WWFs effektrapport till FRII Foto: Martin Harvey / WWF
|
|
- Björn Nyström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Foto: Martin Harvey / WWF WWFs effektrapport till FRII 2015
2 1. Vad WWF vill uppnå Planeten jorden och dess ekosystem står inför hot och utmaningar av en omfattning som vi människor aldrig tidigare har skådat. Vi lever som om vi har en extra planet till vårt förfogande. Vi använder i dag 50 procent mer resurser än vad planeten producerar. Men vi har faktiskt ett val. Vi kan skapa en ljus framtid som levererar mat, vatten och energi för de 9 10 miljarder som kommer att leva på jorden år Detta utan att förlora viktiga ekosystem och biologisk mångfald. WWFs uppdrag är att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen genom att: Bevara världens biologiska mångfald Verka för att förnybara naturresurser används på ett hållbart sätt och den nytta de ger fördelas jämlikt Minska föroreningar och ohållbar konsumtion. WWFs vision om att säkra en framtid där människor lever i harmoni med naturen är mer angelägen än någonsin tidigare. Det globala WWF-nätverket har därför enats om tre övergripande ambitioner: att katalysera förändring av global betydelse för en ekologiskt hållbar utveckling att säkra framtiden för de mest värdefulla livsmiljöerna och den biologiska mångfalden i världen att minska mänsklighetens ekologiska fotavtryck. WWF har slagit fast två övergripande mål till år 2050 med delmål till år 2020, ett för biologisk mångfald och ett för ekologiska fotavtryck. Biodiversitetsmålen De mest unika naturmiljöerna är bevarade och erbjuder en hållbar framtid för alla år 2050 Biologisk mångfald är bevarad och väl förvaltad i världens mest värdefulla naturmiljöer. Populationerna av de ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt mest betydelsefulla arterna är livskraftiga till år Fotavtrycksmålen Mänsklighetens globala fotavtryck ryms inom jordens kapacitet att underhålla liv och jordens naturliga resurser är rättvist fördelade år Det globala fotavtrycket är mindre än det var år 2000 och visar en nedåtgående trend, speciellt när det gäller produktion av energi, grödor samt vattenanvändning år I Sverige driver WWF frågor som är av central betydelse för att minska de ekologiska fotavtrycken och bevara biologisk mångfald. WWF kopplar hela kedjan från fältarbete till marknads- och politisk påverkan. Inom det svenska naturvårdsarbetet ska insatserna vara inspirerande, innovativa och nyskapande. Detta för att bidra till att utveckla nya lösningar och modeller som kan skalas upp och genomföras fullt ut även av andra aktörer eller spridas till andra delar av världen och därmed utgöra ett föredöme och inspirationskälla. 2. Världsnaturfonden verkar i följande organisatoriska sammanhang 2
3 Den internationella WWF-organisationen bildades 1961 och 10 år senare grundades Världsnaturfonden WWF i Sverige. Syftet var att stärka det internationella och nationella naturvårdarbetet inte minst finansiellt. I dag är WWF en av världens största och mest inflytelserika miljöorganisationer med en betydligt bredare agenda. Organisationen har globalt cirka 5 miljoner supporters och WWF-nätverket består av mer än 80 nationella organisationer och kontor som driver programverksamhet i cirka olika 100 länder. Inom detta nätverk, med totalt närmare medarbetare, har organisationen enats om gemensamma globala prioriteringar för att säkra fokuserade insatser för att nå de övergripande målen. Målsättningen är att 80 procent av de resurser som kan säkras för naturvårds- och utvecklingsarbete skall kanaliseras till de gemensamt överenskomna prioriteringarna. Den verksamhet som genomförs i ett land implementeras av den nationella WWForganisationen på plats som har den lokala kunskapen, kompetensen och förankringen. WWF i Sverige är en stiftelse med ett förtroenderåd med representanter från 25 olika folkrörelser och andra organisationer samt 25 personer som är invalda i personlig kapacitet. Detta bidrar till en bred förankring av verksamheten i det svenska samhället vilket understryks ytterligare av att WWF har närmare individuella supporters som aktivt stöder verksamheten. Förtroenderådet väljer styrelse. Verksamheten i stiftelsen leds av generalsekretaren och är uppdelad i tre avdelningar; Natur och Samhälle, Marknad och Administration. År 2014 uppgick antalet anställda till 87. WWF-nätverket har gemensamt utvecklat en överenskommelse för hela WWF-nätverket. WWF i Sverige skrev under den nuvarande versionen Svenska WWF har därmed förbundit sig att arbeta i WWF-nätverket, erkänna och stödja WWFs varumärkesplattform samt att godkänna och stödja varumärkesbudskapet. I samband med de årliga verksamhetsplaneringarna och budgetprocessen prövas samtliga nya program/projekt/aktivitetsförslag i förhållande till organisationens övergripande vision och mål. Det är i princip bara förslag som tydligt kan visa att de levererar gentemot WWF övergripande mål för biologisk mångfald och ekologiska fotavtryck som godkänns för finansiering och genomförande. Hur detta ska ske åskådliggörs sedan tydligt via de så kallade RBM (Results Based Management) - kedjorna. Inom WWF nätverket finns ytterligare en mekanism för att styra medel och resurser mot de övergripande visionerna, målen och strategierna. Denna mekanism går under benämningen Offer and Acceptance. Det vill säga, om till exempel WWF i Sverige kan säkra finansiering för en verksamhet i exempelvis Madagaskar så erbjuder vi WWF-Madagaskar denna möjlighet. WWF i Madagaskar i sin tur gör en utvärdering av detta erbjudande och bedömer om detta är harmoniserat med och bidrar till mål och strategier för WWF- Madagaskars arbete. Om så är fallet accepterar man offerten. Detta system ska säkerställa att det inte är externa finansieringsmöjligheter som tar över och tränger ut strategiskt viktiga insatser för att nå våra gemensamt överenskomna mål inom program och globala initiativ som leder mot vår vision och två övergripande målsättningar. 