Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2010 Sida Page Utbildning och forskning Education and research 498 516 Utbildning utbildningsnivå Education educational level 500 517 Utbildningsnivån för befolkningen 25 64 år 1990 2008 Educational level for the population 25 64 years of age 500 518 Andel elever i grundskolan med annat modersmål än svenska Percentage of pupils in compulsory school with a mother tongue other than Swedish 500 519 Övergångsfrekvens till högskolan inom 3 år från gymnasieskolans linjer/ program Rate of transition to higher education within 3 years among pupils who left upper secondary school education 501 520 Befolkning, 16 74 år, efter utbildningsnivå, kön och ålder 2008 Population aged 16 74, by level of education, sex and age 502 521 Befolkning, 25 64 år, efter utbildningsinriktning/-nivå samt kön 2008 Population aged 25 64, by field of education, level of education and sex 503 522 Total utbildningskostnad i löpande priser, mnkr och andel av BNP Total educational expenditure in current prices and percentage of GDP 504 523 Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och förskoleklass Pre-school, family day-care homes, pre-school classes and leisure-time centres 505 524 Elever i förskoleklass efter kön, huvudman och modersmål Pupils in pre-school classes by sex, organiser and mother tongue 506 525 Inskrivna barn i förskola och fritidshem, i kommunal och enskild regi den 15 oktober 2008, länsvis Number of children enrolled in municipal and private preschool groups and leisuretime centres, by county 507 526 Antal familjedaghem, inskrivna barn i familjedaghem i kommunal och enskild regi den 15 oktober 2008, länsvis Number of municipal and private family day-care homes and number of children enrolled, by county 507 527 Elever och skolor i grundskolan Pupils and schools in compulsory school 508 528 Elever i särskolan under höstterminerna Pupils at special schools for the mentally handicapped 508 529 Elever i specialskolan under höstterminerna Pupils at regional schools for pupils with impaired hearing/vision or physical disabilities 509 530 Elever i grundskolan med betyg och betygsfördelning per ämne i årskurs 9 vårterminen 2008 Number of compulsory school pupils with leaving certificates and grade distribution by subject in the last (ninth) year 510 531 Elever i grundskolan med annat modersmål än svenska Compulsory school pupils with a mother tongue other than Swedish 511 532 Svenskundervisning för invandrare, studieresultat och elevtimmar efter kön Swedish for immigrants, study results and student hours by sex 512 533 Svenska elever i förskoleklass, grundoch gymnasieskola i svenska utlandsskolor Swedish pupils in Swedish pre-school classes, compulsory schools and upper secondary schools abroad 513 534 Sökande och intagna till gymnasieskolan, höstterminen 2008 Upper secondary school applicants and admissions, autumn term 514 535 Elever i gymnasieskolan den 15 oktober Upper secondary school students, 15 October 515 536 Elever som slutfört gymnasieskolan under läsåret Students leaving upper secondary school having completed education 516 537 Elever med slutbetyg från gymnasieskolan och andel med grundläggande behörighet till universitet och högskolor samt genomsnittlig betygspoäng, läsåret 2007/2008 Upper secondary school average grade obtained and basic eligibility for university education and average grades 517 538 Elever vid folkhögskolor Pupils at folk high schools 496 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2010 Sida Page 517 539 Elever i kommunal vuxenutbildning under läsåren Students in municipal adult education 518 540 Högskolenybörjare, nybörjare vid viss högskola, registrerade studenter, examina och examinerade personer läsåret 2007/2008 per universitet/högskola efter kön University entrants, first-year students at university/higher education institution, students enrolled, degrees awarded and graduates by university/higher education institution and sex 520 541 Registerade studenter efter universitet/högskola och kön Enrolled students, by university/higher education institution and sex 522 542 Examina efter område, yrkesexamen/utbildningsgrupp och kön Number of university degrees, by field, vocational degree/educational group and sex 524 543 Doktorandnybörjare efter nationellt forskningsämnesområde och kön New postgraduate students by national research subject area and sex 525 544 Doktorander under hösten efter nationellt forskningsämnesområde och kön Postgraduate students during the autumn by national research subject area and sex 526 545 Doktorander under hösten efter universitet/högskola och kön Postgraduate students during the autumn by university/higher education institution and sex 527 546 Licentiatexamina efter nationellt forskningsämnesområde och kön Licentiate degrees by national research subject area and sex 528 547 Doktorsexamina efter nationellt forskningsämnesområde och kön Doctoral degrees by national research subject area and sex 529 548 Tjänstgörande och tjänstlediga lärare, översikt Teachers on duty and on leave, overview 529 549 Tjänstgörande och tjänstlediga lärare 2008/2009 Teachers on duty and on leave 530 550 Utgifter för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor, miljoner kronor, löpande priser Expenditure on research and development (R&D) by sector, current prices, SEK m Utbildning och forskning 530 551 Utgifter för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor, miljoner kronor, 2007 års priser Expenditure on research and development (R&D) by sector, 2007 prices, SEK m 531 552 Utgifter för forskning och utvecling (FoU) på utförande sektor och finansieringskällor 2007, miljoner kronor Expenditure on research and development (R&D) by sector and sources of finance, SEK m 531 553 Antal årsverken för forskning och utveckling (FoU) på utförande sektor Number of person-years in research and development (R&D) by sector 532 554 Företagssektorns forskning och utveckling (FoU) Research and developmnet (R&D) in business sector 532 555 Gruv- och industriföretagens utgifter för forskning och utveckling (FoU), miljoner kronor Research and development (R&D) expenditure in mining and manufacturing enterprises, SEK m 533 556 Gruv- och industriföretagens forskning och utveckling (FoU) i relation till vissa totaldata för företagen 2007 Reasearch and development (R&D) in mining and manufacturing enterprises in relation to certain total data, by industry 534 557 Universitets- och högskolesektorns forskning och utveckling (FoU) 2007, personaldata, FoU-årsverken Research and development (R&D) in the higher education sector, personnel data, (full-time equivalent in R&D) 535 558 Universitets- och högskolesektorns forskning och utveckling (FoU) 2007, intäkter, miljoner kronor Reasearch and development (R&D) in the higher education sector, current expenditure, SEK m 536 559 Statliga anslag för forskning och utveckling (FoU) fördelade på ändamål, miljoner kronor i löpande priser Government grants for research and development (R&D), by objectives, SEK m, current prices Statistiska centralbyrån 497
Idag går nästan alla ungdomar vidare till den treåriga gymnasieskolan, och av dem fortsätter 4 av 10 på högskolan inom tre år. Det betyder att fler svenskar är högutbildade än lågutbildade. Annat var det förr. År 1930 hade 3 procent av männen och 0,5 procent av kvinnorna en gymnasieutbildning. Tack vare utbildningssystemets reformering och expansion, har befolkningen blivit allt mer välutbildad. Framförallt är det under efterkrigstiden som utbildningsnivån har höjts. Införandet av den 9-åriga obligatoriska grundskolan på 1960-talet samt den utbyggda gymnasieskolan har gett tydliga effekter. Numera är gymnasieutbildning inte ett privilegium för ett fåtal det är det normala. Även den eftergymnasiala utbildningen har kommit allt fler till godo. År 1930 hade 3 procent av männen och endast 0,5 procent av kvinnorna en 3-årig gymnasial utbildning alternativt en eftergymnasial utbildning. Den stora majoriteten av befolkningen, cirka 85 procent, hade enbart gått i folkskola. År 1970 hade utbildningsnivån höjts väsentligt. Cirka 7 procent av såväl kvinnor som män hade då fortsatt studera efter gymnasiet, även om kvinnornas utbildning ofta var kortare än männens. Cirka 5 procent av kvinnorna och 14 procent av männen hade en 3-årig gymnasieutbildning som högsta utbildning. Fortfarande hade dock nära nog hälften av befolkningen enbart genomgått folkskola. Även under senare år har utvecklingen fortsatt när det gäller befolkningens utbildningsnivå. Idag går nästan samtliga ungdomar vidare till den treåriga gymnasieskolan, även om alla inte avslutar utbildningen. Allt fler i en årskull läser därefter vidare på högskolan övergångsfrekvensen inom tre år från gymnasieskolan till högskolan är idag över 40 procent. Idag har 22 procent av befolkningen i åldern 25 64 år minst treårig eftergymnasial utbildning, medan 15 procent endast har förgymnasial utbildning, dit grundskola och folkskola räknas. Summa summarum fler svenskar är högutbildade än lågutbildade. Drygt en miljon högutbildade De högutbildade (personer med minst 3-årig eftergymnasial utbildning) utgör alltså 22 procent av befolkningen (25 64 år), eller 1 085 000 personer. Ytterligare 698 000 har en kortare eftergymnasial utbildning, vilket motsvarar 14 procent av befolkningen (25 64 år). Totalt har alltså mer än var tredje svensk i åldern 25 64 år, 37 procent, någon form av eftergymnasial utbildning. Och utvecklingen bara fortsätter de senaste åren har andelen högutbildade ökat med 1 procentenhet per år. Unga kvinnor högst utbildade Kvinnor har oftare än män en eftergymnasial utbildning och mer sällan enbart förgymnasial utbildning. Kvinnor har därmed en högre utbildningsnivå. Av kvinnorna är 26 procent högutbildade jämfört med 19 procent för männen (25 64 år).
