Granskning av årsredovisning 2012

www.pwc.se Åsa Sandgren Certifierad kommunal revisor Sofia Nylund Februari 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Sollentuna kommun

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod... 2 3. Granskningsresultat... 4 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning... 4 3.1.1. Förvaltningsberättelse... 4 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten... 4 3.1.1.2. Investeringsredovisning... 5 3.1.1.3. Driftredovisning... 5 3.1.2. Balanskrav... 6 3.1.3. God ekonomisk hushållning... 7 3.1.3.1. Finansiella mål... 7 3.1.3.2. Mål för verksamheten... 7 3.1.4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag... 9 3.2. Rättvisande räkenskaper... 9 3.2.1. Resultaträkning... 9 3.2.2. Balansräkning... 10 3.2.3. Kassaflödesanalys... 11 3.2.4. Sammanställd redovisning... 11 3.2.5. Tilläggsupplysningar m.m.... 12

1. Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Sollentuna kommun redovisar ett resultat för året på 82,7 mnkr. Resultatet exklusive realisationsvinster på 59,3 mnkr är 29,5 mnkr bättre än budget. Kommunen har därmed klarat balanskravet. Kommunkoncernens resultat uppgår till 319,7 mnkr (264 mnkr). Vi bedömer måluppfyllelsen avseende de finansiella målen som mycket god. Kommunstyrelsen gör ingen samlad bedömning av måluppfyllelsen för verksamheten. Av de 29 målen är 16 stycken uppfyllda, vilket ger en uppfyllandegrad på 55 procent. Vår bedömning är att måluppfyllelsen är svag. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Vi vill fästa uppmärksamhet på följande: Totalt redovisar nämnder och styrelser en negativ avvikelse mot budgeten på 34,5 mnkr. De största negativa avvikelserna visar Trafik- och fastighetsnämnden, Socialnämnden samt Vård- och omsorgsnämnden. Tidigare påpekanden om att noter till kassaflödesanalysen endast finns för vissa poster står kvar. Då vald metod är svår att följa bör ytterligare förklaring i noter komplettera analysen. I samband med granskningen har vi noterat vissa avvikelser vad gäller tillläggsupplysningar. Dessa finns närmare beskrivna i avsnitt 3.2.5. Avvikelserna bör hanteras till kommande bokslut. Kommunen har ännu ingen samlad dokumentation över redovisningssystemet där alla delar ingår. Ett sådant arbete har påbörjats men inte färdigställts trots att revisorerna påtalat detta under flera år. 1 av 13

2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2. Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inklusive drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning 2 av 13

sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. Granskningen baseras på nämndernas rapportering till fullmäktige såsom den presenteras i årsredovisningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Granskningen introduceras genom kontakter och samplanering med kommunens ekonomikontor. Granskningen genomförs med kontrollmålsmetodik enligt det granskningsprogram för granskning av årsredovisning som, Kommunal Sektor använder. Granskningen sker genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. 3 av 13

3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3.1.1. Förvaltningsberättelse 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i allt väsentligt överensstämmer med kraven i KRL och relevant normering. Vår samlade bedömning är att förvaltningsberättelsen ger en god översikt över utvecklingen av kommunens ekonomi. Den finansiella analysen bedömer vi säkerställer fullmäktiges möjligheter att kunna värdera den ekonomiska situationen, d.v.s. om den ekonomiska situationen präglas av en god ekonomisk hushållning. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. I förvaltningsberättelsen beskrivs både kommunens och dess företags ekonomi utifrån olika aspekter på ett tillfredsställande sätt. Den finansiella analysen i förvaltningsberättelsen är enligt vår bedömning mycket väl utvecklad och ger en initierad bild av kommunens ekonomiska resultat och ställning. Analys av pensionsmedelsförvaltningen redovisas i not 17. Analysen av nämndernas utfallsprognoser och säkerheten i dessa visar att analyserna bör kunna förbättras för vissa nämnder. Verkligt utfall jämfört med lämnade prognoser utgörs av såväl förbättringar som försämringar. Totalt förbättrades nämndernas utfall med 4,1 mnkr (6,8 mnkr 2011) mellan prognosen per sista augusti och bokslutet. Händelser av väsentlig betydelse Av förvaltningsberättelsen framgår kortfattat väsentliga händelser för kommunen under och delvis efter räkenskapsåret. I respektive nämnds verksamhetsberättelse finns en utförlig beskrivning av viktiga händelser i nämnden. Förväntad utveckling Årsredovisningen innehåller en mycket väl utvecklad omvärldsanalys som bl. a behandlar samhällsekonomin, befolkningsutveckling, bostadsmarknad, näringsliv och arbetsmarknad. I redogörelsen ingår även en känslighetsanalys över hur kommunens ekonomi påverkas av, exempelvis förändringar av utdebiteringen, priser, invånarantal etc. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas i enlighet med KRL 4:1 a. Dessutom lämnar personalredovisningen uppgifter om antal, personalförändringar, personalförsörjning samt personalutveckling. 4 av 13

