimat & Energi samt Skog och 2 av drivkrafterna Marknadsförändring och Governance. Mat, Vatten och Finansiella flöden är utvecklingsområden. 8

4. WWFs kapacitet och kunnande för att uppnå målen WWF har en ambitiös målsättning och stora utmaningar för att kunna nå sin vision om en värld där mänskligheten lever i harmoni med naturen. För detta krävs såväl kunnande som kapacitet och finansiella resurser och inte minst massivt stöd från allmänheten. De 6 200 medarbetarna inom WWF-nätverket som var och en besitter en både bred och djup komptens inom olika ämnesområden utgör tillsammans en, i ett globalt perspektiv, unik kompetens- och resurspool inom miljöområdet. Tillgången till denna samlade kompetens är en stor tillgång för de ca 100 välutbildade och erfarna medarbetarna som WWF har på sitt kontor i Sverige. WWF har också i sitt nätverk dels ett antal globala experter inom olika sakområden och några specialiserade kontor som fokuserar på vissa frågeställningar och utgör en samlande och koordinerande resurs. Ett sådant exempel är WWFs European Policy Office som fokuserar fullt ut på att påverka de politiska processerna inom den Europeiska Unionen och ger råd och dåd till de nationella WWF-organisationerna om hur vi gemensamt kan påverka EUs beslutsmaskineri. Därutöver har WWF ett mycket väl utvecklat nätverk med andra enskilda organisationer, näringsliv, myndigheter och politiska beslutsfattare som underlättar såväl påverkansarbete som genomförande av fältaktiviteter. En grundpelare för att WWF skall kunna driva sina frågor framgångsrikt och få genomslag är den kraft som kommer från ett brett och starka stöd från allmänheten. Med 6 miljoner supporters globalt och närmare 200 000 i Sverige så är WWF en av världens största miljöorganisationer som understryker dess kapacitet att driva transformativt förändringsarbete. 5. Hur vi vet om WWF gör framsteg Hela WWF-nätverket använder ett resultatbaserat arbetssätt för att mäta och följa upp sitt arbete, som är direkt kopplad till våra strategier, långsiktiga effektmål och outputs. I och med att merparten av Världsnaturfondens WWF arbete utgörs av direkt stöd till nätverkets och våra partnerskapskontors program som levererar mot gemensamma mål, så använder vi oss också av ett gemensamt uppföljningssystem och gemensamma utvärderingar. WWF arbete styrs av ett gemensamt Global Programme Framework som följs upp genom ett antal Key Performance Indicators. Dessutom finns det mer detaljerade strategier för varje landkontor, initiativ och tematiskt område med konkreta tidssatta mål, och uppföljningssystem och indikatorer. Under 2016 initierades ett omfattande arbete med att vidareutveckla och förfina mål, outcomes och indikatorer för WWF:s 6 globala målområden. Detta arbete beräknas att slutföras under 2017. WWF arbetar också med att utveckla s.k scientific targets och context based targets för olika tematiska områden. En global rapport produceras varje år av WWF internationella sekretariat för att stämma av om vi är där vi behöver vara för att uppnå våra tidssatta mål. 9

Rapporten innehåller även analyser om var våra största framsteg är och var vi behöver vidareutvecklas. Informationen kommer från årliga tekniska rapporter från alla program som drivs av WWFs samtliga kontor samt data samlade kring nätverkets gemensamma indikatorer. Alla programrapporter granskas för att kunna utgöra underlag till den globala rapporten och analyser av den. Exempel på några indikatorer från det internationella arbetet: Indicator Details Data Source Pressure (or Threat) Rate of Number of hectares of habitat cover lost, habitat loss disaggregated by forest, coral reef, wetlands, river length, etc University of Maryland. State (or Biodiversity Condition) Species Population numbers of flagship species populations Living Planet Index, IUCN SSC Specialist Groups, Programme Reports. Response (or Strategy) Protected Number of hectares of habitat under formal area protection (and % of place protected), coverage disaggregated by forest and marine Sustainable production of energy Total renewable energy sources global installed electric power capacity (terawatts), and its market share, disaggregated by key technology and in focus countries. World Database on Protected Areas. The Renewable Energy Policy Network for the 21st Century, Bloomberg New Energy Finance, International Renewable Energy Agency. WWF Sverige har mätbara mål, delmål och indikatorer WWFs målstruktur är relativt enkel och baseras på två övergripande mål ett för biologisk mångfald och ett för ekologiska fotavtryck. Dessa består i sin tur av två tidsbestämda delmål, åren 2020 och 2050. Dessa mål är gemensamma för WWFnätverkets samlade globala verksamhet. WWF har därutöver som nämnts 6 globala målområden och tre drivkrafter. WWF i Sverige arbetar inom ramarna för Världsnaturfonden WWFs strategi för perioden 2016 2020. 10

Världsnaturfonden har organiserat sitt arbete efter de 6 globala mål och de tre drivkrafterna som är viktigast att påverka för att kunna nå målen. För varje målområde har preliminära delmål tagits fram till 2020 och strategiska ansatser som organisationen kommer att arbeta med för att nå målen se bilaga 1. Arbetet med att ta fram indikatorer för målen har påbörjats. På årlig basis görs en uppföljning av hur organisationen ligger till i förhållande till målen såväl kring de globala målområdena, drivkrafterna men även kring finansierings och administrativa mål. Detta sker genom ett trafikljussystem där vi presenterar hur vi bedömer att vi ligger till i förhållande till enskilda delmål. En mer ingående halvtidsöversyn av strategin kommer att genomföras till september 2018 då ev revideringar av mål, delmål och indikatorer kommer att ske. Då kommer också ev justeringar att ske i förhållande till den revision av mål, outcomes och indikatorer som påbörjats internationellt under 2016 men som inte kommer att vara slutförd förrän 2017. 6. Vad WWF har åstadkommit så här långt Den bästa beskrivningen av hur WWFs arbete bidrar till våra långsiktiga mål finns i den globala publikationen Living Planet Report (se www.wwf.se), vilken ges ut varananat år. I denna rapport redovisas på ett ingående sätt hur vi ligger till på global nivå i förhållande till de två övergripande målen om biologisk mångfald och ekologiska fotavtryck. Resultatet baseras på en löpande uppföljning av statusen och utvecklingen av många tusen populationer av ryggradsdjur i världen och en omfattande kartläggning av olika länders ekologiska fotavtryck. Ett av de allvarligaste budskapen var att populationerna vilda ryggradsdjur hade minskat med så mycket som 58 procent sedan 1970, och att minskningen 2020 kan vara uppe i hela 67 procent. Takten och ambitionen i genomförande av de så kallade Aichi-målen måste alltså skruvas upp rejält, vilket var grundtemat för WWF under konventionen om biologisk mångfalds (CBD) partsmöte i Mexiko. Det har onekligen varit flera segrar, och många negativa trender ser ut att sakta ner, men de har tyvärr inte vänt än. Men samtidigt ser vi flera viktiga framgångar och framsteg. Arealen skyddade områden ökar och kommer säkerligen att bidra till att uppnå några av våra platsbaserade mål. Förvaltningen av skyddade områden är starkare i områden där WWF är aktivt och det går bättre för artbestånden i dessa områden än i andra. Men tyvärr är förvaltningen allmänt fortfarande alldeles för svag och bestånden av WWFs flaggskeppsarter fortsätter att minska, även inom de flesta skyddade områden. I flera fall ser man förändringar som har skett mer nyligen och där man tror att trenden kommer att vända. Ett sådant exempel är arbetet med certifieringar, där stora framgånger har skett. Generellt är det svårt att skilja årets resultat från de senaste årens resultat. Alla resultat är produkter av många års hårt och kontinuerligt arbete. WWF har varit verksam i mer än 45 år och hela tiden arbetat processinriktat. 11

