Landstingspolitiskt handlingsprogram

Landstingspolitiskt handlingsprogram Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting 2014

Innehållsförteckning Valet handlar om framtiden... 3 1 Ordning och reda i sjukvården går före nya privatiseringar... 4 1.1 Mer tid för patienten och minskad administration... 4 1.2 Mer personal inom vården går före nya skattesänkningar... 5 1.3 Jämlik och jämställd vård med folkhälsa i fokus... 5 1.4 Framtidens hälso- och sjukvård... 6 1.5 En trygg och säker förlossningsvård... 7 1.6 Helhetsansvar för en bättre äldresjukvård... 8 1.7 En primärvård utifrån patienternas behov... 9 1.8 Forskning, utveckling och innovation i framkant... 9 1.9 Sjukvård för våra framtida stockholmare... 10 1.9 Psykisk ohälsa hos unga... 10 2 En växande region för jobb, bostäder och kollektivtrafik... 12 2.1 Utbyggd tunnelbana för fler bostäder... 13 2.2 Enkelt och enhetligt biljettsystem... 13 2.3 Modernisera SL... 14 2.4 En fungerande pendeltågstrafik... 14 2.6 En tillgänglig SL-trafik och en färdtjänst att lita på... 15 3 Goda arbetsvillkor för all personal... 16 3.1 Förbättrad arbetsmiljö för landstingets anställda... 16 3.2 Trygghet för anställda hos entreprenörer... 17 4. Värna vår öppna och tillgängliga skärgård... 17 5. Ett starkt kultur-, konst- och idrottsliv... 18 2

Valet handlar om framtiden Den 14 september 2014 är det val i Sverige. Ett av de tre valen handlar om vem som ska styra landstinget här i Stockholms län. Det är ett viktigt val. Landstinget fattar beslut som påverkar de flesta stockholmare dagligen. Man skulle faktiskt kunna säga att regionens framtid till stor del avgörs här. Som ansvariga för hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken är vi en av de största arbetsgivarna i länet. Dessutom ansvarar landstinget för den regionala planeringen inom länet, arbetar med förutsättningar för tillväxt och bidrar till kulturlivet. Lyckosamt nog växer Stockholmsregion mest och snabbast i hela Sverige. Socialdemokraterna vill att regionen ska fortsätta att vara attraktiv för nya stockholmare och besökare, liksom för företag och forskning. Därtill en jämlik och jämställd region. Även om Stockholm på många sätt utvecklas i en positiv riktning är det tydligt att det finns områden där utvecklingen går åt fel håll. Bostadsbyggandet står stilla och bostadsbristen blir allt mer påtaglig. Trängseln på vägarna och i kollektivtrafiken ökar. Det är konstant kris och platsbrist på akutmottagningarna och förlossningsavdelningarna. Oron för klimathotet ökar hos allt fler. Vi väljer att möta dessa behov med en framtidsinriktad politik och gemensamma lösningar, inte med fler skattesänkningar. I det här programmet får du veta hur vi prioriterar om vi får vara med att styra Stockholms läns landsting. I åtta år har landstinget i Stockholm styrts av en Moderatledd allians. Under dessa år har man konsekvent prioriterat skattesänkningar och privatiseringar framför att ta ett helhetsansvar för att möta framtidens utmaningar. Moderaterna har haft goda ambitioner att öka tillgängligheten i sjukvården, vilket inte är fel. Men resultaten har uteblivit. I takt med att vi har fått en allt mer marknadsstyrd sjukvård har antalet läkarbesök ökat, dock inte tiden med patienten. Idag är det mer lönsamt att fylla i listor till den centrala byråkratin än att ägna tid åt den enskilde patienten. Vi har under den här tiden också fått en rekorddyr ny spårvagnslinje, men inte nämnvärt fler resenärer. Det är dags för en ny politik. Socialdemokraterna tar ansvar och skapar en sjukvård och kollektivtrafik som stockholmarna kan vara stolta över. Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Mer information om Socialdemokraterna i Stockholmsregionen och i Stockholms läns landsting hittar du på www.socialdemokraterna.se/stockholm 3