Statistisk årsbok 2010 Kvinnor i åldern 25 34 år är en särskilt välutbildad grupp. Det är också här som skillnaden jämfört med männen är störst. Hälften av kvinnorna i denna åldersgrupp har någon form av eftergymnasial utbildning. Drygt var tredje kvinna, 37 procent, i denna ålder är högutbildad (dvs. har minst treårig eftergymnasial utbildning) medan männens andel är 25 procent. I början på 1990-talet var andelen högutbildade större bland männen. Kvinnornas dominans på universitet och högskolor, i form av andelen studerande och examinerade, har ökat under senare år vilket nu ger utslag i utbildningsnivån. En annan orsak till att kvinnorna avancerat är att flera kvinnodominerade utbildningar förlängdes i början av 1990-talet och numera räknas till långa eftergymnasiala utbildningar. Exempel är utbildning till förskollärare och sjuksköterska. Var tredje forskarutbildad är kvinna Även om fler kvinnor än män har eftergymnasial utbildning, har de inte hunnit ifatt i forskarutbildningen. Av de cirka 53 000 forskarutbildade i åldern 25 64 år är 36 procent kvinnor. Den manliga dominansen ökar med stigande ålder bland 25 34-åringarna var 57 procent av de forskarutbildade män, bland 55-64-åringarna var motsvarande andel 70 procent. Folkskola vanlig utbildning bland äldre Det är bland 55 64-åringarna som vi hittar den största andelen lågutbildade. I den gruppen har var fjärde endast förgymnasial utbildning. Motsvarande andel i åldersgrupperna 25 34 år och 35 44 år är var tionde. Männen har i större utsträckning än kvinnorna endast en förgymnasial utbildning som högsta utbildning. Detta gäller i samtliga åldersgrupper. Utbildning och forskning Högutbildade amerikaner och ryssar De utrikes födda har något lägre utbildningsnivå än de som är födda i Sverige. Men när det gäller andelen högutbildade finns ingen skillnad 22 procent av såväl inrikes som utrikes födda har minst treårig eftergymnasial utbildning. Däremot finns det stora skillnader mellan olika födelseländer och invandrargrupper, mycket beroende på att åldersstruktur och skäl för invandring varierar mellan grupperna. Av födda i Norden har de från Finland högst andel med enbart förgymnasial utbildning (26 procent) medan islänningarna bidrar med den största andelen högutbildade (34 procent). Andel med förgymnasial utbildning resp. med lång eftergymnasial utbildning bland utrikes födda 25 64 år, 2008 några länder Födelseland Andel med Förgymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre Finland 26 15 Norge 17 20 Danmark 16 24 Island 12 34 Thailand 46 14 Turkiet 45 9 Vietnam 44 9 Japan 3 47 USA 4 49 Ryssland 4 60 Danderydsborna är de högst utbildade 39 kommuner, oftast storstadskommuner och residensstäder, har en större andel högutbildade än riksgenomsnittet (22 procent). Majoriteten av kommunerna med högst utbildningsnivå ligger i Stockholms län. I Danderyd, Lidingö, Täby, Solna, Stockholm, Sollentuna och Nacka har 34 procent eller mer av invånarna minst treårig eftergymnasial utbildning. Högst andel finns i Danderyd, där mer än hälften av befolkningen har en sådan utbildning. Lund, Lomma, Uppsala och Umeå har också mer än 34 procent högutbildade invånare. Störst antal personer med minst treårig eftergymnasial utbildning finns i de tre storstäderna. Kommuner med störst andel och störst antal högutbildade i åldern 25 64 år, 2008 Kommun Andel högutbildade (%) Kommun Antal högutbildade Danderyd 52 Stockholm 162 600 Lund 49 Göteborg 82 600 Lidingö 41 Malmö 41 500 Lomma 38 Uppsala 37 100 Uppsala 37 Lund 27 300 Täby 37 Linköping 22 300 Stockholm 35 Umeå 20 400 Solna 35 Västerås 16 300 Umeå 34 Örebro 16 100 Sollentuna 34 Nacka 15 000 Källa: SCB (www.scb.se/uf0506); Statistikdatabasen: Utbildning och forskning. Statistiska centralbyrån 499
Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2010 517 Utbildningsnivån för befolkningen 25 64 år 1990 2008 Educational level for the population 25 64 years of age Under de senaste 19 åren har andelen med enbart förgymnasial utbildning halverats från 33 procent 1990 till 15 procent 2008. Andelen med eftergymnasial utbildning har under samma period ökat från 23 till 36 procent. Källa: SCB Befolkningens utbildning (www.scb.se/uf0506). 518 Andel elever i grundskolan med annat modersmål än svenska Percentage of pupils in the compulsory school with a mother tongue other than Swedish Läsåret 1978/79 hade 8 procent av grundskolans elever ett annat modersmål än svenska. Läsåret 2008/09 var motsvarande andel drygt 18 procent. Det motsvarar 164 000 elever. Vanligaste språket vid sidan av svenska var arabiska; 30 000 elever hade det som modersmål läsåret 2008/09. 519 Källa: SCB, Utbildningsstatistisk årsbok (äldre årgångar); Statistisk årsbok (äldre årgångar) samt tabell 531 i denna bok. Övergångsfrekvens till högskolan inom tre år för avgångna från gymnasieskolans linjer/program Rate of transition to higher education within three years among pupils who left upper secondary school education Fler kvinnor än män påbörjar högskolestudier inom tre år efter gymnasieskolan. Bland dem som avslutade gymnasieskolan läsåret 2004/05 påbörjade 46 procent av kvinnorna och 35 procent av männen högskolestudier inom tre år. Den höga övergångsfrekvensen för avgångna 1994/95 beror på en organisationsförändring av gymnasieskolan. Totalsiffran är en överskattning jämfört med en normal avgångskull. Källa: SCB (www.scb.se/uf0205). 