Kommunen hade vid årsskiftet 3 059 anställda vilket är en ökning med 82 personer jämfört med 2011. I uppföljning av sjukfrånvaro kan man konstatera att sjukfrånvaron har ökat med 0,3 procentenheter till 5,1 procent under 2012. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av kommunkoncernens organisation, upplysningar om ekonomi och verksamhet, viktiga händelser samt framtidsutsikter i koncernföretagen. Vi anser, i likhet med föregående år att den sammanställda redovisningen med den gemensamma förvaltningsberättelsen bör utvecklas, i enlighet med Rådets rekommendation 8.2. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Detta område avser information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål. I eget avsnitt samlas information om Sveriges Kommuner och Landstings projektet Kommunens kvalitet i korthet som Sollentuna deltagit i under flera år. Här redovisas kommunens utveckling avseende kvalitet, tillgänglighet, trygghet, information, effektivitet och samhällsutveckling. I nämndernas verksamhetsberättelse redovisas en mer utförligt kvalitetsredovisning som även kompletteras med verksamhetsmått. God ekonomisk hushållning redovisas samlat i förvaltningsberättelsen med en fördjupad redovisning i verksamhetsberättelserna. Den samlade redovisningen samt bedömningen av måluppfyllelsen ger, enligt vår uppfattning, fullmäktige goda förutsättningar att bedöma om verksamhetens resultat är förenligt med de mål som fastställts. 3.1.1.2. Investeringsredovisning Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Årets nettoutgifter för investeringar uppgår till 82 mnkr (128 mnkr 2011) medan budgeterade nettoutgifter beslutades till 415 mnkr. Avvikelsen avser precis som tidigare år exploateringsverksamheten, främst p.g.a. att investeringarna i Väsjöområdet ännu inte påbörjats samt försenade fastighetsinvesteringar p.g.a. framflyttade byggstarter. Dessa investeringar avser främst friidrottshall, skolor och förskolor. 3.1.1.3. Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Nämndernas budgetavvikelse samt förändringen från avvikelsen i prognosen per sista augusti redovisas i tabellen nedan: 5 av 13

Driftredovisning per nämnd, mnkr Budget Utfall Budgetavvikelse Avvikelse i procent Kommunstyrelse 157,8 157,0 0,8 0,5 Trafik- fastighetsnämnden 125,8 130,5-4,7-3,7 Barn- och ungdomsnämnden 1 281,1 1 279,3 1,8 0,1 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 299,6 299,5 0,1 0 Socialnämnden 236,3 244,5-8,2-3,5 Vård- och omsorgsnämnden 751,2 774,8-23,6-3,1 Kultur- och fritidsnämnden 111,1 111,2-0,1 0 Miljö- och byggnämnden 14,5 13,8 0,7 5 Rösjöstyrelsen -0,1 1,2-1,3 - Summa nämnderna 2 977,3 3 011,8-34,5-11,6 Totalt redovisar nämnder och styrelser en negativ avvikelse mot budgeten på 34,5 mnkr (43 mnkr 2011). De största negativa avvikelserna visar Trafik- och fastighetsnämnden, Socialnämnden samt Vård- och omsorgsnämnden. Miljö- och byggnämnden redovisar störst positiv avvikelse. Övriga nämnder har mindre avvikelser mot budget. Trafik- och fastighetsnämnden redovisar ett underskott på 4,7 mnkr. Gator och vägar redovisar ett underskott 8,4 mnkr, som förklaras av mer omfattande snöröjning samt kapitaltjänstkostnader. Underskottet balanseras delvis av fastighetsverksamhetens överskott på 3,6 mnkr. Socialnämnden redovisar ett underskott på 8,2 mnkr. Detta förklaras främst barn och unga -8,6 mnkr och ekonomisk bistånd -5,5 mnkr. Även för 2011 överskreds budgeten för barn och unga men kostnaderna beräknas minska då placeringar i familjehem ökar som är ett billigare alternativ till HVBhem. Vad gäller ekonomiskt bistånd minskades budgeten utifrån prognoser om lägre arbetslöshet 2012. Utfallet blev dock högre. Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett underskott på 23,6 mnkr. Avvikelsen förklaras av underskottet inom hemtjänst i ordinärt boende. Jämfört med föregående år har volymerna ökat med över 20 procent. 3.1.2. Balanskrav Vi instämmer i kommunens bedömning att balanskravet har uppfyllts. Avstämning enligt balanskravet: Årets resultat Realisationsvinster Resultat enligt balanskravet 82,7 mnkr -4,6 mnkr 78,1 mnkr 6 av 13