1 Ordning och reda i sjukvården går före nya privatiseringar 1.1 Mer tid för patienten och minskad administration Målet för Socialdemokraterna är en god och jämlik hälso- och sjukvård för samtliga invånare i Stockholms län. För det krävs att man ser och förstår sambandet mellan en människas hälsa och omgivande förhållanden. Den enskilde patientens hälsa behöver återigen bli den vägledande principen när vi som politiskt förtroendevalda tillsammans med professionen bygger upp hälso- och sjukvårdens strukturer. Våra gemensamma resurser ska styras och fördelas utifrån varje enskild individs behov av vård. Socialdemokraterna vill se en mer värdebaserad vård. Idag styrs sjukvården i allt för stor utsträckning mot att fokusera på många och korta läkarbesök, snarare än att ta ett helhetsansvar kring patienten. Ersättningssystemen hämmar utvecklingen av sjukvården då den detaljreglerar hur vårdpersonalen ska arbeta. Systemet riskerar att vara kostnadsdrivande då det premierar läkarbesök före vårdresultat. Också patientunderlaget för forskning minskar då det delas upp mellan olika aktörer. Den rådande etableringsfriheten innebär att varje vårdgivare som levt upp till kriterierna för ett vårdval och blivit auktoriserad, har rätt att bedriva verksamhet där den anser det vara mest lönsamt. Det skapar en ojämlik tillgång till sjukvården i länet och innebär ofta längre resor för länets medborgare för att nå vården. Det är hög tid att vända utvecklingen. Minska läkares och vårdpersonals administrativa arbetsuppgifter. Alla uppgifter som inte måste utföras av vårdpersonal ska överföras till stödfunktioner som medicinska sekreterare, tekniker eller andra vårdnära tjänster. Utarbeta en etableringsstrategi för att säkerställa att länets medborgare får en jämlik tillgång till såväl primär- som specialistvård. Ändra ersättningssystemen så att vården ersätts efter patientens behov och efter vårdens kvalitet, istället för antal ingrepp eller antal ifyllda enkäter. Alla avtal med utförarna ska ha tydliga forsknings- och utbildningsuppdrag så att hela sjukvården bidrar till utvecklingen av nya behandlingsmetoder, läkemedel, arbetssätt med mera. 4

Minska antalet IT-system i Stockholms läns sjukvård med målet att samma uppgift inte ska behöva registreras i mer än ett system och att en uppgift inte ska behöva sökas i mer än ett register. 1.2 Mer personal inom vården går före nya skattesänkningar Investeringar i sjukhusen är oerhört viktiga för en växande region, men den viktigaste resursen i vården är personalen. Stockholms läns landsting saknar idag helt en strategi för kompetensförsörjningen i framtiden. Det är grunden till att landstinget har ett stort behov av personal inom ett flertal yrken, t ex. läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Fram till år 2020 kommer mer än en fjärdedel av de som jobbar i sjukvården att ha nått pensionsålder. För att vända detta och klara framtidens vård krävs ansvarstagande och helhetstänk. Landstingets sjukvårdsverksamheter måste återigen bli attraktiva arbetsplatser. Anställa fler sjuksköterskor och undersköterskor i vården. Ta fram en strategisk kompetensförsörjningsplan för Stockholms läns landsting. Förbättra löneutvecklingen för våra sjuksköterskor och undersköterskor. Kunskap, erfarenhet och kompetensutveckling ska premieras. Öka möjligheten för undersköterskor att specialisera sig. Minska detaljstyrningen och låta proffsen vara proffs. Vi kommer att anställa fler medicinska sekreterare och annan personal i vårdnära miljö som kan avlasta läkare och annan vårdpersonal så att de får mer tid för patienten. 1.3 Jämlik och jämställd vård med folkhälsa i fokus Skillnaderna i ohälsa och sjuklighet i Stockholm växer. Av både mänskliga och ekonomiska skäl krävs att vi ställer om till ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande samhälle. Sjukvård ska ges på samma villkor oberoende geografisk ursprung, socioekonomisk situation, kön eller könsidentitet. Landstinget bör därför ta initiativ till en regional jämlikhetskommission, exempelvis med den så kallade Malmökommissionen som förebild. I ett inledande steg vill vi kartlägga behoven av hälso- och sjukvård i södra Stockholms län. Detta eftersom vi ser att medborgarna där söker sig till hälso- och sjukvården i mindre utsträckning jämfört med förväntat vårdbehov. Landstinget måste även avsätta resurser för ett gemensamt folkhälsoarbete tillsammans med kommunerna. 5