3. Strategier för att uppnå WWFs mål För att WWF ska åstadkomma optimal påverkan och resultat, som svarar mot de stora transformativa utmaningar vi står inför, behövs väl utvecklade strategier och arbetssätt. WWFs nuvarande strategi för perioden bygger på följande övergripande strategiska ansatser och överväganden: Fokusera där vi gör optimal nytta Svenska WWF fokuserar sina resurser och sin kapacitet på ett strategiskt urval av miljöutmaningar och geografiska områden som prioriterats av WWF-nätverket där vi har gedigen erfarenhet och kompetens 3
4 Sex målområden prioriteras: 1. Livsmiljöer: till exempel Arktis, Östersjön, Östafrika, Mekong, Borneo + tre modellandskap i Sverige. 2. Ekosystembaserad förvaltning: det vill säga hur man förvaltar och hållbart nyttjar skog, hav och sötvatten och dess biologiska resurser. 3. Arter: specifik programverksamhet kring vissa nyckelarter som tigrar och elefanter. 4. Energi och klimat: Fokus på hållbara energisystem, minskade koldioxidutsläpp och klimatanpassning. 5. Hållbara städer: 50 procent av världens befolkning bor i dag i städer och står för 70 procent av energiförbrukningen här finns lösningen till många av miljöutmaningarna 6. Hållbar mat för alla: Ändrade konsumtions- och produktionsmönster av mat är en förutsättning för att minska våra ekologiska fotavtryck. Stärka nyckelkontorens program och kapacitet WWF-nätverkets framgång är beroende av väl fungerande nationella och regionala kontor som har hög kompetens och kapacitet för att kunna genomföra programverksamhet och påverkansarbete. Samverkan kommer att stärkas med det svenska WWFs viktigaste partnerkontor i BRIICS-länderna Indonesien, Kina och Ryssland samt kontoren för östra och södra Afrika/Madagaskar och Centralafrika. Tillväxt för optimal naturvårdsnytta Ett av WWFs viktigaste bidrag för att nå målen för biologisk mångfald och ekologiska fotavtryck i Sverige är finansiella resurser som möjliggör för partners inom och utom WWF-nätverket att driva transformativ programverksamhet och påverkansarbete. Det svenska WWF strävar efter att genom tillväxt optimera det finansiella bidraget till WWF-nätverket. Strategiskt arbetssätt och förändringsteori i naturvårdsarbetet I naturvårdsarbetet utgår det svenska WWF från en enkel förändringsteori. Vi skapar förutsättningar för våra partners och civilsamhället att genomföra insatser för rättvisare förvaltning av ekosystem och naturresurser. På så sätt uppnås förbättrade levnadsvillkor och friskare ekosystem. Detta skapar förutsättningar för att nå WWFs vision att människor lever i harmoni med naturen inom ramarna för en planet. I förändringsarbetet använder sig det svenska WWF av fem verktyg: Positionering: Kommunikation av starka kärnbudskap via omvärldsanalys, konceptutveckling och strategiska allianser Program/Projekt: Aktiviteter där WWF utvecklar, testar och drar lärdomar av koncept och modeller tillsammans med partners Partnerskap: Samverka för att tillsammans med nyckelaktörer stå starkare och få högre utväxling på insatta resurser Deltagande: Skapa tryck underifrån genom aktiviteter som stärker opinion och handlingskompetens hos allmänheten Policypåverkan: Strategisk påverkan på nyckelaktörer och nyckelprocesser i nationella och internationella sammanhang. Sverige vår bas globalt föredöme WWF har närmare supportrar i Sverige. För att behålla dem är en väl förankrad verksamhet här i landet av största vikt. Det är också nödvändigt för vår trovärdighet vid politiskt påverkansarbete. Det svenska naturvårdsarbetet syftar till att utveckla nya lösningar och modeller som kan skalas upp och 4
5 genomföras i full skala av andra större aktörer eller spridas till andra delar av världen och därmed utgöra ett föredöme och en inspirationskälla såväl nationellt som internationellt. Engagera miljoner WWFs förmåga att engagera och mobilisera miljontals människor att agera är en grundförutsättning för att uppnå de övergripande målen. WWFs mandat bygger på stödet från supportrar. Satsningar kommer att göras att nå fler människor genom att bland annat utveckla kommunikation i digitala kanaler. Kraftfulla partnerskap Vår framgång bygger till stor del på partnerskap och samarbete med andra frivillig- organisationer, offentliga institutioner och den privata sektorn. Våra program genomförs i huvudsak av partners inom och utanför WWF-nätverket. Andras framgångsrika arbete är avgörande för att vi ska nå våra mål. Integrerat arbetssätt WWF arbetar integrerat från fältprojekt, policyarbete, marknadspåverkan, kommunikation och globala kampanjer och utnyttjar synergieffekter inom alla arbetsområden. Även kommunikation och insamling kommer att integreras under perioden för att öka effekten av det kommunikativa arbete som WWF bedriver. Vi stärker och stödjer lokalsamhällen och ursprungsbefolkningars egna insatser för att värna sin miljö- och natur. Ta på ledartröjan Innovativa lösningar Vi engagerar andra att ta fram innovativa lösningar i en omfattning som motsvarar de utmaningar vi står inför. Vi utvecklar nya idéer och arbetssätt som får genomslag genom att skalas upp i nätverket eller genom våra partners. Sveriges bästa arbetsplats Personalen är WWFs viktigaste tillgång. Organisationen är helt beroende av kreativa, kompetenta medarbetare som trivs och har förutsättningar arbeta för att nå de ambitiösa målen. Därför ska vi sträva efter att bli en av Sveriges bästa arbetsplatser. 