500 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2010 520 Kön/Ålder Sex/Age Utbildning och forskning Befolkning, 16 74 år, efter utbildningsnivå, kön och ålder 2008 Population aged 16 74, by level of education, sex and age Befolkning 16 74 år Population 16 74 Antal Number Därav andel (%) med Highest educational level (%) Förgymnasial utbildning Compulsory school Gymnasial utbildning <2 år Upper secondary education <2 years Gymnasial Eftergymnasial utbildning >3 år utbildning Upper <2 år secondary Post education >3 years secondary education <2 years Eftergymnasial utbildning 2 år Post Eftergymnasial utbildning >3 år Forskarutbildning Post graduate Post education secondary secondary education education 2 years >3 years Uppgift saknas Unknown education level Män Men 3 433 441 24 24 22 6 6 14 1 2 100 16 19 267 182 77 1 16 0 0 0 6 100 20 24 296 806 14 7 56 11 5 4 0 4 100 25 34 586 946 12 10 36 6 8 24 1 4 100 35 44 662 384 11 37 14 9 6 18 2 2 100 45 54 599 151 19 38 12 8 6 15 2 1 100 55 64 609 189 28 27 16 6 6 15 2 1 100 65 74 411 783 39 22 16 2 6 11 2 1 100 Kvinnor Women 3 359 977 21 24 19 5 9 20 1 2 100 16 19 251 847 76 1 18 0 0 0 5 100 20 24 283 529 11 6 52 15 7 6 0 4 100 25 34 561 180 9 8 29 7 7 36 1 3 100 35 44 638 577 9 27 20 6 10 26 1 1 100 45 54 583 118 13 34 14 4 13 20 1 1 100 55 64 606 576 22 36 9 3 11 17 1 1 100 65 74 435 150 38 33 6 1 8 12 1 2 100 Totalt Total 6 793 418 23 24 21 6 7 17 1 2 100 16 19 519 029 77 1 17 0 0 0 5 100 20 24 580 335 12 6 54 13 6 5 0 4 100 25 34 1 148 126 10 9 33 6 7 30 1 3 100 35 44 1 300 961 10 32 17 7 8 22 1 1 100 45 54 1 182 269 16 36 13 6 9 17 1 1 100 55 64 1 215 765 25 32 13 4 9 16 1 1 100 65 74 846 933 39 28 11 2 7 12 1 1 100 Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Utbildningsregistret (www.scb.se/uf0506). Totalt Total Statistiska centralbyrån 501
Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2010 521 Utbildningsinriktning Field of education Allmän utbildning General education Befolkning, 25 64 år, efter utbildningsinriktning/-nivå samt kön 2008 Population aged 25 64, by field of education, level of education and sex Befolkning, 25 64 år Population 25 64 Antal Number Därav andel (%) med Highest educational level (%) Förgymnasial utbildning inkl. okänd nivå Compulsory school (incl. unknown level). Gymnasial utbildning Upper secondaty education Eftergymnasial utbildning <3 år Post secondary education <3 years Eftergymnasial utbildning >3 år Post secondary education >3 years Totalt Total Båda könen Both sexes 1 146 537 65 35 100 Män Men 587 911 72 27 100 Kvinnor Women 558 626 56 44 100 Pedagogik och lärarutbildning Båda könen 335 219 1 35 64 100 Teaching methods Män 80 650 2 32 66 100 and teacher education Kvinnor 254 569 1 36 64 100 Humaniora och konst Båda könen 181 228 31 30 40 100 Humanities and arts Män 74 648 33 29 38 100 Kvinnor 106 580 29 30 41 100 Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Båda könen 822 416 50 17 33 100 Social sciences, law, Män 316 430 43 19 39 100 commerce, administration Kvinnor 505 986 55 16 29 100 Naturvetenskap, matematik Båda könen 127 679 11 30 59 100 och data Natural sciences, Män 76 192 8 33 59 100 mathematics and computing Kvinnor 51 487 15 25 60 100 Teknik och tillverkning Båda könen 1 049 409 67 15 17 100 Engineering and Män 927 276 70 15 15 100 manufacturing Kvinnor 122 133 47 18 36 100 Lant- och skogsbruk samt Båda könen 81 560 73 13 15 100 djursjukvård Agriculture and Män 57 043 76 13 11 100 forestry, veterinary medicine Kvinnor 24 517 66 12 23 100 Hälso- och sjukvård samt Båda könen 630 143 46 19 35 100 social omsorg Health care Män 100 691 28 20 52 100 and nursing, social care Kvinnor 529 452 49 19 32 100 Tjänster Båda könen 292 532 76 15 9 100 Services Män 137 449 64 21 15 100 Kvinnor 155 083 87 9 3 100 Okänd Båda könen 180 398 40 44 8 7 100 Unknown Män 99 380 42 45 7 6 100 Kvinnor 81 018 39 43 9 9 100 Befolkning, 25 64 år Båda könen 4 847 121 17 46 14 22 100 Män 2 457 670 19 48 14 19 100 Kvinnor 2 389 451 14 45 15 26 100 Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Utbildningsregistret (www.scb.se/uf0506). 502 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2010 522 Typ av skolform/verksamhet Type of education/activity Utbildning och forskning Total utbildningskostnad i löpande priser, mnkr, och andel av BNP Total educational expenditure in current prices and percentage of GDP Totala kostnader, miljoner kr Total expenditure, SEK m 2003 2004 2005 2006 2007 Kostnad per skolform/ verksamhet 2007 som andel (%) av BNP 2006 Expenditure by type of school, percentage of GDP Andel av total utbildningskostnad 2007 (%) Percentage of total educational expenditure Förskola Preschool teaching 32 613 34 430 37 566 40 948 44 617 1,45 17,8 Förskoleklass Preschool class 3 947 3 841 3 999 4 165 4 404 0,14 1,8 Grundskola Compulsory school 70 365 72 023 73 663 74 056 75 296 2,45 30,0 Specialskola 1 Special school primarily for pupils with impaired hearing 476 437 508 456 470 0,02 0,2 Särskola Education for pupils with learning disabilities 5 102 5 242 5 829 6 152 6 481 0,21 2,6 Gymnasieskola Upper secondary school 26 937 28 354 29 856 31 789 33 920 1,10 13,5 Komvux Adult secondary education 4 795 4 545 4 435 4 289 3 836 0,12 1,5 Kompletterande utbildning Supplementary education programmes 310 308 303 334 339 0,01 0,1 Särvux Education for adults with learning disabilities 147 146 159 168 199 0,01 0,1 CFL, Nationellt centrum för flexibelt lärande National centre for flexible learning 43 38 35 29 8 0,00 0,0 Svenskundervisning för invandrare Swedish tuition for immigrants 774 850 897 1 023 1 241 0,04 0,5 Universitet/Högskola Higher education, tertiary education, universities and higher education institutions 43 701 44 732 44 598 45 833 47 079 1,53 18,8 Folkhögskola 2 Folk high school.... 2 574 2 633 2 750 0,09 1,1 Studieförbunden 2 Study association.... 3 422 3 397 3 528 0,11 1,4 Arbetsmarknadspolitiska program Employment training 5 170 4 528 4 960 5 249 3 232 0,11 1,3 Svenska utlandsskolor Swedish schools abroad 160 157 152 159 152 0,00 0,1 Kvalificerad yrkesutbildning Advanced vocational training 683 742 837 1 006 1 159 0,04 0,5 Centrala kostnader Central administrative costs 2 399 2 305 2 454 2 719 2 835 0,09 1,1 Studiestöd 3 Student aid 19 817 20 784 19 724 20 085 19 277 0,63 7,7 Totala kostnader Total 197 981 202 742 209 645 215 987 250 821 8,17 100,0 1) Inkl. kostnader för specialpedagogiskt resurs- och kunskapscentrum. 2) Ny insamlingsmetod från och med 2005. Tidigare års uppgifter borttagna. 3) Exkl. lån. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie UF12 (www.scb.se/uf0514). Statistiska centralbyrån 503
Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2010 523 Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och förskoleklass Pre-school, family day-care homes, pre-school classes and leisure-time centres År 1 Year Förskola inskrivna barn i åldern Preschool number of children aged 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 2 Summa 1995 363 33 778 58 800 67 931 76 043 79 738 39 463 4 550 360 666 1996 143 35 055 60 267 68 660 77 550 82 015 38 479 3 659 365 828 1997 139 34 505 58 794 68 830 77 682 84 187 34 805 3 978 362 920 1998 39 30 525 57 560 66 646 77 786 85 294 17 646 2 506 338 002 1999 38 32 062 58 153 65 063 75 379 83 706 3 869 390 318 660 2000 21 32 188 60 378 64 528 72 598 81 366 3 449 366 314 894 2001 62 34 456 62 296 66 445 71 506 77 348 2 557 317 314 987 2002 18 36 938 69 336 71 800 75 498 77 530 2 258 268 333 646 2003 23 38 848 73 046 76 418 79 604 81 394 2 118 271 351 722 2004 13 41 235 77 714 78 762 82 707 81 572 1 820 222 364 045 2005 8 42 866 81 997 83 479 84 208 84 562 1 617 217 378 954 2006 10 44 538 85 618 88 373 89 528 86 436 1 530 198 396 231 2007 11 49 326 88 217 92 057 93 954 91 441 1 591 344 416 941 2008 6 50 270 93 470 94 065 97 045 95 820 1 571 339 432 586 År 1 Fritidshem inskrivna barn i åldern Leisure time centres Förskoleklass 3 inskrivna barn i åldern Preschool class 6 år 7 9 år 10 12 år 4 Summa 3 4 år 5 år 6 år 7 år Summa Antal förskolor o. Fritids- 5, 6,7 hem 1995 34 291 159 559 16 135 209 985 1 029 4 623 60 989 293 66 934 14 830 1996 45 462 176 622 17 355 239 439 1 073 3 849 69 692 275 74 889 14 538 1997 52 258 192 293 19 403 263 954 1 094 2 841 79 980 339 84 254 14 204 1998 66 609 212 413 22 042 301 064.. 2 189 110 823 898 113 910 14 750 1999 81 336 227 796 23 036 332 168.. 1 534 109 561 1 156 112 251.. 2000 80 598 227 724 24 147 332 469.. 1 111 105 023 1 371 107 505.. 2001 76 813 228 443 31 252 336 508.. 1 003 97 424 1 188 99 615.. 2002 76 985 238 999 34 760 350 744.. 1 003 91 452 1 158 93 613.. 2003 74 491 230 021 37 343 341 855.. 909 87 418 1 187 89 514 13 530 2004 73 768 216 299 36 065 326 132.. 910 87 122 1 292 89 324 13 394 2005 74 484 212 718 36 267 323 469.. 853 86 443 1 111 88 407 13 637 2006 78 351 214 558 36 148 329 057.. 794 89 968 1 138 91 900 13 962 2007 80 215 218 144 36 204 334 563.. 963 91 261 1 169 93 393 14 142 2008 84 313 223 746 38 071 346 130.. 1 001 95 185 1 401 97 587 14 246 År 1 Familjedaghem inskrivna barn i åldern Family day-care homes 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 9 år 10 12 år 4 Summa Antal familjedaghem 8 1995 205 12 316 17 954 18 927 19 452 18 459 12 417 21 278 2 287 123 295 21 288 1996 122 11 455 16 671 16 994 18 246 17 878 10 896 16 239 1 695 110 196 19 373 1997 65 9 810 14 712 15 338 15 914 16 404 8 886 13 325 1 422 95 876 16 666 1998 16 7 352 12 693 13 015 14 104 14 111 7 160 12 135 1 401 81 987 14 566 1999 15 6 437 11 101 11 261 11 987 12 566 5 160 9 517 1 256 69 300 12 422 2000 33 5 674 9 777 9 627 9 993 10 305 3 961 7 317 1 075 57 762 10 470 2001 21 5 179 8 872 8 651 8 597 8 563 2 970 5 917 954 49 724 9 236 2002 11 4 990 8 632 8 362 7 928 7 550 2 197 4 609 981 45 260 8 406 2003 2 4 410 7 838 7 743 7 128 6 569 1 656 3 664 946 39 956 7 576 2004 21 4 230 7 550 7 136 6 588 5 935 1 264 2 524 722 35 970 6 840 2005 22 4 109 7 183 6 828 6 022 5 435 977 1 987 527 33 090 6 357 2006 2 3 622 6 728 6 584 5 970 4 955 865 1 610 454 30 790 5 978 2007 3 590 5 869 5 932 5 469 4 728 649 1 297 353 27 887 5 530 2008 2 3 047 5 469 5 098 4 844 4 302 571 1 107 263 24 703 4 951 1) Mättidpunkten var t.o.m. 1997 den 31 december. Åren 1998, 1999, 2001, 2002, 2003, 2004, 2007 och 2008 var mätdagen den 15 oktober, år 2000 och 2006 den 13 oktober. År 2005 var mättidpunkten 14 oktober. 2) Inkl. skolbarn i förskola. 3) Före 1998 redovisas antal barn inskrivna i deltidsgrupp. 4) Inkl. ett fåtal barn äldre än 12 år. 5) Number of pre-schools and leisure-time centres. 6) Institutioner som bedriver verksamhet i både förskola och fritidshem är redovisade under båda verksamheterna. 7) Uppgifterna om Antal förskolor och fritidshem är korrigerade för åren 1997 och 1998. 8) Number of family day-care homes. Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (www.skolverket.se). Del 2 (2003 ). Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror (www.skolverket.se). Del 2 (2000 2002); Barnomsorg och skola i siffror. Del 2 (1998 1999); Barnomsorgen i siffror (1997); Socialstyrelsen Statistik, Socialtjänst: Barnomsorg ( 1996); SCB Statistikdatabasen: Utbildning och forskning ( 1998, www.scb.se). 504 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2010 524 Huvudman/Modersmål Organiser/Mother tongue Utbildning och forskning Elever i förskoleklass efter kön, huvudman och modersmål Pupils in pre-school classes by sex, organiser and mother tongue Antal elever i förskoleklass under läsåret Number of pupils during the school year 2006/07 2007/08 2008/09 Pojkar Boys Flickor Girls Totalt Total Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Alla huvudmän All organisers 47 447 44 453 91 900 48 112 45 281 93 393 50 010 47 577 97 587 Kommunal regi Municipal organisers 43 943 41 096 85 039 44 429 41 575 86 004 45 943 43 509 89 452 Enskild regi Private organisers 3 504 3 357 6 861 3 683 3 706 7 389 4 067 4 068 8 135 Modersmål (annat än svenska) Mother tongue (other than Swedish) 7 106 6 597 13 703 7 959 7 756 15 715 8 208 7 784 15 992 Albanska Albanian 320 295 615 298 314 612 308 317 625 Arabiska Arabic 1 330 1 196 2 526 1 417 1 355 2 772 1 551 1 493 3 044 Bosniska/Kroatiska/Serbiska Bosnian/Croatian/Serbian 557 544 1 101 628 591 1 219 698 620 1 318 Engelska English 459 378 837 487 518 1 005 488 473 961 Finska Finnish 324 315 639 373 358 731 388 371 759 Kurdiska Kurdish 275 261 536 314 314 628 325 311 636 Persiska Persian 264 277 547 276 292 568 277 281 558 Somaliska Somali 342 306 648 365 372 737 401 368 769 Spanska Spanish 431 417 848 543 500 1 043 525 489 1 014 Turkiska Turkish 277 262 539 237 275 512 310 273 583 Övriga språk Other 2 527 2 346 4 873 3 021 2 867 5 888 2 932 2 781 5 713 Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (www.skolverket.se). Del 2. Statistiska centralbyrån 505
Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2010 525 Inskrivna barn i förskola och fritidshem i kommunal och enskild regi den 15 oktober 2008, länsvis Number of children enrolled in municipal and private pre-school and leisure-time centres, by county Län County Antal inskrivna barn i förskolor Number of children in pre-school Kommunal utförare Municipal provider Enskild 2 utförare Private provider Summa Total Antal inskrivna barn i fritidshem Number of children in leisure-time centre Kommunal utförare Enskild 2 utförare Summa Totalt antal barn inskrivna i förskola och fritidshem 1 Stockholms 71 361 36 199 107 560 71 061 13 536 84 597 192 157 Uppsala 11 885 3 291 15 176 10 796 813 11 609 26 785 Södermanlands 10 925 1 324 12 249 9 254 487 9 741 21 990 Östergötlands 16 677 2 483 19 160 13 468 709 14 177 33 337 Jönköpings 13 165 1 986 15 151 11 910 496 12 406 27 557 Kronobergs 7 515 890 8 405 6 108 255 6 363 14 768 Kalmar 8 381 592 8 973 7 567 234 7 801 16 774 Gotlands 1 882 365 2 247 2 023 176 2 199 4 446 Blekinge 6 022 673 6 695 5 144 636 5 780 12 475 Skåne 47 069 10 566 57 635 40 704 5 031 45 735 103 370 Hallands 12 204 2 241 14 445 10 628 800 11 428 25 873 Västra Götalands 61 619 9 138 70 757 53 128 4 620 57 748 128 505 Värmlands 9 911 1 035 10 946 8 895 182 9 077 20 023 Örebro 11 420 625 12 045 9 451 603 10 054 22 099 Västmanlands 9 246 2 093 11 339 8 568 745 9 313 20 652 Dalarnas 10 067 550 10 617 8 557 357 8 914 19 531 Gävleborgs 10 552 1 087 11 639 9 651 508 10 159 21 798 Västernorrlands 9 863 718 10 581 7 684 320 8 004 18 585 Jämtlands 5 169 574 5 743 3 781 241 4 022 9 765 Västerbottens 9 910 1 012 10 922 8 465 540 9 005 19 927 Norrbottens 9 773 563 10 336 7 438 560 7 998 18 334 Hela riket Sweden 354 616 78 005 432 621 314 978 31 152 346 130 778 751 1) Total number of children in pre-schools and leisure-time centres. 2) Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som drivs i enskild regi är verksamheter som kommunen ansvarar för. Driftsformer är föräldrakooperativ, personalkooperativ, föreningar, bolag, bostadsföretag, stiftelser, svenska kyrkan, landsting m.fl. Privately managed preschool activities and child care are activities for which the municipality bears responsibility. These can take the form of parentalcooperatives, staff-cooperatives, economic associations, limited companies, housing companies, foundations, the Church of Sweden, county councils, etc. Källa: Skolverket och SCB Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2008, (www.skolverket.se). 506 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2010 526 Utbildning och forskning Antal familjedaghem, inskrivna barn i familjedaghem i kommunal och enskild regi den 15 oktober 2008, länsvis Number of municipal and private family day-care homes and number of children enrolled, by county Län County Antal familjedaghem 1 med Number of family day-care homes with a Summa Total Antal inskrivna barn i familjedaghem 1 med Number of children in family daycare homes with a Summa kommunal utförare Municipal provider enskild 2 utförare Private provider kommunal utförare enskild 2 utförare Stockholms 360 640 1 000 1 778 3 433 5 211 Uppsala 197 23 220 971 194 1 165 Södermanlands 138 4 142 682 14 696 Östergötlands 208 16 224 1 066 104 1 170 Jönköpings 214 1 215 991 4 995 Kronobergs 74 2 76 384 10 394 Kalmar 125 3 128 618 33 651 Gotlands 26 0 26 125 0 125 Blekinge 91 0 91 464 0 464 Skåne 486 10 496 2 357 86 2 443 Hallands 141 1 142 615 6 621 Västra Götalands 930 25 955 4 572 160 4 732 Värmlands 202 11 213 1 017 58 1 075 Örebro 130 0 130 621 0 621 Västmanlands 100 7 107 421 43 464 Dalarnas 233 2 235 1 163 13 1 176 Gävleborgs 116 2 118 589 17 606 Västernorrlands 103 1 104 473 8 481 Jämtlands 43 0 43 214 0 214 Västerbottens 226 0 226 1 160 0 1 160 Norrbottens 58 2 60 224 15 239 Hela riket Sweden 4 201 750 4 951 20 505 4 198 24 703 1) Inkl. trefamiljesystem. 2) Familjedaghem med enskild utförare avser de familjedaghem som kommunen svarar för, men som anordnas och utförs av annan än kommunens dagbarnvårdare. Kommunen kan ge bidrag till driften av enskilda familjedaghem. Källa: Skolverket och SCB: Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2008 (www.skolverket.se) 527 Elever och skolor i grundskolan Pupils and schools in compulsory school 2002/03 2003/04 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 Skolor Schools 5 109 5 041 4 963 4 908 4 872 4 826 4 755 Elever Pupils 1 057 225 1 046 441 1 023 724 995 457 962 349 935 869 906 189 Flickor Girls (%) 48,8 48,8 48,8 48,8 48,8 48,8 48,7 Pojkar Boys (%) 51,2 51,2 51,2 51,2 51,2 51,2 51,3 Därav fristående Of which private Skolor 538 559 576 596 610 635 677 Elever 60 045 67 054 71 451 76 145 80 712 86 205 89 444 Flickor (%) 51,1 51,5 51,1 50,6 50,8 50,5 50,7 Pojkar (%) 48,9 48,5 48,9 49,4 49,2 49,5 49,3 Källa: Skolverket och SCB: Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror (www.skolverket.se). Del 2 (2002/03); Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (www.skolverket.se) och www.scb.se/uf0104). Del 2 (2003/04 ). Statistiska centralbyrån 507
Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2010 528 År Year Elever i särskolan under höstterminerna Pupils at special schools for the mentally handicapped Grundsärskola Compulsory level Träningsskola Training school Yrkesutbildning Vocational training Yrkesträning 1 Verksamhetsträning 2 Summa Total 1993 5 516 3 102 1 799 1 360 618 12 395 206 1994 5 915 3 181 1 906 1 258 590 12 850 73 1995 6 172 3 371 1 916 1 304 654 13 417 100 1996 6 385 3 487 2 060 1 365 625 13 922 137 1997 7 101 3 609 2 024 1 644 654 15 032 107 1998 7 831 3 754 2 341 1 482 687 16 095 152 1999 8 568 3 901 2 507 1 484 782 17 242.. 2000 9 386 4 093 2 946 1 343 855 18 623.. 2001 9 918 4 343 3 296 1 398 840 19 795.. 2002 10 482 4 279 3 728 1 521 931 20 941.. 2003 10 672 4 244 4 143 1 587 980 21 626.. 2004 10 447 4 268 4 413 1 712 1 016 21 856.. 2005 10 303 4 091 4 903 1 714 1 168 22 179.. 2006 10 143 4 247 5 196 1 883 1 154 22 623.. 2007 9 803 4 081 5 528 1 952 1 213 22 577.. 2008 9 135 4 126 6 029 2 114 1 196 22 595 Därav i särskild 3, 4,5 undervisning 1) Vocational training of mentally handicapped young people. 2) Occupational training for the disabled. 3) Of whom receiving remedial tuition. 4) Ingår i resp. kolumn och i summan. Included in relevant column. 5) Fr.o.m. 1999 särredovisas inte antal elever i Särskild undervisning. As from 1999 pupils in Special education are only included in relevant column. Källa: Skolverket och SCB: Statistiska meddelanden serie U 40 (1993); Skolan i siffror. Del 2 (1994 1997); Barnomsorg och skola i siffror. Del 2 (1998 1999); Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror (www.skolverket.se). Del 2 (2000 2002); Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (www.skolverket.se). Del 2 (2003 ). 529 Elever i specialskolan under höstterminerna Pupils at regional schools for pupils with impaired hearing/vision or physical disabilities Skoltyp Type of school 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Regionskolor för döva eller hörselskadade Regional schools or pupils with impaired hearing 579 545 528 499 472 450 457 Riksskolor Schools for pupils with impaired hearing/vision or physical disabilities 58 61 61 51 44 44 38 Åsbackaskolan 1, Gnesta 58 61 61 51 44 44 38 Resurscenter Resource centre 120 97 78 53 32 20 21 Resurscenter syn 2, Örebro 34 29 26 18 11 10 9 Resurscenter tal och språk 3, Sigtuna 86 68 52 35 21 10 12 Samtliga All pupils 757 703 667 603 548 514 516 1) Döva eller hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda. Pupils that are deaf or hearing impaired, and also mentally handicapped. 2) Resurscenter med kvarvarande specialskoleverksamhet för synskadade elever som också är döva, hörselskadade eller utvecklingsstörda. Specialskolan har intagningsstopp fr.o.m. 1 juli 2001. Resource centre that still has special school operations for pupils with impaired vision that are also deaf, hearing impaired or mentally handicapped. 3) Resurscenter med kvarvarande specialskoleverksamhet för elever med grav språkstörning. Specialskolan har intagningsstopp fr.o.m. 1 juli 2001. Resource centre that still has special school operations for pupils with impaired speech. Källa: Skolverket och SCB: Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror (www.skolverket.se). Del 2 ( 2002). Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (www.skolverket.se). Del 2 (2003 ). 508 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2010 530 Utbildning och forskning Elever i grundskolan med betyg och betygsfördelning per ämne i årskurs 9 vårterminen 2008 Number of compulsory school pupils with leaving certificates and grade distribution by subject in the last (ninth) year Ämne Subject Antal elever 1 Betygsfördelning (%) Number of pupils 1 Grade distribution (%) Pojkar Boys Flickor Girls Totalt Total Godkänd Passed Väl Godkänd Passed with merit Mycket Väl Godkänd Passed with distinction Ej uppnått målen 1 Not achieving goals 1 Totalt Bild Art education 62 036 59 224 121 260 38,0 39,0 19,2 3,9 100,0 Engelska English 62 036 59 248 121 284 37,0 37,7 19,6 5,7 100,0 Hemkunskap Domestic science 61 969 59 163 121 132 34,5 39,6 21,6 4,3 100,0 Idrott och hälsa Physical education and Health 62 036 59 248 121 284 30,6 37,8 24,5 7,1 100,0 Matematik Mathematics 62 036 59 248 121 284 51,0 28,5 13,1 7,4 100,0 Moderna språk, elevens val Third foreign language 1 104 1 489 2 593 26,6 31,5 37,0 4,9 100,0 Moderna språk, språkval Second foreign language 35 303 41 136 76 439 37,1 34,3 22,2 6,4 100,0 Modersmål Mother tongue 3 333 3 947 7 280 19,6 33,6 43,0 3,8 100,0 Musik Music 62 036 59 240 121 276 39,2 37,3 18,7 4,8 100,0 NO-ämnen 2 General science 2 13 502 12 828 26 330 43,3 33,2 15,5 8,0 100,0 Biologi Biology 48 534 46 420 94 954 42,0 33,3 16,5 8,2 100,0 Fysik Physics 48 534 46 420 94 954 44,6 31,5 14,0 9,8 100,0 Kemi Chemistry 48 534 46 420 94 954 46,3 30,2 13,1 10,4 100,0 SO-ämnen 2 Social science subjects 2 21 993 20 991 42 984 39,0 34,9 20,0 6,1 100,0 Geografi Geography 40 043 38 257 78 300 42,4 35,1 15,1 7,4 100,0 Historia History 40 043 38 257 78 300 39,8 34,9 17,9 7,3 100,0 Religionskunskap Religious studies 40 043 38 257 78 300 41,1 35,3 16,7 6,9 100,0 Samhällskunskap Civics 40 043 38 257 78 300 42,7 34,2 15,8 7,3 100,0 Slöjd Craft 61 984 59 156 121 140 35,1 42,7 18,9 3,3 100,0 Svenska Swedish 58 484 56 292 114 776 40,5 39,1 16,9 3,5 100,0 Svenska som andra språk Swedish as second language 3 552 2 956 6 508 45,8 25,6 6,3 22,3 100,0 Teckenspråk Sign language 62 134 196 29,6 22,4 36,7 11,2 100,0 Teknik Technology 62 036 59 231 121 267 41,9 39,2 12,9 5,9 100,0 Genomsnittligt meritvärde 3 Average overall merit rating 198,5 220,6 209,3..... Andel behöriga till gymnasieskolan 4 Share eligible for upper secondary education 2008 87,9 89,9 88,9..... 2007 87,9 90,4 89,1..... 2006 88,3 90,7 89,5..... 2005 87,7 90,7 89,2..... 2004 88,2 91,1 89,6..... 2003 87,7 91,0 89,9..... 