Kommunala barnskyddstjänster Riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 TILLSYNSPROGRAM 1:2013
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 Dnr 41/05.00.00.03/2013 Datum 27.3.2013 ISSN-L 2242-2595 ISSN 2242-2595 (Online) ISBN 978-952-5978-24-7 (pdf) Helsingfors 2013 2
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013-2014 PRESENTATIONSBLAD Publikationens namn Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 Utgivare Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) Utgivningsdatum 27.3.2013 Dnr Dnr 41/05.00.00.03/2013 Sammanfattning Syftet med barnskyddslagen är att trygga barnets rätt till en trygg uppväxtmiljö, en harmonisk och mångsidig utveckling samt särskilt skydd. Kommunerna ska tillgodose behovet av barnskyddstjänster inom sitt område på ett tillräckligt och högklassigt sätt. Varje kommun ansvarar själv för att de barnskyddstjänster som kommunen tillhandahåller och producerar är lagliga. Tillsynsmyndigheterna styr i förebyggande syfte och följer upp olika delområden inom barnskyddstjänsterna och tjänsterna som helhet. Barnens och ungdomarnas svaga möjligheter att själva övervaka att deras rättigheter tillgodoses utgör en av de största riskerna inom barnskyddstjänsterna. Syftet med det riksomfattande tillsynsprogrammet för de kommunala barnskyddstjänsterna, som Valvira berett i samarbete med regionförvaltningsverken, är att främja tillgodoseendet av barnets bästa samt familjernas delaktighet i barnskyddsarbetet. Tillsynsprogrammet redogör för tillhandahållandet av förebyggande barnskydd och barn- och familjeinriktat barnskydd samt förutsättningarna och praxisen i anslutning till dessa. Programmet stöder tillsynsmyndigheternas planmässiga och enhetliga övervakning och styrning. Samtidigt ger det både dem som ansvarar för tjänsterna och dem som anlitar tjänsterna aktuell information om de krav som ska iakttas i verksamheten. Verkställandet av tillsynsprogrammet innefattar tillsyn av dels tidsfristerna enligt barnskyddslagen, dels den yrkesutbildade personalens storlek och behörighet inom barnskyddet. Ett annat fokusområde inom tillsynen är den tillsynsintervention som samtidigt ska genomföras på olika håll i Finland. Verkställandet går delvis också ut på att utveckla tillsynsförfaranden och kriterier för ingripande. Nyckelord (referensord): klientplan, öppenvård, dokumentering, intressebevakare, personal, omhändertagande, välfärdsplan, eftervård, konsultationshjälp, kommun, hörande, barnets bästa, barnets rättigheter, barnskydd, barnskyddstjänster, styrning, egenkontroll, delaktighet, köpta tjänster, familjetjänster, talan, register, so- 3
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 cialvård, socialservice, vård utom hemmet, socialjour, tillsyn, tillsynsintervention, tillsynsprogram ISSN-L ISSN 2242-2595 ISSN ISSN 2242-2595 (Online) ISBN ISBN 978-952-5978-24-7 (pdf) 4
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013-2014 Innehåll Förord till tillsynsprogrammet... 7 Innehållsdel 1 Inledning... 9 2 Lagstiftning, rekommendationer och kunskapsbas om barnskyddet... 11 2.1 Barnets rättigheter, barnskyddslagen och barnets bästa... 11 2.1.1 Barnets rättigheter... 11 2.1.2 Barnskyddslagen... 12 2.1.3 Barnets bästa... 12 2.2 Rekommendationer och kunskapsbas om barnskyddet... 13 3 Tillsyn över barnskyddet... 16 3.1 Kommunernas tillsynsansvar... 16 3.1.1 Anmärkningar... 17 3.2 Regionförvaltningsverkens och Valviras tillsynsförfaranden inom barnskyddet... 18 4 Tillsyn över främjandet av barns välfärd och tillhandahållandet av barnskydd... 20 4.1 Tillhandahållande av förebyggande barnskydd... 20 4.1.1 Förebyggande barnskydd... 20 4.2 Barnskyddsrelaterad konsultationshjälp för basservicen och beaktande av barn i service som riktar sig till vuxna... 21 4.2.1 Konsultationshjälp... 21 4.2.2 Beaktande av barn i service som riktar sig till vuxna... 21 4.3 Medling i familjefrågor, barnatillsyningsmän, utredningar om vårdnad och umgängesrätt samt bevakat umgänge... 22 4.4 Adoptionsrådgivning och stöd efter adoption... 23 4.5 Tillhandahållande av barn- och familjeinriktat barnskydd... 24 4.6 Plan för att ordna och utveckla barnskyddet (välfärdsplan för barn och unga)... 25 4.7 Köpta tjänster... 26 5 Förpliktelse om barns delaktighet... 27 5.1 Tillsyn över utredande av barns åsikt... 27 5.2 Barnets rätt att föra talan och förordnande av intressebevakare vid behov. 28 6 Tillsyn över inledande av ett barnskyddsärende... 30 6.1 Barnskyddsanmälan behandling och innehåll... 30 6.1.1 Föregripande barnskyddsanmälan... 32 6.2 Inledande av klientrelation... 32 7 Tillsyn över förfarandena inom barn- och familjeinriktat barnskydd... 34 7.1 Socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter... 34 7.2 Utredning av behovet av barnskydd... 34 7.3 Klientplan... 36 5