4. WWFs kapacitet och kunnande för att uppnå målen WWF har en ambitiös målsättning och stora utmaningar för att kunna nå sin vision om en värld där mänskligheten lever i harmoni med naturen. För detta krävs såväl kunnande som kapacitet och finansiella resurser och inte minst massivt stöd från allmänheten. De medarbetarna inom WWF-nätverket som var och en besitter en både bred och djup komptens inom olika ämnesområden utgör tillsammans en, i ett globalt perspektiv, unik kompetens- och resurspool inom miljöområdet. Tillgången till denna samlade kompetens är en stor tillgång för de välutbildade och erfarna medarbetarna som WWF har på sitt kontor i Sverige. WWF har också i sitt nätverk några specialiserade kontor som fokuserar på vissa frågeställningar och utgör en samlande och koordinerande resurs. Ett sådant exempel är WWFs European Policy Office som fokuserar fullt ut på att påverka de politiska processerna inom den Europeiska Unionen och ger råd och dåd till de nationella WWF-organisationerna om hur vi gemensamt kan påverka EUs beslutsmaskineri. Därutöver har WWF ett mycket väl utvecklat nätverk med andra enskilda organisationer, näringsliv, myndigheter och politiska beslutsfattare som underlättar såväl påverkansarbete som genomförande av fältaktiviteter. En grundpelare för att WWF skall kunna driva sina frågor framgångsrikt och få genomslag är den kraft som kommer från ett brett och starka stöd från allmänheten. Med 5 miljoner supporters globalt och närmare i Sverige så är WWF en av världens största miljöorganisationer som understryker dess kapacitet att driva transformativt förändringsarbete. 5
6 Finansieringen för att kunna bedriva WWFs verksamhet kommer från flera källor. Den största inkomstkällan utgör erhållna medel från allmänheten där WWF-supportrar är en betydande och viktig del. En stor del av verksamheten finansieras med medel från SIDA och Postkodslotteriet. WWF arbetar också aktivt med flera företag som bidrar till en stor del av verksamheten. 5. Hur vi vet om WWF gör framsteg Hela WWF-nätverket använder ett resultatbaserat arbetssätt för att mäta och följa upp sitt arbete, som är direkt kopplad till våra strategier, långsiktiga effektmål och outputs. I och med att merparten av Världsnaturfondens WWF arbete utgörs av direkt stöd till nätverkets gemensamma mål, så använder vi oss också av ett gemensamt uppföljningssystem och gemensamma utvärderingar. WWF arbete styrs av ett gemensamt Global Programme Framework som följs upp genom ett antal Key Performance Indicators. Dessutom finns det mer detaljerade strategier för varje prioriterad region, initiativ och tematiskt område med konkreta tidssatta mål, och uppföljningssystem och indikatorer. En global rapport produceras varje år av WWF internationella sekretariat för att stämma av om vi är där vi behöver vara för att uppnå våra mål till år Rapporten innehåller även analyser om var våra största framsteg är och var vi behöver vidareutvecklas. Informationen kommer från årliga tekniska rapporter från alla prioriterade program samt data samlade kring nätverkets gemensamma indikatorer. Alla programrapporter granskas för att kunna utgöra underlag till den globala rapporten och analyser av den. I det svenska WWFs strategi har vi satt delmål till 2015 och har genomfört en halvtidsöversyn av målen under 2014 för att kunna analysera framsteg och, om det behövs, göra justeringar i hur vi jobbar för att vi ska kunna uppnå våra långsiktiga mål. Exempel på några indikatorer från det internationella arbetet: Indicator Details Data Source Pressure (or Threat) Rate of habitat loss Number of hectares of habitat cover lost, disaggregated by forest, coral reef, wetlands, river length, etc University of Maryland. State (or Biodiversity Condition) Species Population numbers of flagship species populations Living Planet Index, IUCN SSC Specialist Groups, Programme Reports. Response (or Strategy) Protected area coverage Sustainable production of energy Number of hectares of habitat under formal protection (and % of place protected), disaggregated by forest and marine Total renewable energy sources global installed electric power capacity (terawatts), and its market share, disaggregated by key technology and in focus countries. World Database on Protected Areas. The Renewable Energy Policy Network for the 21st Century, 6