3.1.3. God ekonomisk hushållning Vi instämmer i bedömningen att de finansiella målen uppnås enligt kommunens resultat- och balansräkning 2012. I årsredovisningen görs inget uttalande om måluppfyllelsen däremot redovisas i tjänsteutlåtandet till årsredovisningen att de tre finansiella målen uppnås. De finansiella målen bör, enligt vår uppfattning, omprövas i varje budgetprocess. Kommunstyrelsen gör ingen samlad bedömning av måluppfyllelsen för verksamheten. Av de 29 målen är 16 stycken uppfyllda, vilket ger en uppfyllandegrad på 55 procent. Vår bedömning är att måluppfyllelsen är svag. I tjänsteutlåtandet redovisas att måluppfyllelsen har förbättras men att den fortfarande inte är tillfredsställande. I samband med den nya budgetprocessen för 2013 vidtas flera åtgärder kopplade till målstyrningsarbetet. Vi anser att det är av vikt att målstyrningsprocessen även innehåller krav på åtgärder när ett mål inte bedöms kunna uppnås. 3.1.3.1. Finansiella mål I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2012: Finansiellt mål, fastställt av fullmäktige i budget 2012 Årets resultat före extraordinära intäkter skall vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras (30 mnkr). Utfall 2012 Årets resultat är 82,7 mnkr. Måluppfyllelse Målet är uppfyllt. Soliditeten bör inte understiga 75 procent exklusive pensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser. Soliditeten är 83 procent. Målet är uppfyllt. Likviditeten (exkl. kapitalförvaltningen) bör inte understiga fyra procent av de externa utgifterna. Likviditeten är 9 procent. Målet är uppfyllt. 3.1.3.2. Mål för verksamheten I budget för 2012 beslutade fullmäktige 29 mål som visar hur verksamheterna ska bidra till att uppnå de övergripande politiska fokusområdena för mandatperioden. I förvaltningsberättelsen redovisas en sammanställning av måluppfyllelsen sorterat efter de övergripande områdena som visar att Ansvarsfull ekonomisk politik bäst 7 av 13

måluppfyllelse. För måluppföljning per nämnd hänvisas till verksamhetsberättelserna. Utifrån de fem övergripande inriktningsmålen ser uppföljningen ut enligt följande: Övergripande fokusområden Antal mål varav uppfyllda, antal (%) Ansvarsfull ekonomisk politik 5 3 (60 %) Utbildning 8 3 (37,5 %) Omsorg 3 2 (67 %) Integration och kommunikation 10 6 (60 %) Miljö och klimat 3 2 (67 %) Summa 29 16 (55 %) Vår bedömning är att uppföljningen av målen i årsredovisningen är tydlig. En samlad bedömning av målen görs både verbalt och genom avrapportering i tabell. Dessutom redovisar varje nämnd kommentarer till målen i respektive verksamhetsberättelse vilket ger ett bra komplement till den sammanfattande rapporteringen i förvaltningsberättelsen. Vård- och omsorg redovisar även uppföljning per indikator. Enligt uppföljningen har 16 av de beslutade 29 målen uppfyllts medan 21 av målen inte uppfyllts vilket innebär 55 procents uppfyllandegrad. Ett av målen går inte att mäta eftersom det är första gången det mäts varför en ökning inte kan påvisas. Vi gör bedömningen att det samlade resultatet inte är helt förenligt med de mål för verksamheten år 2012 som kommunfullmäktige fastställt. Kommunstyrelsen redovisar sex mål varav fyra rapporteras uppfyllda. Trafik- och fastighetsnämnden har inga antagna mål. Barn- och ungdomsnämnden redovisar fem mål varav tre rapporteras uppfyllda. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden redovisar sex mål varav ett rapporteras uppfyllt. Socialnämnden redovisar ett mål som rapporteras att det bedöms bli uppfyllt. Vård- och omsorgsnämnden redovisar fem mål varav tre rapporteras uppfyllda. Kultur- och fritidsnämnden redovisar tre mål varav två rapporteras uppfyllda. Miljö- och byggnadsnämnden redovisar tre mål varav två rapporteras att de bedöms bli uppfyllda. 8 av 13