Nedan lyfter vi fram några få exempel på konkreta resultat inom våra målområden som fallit ut under 2016 som konkreta exempel på vad Världsnaturfonden och WWF nätverket bidragit till under 2016. Målområde Arter Tiger: den 23 november 2016 var det sexårsdagen av det stora tigermötet i St Petersburg 2010 när tigerländerna beslutade att fördubbla antalet tigrar till år 2022 det är alltså halvtid. Antalet länder med tigrar var då 13 och är nu 10 tre länder har alltså förlorat sina tigrar och några till står på tur. Men några länder gör ett fantastiskt arbete vilket gör att det totala antalet tigrar i dag är cirka 4 000, det vill säga en svag ökning sedan år 2010 då det var cirka 3 200. I ryska Anuisky nationalpark där WWF är engagerad har kamerafällor avslöjat en ökning av antalet tigrar från 10 stycken år 2015 till 14 stycken år 2016, inklusive en hona med tre ungar. Panda: tack vare långsiktigt och framgångsrikt naturvårdsarbete ökar antalet vilda pandor. Denna tillväxt som noterades 2016 för den gångna 10 årsperioden på 17 procent har resulterat i att man klassat om pandorna från att vara akut hotade till hotade. Orangutang: vid WWFs orangutangforskningsstation i Sebangau Nationalpark har man under året lyckats att hålla bränderna under kontroll. De närmaste orangutangreviren som tömdes på orangutanger när de flydde lågorna 2015 har åter blivit bebodda. Nu har antalet till och med dubblerats och det finns nu cirka 20 vilda orangutanger som följs dagligen. De omkringliggande byarna har under året tillsammans med WWF byggt ett par besöksstugor i parken. Dessa stugor kommer att fungera som faciliteter och vara bas för ekoturismbesökare som kommer för att få uppleva orangutanger. Målområde Hav WWF lanserade WWF Scorecard 2016 Marine Protected Areas in the Baltic Sea, som rangordnade Östersjöländernas arbete med att skydda marina områden. MPA Scorecard används även för att påverka EU i deras processer kring havsskydd. Strax efter lanseringen höjde regeringen anslaget till havskyddet och Sverige har nu nått målet om 10 % skyddade marina områden. WWF har, i samarbete med en rad andra aktörer, fortsatt arbetet med norra Moçambiquekanalen (NMC), samt att få till en hållbar havsförvaltning i regionen och bland annat har tre nya marina reservat skapats. WWF Ryssland har med bidragit till att det nu etablerats ett samordningsråd mellan den icke-kommersiella organisationen FIUN (The Fishing Industry Union of the North) och fyra fiskeföretag som förenar en majoritet (cirka 70 procent) av de ryska fiskarna verksamma i Barents hav. Förutom samordning ska rådet vidareutveckla, hitta finansiering och testa hållbara fiskemetoder, till exempel en ny trålmodell med låg skadlig inverkan på havsbottenmiljön. 12

