Bilaga 1:7 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till er för Södra Höga Kustens inlandsvattens sområde Detta är en sammanställning av de er som föreslås för sområde Södra Höga Kustens inlandsvatten som berör i första hand Härnösands kommun men även Timrå och Kramfors kommun. Åtgärdsområdet består av avrinningsområdena för Gådeån, Älandsån, Furuhultsån och Utansjöån, grundvattenförekomsterna inom dessa vattensystem samt kustvattnen väster om Härnön, Lungön och Hemsön. I sområdet finns fyra bedömda grundvattenförekomster och samtliga har god status med avseende på tillgång och kvalitet. Åtgärdsområdet består också av fyra kustvattenförekomster, 3 sjöar och 51 vattendrag. 65 vattenförekomster har otillfredsställande status och en förekomst har måttlig ekologisk status. Det är tre vattenförekomster som inte uppnår god kemisk status exklusive kvicksilver. I de flesta vattenförekomster underlag för bedömning av kemisk status. Dessa vattenförekomster får då bedömningen god kemisk status men med lägsta tillförlitlighetsklass. I sområdet är de största miljöproblemen fysisk påverkan, miljögifter och försurning. Problem med övergödning verifieras med undersökningar. Utifrån tillgängliga dataunderlag beskrivs aktuella miljöproblem med betydande påverkan och med sförslag. Om miljösituationen ändras eller om kompletterande undersökningar genomförs och ny data blir tillgänglig, kan sbehovet förändras. De er som föreslås bedöms vara nödvändiga att genomföra för att miljökvalitetsnormerna skall kunna följas. I flera fall en föregås av en fördjupad sutredning. erna som redovisas för erna kan ställas i relation till en beräkning av värdet av ytvattnet inom sområdet enligt TEEB (http://www.teebweb.org/). I deras studier anges värdet för ekosystemsfunktionerna i sjöar och vattendrag ligga på cirka 1800 13500 dollar (11 500 86 00 kr) per hektar och år. Översatt till sområdet Södra Höga kustens inlandsvatten med en sammanlagd vattenförekomstyta på cirka 282 hektar (endast sjöar) och ett antaget värde på 10 000 kr per år och hektar blir ekosystemvärdet av ytvattnet inom sområdet minst 28, miljoner kronor per år. För övrig information per vattenförekomst i sområdet hänvisas till VISS, www.viss.lansstyrelsen.se (Södra Höga Kustens inlandsvatten).
Bild 1: Kartan visar Södra Höga kustens inlandsvattens markanvändning samt geografisk placering i Bottenhavets vattendistrikt.
Övergödning och syrefattiga förhållanden För att bedöma om en vattenförekomst är övergödd behövs vattenkemiska och biologiska data vilka för flertalet vatten inom sområdet. I brist på underlag har därför bedömningen baserats på SMHIs modelleringsverktyg S-HYPE (referens-id i VISS 5173) samt tillgängligt underlag. Resultatet från denna modellering har pekat ut två sjöar och ett vattendrag som potentiellt påverkade av övergödning. Kustvattenförekomsten Älandsfjärden har också klassats som övergödd utifrån underlag från bottenfaunaundersökningar. Eftersom bedömningarna är baserade på modelleringar och begränsade underlag blir tillförlitligheten av bedömningarna låg. För att göra en säkrare bedömning av tillståndet och eventuell övergödningsproblematik bör det ske en kvantifiering och verifiering av utfallet från modelleringarna. För detta krävs ytterligare undersökningar av biologiska- och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. De påverkanskällor som har bedömts ha betydande påverkan inom sområdet är urban markanvändning, atmosfärisk deposition, jordbruk, skogsbruk och avloppsutsläpp. Bedömning av de betydande påverkanskällorna har baserats på underlag från SMHI:s vattenwebb och SMHI:s Kustzonmodell. Även denna bedömning har låg tillförlitlighet eftersom det är modellerat. För Älandsfjärden baseras bedömningen av förbättringsbehovet enbart på ekologik kvalitetskvot utifrån bottenfaunaundersökningar. Förbättringsbehovet för Älandsfjärden uppskattats utifrån bottenfana till ca 1, EK-värde (EK-värde = ekologisk kvalitetskvot enligt