7 Bloomberg New Energy Finance, International Renewable Energy Agency. WWF Sverige har mätbara delmål WWFs målstruktur är relativt enkel och baseras på två övergripande mål ett för biologisk mångfald och ett för ekologiska fotavtryck. Dessa består i sin tur av två tidsbestämda delmål, åren 2020 och Dessa mål är gemensamma för WWF-nätverkets samlade globala verksamhet. WWF i Sverige arbetar för närvarande inom ramarna för Världsnaturfonden WWFs strategi för perioden För de övergripande globala målen för biologisk mångfald och ekologiska fotavtryck har sex målområden identifierats: 1) Livsmiljöer 2) Ekosystembaserad förvaltning 3) Arter 4) Energi och klimat 5) Hållbara städer och 6) Hållbar mat för alla. Därutöver finns fyra gränsöverskridande drivkrafter: A) Policyförändring B) Marknadsförändring C) Ekonomi, finansiering och investeringar, och D) Handlingskompetens. För dessa sammanlagt tio målområden och drivkrafter har mellan ett och fem specifika delmål formulerats som ska vara uppnådda i och med utgången av Totalt finns 37 delmål för strategiperioden där ambitionen har varit att de ska vara tydligt formulerade, uppföljningsbara och tidsbestämda. I strategin ingår även väl utvecklade, uppföljningsbara och tidsbestämda mål och delmål för utvecklingen av varumärket, kommunikation, finansiella mål och organisatoriska mål. Världsnaturfonden WWFs samlade målstruktur omfattar idag totalt 75 olika uppföljningsbara och tidsbestämda mål. Med tanke på omfattningen av antalet delmål redovisas samtliga de enskilda målen inte här, utan vi ger istället ett exempel på hur mål och delmål kan se ut för ett område. I det här fallet Energi och klimat : Mål År 2015 har en betydande omställning skett mot en säker och hållbar framtid för människor, platser och arter i ett rättvist samhälle med låga koldioxidutsläpp och med motståndskraft mot klimatförändringar. 1.a.1. Sverige och minst ett av Global Climate and Energy Initiativets (GCEI) prioriterade länder, har antagit beslut och strategier vilka ligger i linje med 80 procent lägre växthusgasutsläpp globalt till år 2050, baserade på 100 procent förnybar energi inom hållbara ramar. Sverige har dessutom antagit mål och indikatorer för minskad klimatpåverkan ur ett konsumtionsperspektiv. 7
8 1.a.2. WWF har bidragit till att tillgången till förnybar energi i östra och södra Afrika ökat i linje med ESARPOs (Eastern and Southern Africa Regional Programme Office) mål om tillgång till förnybar energi för alla senast a.3. WWF har bidragit till minskad sårbarhet från effekterna av klimatförändringar i tre prioriterade områden. 1.a.4. Långsiktiga offentliga och privata investeringsplaner är i linje med väl underbyggda finansieringsbehov för att uppnå nödvändiga utsläppsminskningar och klimatanpassning. 1.a.5. Fem av GCEIs prioriterade länder har inlett arbete för att avlägsna barriärer för att skala upp klimatinnovationer. 6. Vad WWF har åstadkommit så här långt Halvtidsöversynen av målen i WWFs strategi som gjordes i mitten på 2014 visade att vi är på god väg att uppnå de flesta av våra uppsatta mål. Den bästa beskrivningen av hur WWFs arbete bidrar till våra långsiktiga mål finns i den globala Living Planet Report 2014 (se den svenska sammanfattningen). Tyvärr går de flesta trenderna åt fel håll (det vill säga ökad ekologiskt fotavtryck och minskad biodiversitet). Det har onekligen varit flera segrar, och många negativa trender ser ut att sakta ner, men de har tyvärr inte vänt än. Men samtidigt ser vi flera viktiga framgångar som att FN, Interpol och flera statsöverhuvud agerar mot den illegala handeln av djur. Det finns med andra ord fortfarande en hel del kvar att göra för att uppnå våra övergripande mål. Arealen skyddade områden ökar och kommer säkerligen att bidra till att uppnå några av våra platsbaserade mål. Förvaltningen av skyddade områden är starkare i områden där WWF är aktivt och det går bättre för artbestånden i dessa områden än i andra. Men tyvärr är förvaltningen allmänt fortfarande alldeles för svag och bestånden av WWFs flaggskeppsarter fortsätter att minska, även inom de flesta skyddade områden. I flera fall ser man förändringar som har skett mer nyligen och där man tror att trenden kommer att vända. Ett sådant exempel är arbetet med certifieringar, där stora framgånger har skett. Andelen certifieringar har ökat på marknaden och där kommer våra fotavtryck gällande dessa produkter att minska på sikt. Generellt är det svårt att skilja årets resultat från de senaste årens resultat. Alla resultat är produkter av många års hårt och kontinuerligt arbete Här visas några exempel på resultat från det senaste året Flera resultat från 2014 går att läsa om i nätverkets nyhetsbrev Conservation Highlights, från juni 2014 och november Nätverkets egen rapport och analys av naturvårdsresultaten under 2014 finns även i nätverkets Global Conservation Programme Report För att här bara nämna några få exempel : Skogsreservatet Pilibhit i delstaten Uttar Pradesh har efter nästan 10 års kamp av WWF Indien blivit uppgraderat till Pilibhit Tiger Reserve och omfattar cirka 730 km2. Även andra arter, som leopard, barasinghahjort, borstkanin och den sällsynta fågeln bengalflorikan, gynnas av reservatet. Bland annat tack vare WWF intensiva och framgångsrika arbete trädde FN:s vattendragskonvention i kraft den 17 augusti Under FN:s klimattoppmöte i New York som Ban Ki-Moon bjöd in till i september 2014 kopplade WWF ihop Kinas mest inflytelserika statliga rådgivande organ (NCSC) med organisationer från det civila samhället; detta hjälpte till att bygga momentum att driva förbättrade klimatåtgärder från Kina. Årets Earth Hour slog rekord igen med 172 deltagande länder. Dessutom rapporterade 166 städer från 17 länder världen över åtagande och åtgärder för utsläppningsminskningar i årets omgång av Earth Hour City Challenge (EHCC). 8
