Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun



Relevanta dokument
Kv Brädstapeln 15, Stockholm

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala

PM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna

PM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala

Godkänt dokument - Monika Rudenska, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Luftutredning Litteraturgatan

Djurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones

Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten Rickomberga 29:1

PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen

Luftutredning Distansgatan

Luftföroreningar och befolkningsexponering i ABCDX län Kartläggning av PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

GATURUMSBERÄKNING FREDRIKSDALSGATAN

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Luftutredning Litteraturgatan. bild

Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun

Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys

Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora

Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag för Brf Vattenkonsten 1

PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad

Luftutredning Briljant- och Smaragdgatan

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn

Instruktion till verktyget

Kompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan

Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala

PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP

Utredningsrapport 2015:11. Luftutredning. Fyrklöversgatan. bild. Foto: Klas Eriksson

PM Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Fördjupad utvärdering Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY

Kv Lustgården 14, nordvästra Kungsholmen

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen

Spridningsberäkningar för ny bro över Fyrisån i Uppsala

Inledande kartläggning av luftkvaliteten i. Grums kommun. Grums kommun

Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

2007:30. Kv Hilton SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO2) ÅR 2009

Objektiv skattning av luftkvalitet Dorotea kommun

RAPPORT. E39 Langeland Moskog SWECO NORGE AS SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE

Vilunda och Smedsgärdet i Upplands Väsby

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr MH1386

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Infra City Öst, Upplands-Väsby

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Ny energianläggning i Upplands Bro

Kv Brädstapeln 15, Scheelegatan, Stockholm

Ren Regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2006

Ny bebyggelse vid Mikaelsplan, Kungsgatan, Uppsala kommun

Bedömning av luftföroreningssituationen vid Paradiset 19 och 21 i stadsdelen Stadshagen, Stockholm

Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden

Luftkvalitetsutredning Mjölktorget

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Inledande kartläggning av luftkvalitet

RAPPORT. Spridningsberäkningar med avseende på Partiklar som PM 10 vid Barnarpsgatan TOSITO INVEST AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS

Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun

Gaturumsberäkningar av PM10 på östra Artillerigatan år 2020

RAPPORT. Spridningsberäkningar, Kållered köpstad MÖLNDALS STAD GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS LUFTUTREDNING UPPDRAGSNUMMER

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Eddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun

PM Luftkvalitet Haga entré

Sammanfattande rapport. Bohusgatan. bild. Foto: Emma Björkman

LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

LUFTKVALITETSMÄTNINGAR I GATUNIVÅ AVSEENDE KVÄVEDIOXID Dnr

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

Kv.Högne och kv.gunnar, Uppsala

Information om luftmätningar i Sunne

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Luftkvalitetsutredning för Mölndals centrum - detaljplan 1, detaljplan 2 och detaljplan 3

Luftkvalitetsutredning Startboxen 1 & 2 vid Järva krog i Solna

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

RAPPORT. Luftutredning, Gårda/Ullevimotet STADSBYGGNADSKONTORET GÖTEBORGS STAD UPPDRAGSNUMMER [PRELIMINÄRT KONCEPT]

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

SLByanalys Stockholms Luft- och Bulleranalys

LVF 2013:16. Uddvägen, Nacka SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Sanna Silvergren

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad

Arbetsgång

Eddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013

Luften i Sundsvall 2011

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Luftkvalitetsutredning. Krokslätt 182:2. bild. Karta: Göteborgs Stad

Kv. Stora Frösunda, Solna

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft

Inledande kartläggning och objektiv skattning av luftkvalitet i Bergs kommun

LVF 2005:16. Spridningsberäkningar av kvävedioxid och partiklar, PM10 för väg 76, Norrtälje

RAPPORT. Luftkvalitet Konstruktören 2 BODIL HANSSON & PER JOHANSSON

Kartläggning av PM10 och NO 2 i ABC län samt Gävle och Sandviken

M äl arän g, Bredän gs trafikpl ats, Stockh ol m s s tad

Transkript:

Datum 2010-11-16 Kompletterad 2011-05-02 NCC Björn I M Svensson 178 04 Solna Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Ett nytt bostadsområde planeras i Upplands Väsby kommun. Området ligger väster om Upplands Väsby centrum, vid Eds Allé intill Mälarvägen. SLB-analys har utfört en bedömning av förväntad halter av kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) år 2015. Bedömningen bygger på underlag från beställaren rörande trafikflöden och ny bebyggelse. Bedömda halter jämförs med miljökvalitetsnormen för luft (SFS 2010:477), se tabell 1 och 2. I samtliga kontinuerliga mätningar som utförts i belastade miljöer i Stockholms och Uppsala län har dygnsmedelvärden av PM10 och NO 2 varit svårast att klara i förhållande till norm. Tabell 1.Miljökvalitetsnorm för kvävedioxid, NO 2 avseende skydd av hälsa. Tid för medelvärde Normvärde (µg/m3) Värdet får inte överskridas mer än: 1 timme 90 175 timmar per kalenderår * 1 dygn 60 7 dygn per kalenderår Kalenderår 40 Får inte överskridas * Förutsatt att halten inte överskrider 200 µg/m 3 under en timme mer än 18 gånger per kalenderår. Tabell 2. Miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10 avseende skydd av hälsa. Tid för medelvärde Normvärde (µg/m3) Värdet får inte överskridas mer än: 1 dygn 50 35 dygn per år Kalenderår 40 Får inte överskridas Box 8136 104 20 Stockholm Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon 08/508 28 800 (vx) 08/508 28 880 08/508 28 955 (dir) e-mail: boel@slb.nu Telefax 08/508 28 991 Org. nr. 212000-0142

Nuläge år 2010 Stockholm Uppsala läns Luftvårdsförbunds kartläggning av kvävedioxid och PM10 halterna i länet visar att miljökvalitetsnormen klarades med god marginal inom detaljplaneområdet år 2006 respektive år 2005 (http://slb.nu/lvf/). Bedömningen för nuläget år 2010 är att inga större förändringar i haltnivåer har skett. Miljökvalitetsnormen klaras i området. Utbyggnadsalternativ år 2015 Vägtrafik I utbyggnadsalternativet föreslås Mälarvägen få en ny dragning samt Nya Vällstavägen tillkommer. Följande trafikflöden för år 2020 har levererats av beställaren och har använts för bedömningen av luftkvaliteten. Mälarvägen/Eds allé: 18 000 fordon/dygn, 8 % tung trafik, 50 km/h Nya Vällstavägen: 10 000 fordon/dygn, 8 % tung trafik, 50 km/h Älvsundavägen: 9 500 fordon/dygn, 5 % tung trafik, 50 km/h Ny bebyggelse I västra delen av Mälarvägen planeras tvåvåningshus, ca 10 m höga, på båda sidor om vägen. Husen bildar en sluten fasad mot gatan (inga mellanrum mellan husen). I gatukorsningarna på södra sidan finns 30 meter långa fyravåningshus inplanerade, ca 12 m höga. Gaturumsbredden har angetts till ca 36 m (mätt mellan husfasaderna). I östra delen av Mälarvägen planeras enkelsidig bebyggelse ca 10 m hög. Längs Älvsundavägen planeras enkelsidig bebyggelse med ca 10 m hushöjd. Vid Nya Vällstavägen återfinns dubbelsidig bebyggelse, ca 10 m hushöjd, och med en gaturumsbredd på ca 24 meter mellan husfasaderna.

Bedömning av luftföroreningshalter Förutsättningarna för ventilation och utspädning av luftföroreningar varierar mellan olika gaturum. Breda gator tål betydligt större utsläpp än trånga gator med dubbelsidig bebyggelse. Just bebyggelsefaktorn, d v s om gaturummet är slutet samt dess dimensioner, spelar stor roll för gatuventilationen och därmed för haltnivåerna. I planen för Eds Allé planeras dubbelsidiga gaturum längs Mälarvägen och Nya Vällstavägen. Husen är dock låga vilket minskar risken för höga luftföroreningshalter. Likaså är den mest trafikerade gatan, Mälarvägen, bred vilket gynnar omblandningen och utspädningen av luftföroreningarna. Bedömning för år 2015: Mälarvägen: Kvävedioxid (NO 2 ) dygnsmedelvärde: 31-41 µg/m 3 (norm 60 µg/m 3 ) Partiklar (PM10) dygnsmedelvärde: 30-40 µg/m 3 (norm 50 µg/m 3 ) Nya Vällstav: Kvävedioxid (NO 2 ) dygnsmedelvärde: 28-38 µg/m 3 (norm 60 µg/m 3 ) Partiklar (PM10) dygnsmedelvärde: 25-35 µg/m 3 (norm 50 µg/m 3 ) Älvsundav: Kvävedioxid (NO 2 ) dygnsmedelvärde: 25-35 µg/m 3 (norm 60 µg/m 3 ) Partiklar (PM10) dygnsmedelvärde: 23-33 µg/m 3 (norm 50 µg/m 3 ) Halterna för kvävedioxid och partiklar (PM10) bedöms ligga under miljökvalitetsnormens gräns för dygnsmedelvärde på de tre mest trafikerade vägarna. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid och partiklar (PM10) bedöms därför klaras i hela detaljplaneområdet år 2015. Komplettering 2011-05-02 Jämförelse med regionala och nationella miljömål för kvävedioxid och partiklar, PM10 Bedömda halter i utbyggnadsalternativet har jämförts med de regionala miljömålen för Stockholms län samt de nationella delmålen för Frisk Luft. Både de nationella och regionala miljömålen är under omarbetning. Kvävedioxid Regionalt miljömål i Stockholms län Kvävedioxidhalten 30 µg/ m 3 som årsmedelvärde och 75 µg/m 3 som timmedelvärde ska vara uppnådda i Stockholms län år 2010. Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år. Nationellt miljömål - delmål kvävedioxid Halterna 60 µg/m³ som timmedelvärde och 20 µg/m³ som årsmedelvärde ska i huvudsak underskridas år 2010. Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år.