Allt fler stockholmare lider av någon av de stora folksjukdomarna och lever som kroniker. Vissa får aldrig någon diagnos. Vi socialdemokrater vill ta fram en strategi för hur landstinget ska arbeta mer förebyggande och effektivt med detta. Svensk cancersjukvård är världsledande, men inom flera cancerformer är väntetiderna oacceptabelt långa och Stockholms läns landsting ligger under den genomsnittsliga väntetiden för flera cancerformer. Ovissheten och bristen på besked skapar en stor otrygghet för de patienter som drabbas. Socialdemokrater i alla landsting och regioner går till val på att garantera alla patienter behandling inom fyra veckor efter remiss. Befolkningen i hela Stockholms län ska känna sig trygga med att ambulansen kommer om de drabbas av en allvarlig sjukdom eller olycka. Den personal som tar hand om patienten i hemmet eller på olycksplatsen måste ges de absolut bästa förutsättningarna att göra sitt jobb. En förutsättning för en jämlik och jämställd sjukvård är personalens bemötande. Det kräver också att kompetensen i HBTQ-frågor bland personalen ökar samt att information om de utbildningsmöjligheter inom HBTQ-frågor som idag finns når all berörd personal. Ta initiativ till en regional jämlikhetskommission. Ge sjukvårdsstyrelserna i uppdrag att samverka med kommunerna för en bättre folkhälsa. Göra en översyn av hela ambulansverksamheten i Stockholms län avseende organisation, dirigering, kapacitet, hygien och arbetsmiljörelaterade frågor. Ta fram en strategi för att möta de stora folksjukdomarna. Alla cancerpatienter ska få behandling inom fyra veckor. 1.4 Framtidens hälso- och sjukvård Det pågår en stor omstrukturering av sjukvården i Stockholms län som ger en unik möjlighet för regionen att utveckla högspecialiserad sjukvård. Den mest avancerade sjukvården ska centreras till det nya universitetssjukhuset, Nya Karolinska sjukhuset (NKS). Specialistsjukvård som idag huvudsakligen finns på akutsjukhusen ska flyttas ut till närsjukhusen och i möjligaste mån bedrivas i öppenvården. Moderaternas inriktning för denna omstrukturering är att all sjukvård som ska flyttas ut från akutsjukhusen ska utföras i första hand av privata aktörer genom vårdval. Socialdemokraterna menar att det måste finnas ett samlat politiskt ansvar för 6

omstruktureringen och att den offentliga vården spelar en viktig roll i denna utveckling. Vårdval ska vara till för patienten och tillåta att både offentliga och privata vårdgivare deltar. För att uppnå en integrerad vård med patienten i centrum måste samverkan mellan akutsjukvård, geriatrik, rehabilitering och primärvård förstärkas. Närakuternas uppdrag måste tydliggöras. För att kunna vara en avlastning för akutsjukhusen ska de innehålla röntgen och laboratorium och vara placerade i de regionala kärnorna med nära kontakt till närsjukhusen. Det ska inte vara patientens uppgift att se till att få rätt vård. Sätta mål för sjukvården som styr mot ökad integration av vårdens aktörer för en patientcentrerad vård. Upprätta ett helhetsansvar för patienternas sjukvård med ansvarig läkare. Utveckla närsjukhusverksamheten i samarbete med akutsjukvården och tydliggöra dess uppdrag. Tydliggöra och definiera närakuternas uppdrag. Ökad övergång från slutenvård till öppenvård. Bygga ett specialistsjukhus i Handen. Investeringar ska vara lönsamma och bidra till en förbättrad sjukvård. Nya Karolinska ska stärka den mest avancerade vården och bidra till utvecklingen utav Life science-industrin såväl i Solna som i Huddinge. Tillsätta en bred psykiatrikommission med representanter för profession, forskning och patienter för att initiera ett långsiktigt utvecklingsarbete på psykiatrins område. Utreda möjligheterna att inrätta ett helt nytt närsjukhus i den sydvästra delen av länet. 1.5 En trygg och säker förlossningsvård Att få barn är den största och mest omvälvande händelsen i de flesta människors liv. Men idag oroar sig många blivande föräldrar för att förlossningsvården i Stockholms län inte håller tillräcklig kvalitet. Antalet hänvisningar mellan förlossningsklinikerna i länet ökar från år till år. Samtidigt uppger barnmorskorna att deras arbetssituation är ohållbar. De hinner inte med att hjälpa de födande kvinnorna och upplever att de inte klarar att upprätthålla ett patientsäkert omhändertagande. Arbeta för att nå målet om en barnmorska per kvinna i aktiv förlossning. Öka antalet utbildningsplatser i länet med ytterligare 20 platser utöver vad som redan planerats. Det genom att tillskjuta statliga medel. 7