9 Panda Planet, WWF community för barn och ungdomar, har hjälpt unga människor att skapa mer hållbara vanor och WWF ungdomsråd har hjälpt till att öppna upp för ökad medvetenhet inom hållbarhetsfrågor, ökad mångfald och rättvis representation. Inom modellandskapet Levande Skärgårdshav (i Stockholms och Roslagens skärgårdar) har flera kustnära våtmarker restaurerats. Restaurering av det värdefulla och biologiskt rika odlingslandskapet har också genomförts Med tanke på att WWF-nätverket har verksamhet i över 100 länder och har som övergripande mål att minska mänsklighetens ekologiska fotavtryck och att bevara de mest unika naturmiljöerna i världen, så är det svårt att redovisa resultat och effekter för hela organisationens verksamhet. Nedan har vi valt ut ett axplock av resultat från de senaste fem åren som vi har bidragit med. Livsmiljöer Efter många års arbete har gränsöverskridande avtal nu skrivits på av Tanzania och Moçambique för att få slut på den illegala handeln med timmer mellan länderna. Ett motsvarande avtal mellan Tanzania och Kenya är under utveckling. Det finns även ett liknande avtal mellan Moçambique och Kina. Avtalen har blivit möjliga tack vare WWF arbete med regeringar, samarbetspartners, civilsamhället och genom att kunna analysera hela marknadskedjan. Samma arbetssätt har använts för världens bestånd av tonfisk och resultatet i dag är att tonfiskbestånden i Indiska oceanen är starkare i dag än de var för fem år sedan. Ekosystembaserad förvaltning WWF har bedrivit aktivt lobbyarbete sedan 2011 för att få till en gemensam havsplanering i Östersjön baserad på ekosystembaserad förvaltning. Tack vare ett gott samarbete med sjöfartssektorn och särskilt med vindsektorn, tillsammans med starkt regionalt engagemang i länderna kring Östersjön, fick förslaget för ett europeiskt direktiv om havsplanering majoritetstöd i både Europaparlamentet och Europarådet i juli Arter WWF har under många år arbetat med att stoppa den illegala handeln med vilda djur och växter. Under 2014 har mycket hänt på policynivån när det gäller den illegala handeln med djur och djurdelar. Frågan har tagits upp i FN, inom Säkerhetsrådet och i generalförsamlingen. Aldrig förr har sådana frågor fått en liknande uppmärksamhet i FN. Tack vare påtryckningar av bland annat WWF beslöt FN säkerhetsråd att, för första gången någonsin, straffa de handlare som är delaktiga i den illegala handeln med djur och aktivt stödjer kriminella nätverk och ligor av beväpnade tjuvjägare i Centralafrika. WWF lobbade också för, och fick, en resolution om illegal djurhandel att bli antagen i FN högsta församling för miljöfrågor. Energi och klimat I början av året togs rapporten Swedish Capital Allocated to Global Energy Investments fram och lanserades på uppdrag av WWF. Rapporten visar att det svenska sparandet via banker, fond- och försäkringsbolag genom placeringar i fossilenergibolag, bidrar till utsläpp av 53 miljoner ton CO2. Arbetet med tillgång till energi för alla samt en hållbar utveckling av förnybar energi fortsatte under Under året startades två nya SIDA-finansierade treåriga projekt för att stärka det civila samhället i Uganda, Kenya, Tanzania, Zambia och Zimbabwe samt på Sumatra i Indonesien. Världens största miljömanifestation slog i år nytt globalt rekord och mer än hälften av Sveriges befolkning var engagerade under Earth Hour-veckan. I en Sifoundersökning uppger mer än 20 procent att de genom Earth Hour har börjat leva mer klimatsmart i sin vardag. WWF tillhandahöll även läromedel kring klimat och ekologiska fotavtryck, riktat till landets skolor och förskolor. Cirka elever deltog i undervisning kring hållbar utveckling i samband med Earth Hour. WWF säkrade dessutom ett nytt fyraårsavtal med Sida för perioden värt närmare 68 miljoner kronor för hela perioden. Det nya avtalet avser stöd till Market Transformation Initiativ (MTI) och inkluderar arbete med bland annat trä/pappersmassa, bomull, palmolja och odlad fisk. 9
10 Under 2014 deltog Climate Savers-programmet i utvecklandet av verktyget Science Based Targets, som ska hjälpa företag att sätta mål för minskade utsläpp av växthusgasser som ligger i linje med IPCCs (Intergovernmental Panel on Climate Change) senaste resultat om att den globala medeltemperaturen måste ligga långt under två grader. Verktyget lanserades i Lima under COP 20. Under hösten 2014 förnyade Volvo sitt partnerskap inom WWFs globala klimatprogram Climate Savers, vilket bland annat innebär att Volvo fram till 2020 ska minska utsläppen från deras fordon med minst 40 miljoner ton koldioxid jämfört med Hållbara städer Under 2014 fortsatte tävlingen Earth Hour City Challenge (EHCC) att vara en internationell succé. Över 160 städer i 17 länder har antagit utmaningen och deltar aktivt i arbetet. Kapstaden utsågs till Global EHCChuvudstad och Stockholm som nationella EHCC-staden i Sverige. Under januari-mars 2014 pågick dessutom We Love Cities-kampanjen där medborgare från hela världen kan rösta på de 33 finaliststäderna i Earth Hour City Challenge. Totalt blev det mer än röster i We Love Cities