bedömningsgrunder). För sjöar och vattendrag har bedömningarna baserats på SMHIs modelleringsverktyg S-HYPE. Enligt S-HYPE uppskattas förbättringsbehovet till 2 kg fosfor/år för Älgsjötjärnen, 7 kg fosfor/år för Näggärdstjärnen och 1 kg fosfor/år för Kvarnbäcken SE69686-16008. Åtgärdsförslagen i tabell 1 är förslag på möjliga er men bör föregås av verifiering samt sutredning. Åtgärdsförslag Tabell 1: Sammanställning av påverkan och föreslagna ers effekt i sområdet. Påverkan Åtgärd Storlek [antal, area] 2.5 Diffusa källor Enskilda avlopp 2.5 Diffusa källor Enskilda avlopp 2.1 Diffusa källor urban markanvändning Dagvattener Åtgärdande av enskilda avlopp från normal skyddsnivå till hög skyddsnivå Åtgärdande av enskilda avlopp till normal skyddsnivå Våtmark för näringsretention Skattad effekt Antal förbättrade vattenförekomster* 1 (kr eller kr/år) Övrig information
Skyddszoner i jordbruksmark - gräsbevuxna, oskördade, avstånd 0-2 meter Strukturkalkning Våtmark - fosfordamm P-gödsling enligt rekommendation Skyddszoner i jordbruksmark - gräsbevuxna, oskördade, avstånd 2-6 meter Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel Anpassade skyddszoner på åkermark Strukturkalkning Våtmark - fosfordamm Våtmark för näringsretention *Antal vattenförekomster där den föreslagna en ger effekt.
Genomförda och planerade er Mellan åren 2010 och 2015 har miljöersättning utbetalats för extensiv vallodling inom avrinningsområdena för respektive vattenförekomst; 86 ha för Älandsfjärden, 1 ha för Älgsjötjärnen, 10 ha för Näggärdstjärnen och 92 ha för Kvarnbäcken SE69686-16008. Miljöersättning för ekologisk odling uppskattas till 2 hektar inom sområdet. Försurning Åtgärdsområdet är drabbat av försurning och i dagsläget är 2 vattenförekomster klassade som försurade. De påverkanskällor som bedömts vara betydande är atmosfärisk deposition och diffus påverkan från skogsbruk. För att ph inte ska understiga de kritiska nivåerna i de försurningspåverkade vattenförekomsterna kalkningser genomföras årligen. Inom sområdet bedrivs kalkning med ca 00 ton årligen. Andra potentiella er är askåterföring till skogsmark och ökad rådgivning till skogsägare för att minska skogsbrukets försurande effekt. Åtgärdsförslag Tabell 2: Sammanställning av påverkan och föreslagna ers effekt i sområdet. Påverkan Åtgärd Storlek [antal, area] 2.6.3 Atmosfärisk deposition och 2.6.1 Diffusa källor skogsbruk Fortsatt kalkning av sjöar och vattendrag Ca 00 ton/år Skattad effekt Antal förbättrade vattenförekomster* *Antal vattenförekomster där den föreslagna en ger effekt. (kr eller kr/år) Ca 00 000 kr/år Övrig information Genomförda och planerade er Miljögifter i yt- och grundvatten De flesta ytvattenförekomster i sområdet saknar mätningar med avseende på miljögifter. Endast tre kustvattenförekomster har tillräckligt med underlag för att bedöma kemisk status utöver den generella kvicksilverproblematiken, vilket presenteras nedan. Grundvattenförekomsterna inom sområdet har bedömts uppnå god kemisk status. Det har inte heller bedömts vara risk för att statusen försämras till år 2021. De kustvattenförekomster som inte uppnår god kemisk status i sområdet är främst kopplade till påverkan från förorenade områden. I delar av Älandsfjärden visar påverkansanalys att dagvatten från tätorten kan ge en betydande påverkan på den kemiska statusen. I Hemsösundet och Älandsfjärden finns två förorenade områden i riskklass 2 (Utansjö sulfitfabrik och Ulvvik träsliperi) vilket bidrar till diffus påverkan. I Älandsfjärden finns ytterligare ett område med förorenade sediment där ett antal närliggande förorenade områden kan stå för betydande påverkan och där ytterligare utredning behövs. I Södra sundet kan det vara påverkan från småbåtshamn som bidrar till att god kemisk status inte uppnås. Det är fyra områden med förorenade sediment samt minst tre förorenade områden på land som as/ närmare för att god kemisk status ska nås i Hemsösundet, Älandsfjärden och Södra sundet.