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 7.4 Öppenvård... 38 7.5 Omhändertagande, brådskande placering och vård utom hemmet... 42 7.5.1 Villkor för och beredning av omhändertagande... 42 7.5.2 Beslut om omhändertagande... 44 7.5.3 Brådskande placering... 45 7.5.4 Vård utom hemmet... 46 7.5.5 Barn som placerats i enskilt hem... 47 7.5.6 Ändring av platsen för vård utom hemmet... 47 7.6 Avslutande av omhändertagande samt eftervård... 48 7.6.1 Eftervård... 48 7.7 Tillgodoseende av brådskande barnskyddsbehov och socialjour... 50 8 Övervakning av dokumenteringen och dokumenthanteringen... 51 8.1 Register och registrering... 51 8.1.1 Register... 51 8.1.2 Registrering... 51 9 Tillsyn över personalen och personaldimensioneringen... 54 9.1 Personalens storlek och omsättning... 54 9.2 Personalens behörighet... 54 9.3 Tryggande av multiprofessionell sakkunskap... 56 Verkställighetsdel 1 Tillsynsprogrammet som handbok för tillsynen av barnskyddstjänster... 58 1.1 Informationsstyrning... 58 1.2 Reaktiv tillsyn... 58 2 Riktad specialtillsyn... 59 2.1 Tillsyn över tidsfristerna inom barnskyddet... 59 2.2 Tillsyn över barnskyddspersonalens storlek och behörighet... 59 2.3 Benchmarking av tillsynen över barnskyddet och samtidig kommunintervention... 60 3 Information, rapportering och uppföljning... 61 Källor... 62 Bilagor Bilaga 1 Inspektionsblankett 6
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013-2014 Förord till tillsynsprogrammet Alltid när ett beslut som berör ett barn fattas ska barnets bästa sättas i främsta rummet. Föräldrarna bär huvudansvaret för barnets fostran och de ska tillgodose barnets bästa. Myndigheterna ska respektera barnets föräldrars eller andra vårdnadshavares ansvar, rättigheter och skyldigheter när det gäller barnets fostran. Vårdnadshavarna har rätt att få stöd för att klara av sin uppgift. Barnet ska skyddas mot all form av våld, likgiltigt bemötande och utnyttjande. Ett barn som inte kan leva med sin familj har rätt att få särskilt skydd och stöd. Barnet har rätt att träffa och hålla regelbunden kontakt till båda föräldrarna. Barnets åsikter ska beaktas enligt barnets ålder och utvecklingsnivå. Barnskyddet regleras förutom av de ovan nämnda bestämmelserna i konventionen om barnets rättigheter också i synnerhet av barnskyddslagen, som strävar efter att trygga barnets rätt till en trygg uppväxtmiljö, en harmonisk och mångsidig utveckling samt särskilt skydd. Barnets rätt till särskilt skydd ska framhävas, liksom även föräldrarnas och myndigheternas särskilda skyldighet att skydda barnet. Kommunerna ska möta behovet av barnskyddstjänster inom sitt område på ett tillräckligt och högklassigt sätt. Ansvaret för verksamhetens lagenlighet ligger alltid hos den kommun som ansvarar för tillhandahållandet av tjänsterna. Tillsynsmyndigheterna styr i förebyggande syfte och följer upp olika delområden inom barnskyddstjänsterna och tjänsterna som helhet. Valvira och regionförvaltningsverken har tillsammans berett riksomfattande tillsynsprogram för social- och hälsovården som stöder en planmässig och enhetlig övervakning och styrning. Samtidigt ger programmen både dem som ansvarar för tjänsterna och dem som anlitar tjänsterna aktuell information om de krav som ska iakttas i verksamheten. Detta tillsynsprogram behandlar tillhandahållandet av förebyggande barnskydd samt barn- och familjeinriktat barnskydd i kommunerna. Uppmärksamhet fästs i synnerhet vid anvisningar om förfaranden och iakttagandet av dessa samt vid samarbetet mellan alla vuxna som är inblandade i barnets angelägenheter. Samtidigt bidrar tillsynsprogrammet till att öka planmässigheten i barnskyddsarbetet. Under programperioden 2013 2014 fokuseras tillsynen på iakttagandet av tidsfristerna enligt barnskyddslagen samt den yrkesutbildade personalens tillräcklighet och behörighet. Som en del av verkställandet produceras också information om läget inom barnskyddstillsynen, och därtill utvecklas tillsynsförfaranden genom benchmarking. 7