3.1.4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag, samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Nämndernas redogörelser har i upprättats i enlighet med anvisningarna. Alla nämnder redogör för det ekonomiska läget, redovisar årets prestationer, följer upp mål för god ekonomisk hushållning, kvalitet m.m. 3.2. Rättvisande räkenskaper 3.2.1. Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Resultaträkningens uppställning överensstämmer med KRL. Noter finns i tillräcklig omfattning för att ge kompletterande information om resultatet. Vi bedömer att resultaträkningen ger en rättvisande bild av årets resultat. Årets resultat uppgår till 82,7 mnkr, vilket är en försämring med 87,2 mnkr jämfört med föregående år. I jämförelse med budget är resultatet 52,9 mnkr bättre. Årets resultat exklusive realisationsvinster är 59,3 mnkr vilket är 11,3 mnkr bättre jämfört med 2011. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år. Resultaträkning Utfall 2011 Utfall 2012 Förändr, mnkr Ökning/ minskn % Verksamhetens intäkter 644,2 652,9 8,7 1,4 % Verksamhetens kostnader -3 411,3-3 579,8-168,5 4,9 % Avskrivningar -97,3-95,2 2,1-2,2 % Realisationsresultat/medfinansiering 121,9 21,1-100,8-82,7 % Verksamhetens nettokostnader -2 742,5-3 000,9-258,4 9,4 % Skatteintäkter 2 700,5 2 821,8 121,3 4,5 % Generella statsbidrag, inkl fastighetsavgift 191,4 194,4 3,0 1,6 % Summa skatter och statsbidrag 2 891,9 3 016,2 124,3 4,3 % Finansiella intäkter 43,7 84,2 40,5 43,2% Finansiella kostnader -23,3-16,7 6,6 31,0% Årets resultat 169,9 82,7-84,1-85,3% Årets resultat exkl. realisationsvinster 48,0 59,3 11,3 23,5% Nettokostnaderna ökat med 258,4 mnkr eller 9,4 procent varav 100 mnkr av förändringen beror på lägre realisationsvinster från exploatering jämfört med 2011 då ovanligt stora vinster redovisades. Nettokostnadsutfallet, inklusive realisationsvinst om 23 mnkr, är 2,6 mnkr sämre än budget. Under 2012 har AFA försäkring återbetalat premier för 2007-2008 på 34 mnkr. Återbetalningen redovisas som en mins- 9 av 13

kad kostnad inte som en intäkt. Denna felaktiga nettoredovisning påverkar intäkter och kostnader men inte verksamhetens nettokostnader. Skatteintäkter och generella statsbidrag har ökat med 124,3 mnkr eller 4,3 procent i jämförelse med 2011. Skatteintäkter och generella statsbidrag överstiger budgeten med 36 mnkr eller med 1,2 procent och finansnettot överstiger budget med 19 mnkr. I samband med granskningen har kompletterande periodiseringskontroller gjorts av kundfordringar samt leverantörsskulder. I övrigt har även gjorda periodiseringar i balansräkningen granskats. Kundfordringar på 400 tkr och mer med fakturadatum i december 2012 och i januari 2013 har granskats för att kontrollera att dessa är korrekt periodiserade. Granskningen visar att av tolv kundfakturor om totalt 13 mnkr är alla fakturor korrekt periodiserade. Leverantörsfakturor över 800 tkr har valts ut stickprovsvis och för fakturor med fakturadatum i december har 15 fakturor på totalt 40 mnkr granskats varav alla är korrekt bokförda. För fakturor med fakturadatum i januari har 13 fakturor om totalt 39 mnkr granskats varav två fakturor på totalt 3,0 mnkr felaktigt bokförts på 2013. Felet har rättats upp och resultatet minskats med 3,0 mnkr. 3.2.2. Balansräkning Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. Bilagor och specifikationer till balansposterna har förbättrats i år. Det är viktigt att underlagen är så tydliga att en utomstående granskare ska förstå hur beloppen har uppkommit. Underlag ska bestå av extern verifikation om sådana finns. Nedan redovisas väsentliga iakttagelser i samband med granskningen av balansräkningen: Efter genomförd fördjupad granskning av anläggningsregistret bedömer vi att den interna kontrollen avseende redovisningen av anläggningstillgångar inte är tillräcklig. Vi förutsätter att detta åtgärdas till kommande bokslut. Under året har kommunen kostnadsfört 2,3 mnkr som avser projektering av investeringar som inte kommer att bli av. Kundfordringarna uppgår till 44,1 mnkr jämfört med 80,2 mnkr för 2011. Anledningen är att det under 2011 fanns en större faktura som avsåg exploa- 10 av 13