Utreda en ny barnmorskeledd förlossningsklinik på Karolinska Huddinge med liknande koncept som finns på Södra BB på Södersjukhuset idag. Genomföra en utvärdering av Vårdval förlossning för att se effekterna av kvinnors reella möjlighet att välja och möjligheten att upprätta sammanhållna vårdkedjor. Genomföra en konsekvensanalys av vad ytterligare förlossningskliniker i länet innebär för ekonomi, bemanning och arbetssätt på övriga förlossningskliniker. 1.6 Helhetsansvar för en bättre äldresjukvård Idag bollas ofta sjuka äldre mellan flera olika vårdgivare. Bristen på huvudansvar leder till att allt för många tvingas åka in till akutsjukhusen när de mår dåligt. Där får de vänta i timmar. Men många gånger är det inte akuten som är rätt plats för patienten. På en geriatrisk avdelning som är specialiserad just på sjukdomar för äldre skulle många få den hjälp de behöver snabbare istället för att behöva vänta på akutmottagningarna, för att sedan ändå skrivas in på geriatriken. Även otydligheten för ansvaret mellan landstinget och hemkommunen medför brister för helheten. Så ska det inte vara. Socialdemokraterna vill så snart som möjligt inrätta omvårdnadsenheter (s.k. step down-enheter ) på akutsjukhusen. Där kan patienter som inte längre är i direkt behov av akutsjukhusvård, men som ännu inte fått möjlighet att komma hem eller till geriatrisk avdelning tas om hand. Inrättandet av sådana enheter skulle innebära en säkrare miljö för patienterna samt öka tillgången till vårdplatser inom akutsjukvården. Det är viktigt att hälso- och sjukvården också ges förutsättningar att arbeta förebyggande för att motverka ohälsa hos äldre. Inom primärvården bör det finnas utrymme för förebyggande hälso- och sjukvård genom särskilda friskvårdsuppdrag. Att äta rätt, röra på sig och ha tillgång till ett socialt nätverk är tydliga friskfaktorer. Där är husläkarens roll viktig. Öka direktinskrivningen av äldre på geriatriska avdelningar. Inrätta geriatriska specialistsjukhus. Avgiftsfri sjukvård för patienter över 85 år. Inrätta omvårdnadsenheter vid akutsjukhusen för ett säkrare omhändertagande av patienter och korta köerna in på sjukhusen. Ge primärvården ett friskvårdsuppdrag för äldre. 8

1.7 En primärvård utifrån patienternas behov Vi vill att patienten ska stå i centrum i sjukvården. Att stärka patientmakten och ge patienten möjlighet att påverka sin vård och delta i valet av utförare, behandling och tidpunkt är ett centralt sjukvårdspolitiskt mål. För att möjliggöra verklig patientmakt och en hälso- och sjukvård av högsta kvalitet är tydliga rutiner för utvärdering, uppföljning och kontroll av vårdens kvalitet avgörande. Medborgarnas behov måste vara vägledande för hur våra gemensamma skattemedel fördelas. Idag styrs vårdcentraler och husläkarmottagningar i allt för stor utsträckning till att fokusera på många och korta läkarbesök snarare än att ta ett helhetsansvar kring patienten. Vi vill istället se en primärvård som bygger på patientens unika behov av vård, och som tar hänsyn till vårdtyngd och socioekonomiska faktorer. För att bättre tillgodose olika gruppers unika vårdbehov ska vårdgivare ha möjlighet att utveckla sina verksamheter mot att bli bredare och på samma gång mer specialiserade. Det är även viktigt att primärvården deltar i forskningen och utvecklingen av sjukvården. Införa ett nytt ersättningssystem i primärvården som hjälper patienter utifrån deras behov av vård och inte fokuserar på korta besök. Skapa förutsättningar för specialiserade vårdenheter med fokus på till exempel vissa kronikergrupper, barnfamiljer och äldre. Göra samråd mellan patient och vårdpersonal till normen för all sjukvård. Göra resultat av kvalitetsmätningar tillgängliga för medborgarna, till exempel antal anställda per yrkeskategori, medicinska resultat och specialistinriktning. Satsa på Akademiska vårdcentraler (AVC) för att stärka forskning och utveckling inom primärvården. 1.8 Forskning, utveckling och innovation i framkant Idag går cirka 80-85 procent av vårdens resurser till att behandla patienter med kroniska, obotliga sjukdomar. Drömmen för framtiden är att kunna göra dessa sjukdomar botbara. För att lyckas med det krävs innovation och en vård med den enskilde patienten i fokus. Idag finns dessvärre för lite utrymme för forskning i Stockholms landsting. Det premieras inte tillräckligt mycket och implementeringen av nya tekniker, metoder och läkemedel går för långsamt. Utöka landstingsstyrelsens FoUU-medel. Avsätta en femtedel av dessa till en fond för prövning av innovativa metoder samt implementering av metoderna i verksamheten. 9