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 Tillsynsmyndigheternas vardagliga verksamhet och detta tillsynsprogram uppfyller för sin del statens skyldighet att trygga barnskyddstjänsterna enligt artikel 18 i konventionen om barnets rättigheter. Jag är övertygad om att tillsynsprogrammet också kommer att fungera som ett konkret stöd i vardagen för de barn och familjer som är klienter inom barnskyddet samt för barnskyddspersonalen. Helsingfors den 23 mars 2013 Marja-Liisa Partanen Överdirektör Valvira 8
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013-2014 1 Inledning Tillsynsmyndigheterna strävar genom sitt arbete efter att säkerställa att alla lagstadgade förpliktelser iakttas i verksamheten och att verksamheten är trygg för klienterna. Syftet med tillsynen är att förebygga otillbörliga förfaranden och ingripa i verksamhet som strider mot lagstiftningen. Riskerna har ökat inom barnskyddets hela verksamhetsområde på grund av olika förändringar i omvärlden, såsom konkurrensutsättningen och utlokaliseringen av tjänster, kommunernas servicestrukturreformer och det ekonomiska trycket. Trots att barnskyddslagen innehåller ovillkorliga tidsfrister och förpliktelser för utarbetandet av planer uppdagas fortfarande brister i hur planerna verkställs. Detsamma gäller tillhandahållandet av barnskyddstjänster och tjänsternas tillräcklighet. En annan faktor som ökar riskerna är att klienterna inom barnskyddet har små möjligheter att själva övervaka sina intressen och tillgodoseendet av sina rättigheter. Tillsynsmyndigheterna måste fördela sina knappa övervakningsresurser på basis av en riskkartläggning. Detta tillsynsprogram för kommunala barnskyddstjänster följer tillsynsprogrammet om vård och omsorg dygnet runt inom barnskyddet, som publicerades i början av 2012. Tillsynsprogramperioden 2013 2014 är förenlig med verkställighetsperioderna för de övriga tillsynsprogrammen inom socialvården. Viktiga fokusområden i tillsynsprogrammet för kommunala barnskyddstjänster är tillhandahållandet av förebyggande barnskydd och barn- och familjeinriktat barnskydd, uppfyllandet av förutsättningarna för barnskyddsarbetet samt barnskyddspraxisen. Innehållsdelen av tillsynsprogrammet beskriver vad tillsynen riktar sig mot, minimikraven på ändamålsenlig verksamhet och rekommendationerna för utveckling av verksamheten till en god eller utmärkt nivå. Framför allt betonas myndigheternas skyldighet att bevaka barnets bästa, stärka barnets och föräldrarnas delaktighet och motivera de beslut som fattas i varje fas av barnskyddsarbetet. I verkställighetsdelen behandlas tidsfristerna inom barnskyddet samt personalens storlek och behörighet som områden för riktad specialtillsyn. En annan tyngdpunkt i tillsynen är den tillsynsintervention som samtidigt genomförs på olika håll i Finland, vilken bidrar till att utveckla tillsynsförfarandena inom barnskyddet och förenhetliga kriterierna för ingripande. Till verkställighetsdelen har fogats en blankettmall för inspektionsberättelser, som tillsynsmyndigheterna kan använda som verktyg i tillsynen över barnskyddstjänsterna. Blanketten kan med fördel användas också i kommunernas egenkontroll. Valvira hoppas att innehållsdelen av tillsynsprogrammet ska tjäna som en handbok och guide för klienterna och personalen inom barnskyddet, studerandena inom det sociala området och dem som ansvarar för tillhandahållandet av tjänsterna. 9
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 Tillsynsprogrammet för kommunala barnskyddstjänster har utarbetats genom samarbete mellan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) och regionförvaltningsverken (RFV). Beredningsansvariga för programmet i Valvira har varit överinspektör Minna Malviniemi (till 5.8.2012) och inspektör Kristiina Ruuskanen (från och med 6.8.2012). Programmet har behandlats utifrån beredarnas förslag av Valviras och regionförvaltningsverkens gemensamma samarbetsgrupp för socialvården 12.3.2012, 3.9.2012 och 5.2.2013, av Valviras ledningsgrupp 6.2.2013 och av Valviras och regionförvaltningsverkens gemensamma koordinationsgrupp 25.2.2013. 10