Målområde Klimat och Energi I Earth Hour City Challenge (EHCC) som koordineras av Världsnaturfonden deltog 125 städer från 21 länder. I Sverige, där 16 svenska kommuner deltog, blev Umeå Årets klimatstad 2016. Utnämningen till Global Earth Hour Capital gick till Paris för ett generellt ambitiöst klimatarbete och för att visionärt och framgångrikt engagera näringslivet, medborgarna och andra städer i arbetet för en mer hållbar värld. Under 2016 har WWF bidragit med stöd till WWFs kontor i Uganda, Tanzania, Kenya, Zambia och Zimbabwe samt över 50 civilsamhällsorganisationer i dessa länder. Dessa organisationer har genom programmet fått bättre förutsättningar att engagera sig i och främja en hållbar energiomställning i södra och östra Afrika. Två flerpartsplattformar för politisk påverkan och nio modellinitiativ för praktiskt främjande av hållbar energitillgång har bildats genom programmet. Några exempel är biogasanläggningar, energieffektivare spisar och solcellslampor. Under 2016 har ingåtts en bred politisk överenskommelse (Energiöverenskommelsen) om ett mål för 100 procent förnybar elproduktion till år 2040 och att Sverige år 2030 ska ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005 (tillförd energi i relation till BNP). WWF har bidragit till dessa mål med påverkansarbete. Målområde Skog Flera svenska företag av global betydelse som producerar trä- och pappersprodukter och som WWF samarbetar med har visat tydliga framsteg kring ansvarsfull handel med skogsprodukter. IKEA ökade sin andel FSC-certifierade träråvara kraftigt under året till 61 procent samt genomförde ett omfattande arbete att implementera skogskrav för alla sina pappersinköp. Tetra Pak ökade under senaste rapporteringsperioden den globala försäljningen av FSC-märkta förpackningar till 35 procent. Fortum Värme, som är norra Europas största köpare av trädbränslen, antog under året ett nytt mål för 50 procent FSCcertifierade trädbränslen 2020. SCA en av de största globala köparna av massa publicerade ett nytt ambitiöst fibermål för all fiberråvara företaget använder globalt. WWFs arbete i och runt Itombwe i södra Kivu-provinsen är nu inne på sitt tredje år. Arbetet fokuserar på att stärka olika organisationer och byföreningar för att själva ta ett stort ansvar för förvaltningen av själva Itombwe-skogen samt kringliggande områden. I dag är cirka 20 organisationer i någon form av partnerskap med WWF. Samarbetena handlar bland annat om olika former av ansvarsfullt brukande av naturresurser, men också om konflikthantering.. En viktig delseger under året är att Sydkivus guvernör efter en mångårig process beslutat att Itombwe-skogen får ett formellt skydd samt att det ska samförvaltas med lokalt deltagande. En seger för det civila samhället. Under året har två viktiga våtmarker i Kenya och Tanzania på nästan 50 000 hektar totalt fått bättre skydd. Samtidigt har drygt 11 000 hektar bergsregnskog, som är ett viktigt skogsekosystem dit elefanter från Masai Mara vandrar för att föda sina kalvar, fått bättre skydd. WWF hade en ledande roll för gränsöverskridande samarbete i Ruvumalandskapet 13

mellan Tanzania och Moçambique som lett till över 3 000 beslag av illegalt timmer och att 31 tjuvjägare arresterats. Bulgarien har fått sin första nationella FSC-standard godkänd! Och Bosnien Hercegovina har nu en fungerande grupp för att utveckla sin nationella FSC-standard. Det är efter ett gediget arbete av WWF i respektive land, som vi i WWF Sverige är stolta över att ha bidragit till genom partnerskapet med Ikea. Det är ett konststycke och svår balansgång att få alla intressenter att nå konsensus kring vad som är ansvarsfullt skogsbruk och skogsskötsel. Målområde Mat (Utvecklingsområde) WWF Soy Scorecard har lanserats för att fästa uppmärksamheten på de negativa konsekvenserna av konventionell sojaodling och samtidigt visa att företagen kan ta initiativ till en hållbar produktion av soja. WWF undersökte 133 ledande företag i livsmedelsbranschen från nio länder och analyserade hur ansvarsfulla de är när det gäller användningen av den soja som brukas som djurfoder. 