I Hemsösundet halterna av antracen, naftalen, koppar och PCB sänkas i sedimenten. I Älandsfjärden halterna av antracen, kvicksilver, bly koppar och PCB sänkas i sediment och kvicksilver i biota. I Södra sundet är behovet att sänka kvicksilver i biota samt TBT i sedimenten. De uppmätta halterna är dock osäkra och vidare. I EG:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG) anges gränsvärdet för kvicksilver, det vill säga den högsta tillåtna halten kvicksilver i biota till 20 mikrogram per kilogram (ug/kg). I Sverige överstiger kvicksilver gränsvärdet i praktiskt taget alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga är långvarigt internationella luftnedfall. Trots Sveriges insatser för att minska utsläppen av kvicksilver kan vi inte förvänta oss några förändringar inom en snar framtid. Kvicksilvret har lagrats in i omgivande mark och läcker nu kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. Vid markanvändning bör er som hindrar ökat kvicksilverläckage från omgivande mark vidtas. Åtgärdsförslag Tabell 3: Sammanställning av påverkan och föreslagna ers effekt i sområdet. Påverkan Åtgärd Storlek [antal, area] Skattad effekt Antal förbättrade vattenförekomster * (kr eller kr/år) Övrig information 2.1 Dagvatten från tätort kan ge en betydande påverkan på den kemiska statusen i delar av Älandsfjärden. Utsläppsreduktioner från dagvatten i tätorter 1 st 1 st 2.3 Småbåtshamnar kan en betydande påverkan på den kemiska statusen i Södra sundet. 2. Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark Minskad användning av miljögifter/ Undersökande övervakning/ Åtgärdsutredning Efterbehandling av miljögifter/ Fördjupad kartläggning/ Åtgärdsutredning 1 vattenförekomst 3 vattenförekomst *Antal vattenförekomster där den föreslagna en ger effekt. 1 3 Genomförda och planerade er Under 2012-2013 har en båtbottentvätt anlagts i Härnösand med bidrag från LOVA-medel för att minska spridning av miljögifter från båtbottenfärger. Efter år 2009 har länsstyrelsen genomfört en kartläggning av fiberhaltiga sediment kopplade till länets skogsindustri. Kartläggningen har ökat kunskapen kring dessa områden och resulterat i att nya källfördelningsanalyser och sutredningar behövs.
Främmande arter Det tillräcklig data för att bedöma främmande arter i sområdet och därför har miljöproblemet främmande arter inte varit möjlig att bedöma. Den information som finns om främmande arter i kustvattenförekomsterna presenteras nedan. Åtgärdsutredning blir nödvändig. Vandrarmussla har påträffats i tre vattenförekomster. Arten ligger strax under värdet för betydande påverkan och det finns därmed en risk för att arten kan ha en påverkan på status gällande främmande arter. Detta särskilt då arten lokalt bildar massbestånd som konkurrerar ut inhemska arter samt kan ha en negativ påverkan på bad och andra rekreationsaktiviteter. Havstulpan har påträffats i två vattenförekomster. Det är en främmande art som sannolikt inte innebär någon risk för betydande påverkan på ekologisk status i vattenförekomsten. Havsborstmasken Marenzelleria finns i tre förekomster. Det är en främmande art som inte anses innebära någon risk för betydande påverkan på ekologisk status i vattenförekomsten. Förändrade habitat genom fysiska förändringar Inom sområdet finns betydande påverkan från 10 icke kraftverk/regleringsdammar vilka utgör vandringshinder och påverkar vattenflödet. I sområdet finns cirka sju stycken vägtrummor som utgör vandringshinder, cirka 2 kilometer vattendragssträcka som restaureras samt ca 12 hektar kantzon inom skogsmark som restaureras. I området finns även cirka 21, hektar vattendrag som är påverkade av rätning eller rensning. För att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas dessa as. Åtgärdsförslag Tabell : Sammanställning av påverkan och föreslagna ers effekt i sområdet. Påverkan Åtgärd Storlek [antal, area] 7.1 Andra morfologiska förändringar - Barriärer 7. Annan morfologisk påverkan 7.1 Andra morfologiska förändringar - Barriärer 5.1.1 Fysiska förändringar av vattendrag Rensning av vattendrag för flottning Fiskväg/ utrivning av vandringshinder Ekologiskt funktionella kantzoner Omläggning/byte av vägtrumma Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Skattad effekt 10 st. 12 hektar 7 st. 21, hektar *Antal vattenförekomster där den föreslagna en ger effekt. Antal förbättrade vattenförekomster* (kr eller kr/år) 6 30 1 910 000 kr totalt 5 3 259 000 kr totalt 21 17 80 000 kr total Övrig information