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013-2014 2 Lagstiftning, rekommendationer och kunskapsbas om barnskyddet 2.1 Barnets rättigheter, barnskyddslagen och barnets bästa 2.1.1 Barnets rättigheter Det allmänna ska se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses. Var och en har rätt att på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål få sin sak behandlad av en domstol eller någon annan myndighet som är behörig enligt lag samt att få ett beslut som gäller hans eller hennes rättigheter och skyldigheter behandlat vid domstol eller något oavhängigt rättskipningsorgan. Det allmänna ska stödja familjerna och andra som svarar för omsorgen om barn så att de har möjligheter att trygga barnens välfärd och individuella uppväxt. Kommunerna och staten är skyldiga att se till att föräldrarnas/vårdnadshavarnas rättigheter i egenskap av vårdnadshavare kan tillgodoses. Detta inbegriper principen att det allmänna kan ingripa i en familjs autonomi endast i undantagsfall, då barnets rättigheter inte kan tryggas på något annat sätt. Vars och ens privatliv, heder och hemfrid är tryggade. Ett barn får inte skiljas från sina föräldrar mot deras vilja utom i de fall då behöriga myndigheter, som är underställda rättslig överprövning, i enlighet med tillämplig lag och tillämpliga förfaranden konstaterar att ett sådant åtskiljande är nödvändigt för barnets bästa. (10, 19, 21 och 22 i grundlagen (731/1991), 9 artikeln i konventionen om barnets rättigheter (FördrS 60/1991)) Föräldrarna eller vårdnadshavarna har huvudansvaret för barnets fostran och utveckling och de ska trygga barnet en harmonisk utveckling och hälsa. Barnets bästa ska för dem komma i främsta rummet. Detsamma gäller det allmänna; vid alla åtgärder som rör barn, var sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska barnets bästa komma i främsta rummet. Grupper som befinner sig i särskilt sårbar ställning ska få sin ställning och sina rättigheter tryggade genom det allmännas försorg. (3 artikeln i konventionen om barnets rättigheter, 10 i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000), 2, 3 i barnskyddslagen (417/2007)) Barn ska bemötas som jämlika individer och de ska ha rätt till medinflytande enligt sin utvecklingsnivå i frågor som rör dem själva. Barn som klarar av att bilda egna åsikter har rätt att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska beaktas i enlighet med barnets ålder och utvecklingsnivå. För detta ändamål ska barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstolsförfaranden och administrativa förfaranden som rör barnet. (6 3 mom. i grundlagen, 12 artikeln i konventionen om barnets rättigheter) 11
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 12 Aktörerna inom barnskyddet ska stöda barnets medvetenhet om att han eller hon har samma rättigheter som andra barn. 2.1.2 Barnskyddslagen Syftet med barnskyddslagen är att trygga barnets rätt till en trygg uppväxtmiljö, en harmonisk och mångsidig utveckling samt till särskilt skydd i situationer där barnets välfärd äventyras. Lagen betonar att barnets rättigheter och barnets bästa ska beaktas vid vidtagande av barnskyddsåtgärder och ålägger kommunerna skyldigheter att stöda barnfamiljerna och skydda barnen. (BSL, 1 ) Barnskyddsåtgärderna ska vara rätt proportionerade, vilket innebär att man i första hand ska vidta stödåtgärder inom öppenvården, om inget annat krävs för barnets bästa. I enlighet med proportionalitetsprincipen ska man inom barnskyddet bland alla tillgängliga tillvägagångssätt som finns i servicesystemet välja det sätt som erbjuder de bästa möjligheterna att lösa barnets och hans eller hennes familjs problem och som minst ingriper i familjens autonomi och integritet. Tillräckliga och ändamålsenliga öppenvårdstjänster inom barnskyddet spelar en central roll i arbetet med att trygga välfärden för barn, unga och familjer. Barnets rätt till särskilt skydd förutsätter dock att vård utom hemmet ordnas utan dröjsmål när barnets bästa så kräver. Vård utom hemmet ska ordnas så att strävan efter att återförena familjen