16 företag har rankats som föregångare. Av dessa är nio svenska. Svenska företag utmärker sig positivt tillsammans med de nederländska. En ny upplaga av WWF Palm Oil Scorecard har lanserats. Från 15 länder rankades 137 större företag från dagligvaruhandeln och måltidsleverantörer till producenter av livsmedel och kemisktekniska produkter som värmeljus och tvättmedel. De svenska företag som ingår är IKEA, Oriflame, ICA, Coop, Axfood och Arla. Dessutom ingår ett stort antal välkända varumärken som finns på den svenska marknaden, till exempel McDonalds, Nestle, Unilever och Pepsi. De flesta svenska företagen uppvisar även i denna rankning ett bra resultat som placerar dem i topp. Dessa företag bidrar till att visa vägen för andra som vill satsa på bättre palmolja. Målområde Vatten (Utvecklingsområde) Lite drygt 82 km av flodbankarna utefter Marafloden har restaurerats genom återbeskogning en viktig åtgärd som förhindrar erosion. WWFs arbete bidrog till att hållbar vattenförvaltningsplan initierades för Naivashasjön och att man på prov bildat förvaltningsgrupper för fem närliggande floder. WWF och Telge Energi har tillsammans stöttat restaureringsprojekt för att miljöanpassa vattenkraften i den kraftigt utbyggda Ångermanälven. Under året nådde 82 procent av H&Ms leverantörer vattenstandarden BSR, som i många länder är skarpare än de nationella kraven. 14

Drivkraft Governance EU-kommissionen har beslutat att den så kallade fitness-checken av EUs fågel- samt artoch habitatdirektiv är ändamålsenliga och inte bör rivas upp. Vidare ska man ta fram en handlingsplan för hur genomförandet av direktiven ska stärkas. Kampanjen Nature Alert/Keep Nature Alive som WWF tillsammans med andra miljöorganisationer drivit i Sverige liksom i hela EU har starkt bidragit till detta positiva naturvårdsresultat och till EU-kommissionens ställningstagande. Det 17:e CITES-mötet hölls i Sydafrika med representanter från 183 länder och en bred delegation från WWF. Många arter fick denna gång ett förstärkt skydd vilket är bra, men det visar samtidigt att handeln starkt påverkar många arter. Elefanter och noshörningar är fortfarande starkt skyddade. De djur som är mest utsatta just nu är de åtta arterna av myrkottar. Framförallt deras skal är efterfrågade inom den traditionella orientaliska medicinen. Samtliga arter är nu uppsatta på CITES förstalista. Flera arter hajar och rockor, samt många reptiler fick också stärkt skydd efter stark politisk påverkan från WWF. WWF bidrog starkt till att påverka texten i FNs New Urban Agenda (NUA) som antogs i Quito i oktober på FN-konferensen Habitat III. På Habitat III genomförde WWF även sin femte globala prisceremoni för årets EHCC vinnarstäder i samarbete med staden Quito och det internationella borgmästarinitiativet, Compact of Mayors. Huvudtalare var FNs dåvarande generalsekreterare Ban Ki-moon, UN-Habitat Executive Director, Joan Clos och WWFs internationella ordförande, Yolanda Kakabadse. Utöver WWFs utmärkta positionering i samband med denna prisceremoni bidrog WWF med 14 presentationer under konferensen samt genom att leverera ett avslutande anförande på Habitat IIIs sista sammankomst. Drivkraft Marknadsförändring WWF tillsammans med PAN UK och Solidaridad publicerade rapporten Mind the Gap som studerar 37 företag (bland annat IKEA) som uppskattas använda störst andel bomull globalt i sina produkter. Företagen rangordandes enligt tre områden: policy, faktisk användning av mer hållbart producerad bomull i produkter (market uptake) och spårbarhet (möjlighet att följa råvaran i hela värdekedjan). Rapporten kunde påvisa att endast 17 procent av den bomull som produceras enligt riktlinjer för mer hållbar bomull (Better Cotton Inititative, ekologisk bomull, Fairtrade och Cotton Made