Otillräckligt dricksvattenskydd För två dricksvattentäkter i sområdet dricksvattenskyddet ses över. En vattentäkt har vattenskyddsområden som troligtvis uppdateras. För den andra skyddsområde upprättas då det inte finns något vattenskyddsområde där idag. Den totala kostnaden för dessa er har inte beräknats. Beskrivna sbehov omfattar de kommunal allmänna vattentäkterna. Kunskap om de större enskilda vattentäkterna är bristfällig och har därför exkluderats från sammanställningen. Det finns enligt vad länsstyrelsen erfar minst en privat vattenförning som kvalar in som 10/50. Det kan vara så att övriga vattentäkter också har ett stort sbehov. Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen Hela sområdet, såväl kust- som inlandsvatten, skyddas enligt avloppsvattendirektivet (direktiv 91/271/EEG). Bondsjön som utgör Härnösands kommuns huvudvattentäkt är skyddad enligt Direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten. Åtgärdsområdet berörs av naturreservatet Sörlappmyran som skyddas som Natura 2000-område enligt Art- och habitatdirektivet (direktiv 92/3/EEG) och Fågeldirektivet (direktiv 79/09/EEG). Sammanställning av de er enligt Åtgärdsprogram 2015-2021 som behövs i Södra Höga kustens sområde I tabellerna som följer beskrivs kopplingen mellan Åtgärdsprogrammets er (här kallade direkta eller indirekta er) och de konkreta er som enligt det nuvarande kunskapsunderlaget föreslås i sområdet. Tabell 5 visar vilka direkta er som vidtas av kommuner och myndigheter på lokal och regional nivå för att se till att de relevanta konkreta erna som har föreslagits ovan genomförs. Med direkta er menar vi sådana er som direkt påverkar verksamhetsutövare eller andra aktörer att vidta förbättringser. Det kan till exempel röra sig om tillsyn, prövningar eller omprövningar av tillstånd och inrättande av vattenskyddsområden. Även er som utbildning, rådgivning och information kan vara direkta er som finns med i tabellen. I tabell 6 redovisas sedan direkta er som nationella myndigheter vidta och som kan få betydelse för genomförandet av konkreta er i sområdet. Det kan här röra sig om nya eller utvecklade föreskrifter eller andra generella styrmedel, vägledningar och nationella riktlinjer eller andra typer av rådgivning och information på nationell nivå. För flera av de miljöproblem som har identifierats i sområdet finns det fortfarande osäkerheter om både omfattningen av problemet och behovet av konkreta förbättringser. Det har därför föreslagits att det i första hand ska genomföras verifieringar av vattnets status och/eller utredningar av sbehovet.
I takt med att kunskapsunderlaget förbättras kommer sområdessammanställningen att uppdateras med ny information om sbehov och förslag på konkreta er. I samband med det kommer också tabellerna nedan att kompletteras med information om vilka er som vidtas för att åstadkomma de nya föreslagna erna. Åtgärdsprogram 2015-2021 Bottenhavets vattendistrikt innehåller också ett stort antal er som vägledningar, metodutveckling, utarbetande av planer, kunskapsuppbyggnad och liknande er, som syftar till att skapa bättre förutsättningar för att genomföra direkta er men som inte i sig leder till att konkreta er genomförs. Sådana er kallar vi indirekta er. Målsättningen är att det i tabellerna ska redovisas vilka indirekta er i Åtgärdsprogrammet som kan kopplas till respektive direkt. Detta har vi dock inte hunnit göra ännu, och den kolumnen i tabellerna nedan är därför fortfarande