Under året initierades nya och fördjupade samarbeten med Asian Development Bank, Gold Standard samt City Climate Finance Leadership Alliance kring EHCC och åtgärder har även skett för att öka finansieringen av lovande urbana klimatåtgärder. Hållbar mat Under 2014 tog WWF fram ett tydligt budskap med målet att halvera köttkonsumtionen och att det kött som äts ska väljas med hänsyn taget till hållbarhet, klimat, biologisk mångfald och djuromsorg. WWF uppmanar även handeln att sluta använda kött som lockvara, att inte sälja anonymt kött, samt att ställa miljö- och djurskyddskrav på de produkter som köps in. WWF arbetar för att säkra en rättvis tillgång på hälsosam mat för alla. Som en del av detta arbete ingick WWF under 2014 ett strategiskt partnerskap med EAT Forum ett initiativ baserat i Sverige och Norge för hälsosam och hållbar mat. Projektet LiveWell for LIFE som pågått sedan 2011 avslutades under Projektet har etablerat WWF som en ledande aktör inom policy och företagspåverkan för hållbara måltider i Europa. Under året initierades dessutom initiativet Hållbar Livsmedelskedja där alla de största svenska företagen inom detaljhandel och detaljhandelns leverantörer medverkar för ökad hållbarhet i hela livsmedelskedjan. WWF leder och samordnar initiativet. 10
WWF-Canon/Simon Rawles
WWF-Canon/Simon Rawles WWFs effektrapport till FRII 2014 1. Vad WWF vill uppnå Planeten jorden och dess ekosystem står inför hot och utmaningar av en omfattning som vi människor aldrig tidigare har skådat.
WWFs effektrapport till FRII WWF-Canon/Simon Rawles
WWFs effektrapport till FRII 2015 WWF-Canon/Simon Rawles Effektrapport 2015 för WWF (Siffrorna inom parantes avser 2014) Syfte med effektrapporten WWF är medlem i Frivilligorganisationernas insamlingsråd
Effektrapport 2018 Världsnaturfonden WWF
SolarBuddy.org / WWF-Aus Effektrapport 2018 Världsnaturfonden WWF 1 Innehåll 1. VAD WWF VILL UPPNÅ... 3 Övergripande mål... 3 WWFs förändringsteori för att nå målen... 4 WWFs globala målområden och drivkrafter...
Styrelsen 2/18 Punkt 13 Bilaga WWF-Canon/Simon Rawles
Styrelsen 2/18 Punkt 13 Bilaga 10.2 WWF-Canon/Simon Rawles Världsnaturfonden WWFs effektrapport till FRII 2017 1 Innehåll 1. VAD WWF VILL UPPNÅ... 3 Biodiversitetsmålen... 3 Fotavtrycksmålen... 3 WWFs
Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen
Miljömål inte bara en regional fråga. Carina Borgström Hansson
Miljömål inte bara en regional fråga Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se Vad vill WWF? WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från
Policy för Hållbar utveckling
Policy för Hållbar utveckling Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-03-27 Policy för hållbar utveckling Kommunfullmäktige 2017-03-27 1 (3) Policy för hållbar utveckling i
Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:
Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans
JANUARI Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden. Marina initiativet
JANUARI 2005 Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden Marina initiativet Största producenten av globala nyttigheter Samverkan kring globala, gemensamma
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden
Bilaga till regeringsbeslut 2014-07-17 nr 2 L2014/1042/EUI Landsbygdsdepartementet Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) 2014 2017 1. Förväntade resultat
Verksamhetsplan 2019 FIAN Sverige
Verksamhetsplan 2019 FIAN Sverige Om FIAN FIAN Sverige är den svenska sektionen av den internationella människorättsorganisationen FIAN (FoodFirst Information & Action Network). FIAN grundades 1986 i Heidelberg
Vad innebär egentligen hållbar
Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar
DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER
DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER Världens ledare har lovat att uppnå 17 globala mål till år 2030. Det innebär att alla länder tagit på sig ansvaret för en bättre, mer rättvis och hållbar
8361/17 sa/ss 1 DG B 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 april 2017 (OR. en) 8361/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 25 april 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 7783/17 + ADD 1 Ärende: FIN 266
AKTIVISM DET LIGGER I VÅRT DNA
VÅRT ÅTAGANDE AKTIVISM DET LIGGER I VÅRT DNA När Anita Roddick grundade The Body Shop 1976 var hennes tro på att företagande kunde vara en kraft för gott helt revolutionerande. Företagets sätt att driva
På väg mot hållbarhet?
På väg mot hållbarhet? Viveka Palm, Vice Avdchef för Regioner och Miljö, SCB Medlem av IAEG-SDG Adj Professor KTH, Inst för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED) EU har en hållbarhetsstrategi
Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från
Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer
Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar
Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017
Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017 Globala risker 2017 Stor påverkan Massförstörelsevapen Händelser med extremt väder Vattenkriser 2017 Stor sannolikhet Händelser med
WWF-Canon/Simon Rawles
WWF-Canon/Simon Rawles WWFs effektrapport till FRII 2016 1 1. Vad WWF vill uppnå Planeten Jorden och dess ekosystem står inför hot och utmaningar av en omfattning som vi människor aldrig tidigare har skådat.
Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa
Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa Madelene Ostwald GMV (GU/Chalmers) & Linköpings universitet madelene.ostwald@chalmers.se 3 december 2013 GAME frukost Lättare att hänga med på COPmötet vid datorn än att
UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER
UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER De globala målen INGEN FATTIGDOM Avskaffa all form av fattigdom överallt. MINSKAD OJÄMLIKHET Minska ojämlikheten inom och mellan länder. INGEN
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)
ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016
ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta
12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 september 2017 (OR. en) 12255/17 AGRI 481 DEVGEN 199 ENV 752 ONU 115 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Särskilda jordbrukskommittén/rådet Genomförandet
INTERNATIONELL PLAN STYRDOKUMENT FÖR INTERNATIONELLT ARBETE I KARLSTADS KOMMUN
INTERNATIONELL PLAN STYRDOKUMENT FÖR INTERNATIONELLT ARBETE I KARLSTADS KOMMUN KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Kommunstyrelsen Ansvarig samt giltighetstid: Mia Marklund 2017-2018 Diarienummer: KS-2016-315
Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016
Kommittédirektiv Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling Dir. 2016:18 Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Sammanfattning Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi
Global och europeisk utblick Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi IPCC rapporten en halv grad spelar roll z På väg mot 3 grader Uppvärmning idag 1 grad, 1,5 grader redan 2030-2052 2-3 ggr
Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Inspirationsguide för restauranger. I samarbete med Hållbara Restauranger
Inspirationsguide för restauranger I samarbete med Hållbara Restauranger Världens största klimatmanifestation! Under Earth Hour samlas vi och agerar tillsammans i en uppmaning till makthavarna att ta krafttag
Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)
NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR Peter Repinski SEI (Stockholm Environment Institute) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-25 1 Globalt program om hållbara livsstilar
Rubrik: Konventionen om biologisk mångfald
Rådspromemoria 2010-12-09 Miljödepartementet Internationella enheten Rådets möte den 20 december 2010 Dagordningspunkt 5 Rubrik: Konventionen om biologisk mångfald Dokument: 16916/10 Tidigare dokument:
Borgmästaravtalet för klimat & energi
Borgmästaravtalet för klimat & energi SV En unik rörelse som byggts underifrån Borgmästaravtalet för klimat och energi samlar lokala och regionala myndigheter som frivilligt åtar sig att implementera EU:s
Strategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Internationell strategi Sävsjö Kommun
Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap
Hållbar mat för alla? - Vad är utmaningarna
Hållbar mat för alla? - Vad är utmaningarna och hur ska vi nå målet? #WWFmat Hållbar mat för alla - kartläggning och analys Anna Richert, 21 nov Cat Holloway / WWF-Canon Eat food, not too much, mostly
HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030
1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande
FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken
FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken Viveka Palm, Vice Avdchef för Regioner och Miljö, SCB Medlem av IAEG-SDG Adj Professor KTH, Inst för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED)
Lima Action Plan. Global handlingsplan för Unescos Biosfärprogram Vägledning för biosfärområden
Lima Action Plan Global handlingsplan för Unescos Biosfärprogram 2016-2025 Vägledning för biosfärområden Om Unescos Biosfärprogram Den här vägledningen är en sammanställning av aktiviteter som är riktade
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Borås Stad. Earth Hour Skickat: den 14 januari :44. Earth Hour var med i årets viktigaste kampanj
Borås Stad Från: Earth Hour Skickat: den 14 januari 2019 16:44 Till: Earth Hour Ämne: Earth Hour 2019 - var med i årets viktigaste kampanj Om mailet inte visas korrekt Öppna brevet
Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.
Regeringsbeslut III:2 2014-02-13 UF2014/9982/UD/MU Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för miljö- och klimatmässigt
Tipspromenad. Fråga X
Hållbar Fråga 1 Världens länder har kommit överens om 17 ambitiösa mål som fram till år 2030 ska hjälpa oss att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikhet och ojämställdhet och lösa klimatkrisen. De
Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM7. Meddelande om förnyad strategi för EU:s industripolitik. Sammanfattning. Näringsdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om förnyad strategi för EU:s industripolitik Näringsdepartementet 2017-10-17 KOM (2017) 479 Communication from the Commission to the European Parliament, the
Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?
Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en
Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass:
Hållbar utveckling Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013 Namn: Klass: NO/TK - HÅLLBAR UTVECKLING Följande NO/TK mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet Du kommer att
Agenda varför vänta?