in Africa), köps upp som sådan, det vill säga 83 procent av mer hållbart producerad bomull säljs som traditionell bomull. WWF har länge stött produktionen av mer hållbar bomull och nått resultat med stigande produktion, samt försökt påverka främst ledande företag att följa denna marknadsutveckling och köpa mer hållbar bomull. Denna rapport är ett led i det arbetet. WWF lanserade rapporten Slow Road to Sustainability som analyserar policyer hos 256 företag som är medlemmar i Consumer Goods Forum (CGF) samt hur de agerar, med syftet att följa upp företagens faktiska agerande utöver deras åtaganden. CGFs medlemmar köper i genomsnitt 17 procent av den globala produktionen av WWFs prioriterade råvaror (såsom palmolja och soja). Rapporten avslöjar att trots att flertalet av 15

CGFs medlemsföretag har åtaganden om att köpa mer hållbara varor, är det endast ett fåtal av de ledande företagen som har genomfört meningsfulla åtgärder för att köpa mer hållbart producerade produkter från skogsbruk, jordbruk och fiske. Rapporten visar den fortsatta utmaningen att påverka företag att gå från åtaganden på papper till faktisk handling. Drivkraft Finansiella flöden (Utvecklingsområde) WWFs arbete om kapitalets klimatpåverkan Du äger! har inspirerat till en podcastserie i tre delar; Climate & Finance: Aligning Portfolios With Science. Produktionerna görs på engelska och vänder sig till förändringsagenter i privat och offentlig sektor. WWF har under 2016 medverkat i konsultationer med många svenska finansiella institutioner bla deltog organisationen i en hearing hos Fondbolagens förening om standard för redovisning av koldioxidfotavtryck för fondbranschen. Dessutom har WWF ingått i Svanens referensgrupp för märkning av hållbara fonder. 16

Bilaga 1 Världsnaturfondens leverans mot WWFs globala målområden Preliminära mål och strategiska ansatser* De delmål som föreslagits nedan för Världsnaturfonden är att betrakta som preliminära. Under 2016/2017 kommer WWF-nätverket att revidera mål och delmål. När detta arbete är slutfört kommer Världsnaturfonden att se över de här föreslagna delmålen/önskade resultaten för att harmonisera dessa med nätverkets reviderade globala mål och målstruktur. När detta arbete är slutfört kommer ett slutgiltigt förslag presenteras för styrelsen. Målområde skog Världsnaturfondens delmål 2016 2020 En ekosystembaserad skogsförvaltning inom naturens gränser 1 har börjat genomföras i Sverige. Skydd och förvaltning av skogar i prioriterade avskogningsfronter har förbättrats. Svenska marknadsaktörer av global/strategisk betydelse har antagit mål som bidrar till ansvarsfullt skogsbruk och/eller motverkar avskogning. Strategiska ansatser Påverkansarbete för en ny svensk skogspolitik inom naturens gränser och ett långsiktigt skyddsmål samt utveckling av FSC beträffande trovärdighet och naturvårdsnytta. Utveckla transformativa partnerskap med fokus på abete att förbättra skogsförvaltning/produktion av skogsprodukter inom prioriterade grödor (timmer, pappersmassa, palmolja, soja). Finansiering och tekniskt stöd till nätverket med fokus på ansvarsfullt skogsbruk/certifiering, byskogsbruk, skydd, deltagande och hållbar förvaltning i ett landskapsperspektiv. Målområde klimat och energi Världsnaturfondens delmål 2016 2020 I prioriterade regioner/länder ökar installationstakten av förnybar och hållbar energi med minst 10% per år jämfört med året före, samtidigt som den totala energianvändningen relativt BNP minskar med minst 4% per år. 1 I enlighet med definition och ramverk i Världsnaturfonden WWFs skogsvision 1