2002 88,0 91,0 89,5..... 2001 87,4 91,0 89,2..... 2000 87,8 91,6 89,4..... 1999 88,6 92,1 90,3..... 1998 89,8 93,1 91,4..... 1) I redovisningen ingår inte elever som saknade betyg i samtliga ämnen. Fristående skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet ingår i redovisningen. Pupils without grades in any subject are excluded. Pupils in private schools with goal-related grades are included. 2) Avser elever med s.k. blockbetyg i natur- respektive samhällsorienterande ämnen. Pupils with an overall grade in general science (NO) and/or social subjects (SO). 3) Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15, MVG=20). Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever. The overall merit rating is the sum of a pupil's 16 best grades, where G scores 10, VG 15 and MVG 20. 4) För att vara behörig till gymnasieskolans nationella program krävs minst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska. Eligibility requires at least a passing grade in Swedish/Swedish as a second language, mathematics and English. Källa: Skolverket och SCB: Barnomsorg och skola i siffror ( 2000). Del 1, Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror (2001 2002). Del 1; Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (www.skolverket.se). Del 1 (2003 ). Statistiska centralbyrån 509
Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2010 531 Elever i grundskolan med annat modersmål än svenska Compulsory school pupils with a mother tongue other than Swedish Modersmål Mother tongue 2003/04 1 2004/05 1 2005/06 1 2006/07 1 2007/08 1 2008/09 1 Nordiskt Nordic 13 032 12 369 12 355 11 662 11 281 11 893 Danska Danish 1 005 1 057 1 154 1 333 1 555 1 611 Finska Finnish 10 830 9 992 9 807 8 981 8 229 8 662 Isländska Icelandic 384 404 419 397 434 455 Norska Norwegian 813 916 975 951 1 063 1 165 Europeiskt utom nordiskt European other than Nordic 59 878 59 890 60 526 60 478 61 732 64 150 Albanska Albanian 7 773 7 634 7 601 7 671 7595 7 277 Bosniska/Kroatiska/Serbiska Bosnian/Croatian/Serbian 14 901 14 950 15 034 14 811 14 531 14 377 Engelska English 6 871 7 250 7 411 7 558 8 059 8 682 Estniska Estonian 358 344 331 326 347 361 Flamländska Dutch 354 382 474 568 479 649 Franska French 1 773 1 663 1 913 1 897 1 899 2 081 Grekiska Greek 1 914 1 886 1 826 1 747 1 703 1 710 Italienska Italian 902 903 904 866 880 896 Makedonska Macedonian 650 673 670 668 693 736 Polska Polish 4 213 4 167 4 328 4 417 4 863 5 293 Portugisiska Portuguese 823 834 873 862 950 1 010 Romanés Romani 1 075 1 065 1 126 1 181 1 009 1 181 Rumänska Romanian 738 748 750 724 823 971 Ryska Russian 2 470 2 594 2 752 2 932 3 073 3 352 Samiska 2 Sami 2 569 637 595 572 570 489 Spanska Spanish 10 265 10 074 9 796 9 604 9 801 9 968 Tornedalsfinska Torne Valley Finnish 1 342 1 190 1 089 996 1 043 978 Tyska German 1 695 1 780 1 957 2 049 2 345 3 036 Ungerska Hungarian 1 192 1 116 1 096 1 029 1069 1103 Afrikanskt African 6 509 6 750 7 564 7 995 8 911 10 532 Amhariska Amharic 322 367 412 431 485 554 Somaliska Somali 4 298 4 396 5 052 5 347 6 053 7369 Tigrinia Tigrinya 1 889 1 987 2 100 2 217 2 373 2609 Asiatiskt Asian 57 566 59 814 61 878 62 951 66 527 70 535 Arabiska Arabic 22 785 24 053 24 935 25 648 27 940 30 135 Armeniska Armenian 464 450 493 504 504 542 Assyriska/Syriska Assyrian/Syrian 4 283 4 542 4 518 4 452 4 609 4 762 Bangla Bengali 709 724 753 763 765 779 Dari 624 764 839 907 1039 1 095 Kinesiska 3 Chinese 3 2 715 2 709 2 752 2 791 2 869 3 020 Kurdiska Kurdish 5 111 5 181 5 143 5 158 5 395 5 692 Pashto 521 564 581 517 508 484 Persiska Persian 6 624 6 537 6 685 6 521 6 574 6 607 Sorani 3 776 3 865 4 053 4 138 4 219 4 336 Tagalog 465 485 522 508 571 666 Thai 1 916 2 350 2 815 3 139 3 584 4 196 Turkiska Turkish 5 239 5 183 5 363 5 428 5 461 5 646 Urdu 704 730 732 743 749 798 Vietnamesiska Vietnamese 1 630 1 677 1 694 1 734 1 740 777 Övriga Other 4 945 4 842 5 092 5 588 6 759 7 073 Samtliga Total 141 930 143 665 147 415 148 674 155 210 164 183 1) Asylsökande elever som vistas på sluss eller flyktingförläggning ingår ej. Excl. asylum-applicants. 2 Inkl. varianter som nord- och sydsamiska, lulesamiska. Incl. variants of Samic languages. 3) Inkl. varianter som kantonesiska. Incl. such variants as Cantonese. Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (www.skolverket.se och UF0104). Del 2. 510 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2010 532 Utbildning och forskning Svenskundervisning för invandrare, studieresultat och elevtimmar efter kön Swedish for immigrants, study results and student hours by sex Elever Pupils Elevtimmar under läsåret Class hours during the academic year Antal Number Totalt Total Kvinnor Women Män Men Andel (%) Percentage Totalt Kvinnor Män Samtliga timmar Total hours Per elev Per pupil Totalt Kvinnor Män 2006/07 Samtliga elever All pupils 65 222 37 134 28 088 100,0 100,0 100,0 13 713 476 211 217 203 Avslutat utbildningen med minst godkänt resultat Completed training and passed 14 813 9 163 5 650 22,7 24,7 20,1 3 897 425 267 265 271 Därav Of which Studieväg 1 (Kurs B) 1 121 701 420 1,7 1,9 1,5 370 051 331 326 339 därav med betyg G 985 606 379 1,5 1,6 1,3 329 634 335 329 344 med betyg VG 112 79 33 0,2 0,2 0,1 33 554 300 301 297 uppgift om betyg saknas 19 11 8 0,0 0,0 0,0 5 949 313 348 265 sluttestats direkt direct exam 5 5 0,0 0,0 914 183 183 Studieväg 2 (Kurs C) 3 696 2 174 1 522 5,7 5,9 5,4 1 220 196 331 330 333 därav med betyg G 3 251 1 894 1 357 5,0 5,1 4,8 1 074 474 331 328 333 med betyg VG 392 251 141 0,6 0,7 0,5 130 038 332 336 324 uppgift om betyg saknas 36 20 16 0,1 0,1 0,1 14 974 416 408 426 sluttestats direkt 17 9 8 0,0 0,0 0,0 710 42 30 55 Studieväg 3 (Kurs D) 9 996 6 288 3 708 15,3 16,9 13,2 2 307 178 236 235 237 därav med betyg G 7 747 4 788 2 959 11,9 12,9 10,5 1 864 005 241 239 242 med betyg VG 1 935 1 323 612 3,0 