beaktas utifrån barnets bästa. (BSL, 4 ) Barn- och familjeinriktat barnskydd är i sig inte tillräckligt för att trygga barnens och familjernas välfärd, utan parallellt med det bör också förebyggande barnskydd tillhandahållas i enlighet med barnskyddslagen. Förebyggande barnskydd genomförs särskilt inom basservice som riktar sig till barn och familjer då barnet eller familjen i fråga inte är klient inom barnskyddet. (BSL, 3 ) I vid bemärkelse går det förebyggande arbetet ut på att minska risker som leder till nya klientrelationer inom barnskyddet. (Pietiläinen, Maija. Keskustelusta tavoitteelliseen ja suunnitelmalliseen yhteistyöhön (Från diskussion till planmässigt samarbete). Utredning om barnskyddstjänsterna inom 12 kommuner i Södra Savolax. Rapport om projektet Verkostoituvat erityispalvelut. Kompetenscentret för det sociala området i Östra Finland ISO 2003, 10.) 2.1.3 Barnets bästa Den viktigaste principen inom barnskyddet är tryggandet av barnets bästa (RP 252/2006 rd, 117). Vid tolkningen av barnets bästa i olika situationer inom barnskyddet ska särskild uppmärksamhet fästas vid hur olika åtgärdsalternativ och lösningar garanterar barnet: en harmonisk utveckling och välfärd samt nära och fortgående mänskliga relationer, möjlighet till förståelse och ömhet samt övervakning och omsorg i enlighet med ålder och utvecklingsnivå, en utbildning som motsvarar barnets anlag och önskemål, en trygg uppväxtmiljö samt fysisk och psykisk integritet, utveckling till självständighet och mognad till ansvarsfullhet, möjlighet att delta och påverka i frågor som gäller barnet självt samt hänsyn till språklig, kulturell och religiös bakgrund. (BSL, 4 )
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013-2014 Det finns ingen allmän och uttömmande definition på begreppet barnets bästa. Barnets bästa ska i de olika processerna inom barnskyddet bedömas som en individuell helhetsbedömning, där alla ovan nämnda kriterier bör ha betydelse. (RP 252/2006 rd, 117) Beslutsfattandet inom barnskyddet går alltid ut på att bedöma olika omständigheter som inverkar på barnets liv och att avväga deras inbördes förhållanden mellan orsak och verkan, bland annat barnets behov, omständigheter, egna åsikter, ålder, föräldrarnas omständigheter och förmåga att ansvara för barnets vård och omsorg samt de aktuella frågornas natur. (Räty, Tapio. Lastensuojelulaki. Käytäntö ja soveltaminen. Helsingfors 2010, 13). Vad som ska betraktas som barnets bästa avgörs från fall till fall, men inom varje förvaltningsområde bör man med fördel begrunda med vilka åtgärder man kan trygga tillgodoseendet av barnets bästa så väl som möjligt. Det är fråga om en bedömning av konsekvenserna för barnet, som måste göras för att barnets bästa ska beaktas på en mer allmän nivå. (Hakalehto- Wainio, Suvianna. Lasten oikeudet lapsen oikeuksien sopimuksessa. Defensor Legis N:o 4/2011, s. 516) 2.2 Rekommendationer och kunskapsbas om barnskyddet Enligt regeringsprogrammet 2011 2014 ska barnets bästa, möjligheterna att kombinera familj och arbete, samarbete mellan småbarnsfostran och annan basservice samt smidig tillgång till dessa främjas. Vidare ska effektivare åtgärder vidtas för att minska antalet omhändertaganden, och inom barnskyddet ska tyngdpunkten överföras till förebyggande åtgärder, tidigt insatta stödtjänster och avveckling av institutionsvården. Även familjecentrerade åtgärder främjas inom barnskyddet. Inom det våldsförebyggande arbetet läggs tyngdpunkten bland annat på en bättre identifiering av våld som riktas mot barn. I Kaste-programmet 2012 2015 fastställs viktiga lagstiftningsprojekt, program, rekommendationer och prioriteringar inom tillsynen som främjar uppfyllandet av de ovan nämnda målen. Centrala principer i programmet är delaktighet och klientorientering. Ett delprogram (delprogram II) går ut på att se över tjänsterna för barn, unga och barnfamiljer. Kompetens inom specialtjänster, såsom barnpsykiatri, barnskydd och barn- och familjerådgivning, ska erbjudas som stöd för primärtjänsterna i barnens normala uppväxt- och utvecklingsmiljöer. Ett särskilt mål är att minska ojämlikheten och förhindra utslagning hos barn och unga samt att stärka det förebyggande barnskyddet och minska behovet av omhändertaganden. Enligt