Öka incitamenten för forskning hos vårdpersonalen genom att inrätta särskilda forsknings- och karriärtjänster. Dessa ges ekonomiska medel och tid för att bedriva klinisk forskning. Bilda ett Innovationsråd med representanter från KI och KTH, från Stockholms läns landsting, från patienterna och från den samlade life science industrin. 1.9 Sjukvård för våra framtida stockholmare I Stockholms län bor idag cirka 621 000 barn och unga i åldern 0-24 år. På tjugo år har antalet barn och unga ökat med närmare 134 000. Inget tyder på att denna utveckling är på väg att förändras. Det ger gott hopp om framtiden, men det ställer också krav på att hälso- och sjukvården byggs ut och utvecklas i takt med behoven. Införa avgiftsfri barnsjukvård. Öka antalet vårdplatser inom den slutna barnsjukvården. Se över behovet av att förstärka barnsjukvården vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Huddinge och vid Sachsska barnsjukhuset för att möta befolkningsutvecklingen i länet. Utbilda fler barnsjuksköterskor. Skapa fler familjevårdsplatser inom neonatalvården. Införa särskilda Jourläkarbilar inriktade mot barnfamiljer. Se över öppettiderna på närakuten vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus och lättakuten vid Huddinge sjukhus. 1.9 Psykisk ohälsa hos unga Under senare år har antalet unga människor som uppsöker psykiatrin ökat lavinartat i Stockholms läns landsting. Enligt en ny undersökning har andelen 13-17 åringar som uppsöker psykiatrisk öppenvård i stort sett fördubblats sedan början av 2000-talet. Med detta följer allt längre kötider till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). En viktig del av förklaringen är att yngre i betydligt lägre grad än äldre tar del av det psykosociala stöd som finns på vårdcentralerna. Istället söker man sig till den specialiserade psykiatrin. Tanken är att de flesta som lider av lättare psykisk ohälsa ska kunna få hjälp på vårdcentralen, ungdomsmottagningen eller genom skolans elevhälsa. Men idag är kompetensen i denna första linje ojämnt fördelad. När det gäller ungdomsmottagningar har vi också sett exempel av nedläggningar som till exempel i Rågsved. 10

Förbättra insatserna mot ungas psykiska ohälsa genom utökad samverkan med kommunerna. Satsa på ungdomsmottagningarna som har ett unikt förtroende hos många unga. Utöka uppsökande och förebyggande insatser. Ge resurser att arbeta förebyggande, i partnerskap med framförallt skolornas elevhälsa, till hela den lokala vården. Utreda ett regionalt kompetenscentrum som arbetar riktat med att stötta, utvärdera och sprida preventiva insatser på till exempel skolor. Utöka antalet familjecentraler. Frigör fler slutenvårdsplatser och utveckla på sikt mindre vårdenheter inom slutenvården. Förstärk den psykiatriska öppenvården med fler mobila team som kan förebygga att patienter läggs in i slutenvården i onödan. 11

2 En växande region för jobb, bostäder och kollektivtrafik Länets arbetsmarknad och näringsliv tjänar på en snabb och pålitlig kollektivtrafik. Då vågar fler välja jobb i andra delar av länet än där man bor och företagen kan rekrytera från ett större upptagningsområde. Det ger fler jobb i Stockholmsregionen. Dessvärre brottas kollektivtrafiken idag med stora problem: ras för SL:s ekonomi, biljettkrångel, ökad trängsel och dyra och misslyckade upphandlingar. Vi ska vända utvecklingen och effektivisera och modernisera SL. Varje satsad krona ska antingen ge lägre kostnader eller bidra till ökade intäkter. Med ett enkelt biljettsystem lockar vi fler att åka kollektivt. Då gagnas både miljön och kollektivtrafikens långsiktiga finansiering. Genom nya kommersiella samarbeten och smartare fastighetsutnyttjande kan servicen öka, samtidigt som SL får nya intäkter. Vi vill utveckla kollektivtrafiken på både spår, väg och vatten. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka och restiderna kortas. Det ska vara rätt trafikslag, på rätt plats, i rätt tid och till rätt pris. För att kunna bygga ut kollektivtrafiken behövs smarta finansieringslösningar. Det går att får ut mer av våra investerade medel. Därtill ska planering för infrastruktur och bostadsförsörjning samt arbetsplatser gå hand i hand. Vi vill bygga en flerkärning och tät region, samt förstärka regionplaneringen. Idag är ansvaret för frågorna splittrat mellan för många aktörer och samverkan är alltför svag. Med större samordning i form av en samlad region får vi bättre möjligheter att vidta effektiva åtgärder för hela länets utveckling och tillväxt. På så vis kan vi också få en bättre balans mellan norra och södra sidan. Bilda Region Stockholm med ansvar för såväl kollektivtrafik som vägtrafik och för att de regionala miljömålen nås. Regionen ska också ha befogenheter att besluta om trängselskatter. Införa en ny investeringsprocess för kollektivtrafiken i syfte att få ut mer av investerade medel och därmed öka utbyggnadstakten. Ställa krav på att kommunerna bygger bostäder för framförallt unga och studenter när kollektivtrafiken byggs ut. 12