3,6 2,2 409 751 212 216 202 uppgift om betyg saknas 66 33 33 0,1 0,1 0,1 23 603 358 359 356 sluttestats direkt 248 144 104 0,4 0,4 0,4 9 819 40 48 27 Ej nått målen/lämnat landet Not passed/left the country 1 430 827 603 2,2 2,2 2,1 241 899 169 173 164 Avbrott/studieuppehåll Study break 15 504 8 193 7 311 23,8 22,1 26,0 1 697 124 109 116 102 Fortsätter utbildningen Continues training 33 475 18 951 14 524 51,3 51,0 51,7 7 877 028 236 240 229 2007/08 Samtliga elever 73 955 41 208 32 747 100 100 100 16 397 382 222 228 214 Avslutat utbildningen med minst godkänt resultat 15 902 9 860 6 042 21,5 23,9 18,5 4 336 268 273 271 275 Därav Studieväg 1 (Kurs B) 1 194 740 454 1,6 1,8 1,4 432 914 363 355 375 därav med betyg G 1 089 660 429 1,5 1,6 1,3 401 772 369 361 381 med betyg VG 93 73 20 0,1 0,2 0,1 29 090 313 317 299 uppgift om betyg saknas 4 3 1 0,0 0,0 0,0 1 146 287 243 416 sluttestats direkt 8 4 4 0,0 0,0 0,0 906 113 140 87 Studieväg 2 (Kurs C) 4 490 2 639 1 851 6,1 6,4 5,7 1 534 288 342 339 346 därav med betyg G 4 005 2 323 1 682 5,4 5,6 5,1 1 385 105 346 342 351 med betyg VG 434 291 143 0,6 0,7 0,4 142 567 328 330 326 uppgift om betyg saknas 8 2 6 0,0 0,0 0,0 1 692 212 273 191 sluttestats direkt 43 23 20 0,1 0,1 0,1 4 924 115 128 99 Studieväg 3 (Kurs D) 10 218 6 481 3 737 13,8 15,7 11,4 2 369 066 232 234 227 därav med betyg G 7 800 4 843 2 957 10,5 11,8 9,0 1 899 424 244 245 241 med betyg VG 2 074 1 433 641 2,8 3,5 2,0 443 650 214 220 199 uppgift om betyg saknas 9 3 6 0,0 0,0 0,0 896 100 146 77 sluttestats direkt 335 202 133 0,5 0,5 0,4 25 096 75 78 71 Ej nått målen/lämnat landet 1 712 933 779 2,3 2,3 2,4 332 768 194 205 182 Avbrott/studieuppehåll 20 793 10 761 10 032 28,1 26,1 30,6 2 499 965 120 129 111 Fortsätter utbildningen 35 548 19 654 15 894 48,1 47,7 48,5 9 228 381 260 262 256 Källa: Skolverket och SCB: (www.skolverket.se och www.scb.se/uf0108) Utbildningsresultat. Riksnivå. Statistiska centralbyrån 511
Utbildning och forskning Statistisk årsbok 2010 533 Svenska elever i förskoleklass, grund- och gymnasieskola i svenska utlandsskolor Swedish pupils in Swedish pre-school classes, compulsory schools and upper secondary schools abroad Skolform/Världsdel Type of school/continent 2003/04 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 Totalt antal elever Total number of pupils 1 006 970 1 003 1 032 1 115 1 168 Förskoleklass Preschool class 74 64 69 67 82 100 Flickor Girls 31 27 33 27 37 44 Pojkar Boys 43 37 36 40 45 56 Europa Europe 60 49 47 51 56 64 Afrika Africa 3 1 4 2 7 10 Sydamerika South America 4 1 1 0 Asien Asia 7 13 18 13 19 26 Grundskola Compulsory school 713 664 671 640 648 684 Flickor 335 330 319 302 305 321 Pojkar 378 334 352 338 343 363 Europa 586 563 558 552 551 571 Afrika 60 40 37 28 25 43 Sydamerika 14 8 5 4 7 5 Asien 53 53 71 56 65 65 Gymnasieskola Upper secondary school 219 242 263 325 385 384 Flickor 146 150 173 214 284 252 Pojkar 73 92 90 111 101 132 Europa 192 213 226 277 343 333 Afrika 27 29 37 48 42 51 Andel (%) behöriga Entitled, percent 76 77 74 66 51 53 Förskoleklass 91 91 72 78 55 66 Flickor 94 89 67 85 57 55 Pojkar 88 92 78 73 54 75 Europa 88 88 62 73 54 55 Afrika 100.. 75.. 14 70 Sydamerika 100.... Asien 100 100 100 100 74 92 Grundskola 84 89 90 84 71 73 Flickor 82 88 90 83 70 71 Pojkar 87 90 90 85 72 74 Europa 82 88 88 83 70 69 Afrika 95 93 97 82 52 88 Sydamerika 100 100 100 100 71 80 Asien 100 100 100 100 89 97 Gymnasieskola 42 39 33 27 15 15 Flickor 32 31 22 17 9 10 Pojkar 63 53 54 45 34 25 Europa 46 41 36 30 17 16 Afrika 15 24 16 8 2 6 Ytterligare statistik om Svensk utbildning i utlandet finns på Skolverkets hemsida: www.skolverket.se/sb/d/1730. Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (www.skolverket.se och www.scb.se/uf0115). Del 2. 512 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2010 534 Studieväg Course of studies Utbildning och forskning Sökande och intagna till gymnasieskolan, höstterminen 2008 Upper secondary school applicants and admissions, autumn term Behöriga 1:ahandssökande First choice qualified applicants Därav Of whom Män Men Kvinnor Women Intagna Admissions Därav Män Kvinnor Nationella program National Programmes 85 288 44 343 40 945 84 165 43 383 40 782 Barn- och fritid Child Care and Recreation 3 352 802 2 550 3 995 1 078 2 917 Bygg Construction 7 069 6 402 667 4 931 4 455 476 El Electrical Engineering 5 052 4 876 176 4 752 4 595 157 Energi Energy 1 245 1 188 57 826 804 22 Estetiska Arts 5 672 1 870 3 802 5 597 1 784 3 813 Fordon Vehicle Engineering 4 539 4 004 535 4 802 4 321 481 Handel och administration Business and Administration 3 860 1 181 2 679 4 354 1 428 2 926 Hantverk Handicraft 3 714 295 3 419 2 715 373 2 342 Hotell- och restaurang Hotel, Restaurant and Catering 3 769 1 444 2 325 4 273 1 741 2 532 Industri Industry 2 014 1 817 197 2 301 2 111 190 Livsmedel Food 521 128 393 570 154 416 Medie Media 3 139 1 054 2 085 3 293 1 105 2 188 Naturbruk Natural Resource Use 2 495 727 1 768 2 694 912 1 782 Naturvetenskap Natural Science 11 307 5 975 5 332 11 171 5 911 5 260 Omvårdnad Health Care 3 213 505 2 708 3 609 559 3 050 Samhällsvetenskap Social Sciences 17 842 6 903 10 939 17 813 6 872 10 941 Teknik Technical 6 485 5 172 1 313 6 469 5 180 1 289 Specialutformat program 1 Specially Designed Programme...... 13 677 6 713 6 964 Individuella program Individual Programmes 4 928 2 843 2 085 22 867 13 152 9 715 International Baccalaureate 842 292 550 1 051 418 633 Utbildning vid fristående skolor 1 Education at independent schools...... 30 183 15 678 14 505 Samtliga Total 129 676 66 818 62 858 151 943 79 344 72 599 1) Sökande till fristående skolor och specialutformade program går inte att särredovisa. Källa: Skolverket och SCB: Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning avseende år 2008 (www.skolverket.se). Del 2. Statistiska centralbyrån 513