tering. Bland avsättningar finns fr.o.m. 2012 avsättning för pensioner till förtroendevalda från 65 år, 23,5 mnkr. I 2011 års bokslut öronmärkte fullmäktige 10 mnkr till internationell kompetensutveckling för förtroendevalda och tjänstemän. Under 2012 har 0,2 mnkr nyttjats. Ansvarsförbindelser pensioner uppgår till 1 163,9 mnkr inklusive löneskatt. I kommunen finns dessutom pensionsskuld för brandmän som varit anställda både i kommunen och i räddningstjänsten Attunda med 11,7 mnkr inklusive löneskatt. Som ansvarsförbindelse redovisas dessutom pensionsåtagande för visstidspension och avgångsersättning för 3 st. förtroendevalda. Borgen uppgår totalt till 29,1 mnkr som avser pensionsansvar Sollentuna Energi med 17,6 mnkr, egnahemslån med 1,7 mnkr samt borgen till föreningar med 8,6 mnkr. Lån till kommunalförbund redovisas med totalt 187,8 mnkr och avser dels Käppalaförbundet och Norrvatten. 3.2.3. Kassaflödesanalys Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Kommunen har upprättat en kassaflödesanalys enligt direkt metod vilken motsvarar kraven på en finansieringsanalys enligt KRL. Noter till kassaflödesanalysen finns för vissa poster. Då vald metod är svår att följa bör ytterligare förklaring i noter komplettera analysen. Vi har kontrollerat posterna i kassaflödesanalysen och stämt av dessa där så är möjligt mot uppgifter i resultat- och balansräkning och dess noter. Kassaflödet under året är positiv och uppgår till 97,8 mnkr, vilket är i överensstämmelse med balansräkningens uppgifter om likvida medel. Kommunen har likvida medel på 340,2 mnkr. Vi gör bedömningen att kassaflödesanalysen på ett korrekt sätt beskriver hur investeringar finansierats och hur likvida medel förändrats under 2012. 3.2.4. Sammanställd redovisning Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Förvärvsmetoden med proportionell konsolidering har använts vid upprättandet av den sammanställda redovisningen. Vi bedömer att KRLs krav uppfyllts samt att rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning delvis har följts. Se av snitt 3.2.5. I den sammanställda redovisningen ingår förutom kommunen, AB Sollentunahem, Sollentuna Energi AB, Sollentuna Förvaltnings AB (SFAB) med 100 % samt Brand- 11 av 13

kåren Attunda med 21,5 %. December 2012 förvärvade Sollentunahem bolaget Fastighets AB Nattvakten. Årets resultat uppgår till 319,7 mnkr (264 mnkr 2011), varav 159,9 mnkr (121,9 mnkr) är realisationsvinster. Avstämning har skett av de poster som eliminerats i balans- och resultaträkningen. Underlagen till elimineringarna och justeringarna till den sammanställda redovisningen kan struktureras lite tydligare genom numrering av bakomliggande underlagen. 3.2.5. Tilläggsupplysningar m.m. Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar i stort uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att: Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt. Följande rekommendationer har dock kommunen inte följt fullt ut: Rekommendation Tillämpning Kommentar RKR 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser I huvudsak Noten om pensioner anger inte uppgift om återlånade medel. RKR 8.2 Sammanställd redovisning Delvis Förvaltningsberättelsen bör kompletteras med information om kommunala entreprenader samt information om den samlade verksamhetens utveckling, personalförhållanden och förhållanden av betydelse för styrning och uppföljning. RKR 11.1Redovisning av materiella anläggningstillgångar I huvudsak Uppgift om nyttjandeperiod bör kompletteras i redovisningsprinciperna. Till kommande bokslut bör dessa uppgifter kompletteras. Kommunen har ännu ingen samlad dokumentation över redovisningssystemet där alla delar ingår. Ett sådant arbete har påbörjats men inte färdigställts trots att revisorerna påtalat detta under flera år. 12 av 13

2013-03-05 Åsa Sandgren Projektledare Anders Haglund Uppdragsledare 13 av 13