2.1 Utbyggd tunnelbana för fler bostäder Vi är övertygade om att en modern storstad som växer behöver mer tunnelbana. Ska det bli verklighet måste alla hjälpa till. Vi samarbetar gärna med forskare, internationella trafikentreprenörer, byggföretag och andra intressenter. Tillsammans kan vi utveckla och förbättra framtidens kollektivtrafik i vår region. Tunnelbanan är värdefull för att den är starkt sammankopplad med bostadsbyggande. Och fler bostäder är något som Stockholmsregionen är i stort behov av. Vi behöver därför både förlänga befintliga linjer, bygga nya och rusta upp befintliga tunnelbanelinjer. Socialdemokraterna har länge drivit frågan om utbyggd tunnelbana och har därför välkomnat alliansregeringens omsvängning i frågan och ställt oss bakom samtliga av de beslutade utbyggnaderna. Vår främsta prioritet är nu att genomföra utbyggnaderna effektivt och i tid. Samtidigt vet vi att de föreslagna nya stationerna inte är tillräckliga för att möta framtidens behov - fler utbyggnader behövs. För finansiering av utbyggnaderna krävs modeller för hur stigande markvärden kan tas till vara. Fastighetsutveckling, statlig medfinansiering och intäkter från trängselskatten kan också bidra till utbyggnaderna. Snarast bygga ut tunnelbanan till: o Hagastaden och Friends arena o Nacka o Barkarby, från både Akalla och Hjulsta o Älvsjö o Täby och på sikt Arninge Initiera en strategisk tunnelbaneutredning för ökad kapacitet, utbyggnader och fler sekundäruppgångar som främjar bostadsbyggandet. Modernisera Hässelbygrenen för kortare restider. Påbörja utredningsarbetet för nästa steg i tunnelbaneutbyggnaden: den lila linjen. 2.2 Enkelt och enhetligt biljettsystem Stockholms läns kollektivtrafik behöver locka fler resenärer. Därför behövs ett modernt taxesystem som är enkelt och smidigt. Reskassan är i grunden inte alls ett krångligt system, även om det upplevs som det idag. Det är zonerna som ställer till det. Med en enhetlig taxa skulle systemet förenklas och SL:s intäkter öka genom ökat resande. 13

Vi har också problem med fuskåkning, det behöver åtgärdas. Genom att lära av mer framgångsrika städer kan SL både spara pengar vad gäller investeringar och drift av spärrsystemet, samt öka SL:s biljettintäkter. Resandeutvecklingen är för låg idag. Vi vill locka fler till kollektivtrafiken genom att alltid låta medföljande barn åka gratis. Det är bra för miljön och ger barnen en god vana för framtiden. Slopa zonerna och införa en enhetstaxa. Höja åldern för när medföljande barn reser avgiftsfritt till 12 år. Bekämpa fuskåkandet med effektiv biljettkontroll. 2.3 Modernisera SL Vi vill att fler ska välja kollektivtrafiken. För det krävs en smidig och smart kollektivtrafik med hög tillgänglighet och punktlighet. Framförallt måste möjligheterna att resa på tvären i vårt län förbättras. På det här området finns mycket att göra sett till den låga resandeutveckling som råder idag. Resenärerna måste i mycket högre grad känna tillit till SL och se kollektivtrafiken som ett reellt alternativ till bilen. Modernisera och effektivisera busstrafiken. Ta fram förslag på nya direktbusslinjer med stor fokus på förbättrade tvärförbindelser. Utarbeta kapacitetsstark busstrafik som kan mäta sig med spårväg. Förbättra störningsinformationen och nyttja ny teknik. Införa WI-FI på fordon och stationer. Etablera moderna bussväderskydd i hela länet. Utöka systemet med lånecyklar till hela länet. Utöka kommersiella samarbeten vid stationer för mer service och trivsel. 2.4 En fungerande pendeltågstrafik Pendeltågstrafiken är avgörande för många av kranskommunernas förutsättningar att växa och utvecklas. Tyvärr är pendeln SL-trafikens sorgebarn med ständigt återkommande störningar. I huvudsak beror dessa på att Trafikverket inte får tillräckliga förutsättningar att kunna underhålla spåranläggning och signalsystem. 14