åtgärd 5 i programmet ska barnskyddsarbetet utvecklas genom att öppenvården inom barnskyddet och familjevården stärks. Hemservicen för barn och barnfamiljer samt service som förs ut till hemmen utvecklas. Effekterna av de förebyggande hälsotjänsterna för barn och unga utvärderas. Den styrning och tillsyn som genomförs av Valvira och regionförvaltningsverken stöder uppfyllandet av målen i Kaste-programmet. Den nationella planen för mentalvårds- och missbruksarbete fastställer de centrala principerna och prioriteringarna inom mentalvårds- och missbruksarbetet fram till år 2015. Det är viktigt att tjänsterna anordnas och utvecklas med hänsyn till att barn och ungas utveckling inte följer servicesystemets indelning i psykisk hälsa (hälsotjänster), social utveckling (social- 13
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 14 service) och kunskapsutveckling (skolans elevvård). Dessutom måste tjänsterna också beakta den hjälp som den övriga familjen behöver. Alkoholprogrammet stöder det lokala arbetet med att förebygga alkoholskador. Programmet samordnas av Institutet för hälsa och välfärd (THL) och regionförvaltningsverken. Åtgärder för att minska riskkonsumtionen av alkohol och ingripa i skadlig alkoholkonsumtion inverkar också på behovet av barnskydd. Nationella kvalitetsrekommendationer om barnskyddet bereds för tillfället av Social- och hälsovårdsministeriet. De innehåller rekommendationer om åtgärder som främjar verkställandet av lagen och uppfyllandet av målen i lagen. Kvalitetsrekommendationerna innehåller en beskrivning av de centrala elementen i en högklassig och effektiv barnskyddsprocess. Kvalitetsrekommendationerna är en del av Social- och hälsovårdsministeriets informationsstyrning, som också tillsynsmyndigheternas övervaknings- och styrningsåtgärder bygger på. Institutet för hälsa och välfärd (THL) ger ut en barnskyddsstatistik med uppgifter från alla kommuner i Finland gällande barn och unga som är placerade utanför hemmet eller som får öppenvård inom barnskyddet. Statistiken utkommer en gång per år. Inom barnskyddet är syftet med THL:s forskning att följa upp hur barnskyddslagen verkställs. Ett regelbundet riksomfattande system för uppföljningen av de tidsfrister som anges i barnskyddslagen är under beredning (se Verkställighetsdelen, Tillsyn över tidsfristerna inom barnskyddet). Institutet för hälsa och välfärd ansvarar också för administreringen av en finsk handbok om barnskyddet, Lastensuojelun käsikirja, och utvecklar och kompletterar regelbundet denna med användarna. Handboken är en del av Socialporten, en webbtjänst för professionella inom det sociala området: (http://www.sosiaaliportti.fi/lastensuojelunkasikirja). Syftet med handboken, som riktar sig till personer som arbetar inom barnskyddet, är att stöda det praktiska barnskyddsarbetet. Genom anvisningar och blanketter strävar man efter att säkerställa att barnskyddslagen tillämpas så enhetligt som möjligt i alla kommuner och att alla barnskyddsrelaterade beslut och åtgärder samt därtill anslutna dokument är enhetliga. Statens revisionsverk publicerade i maj 2012 en rapport om barnskyddet, där en av slutsatserna var att barnets bästa tillgodoses i varierande grad inom barnskyddet beroende på infallsvinkel och barnets eller den ungas hemkommun. Inom öppenvården och eftervården får barn och unga i skälig omfattning tjänster som motsvarar deras behov. Inom vården utom hemmet uppfylls däremot inte alltid målet att kunna erbjuda en vårdplats som överensstämmer med klientens behov. Situationen för barnen inom öppenvården var bättre i de kommuner som ingick i revisionen än vad man hade kunnat sluta sig till utifrån tidigare utredningar. Barn och unga får i skälig omfattning de tjänster de behöver. Även de unga inom eftervården ges ekonomiskt stöd efter behov, men personligt stöd och handledning som den unga behöver för att bli självständig erbjuds inte i tillräcklig grad. Större uppmärksamhet bör fästas vid tillhandahållandet av eftervård. Revisionsverket anser också att familjerna måste stödas effektivare i alla skeden av barnskyddet. Detta sker inte tillräckligt inom ett enda delområde av barnskyddet. Enligt revisionsverket skulle öppenvården vara mer effektiv om kommunerna satsade mer på tillgången till familjearbete och service i