Agenda 2030 - varför vänta? Upplägg Vem är jag och vad gör jag? European Youth Parliament Milleniemålen Världen: var är vi nu? Introduktion till Agenda 2030 Ramverket Utgångsläget Uppföljning Ansvar på
Attityder till FN:s hållbarhetsmål
Attityder till FN:s hållbarhetsmål En studie bland allmänheten i 17 länder Johanna Laurin Gulled, Ipsos FN:s nya hållbarhets- och utvecklingsmål har stort stöd både internationellt och i 2 FN:s nya globala
EU-Forum Västra Götaland. Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2030 Tema: EU och vår omvärld
EU-Forum Västra Götaland Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2030 Tema: EU och vår omvärld Program Charlotta Lundström, Chef Externa Relationer - Välkomna, vad vill vi få ut av dagen? Melissa
International Year of the Salmon. Laxens År Globalt initiativ med ett underifrån perspektiv. Håkan Carlstrand, HaV
International Year of the Salmon Laxens År 2019 Globalt initiativ med ett underifrån perspektiv Håkan Carlstrand, HaV Laxens år Initiativtagare: North Pacific Anadromus Fish Commission - NPAFC North Atlantic
Internationell strategi. för Gävle kommun
Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Miljömålsdagarna 2015 Örebro
Miljömålsdagarna 2015 Örebro Generationsmålet och. Globalt 10-årigt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion (10YFP) - nationell implementering Nya globala hållbarhetsmål Gunilla Blomquist,
Strategi för Kristianstads kommuns internationella
STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga
Miljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet
CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet 2018-04-26 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
Rådets möte (jordbruksministrarna) den 11 maj 2017
Slutlig rev Kommenterad dagordning rådet 2017-05-02 Näringsdepartementet Rådets möte (jordbruksministrarna) den 11 maj 2017 Ansvarigt statsråd: Sven Erik Bucht Kommenterad dagordning 1. Godkännande av
Internationell strategi för Jönköpings kommun. Ks/2018:372. kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning
Internationell strategi för Jönköpings kommun Ks/2018:372 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Internationell strategi för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2018-11-22
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv
Motion #1. Denna motion föreslår att ändra fotnoten som definierar en ung i föreningen PUSH Sverige. Motionen har lämnats in av Johanna Lakso.
Motion #1 Ändra fotnoten hur ung definieras Denna motion föreslår att ändra fotnoten som definierar en ung i föreningen PUSH Sverige. Motionen har lämnats in av Johanna Lakso. Mötet föreslås att i kapitel
Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M
Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS http://seagis.org Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M Deltagande parter Samordnande stödmottagare: Närings-, trafik- och miljöcentralen
Sammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio
Sammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio version 2012-05-02 Dnr 1300432 Läsanvisning Detta dokument är en sammanfattning av dokumentet "Uppföljning av mål för miljöstrategiskt
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
12950/17 hg/sk 1 DG B 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 9 oktober 2017 (OR. en) 12950/17 AGRI 530 FAO 41 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 9 oktober 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 12473/17 Ärende:
HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?
HÅLLBAR STADSBYGGNAD Hur gör man - och var gör man vad?!1 HÅLLBARHETSTRENDER 2014 Aktuellt inom hållbarhetsområdet!2 Vår mission att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället Detta vet vi Plan
Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden
Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning
Utveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Begränsa Sveriges klimatpåverkan - vad är kommunernas roll? Tätortsfrågor och landsbygdsfrågor för ett fossilfritt Sverige
Begränsa Sveriges klimatpåverkan - vad är kommunernas roll? Tätortsfrågor och landsbygdsfrågor för ett fossilfritt Sverige Ökad takt behövs för att nå målen 80 60 40 Utsläpp om knappt 53 miljoner ton 2016
Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016
REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Europakorrespondentenheten Kommenterad dagordning (reviderad version) Ministerrådet Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016
Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor
Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande
Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck
Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och dess hållbara nyttjande Harriet Falck Rehn harriet.falck rehn@rural.ministry.se Miljön och urval ger unika genetiska egenskaper Husdjuren härstammar
www.balticbiogasbus.eu 1
1 Baltic Biogas Bus Project Gasskonferansen, Bergen, 5 Maj 2011 Anneli Waldén AB Storstockholms Lokaltrafik www.sl.se 2 Agenda Bakgrund Baltic Biogas Bus Projekt Strategi vid införandet av biogasbussar
Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt
Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder
HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012
HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till
Verksamhetsplan
Verksamhetsplan 2019 2023 2 MALMÖLUNDREGIONEN VERKSAMHETSPLAN 2019 2023 Inledning MalmöLundregionen är tillväxtmotorn i Skåne och en dynamisk del av Öresundsregionen och Europa. Vi har många styrkor att
Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna
Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken
Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september
1(5) UNDERLAG Dnr 49-5199/11 2011-08-22 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har fått
SIFO-undersökning: Ungas röst & makt i samhället. Världsnaturfonden WWF & WWF Sweden Youth Juni 2018
SIFO-undersökning: Ungas röst & makt i samhället Världsnaturfonden WWF & WWF Sweden Youth Juni 2018 Många unga upplever att de inte påverkar samhället och utvecklingen i Sverige Undersökningen visar att
Lärande för hållbar utveckling i Malmö
Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska
Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi
Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012
Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel
Stockholm International Water Institute En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel SIWI The Stockholm International Water Institute (SIWI) är ett policy institut som bidrar till det internationella
Guide till EU-projektansökan
Guide till EU-projektansökan 2014-2020 1 Inledning Kommunens verksamheter kan ur EU:s program och fonder söka stöd till projekt som utvecklar verksamheten samt det omgivande samhället, såväl lokalt som
Internationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
SUMMERING STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Remissversion
SUMMERING VÄSTRA GÖTALAND 2020 STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND 2014-2020 Remissversion Strategin gäller för Västra Götaland. Den är framtagen i samverkan mellan Västra Götalandsregionen
EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011
EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 Vad vi ska gå igenom: EU:s policy struktur: varför regioner? EU:s regionalpolitik i stora drag Regionalpolitikens
Agenda 2030 vid TEM/CSR Skåne 28/2, 2017
Agenda 2030 vid TEM/CSR Skåne 28/2, 2017 Lars Bryntesson Departementsråd Enheten för statlig förvaltning Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen. Och förmodligen den sista som kan stoppa
Hållbar produktutveckling
Hållbar produktutveckling Ulrika Nisser Tillväxtverket Hur utvecklar vi hållbar naturturism Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-05-20 1 Hållbar produktutveckling med fokus på