Fortsätta en snabb utbyggnad av Citybanan med två egna spår genom Stockholm för pendeltågstrafiken. Öka de statliga resurserna till underhåll av spår och signalsystem. Inrätta en fungerande störningsinformation. Utöka trafiken bland annat under sena kvällar och helger, när stabiliteten i tågsystemet som helhet så medger. 2.6 En tillgänglig SL-trafik och en färdtjänst att lita på SL-trafiken ska präglas av god tillgänglighet. Så många som möjligt ska kunna resa fritt och spontant. De som är i behov av färdtjänst ska kunna lita på att bilen kommer i tid, att man blir korrekt och trevligt bemött och att bilen åker till rätt adress. Därför måste upphandlingen av taxitjänster och beställningsväxlar ha ett tydligare fokus på kvalitet. Socialdemokraterna har ställt krav på kollektivavtal vid upphandlingar av taxitjänster, det hade gett ett branschpåverkande utfall som främjat kvaliteten. Återupprätta en fungerande samverkan med brukarorganisationerna. Ställa hårda krav på att beställningsväxlar och förare har god lokalkännedom. Stoppa alla nyinvesteringar i otillgänglig trafik. Behålla kopplingen mellan SL:s 30-dagarskort och det månatliga högkostnadsskyddet och införa enhetstaxa. Utreda hur resetilldelningen bättre kan svara mot behoven. Skapa större mångfald och valfrihet inom färdtjänsten och motverka oligopol. Korta handläggningstiderna vid ansökan om färdtjänst. 15

3 Goda arbetsvillkor för all personal För att kunna utföra ett gott arbete behövs goda arbetsvillkor. En anställning hos Stockholms läns landsting eller någon av landstingets entreprenörer ska ses som ett attraktivt, tryggt och utvecklande arbete. Goda arbetsvillkor för arbetstagare ökar också möjligheterna att i framtiden attrahera arbetskraft till välfärdsverksamheterna. Idag har alltför många medarbetare en orimlig arbetssituation. Det senaste året har flera personalgrupper protesterat öppet. Det är hög tid att ta problemen på allvar och vända den negativa utvecklingen. Verka för att heltid och tillsvidareanställning ska vara normen i landstingets egna och upphandlade verksamheter. Medarbetarna i större grad ska kunna påverka hur arbetstiderna utarbetas och implementeras. Intensifiera arbetet mot hot och våld. 3.1 Förbättrad arbetsmiljö för landstingets anställda Personalen är landstingets viktigaste resurs. Samtidigt funderar många, inte minst barnmorskorna i den hårt pressade förlossningsvården, på att sluta eller är på väg att bränna ut sig på grund av svåra arbetsförhållanden. För att kunna upprätthålla kvalitet och patientsäkerhet tvingas många medarbetare att ställa in sina luncher och raster. Även brister i den fysiska arbetsmiljön inverkar negativt på personalens välmående och möjligheter att utföra sitt arbete. Så ska det inte vara. Anställda i vården ska kunna påverka sin lön och göra lönekarriär utan att behöva byta arbetsgivare. Löneutveckling ska ges utifrån tydliga kriterier, där till exempel ansvar, kompetens och vidareutbildning eller yrkesutveckling kan ingå. Personalens kompetens avgör vårdens kvalitet och det krävs allt fler specialistutbildade inom sjukvården. Idag råder det stora olikheter i landet när det gäller villkor för sjuksköterskor och undersköterskor som vill vidareutbilda sig. De flesta får betala sina studier själva. Vi har stora brister när det gäller specialistsjuksköterskor inom flera områden. Vårt vallöfte är att skapa en modell för alla landsting med studielön inom de områden där behoven är som störst. 16