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013-2014 hemmet samt efter behov en inriktning på dessa. Vidare konstaterades att vård utom hemmet i enlighet med barnets bästa är det förmånligaste alternativet, om man genom lämplig vård kan undvika kostnader som följer av otillräcklig vård. (Effektivitetsrevisionsberättelse, Barnskydd, SRV:s revisionsberättelser 6/2012) Den arbetsgrupp som tillsatts av Social- och hälsovårdsministeriet med uppgiften att utreda läget inom barnskyddet presenterar i sin mellanrapport preliminära observationer om tjänsterna för barn och familjer samt barnskyddet. I det fortsatta arbetet koncentrerar man sig på att bedöma förebyggande åtgärders och barnskyddslagens effektivitet, anvisningar och resurser som tilldelas med stöd av barnskyddslagen samt ledningen inom barnskyddet, verksamhetsmodellerna inom klientarbetet och utbildningsbehoven. Gruppen lägger fram förslag på åtgärder för att avhjälpa problemen och ändra lagstiftningen i form av en slutrapport våren 2013. (Fungerande barnskydd. Helsingfors 2012, 37. Social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2012:28) Inom projektet Lastensuojelun tieto ja tutkimus (Information och forskning om barnskyddet) har man utrett vilken syn experterna har på barnskyddsforskningens nuläge och behov (Pekkarinen, Elina: Lastensuojelun tieto ja tutkimus. Asiantuntijoiden näkökulma. Nätverket för ungdomsforskning. Nätpublikationer 51/2011.) Utredningen ger vid handen att den information som behövs för det samhälleliga beslutsfattandet delvis är bristfällig och att den nuvarande kunskapsbasen inte erbjuder tillräckliga verktyg för att följa upp hur rättigheterna för barn som redan växer upp i sårbara förhållanden tillgodoses. Även Statens revisionsverk betonar att kunskapsbasen inom barnskyddet behöver utökas. 15
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 3 Tillsyn över barnskyddet 16 Den allmänna delen av tillsynsprogrammen för socialvården (Principer för tillsynen av socialvården, riksomfattande tillsynsprogram 2012 2014, allmän del) innefattar de rättsliga huvudprinciperna inom socialvården. Det ger en helhetsuppfattning av normgrunden för styrningen och tillsynen av socialvården. Därtill innehåller den allmänna delen gemensamma rättsnormer och rättsprinciper som i syfte att uppfylla minimikraven och förenhetliga verksamhetsprinciperna, tillvägagångssätten och beslutspraxisen förekommer i tillsynen och styrningen i de servicespecifika tillsynsprogrammen för socialvården. 3.1 Kommunernas tillsynsansvar Kommunen ansvarar själv för att de barnskyddstjänster som kommunen ordnar och producerar är lagliga. Inom kommunen övervakas barnskyddet och verksamhetens lagenlighet av det organ som ansvarar för socialvården. Därtill ska kommunen följa upp och övervaka både kommunens egen serviceproduktion i fråga om vård utom hemmet och den privata serviceproduktion som köps från annat håll och som ligger inom kommunens område. Vid övervakningen ska placeringskommunen och regionförvaltningsverket samarbeta med placerarkommunen. (BSL 79 ) Den kommun som ansvarar för att service ordnas ansvarar också alltid för de tjänster som ingår i serviceåliggandet och som den har lagt ut på entreprenad eller skaffat i form av köpta tjänster eller med servicesedlar. Kommunerna ska fästa särskild uppmärksamhet vid avtal som de ingår med privata serviceproducenter. När service anskaffas genom avtal eller med hjälp av en servicesedel ska kommunen dessutom alltid försäkra sig om att servicen i fråga motsvarar den nivå som krävs av motsvarande kommunala verksamhet. Det viktigaste i kommunens tillsyn över barnskyddet är att verksamhetens lagenlighet och tjänsternas tillgänglighet och kvalitet följs upp i tillräcklig grad med hjälp av uppgifter och rapporter som uppstår i eller sammanställs om den egna verksamheten. Eventuella brister ska åtgärdas utan dröjsmål. I många kommuner har man börjat bereda och genomföra program som granskar och övervakar verksamheten inom kommunens socialvård, ofta i samarbete med det behöriga regionförvaltningsverket. Denna utveckling är önskvärd och eftersträvansvärd även i fråga om barnskyddstjänsterna. Med