NO 2 årsmedelvärde µg/m 3 NO 2 timmedelvärde µg/m 3 Mälarvägen 21-28 56-71 Nya Vällstav 19-25 51-64 Älvsundav 17-24 47-62 Regionalt miljömål 30 75 Nationellt miljömål 20 60 Partiklar PM10 Regionalt miljömål i Stockholms län Halten av partiklar, PM10, i luften ska inte överstiga: 35 µg/m³ som dygnsmedelvärde, eller 20 µg/m³ som årsmedelvärde år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Nationellt miljömål - delmål PM10 Halterna 35 µg/m³ som dygnsmedelvärde och 20 µg/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM10) ska underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. PM10 årsmedelvärde µg/m 3 PM10 dygnsmedelvärde µg/m 3 (36:e värsta dygnet) Mälarvägen 15-20 30-40* Nya Vällstav 13-18 25-35* Älvsundav 12-17 23-33* Regionalt miljömål 20 35 (38:e värsta dygnet) Nationellt miljömål 20 35 (38:e värsta dygnet) *ej direkt jämförbart då värdet för miljömålet och miljökvalitetsnormen får överskridas olika antal dygn, se vidare resonemang i texten. Tidigare bedömning av dygnsmedelvärdet är framtaget för att jämföra med miljökvalitetsnormen och är inte direkt jämförbart med miljömålens dygnsmedelvärde. Miljökvalitetsnormens värde, 50 µg/ m³, får överskridas högst 35 dygn per år. Miljömålets värde, 35 µg/ m³, får överskridas max 37 dygn per år. Detta innebär att bedömt dygnsmedelvärde i planområdet är något överskattat vid jämförelse med miljömålen.

Bedömning av vedeldningens påverkan på luftkvaliteten i området I planområdet kan trivseleldning i braskaminer förekomma. En bedömning av hur vedeldningen kan påverka luftkvaliteten i området har utförts. I bedömningen har antagits att max 50 % av hushållen i området trivseleldar, vilket innebär utsläpp från ca 150-200 braskaminer. För bedömningen har bl a en tidigare rapport använts som underlag, "LVF 2003:24 Ved- och pelletseldning i Upplands Väsby kommun, beräkning av halter NO 2 och PM10 vid tre olika energiscenarier". I uppdraget år 2003 utfördes bl a beräkningar för ett scenario där eldning med ved i braskamin stod för 30 % av uppvärmningsbehovet (10 700 kwh ) i 136 hus i ett område, ca 1,5 x 0,6 km stort. 30 % av uppvärmningsbehovet motsvarar ca 1400 timmars eldning per år. Detta motsvarar ca 3,8 timmars eldning om dagen utspritt över ett år. Haltbidraget från eldningen i området beräknades i värsta punkten till 4 µg/m 3 PM10 och 0,5 µg/ m 3 kvävedioxid, räknat som dygnsmedelvärde. Scenariot ovan motsvarar troligen betydligt fler eldningstimmar än vad som är troligt för trivseleldning för 150-200 hushåll i området Eds Allé, men har ändå nyttjats som ett värsta scenario. Appliceras samma beräknade haltbidrag, som i den beskrivna studien ovan, på detaljplaneområdet för Eds Allé kan konstateras att det inte finns risk för överskridande av miljökvalitetsnormerna om man inkluderar vedeldningens haltbidrag i tidigare bedömda dygnsmedelhalter av kvävedioxid och PM10. Det är dock viktigt att påpeka att det tyvärr sannolikt inte finns någon koppling mellan röklukt och luftkvalitetshalter. Tillfälliga störningar p g a röklukt kan uppkomma i bostadsområdet trots att totalhalterna underskrider miljökvalitetsnormerna. Med vänliga hälsningar Boel Lövenheim