Konsumtionsbaserade CO2-utsläpp per invånare i Sverige är max 7 ton per person och år. 30 nyckelaktörer bidrar till att globala investeringar i innovationer och klimatlösningar i städer ökar till minst 1 biljon USD/år och minst 80% av finansmarknadens aktörer sätter vetenskapligt baserade mål för alla sina investeringar och krediter i enlighet med Parisöverenskommelsens temperaturmål. Strategiska ansatser Finansiering av globala program och policypåverkan i Sverige med fokus på klimatlag, elektrifierat vägtransportsystem, noll-energihus, samt svenska bidraget till de globala investeringsflödena. Etablera strategiska innovationspartnerskap samt utmana och stötta svenska globala företag att sätta mål för, och öka investeringar i, förnybar och hållbar energi samt energieffektivisering. Utmana och stötta städer att sätta mål, anta planer och strategier samt få finansiering för ökad tillgång till förnybar och hållbar energi och klimatanpassning. Målområde hav Världsnaturfondens delmål 2016 2020 En ekosystembaserad integrerad havsförvaltning har antagits och börjat genomföras i prioriterade områden. Välförvaltat skydd för minst 10 procent av haven i prioriterade områden har uppnåtts EUs nya gemensamma fiskeripolitik har verkställts. Strategiska ansatser Påverkansarbete på myndigheter och politik med fokus på 10% skyddade områden, en samlad havsförvaltning, hållbart fiske, en hållbar blå ekonomi och värdet av välmående hav för biologisk mångfald och människors välfärd. Arbeta med att tydliggöra värdet av välmående hav för långsiktig välfärd inklusive att påverka relevanta intressenter och agera brobyggare för ett nyttjande i linje med WWFs principer för en hållbar blå ekonomi. Finansiellt och tekniskt stöd till, samt erfarenhetsutbyte mellan, Världsnaturfondens prioriterade regioner; Arktis, Östersjöregionen och Östafrika. Målområde arter Världsnaturfondens delmål 2016 2020 Beslut som leder till att förbättra förutsättningarna för svenska flaggskeppsarter har tagits. Skyddet och förvaltningen av Världsnaturfondens prioriterade arter och deras livsmiljöer i prioriterade regioner har stärkts. Illegal jakt på elefant, noshörning och tiger i WWFs prioriterade regioner har minskat. Strategiska ansatser Policypåverkan kring arthandel, förvaltning av biologisk mångfald och lagstiftning i Sverige och EU. 2

Stärka lokalt deltagande och en integrerad helhetssyn i förvaltning av prioriterade arter och deras livsmiljöer. Kommunikation kring- och finansiellt/tekniskt stöd till nio prioriterade arter 2 och deras livsmiljöer. Målområde vatten Världsnaturfondens delmål 2016 2020 Tillståndet för viktiga sötvattenarter är stabilt eller förbättrat och förlust och degradering av kritiska sötvattenmiljöer har minskat. Genom integrerad vattenförvaltning har en långsiktig, rättvis tillgång till vatten och vatten-ekosystemtjänster förbättrats. Vattendragens fragmentering har avstannat eller minskat och miljöanpassade vattenflöden är etablerade. Strategiska ansatser Policypåverkan för en förbättrad, integrerad vattenförvaltning på nationell, regional och global nivå samt marknadspåverkan genom Water Stewardship-konceptet med nya och etablerade partners. Partnerskap, nätverksbyggande och kunskapsuppbyggnad, med stora svenska aktörer inom vattenfrågor för att utöka vår kompetens och chanser för stärkt finansiering av vattenarbete. Finansiellt och tekniskt stöd till sötvattensarbete i prioriterade regioner; Sverige, Sydostasien, Yangtze och Östafrika. Målområde mat Världsnaturfondens delmål 2016 2020 15 strategiskt utvalda svenska aktörer har åtagit sig att uppnå med Världsnaturfonden överenskomna vetenskapligt baserade mål för en hållbar livsmedelskedja senast år 2030. 25% minskad köttkonsumtion och matsvinn i Sverige och 10 länder har lanserat guide för mindre och bättre köttkonsumtion. 