Anställa fler sjuksköterskor och undersköterskor. Anställa fler i vårdnära miljö för att öka vårdpersonalens tid med patienter. Skapa en modell för studielön för fler specialisutbildade. 3.2 Trygghet för anställda hos entreprenörer Landstingets upphandlingar och leverantörsavtal ska bidra till en positiv utveckling för medborgare och lokala företag. Inget enskilt företag ska kunna sko sig på det allmännas bekostnad genom att konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor. Vi ser positivt på att entreprenörer inom trafikverksamheterna erbjuder sina anställda tjänstekort för resor i SL-trafiken. Ställa krav på kollektivavtal vid alla upphandlingar. Verksamhetsövergång med personalövertagande ska vara norm vid upphandlingar. Möjliggöra för all personal i landstingsbetald verksamhet att slå larm om oegentligheter och brister utan risk för repressalier. 4. Värna vår öppna och tillgängliga skärgård Stockholms skärgård är unik. Dess kultur- och naturvärden är en skatt som vi alla har ett ansvar för att vårda och utveckla. Målet om en levande skärgård förutsätter en offensiv och smart politik som tar hänsyn till de särskilda förutsättningar som gäller för skärgården och skärgårdens befolkning. Vårt mål är en livskraftig skärgård med många små, välfungerande samhällen, en befolkning i alla åldrar och ett lokalt näringsliv präglat av entreprenörskap och framtidstro. En levande skärgård ökar Stockholmsregionens attraktivitet både för våra egna invånare och för besökare. En levande och öppen skärgård kräver en fungerande kollektivtrafik på vattnet. Sjötrafiken måste ges stabila och långsiktiga förutsättningar och inte, som under det senaste året, kastas mellan olika besked och förslag. Det måste bli ett stopp för den moderata lekstugan som präglade den utdragna och nu avbrutna sjötrafikupphandlingen. Vi vill säkerställa att sjötrafiken utvecklas, får fungerande replipunkter och att byten mellan olika trafikslag går smidigt. Vi vill ha en nära dialog med skärgårdens boende, företagare och trafikanter. 17

Modernisera och förbättra dagens trafikutbud i dialog med skärgårdens aktörer och invånare. Stärk kopplingen mellan Stockholm och dess skärgård med båttrafik från Strömkajen. Teckna ett avtal mellan Stockholms läns landsting och Skärgårdsstiftelsen som garanterar stiftelsen en långsiktig och stabil finansiering. Utveckla fraktstödet så att det bidrar till att stödja näringslivsverksamhet och förbättrar levnadsmöjligheterna i skärgården. 5. Ett starkt kultur-, konst- och idrottsliv Ett starkt kulturliv har ett viktigt egenvärde för Stockholmsregionen. Det är också en stark faktor för regionens attraktionskraft och tillväxt. Men i Stockholms län finns idag stora skillnader i deltagande och utövande av kultur-, idrott och föreningsverksamhet mellan socioekonomiska grupper, mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Stockholms läns landstings stöd till kulturen är av stor betydelse för tillgången till kultur för människor i hela Stockholms län. Vi vill stärka Stockholmsregionens attraktionskraft och utveckling genom att låta landstinget ta ett större ansvar för kulturens och de kreativa näringarnas roll i ett växande Stockholm. Regionen ska också aktivt arbeta för att utjämna skillnader i deltagande och utövande av kultur-, idrott och föreningsverksamhet. Flera studier har visat att kulturen har en positiv inverkan på patienters återhämtning i samband med längre vistelser i sjukvårdsmiljöer. Socialdemokraterna vill därför att landstinget ska utveckla sitt arbete med konst och kultur i sjukhusmiljöer. Vi vill utveckla kulturpolitiken utifrån ungas behov och inkludera olika livsstilar och subkulturer. Kulturutbudet och verksamheterna måste tydligare återspegla den mångfald som är Stockholm av idag. En del av människans identitet är att få känna sig respekterad och sedd. Möjligheten att få ge sina berättelser och känna igen sig i andras påverkar människors känsla av att vara en del av samhället. Idrottsrörelsen har en viktig roll, inte minst för barn och ungdomars fysiska och psykiska hälsa. Satsningar på idrottsrörelsen är därför också en satsning på bättre hälsa. 18

Idag står många människor utanför arbetsmarknaden. En del har också hamnat utanför den studiemarknad som traditionellt erbjuds, i form av gymnasium, Komvux och högskola. Folkbildningen i Stockholms län, som idag är kraftigt underfinansierad, måste därför ges bättre förutsättningar att kunna erbjuda en bred och tillgänglig alternativ väg till utbildning och jobb. Skapa regionala kulturcentrum för att stärka tillgången till, och utövandet av, kultur i hela länet. Stärk samverkan mellan landsting och kommuner inom samverkansmodellen. Införa en kulturell allemansrätt. Alla barn och ungdomar i grundskola och gymnasium ska ha rätt att ta del av och utöva kultur, konst och idrott under hela sin skoltid. Införa en Kreativ fond. Ett nytt stöd till unga mellan 13-25 år, för att kunna genomföra sina idéer. Stödet ska vara lätt att ansöka om och pengarna delas ut snabbt. Öka antalet utbildningsplatser på Folkhögskolor och övrig folkbildning i länet så att fler ges möjlighet till utbildning. Så stärker vi även folkbildningens ställning och gör den tillgänglig för alla invånare i Stockholmsregionen. Göra ett handslag med idrottsrörelsen i Stockholms län för verksamhet som stärker folkhälsan och bidrar till ett ökat deltagande, samt ett ökat grundstöd till idrottsrörelsen. 19