tom. I takt med att sområdessammanställningarna uppdateras, kommer den informationen också att läggas in i tabellerna. Tabell 5: Direkta er på lokal och regional nivå Direkta er på lokal och regional nivå Ansvarig Exempel på konkreta er Övergödning Kommunerna, 2a Berörd kommun Minskade kväve- och Tillsyn fosforutsläpp från jordbruk och hästhållning (se exempel nedan, Länsstyrelsernas 5a) Kommunerna, 3 Berörd kommun Krav på enskilda avlopp Tillsyn och prövning Länsstyrelserna, 5a Rådgivning Försurning Havs- och vattenmyndigheten, 3 Kalkningsanslag, 2 Utbildning och rådgivning Berörd länsstyrelse Havs- och vattenmyndigheten Åtgärder för minskade växtnäringsförluster (t.ex. strukturkalkning, kalkfilterdiken, skyddszoner, obrukade kantzoner, anpassad fosforgödsling, undvika höga engångsgivor av fosfor, nedbrukning av stallgödsel på obevuxen mark, spridning av stallgödsel, våtmarker, dammar och tvåstegsdiken för näringsretention, gödselhantering, miljöanpassad dikning och dränering, förbättrad markstruktur samt ytterligare er med syfte att minska kväve- och fosfortillförseln) Kalkning enligt kalkningsplan Ökad kunskap om skogsbrukets försurande effekter Miljögifter i yt- och grundvatten Kommunerna, 1a Berörd kommun Minskad påverkan från Kopplade indirekta er
Tillsyn och prövning Kommunerna, 1b Tillsyn och prövning Länsstyrelserna, 1a Tillsyn och prövning Länsstyrelserna, 10 Tillsyn och bidrag Naturvårdsverket, Bidrag, 8 Vägledning Fysisk påverkan Länsstyrelserna, 1b och 3 Prövning och tillsyn Kommunerna, 9 Egna er Trafikverket, 1 Egna er, 1a Tillsyn, Utbildning och rådgivning Dricksvattenskydd Kommunerna, 6a, 6b och 6c Inrätta vattenskyddsområde, uppdatera föreskrifter, tillsyn Länsstyrelserna, 12a och 12c Tillsyn Berörd kommun Berörd länsstyrelse Berörd länsstyrelse Naturvårdsverket Berörd länsstyrelse Berörd kommun Trafikverket Berörd kommun Berörd länsstyrelse miljöfarlig verksamhet Efterbehandling av förorenade områden Minskad påverkan från miljöfarlig verksamhet Efterbehandling av förorenade områden Efterbehandling av förorenade områden Minskat läckage av kvicksilver vid skogsbruk Åtgärda vandringshinder, miljöanpassade flöden, återställa flottningsleder Byte av vägtrummor och andra er för att motverka vandringshinder vid vägpassager Ekologiskt funktionella kantzoner, övrig miljöhänsyn i skogsbruket Vattenskyddsområden Vattenskyddsområden Tabell 6: Direkta er på nationell nivå Direkta er på nationell Ansvarig nivå Havs- och vattenmyndigheten, 1a Utveckla styrmedel Havs- och vattenmyndigheten Exempel på konkreta er Minskade kväve- och fosforutsläpp från enskilda avlopp Kopplade indirekta er sverket, 3 Utveckla styrmedel sverket Strukturkalkning, kalkfilterdiken, skyddszoner, obrukade kantzoner, anpassad fosforgödsling, undvika höga engångsgivor av fosfor, nedbrukning av stallgödsel på obevuxen mark, spridning av stallgödsel, våtmarker, dammar och tvåstegsdiken för näringsretention, ytterligare er med syfte att minska kväve- och fosfortillförseln
Naturvårdsverket, 9 Föreskrifter/styrmedel Försurning Havs- och vattenmyndigheten, 3 Kalkningsanslag, 6a Riktlinjer Miljögifter i yt- och grundvatten Havs- och vattenmyndigheten, 2 Föreskrifter/styrmedel Naturvårdsverket, 9 Föreskrifter/styrmedel Fysisk påverkan sverket, 2 Vägledning, rådgivning sverket, 3 Föreskrifter/styrmedel, 6a Riktlinjer Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten Naturvårdsverket sverket sverket Minskad påverkan från näringsämnen i dagvatten Kalkning enligt kalkningsplan Förbättrad miljöhänsyn vid markavvattning, skyddsdikning och dikesrensningar Minskad spridning av prioriterade och särskilt förorenande ämnen vid muddring och annan vattenverksamhet Minskad påverkan av prioriterade och särskilt förorenande ämnen från dagvatten Minskad påverkan från markavvattning och jordbruk (minskad erosion och sedimentation, kantzoner, skyddszoner m.m.) Förbättrad miljöhänsyn vid markavvattning, skyddsdikning och dikesrensningar