15% ökad areal åkermark och naturbetesmarker i Sverige som brukas med metoder som ökar biologisk mångfald och minskar övergödning samt hållbart jordbruk och fiske ökar i utvalda länder. Strategiska ansatser Utveckla innovativa modeller, policypåverkan, samverkan samt öka kunskapen hos strategiska aktörer i syfte att skapa hållbara kostvanor och hållbar livsmedelsproduktion. Utmana och stötta städer att minska fotavtrycket från produktion och konsumtion av mat samt öka cirkulära modeller t.ex. sluta kretslopp mellan stad och land. Stimulera ökat genomslag för hållbarhetscertifierade produkter samt utveckla hållbart jordbruk och fiske, samt livsmedelstrygghet i stödet till civila samhället i Syd. 2 Tiger, panda, elefant, noshörning, gorilla, orangutang, isbjörn, fjällräv och valar. 3

Världsnaturfondens arbete med drivkrafter Marknadsförändring WWFs önskade resultat för drivkraften Förändringar i marknadens handlande och beteende (inklusive spårbarhet och hållbarhet, corporate stewardship och konsument inflytande) som försäkrar att WWFs globala mål nås. Världsnaturfondens önskade resultat 2016 2020 (preliminära) 3 5 strategiskt utvalda marknadsaktörer med stor påverkan på WWFs globalt prioriterade områden (t ex företag och städer/kommuner) sätter ambitiösa mål som är av relevans för WWFs globala mål. Strategiska ansatser Påverka nyckelaktörer och arbeta för att politiska verktyg och ramverk finns och används för att driva på omställningen till hållbar produktion och konsumtion. Strategiskt utvalda företag/grupper av företag definierar gemensamma mål som levererar mot WWFs globala mål och successivt bidrar till hållbarhet i hela företaget/- ens värdekedja/-or. Finansiellt stödja WWFs globala arbete med av WWF prioriterade handelsvaror. Governance WWFs önskade resultat för drivkraften Uppfyllandet av WWFs globala mål genomförs genom implementeringen av integrerade utvecklings ansatser (primärt SDGs), minskning av miljöbrott och korruption samt genom miljörättigheter och arbete med lokalt ägarskap. Världsnaturfondens önskade resultat 2016 2020 Svensk politik utgår från ett en-planetsperspektiv och påvisbara framsteg görs i ett integrerat genomförande av Agenda 2030/SDGs och CBDs strategiska plan/aichi Biodiversity Targets. Sverige och EU tillämpar ekosystembaserad förvaltning och tillbakagången för EUs natur- och miljövårdspolitik har hejdats. Det civila samhället inom Världsnaturfondens prioriterade områden och WWFs engagemang i civilsamhället har stärkts. Strategiska ansatser I samarbete med civilsamhället bidra till det globala och nationella genomförandet av SDGs Agenda 2030 samt till att Sverige är drivande för genomförandet globalt och i EU. Påverkansarbete i Sverige, EU och relevanta internationella processer. Stärka civilsamhällets aktörers och ungas handlingskompetens och integrera den sociala dimensionen i WWFs alla program. 4

Finansiella flöden WWFs önskade resultat drivkraften Agerandet av statliga och privata finansiella institutioner bidrar till uppfyllande av WWFs globala mål genom att skifta finansiella flöden mot mer hållbara aktiviteter och ändra förutsättningarna för hur finansiella transaktioner genomförs. Världsnaturfondens önskade resultat 2016 2020 Minst 80% av finansmarknadens aktörer sätter vetenskapligt baserade mål för alla sina investeringar och krediter som är av relevans för WWFs globala mål. Strategiska ansatser Påverka beslutsfattare, styrning och regleringar för en grön/blå ekonomi. Utveckla arbetsmetoder och modeller i samarbete med nyckelaktörer som förebilder och bidra till dominoeffekter i och utanför Sverige. Skapa förutsättningar för innovation på det finansiella området samt stärka kompetens och kapacitet 5