egenkontroll avses alla de åtgärder med hjälp av vilka en aktör själv systematiskt följer, bedömer och övervakar sin verksamhet och dess kvalitet samt den service som aktören producerar och dess tillräcklighet. Sedan 1.9.2012 är alla producenter av privat socialvård skyldiga att utarbeta en plan för egenkontroll (6 i lagen om privat socialservice (922/2011), 6 ). Även om termen egenkontroll inte nämns någon annanstans i socialvårdslagstiftningen än i lagen om privat socialservice ingår den automatiskt i det bredare begreppet kvalitetskontroll. För att ordna, leda och utveckla socialvårdstjänsterna på behörigt sätt krävs en fungerande egenkontroll, dvs. en strukturerad verksamhetsmodell med styrnings-, uppföljnings- och tillsynssystem. Organisationens ledning ansvarar för att en fungerande egenkontroll utvecklas och verksamheten utvärderas. En välfungerande egenkontroll utgör en betydande del av förhandstillsynen av serviceverksamheten,
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013-2014 varvid det är möjligt att undvika att tillsynsmyndigheten ingriper i verksamheten genom tillsyn i efterhand eller påföljder. Det rekommenderas att kommunen utarbetar en plan för egenkontroll av barnskyddet. Den kan också utgöra en del av kommunens plan för främjande av barns och ungas välfärd samt tillhandahållande och utveckling av barnskyddet (välfärdsplanen för barn och unga) (BSL 12 ). Även varje kommunal verksamhetsenhet för vård utom hemmet inom barnskyddet bör med fördel göra upp en plan för egenkontroll som beskriver på vilka sätt och enligt vilka principer enheten genomför sina tjänster. Anvisningar om hur planen för egenkontroll ska utarbetas fås från Valvira och regionförvaltningsverken. 3.1.1 Anmärkningar Enligt lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården har en klient inom barnskyddet rätt att till den som ansvarar för verksamhetsenheten eller till en ledande tjänsteinnehavare inom socialvården framställa en anmärkning med anledning av hur han eller hon har bemötts. Kommunerna ska utse de personer till vilka anmärkningen ska riktas. Idén bakom lagstiftningen är att anmärkningarna styrs till sådana tjänsteinnehavare eller ansvarspersoner som har befogenheter att försöka ändra situationen, om anmärkningen ger anledning till detta. Valvira har meddelat en anvisning om tillämpningen av anmärkningsförfarandet inom socialservicen (anvisning 8/2010). Kommunen ska fastställa ändamålsenliga förfaranden för behandling av anmärkningar. Det bör i samband med detta betonas att klienten i första hand ska uppmanas utreda situationen med den person som handlagt hans eller hennes ärende, eller vid behov med dennes chef, omedelbart när det uppstår problem. Om problemen inte löser sig genom diskussion, ska personalen vid verksamhetsenheten i fråga och socialombudsmannen hjälpa klienten att utreda problemen och vid behov framställa en anmärkning. Klienten ska få ett klart och sakligt svar på sin anmärkning. Det ska bland annat framgå vilka åtgärder man har vidtagit med anledning av anmärkningen eller hur man annars har avgjort ärendet. Avgörandet ska alltid motiveras. Klienten ska informeras om att ändring i ett svar på en anmärkning inte kan sökas genom besvär men att ärendet kan tas upp för behandling på nytt om ny information framkommer. Vidare ska klienten informeras om att framställandet av anmärkning inte inverkar på klientens rätt att anföra klagan eller någon annan anmälan om missförhållande. Verksamhetsenheterna ska regelbundet analysera anmärkningar och annan inkommen information och utnyttja denna information i kvalitetsutvecklingen av sina tjänster. Chefen för verksamhetsenheten ansvarar för att alla anmärkningar behandlas omsorgsfullt, objektivt och ändamålsenligt. Alla anmärkningar, klagomål och tillsynsbeslut inom socialvården ska behandlas i de förtroendeorgan som ansvarar för lagenligheten hos kommunens socialvårdstjänster. 17
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 3.2 Regionförvaltningsverkens och Valviras tillsynsförfaranden inom barnskyddet Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) främjar rättsskyddet och servicekvaliteten inom social- och hälsovården genom styrning och tillsyn. De sex regionförvaltningsverken (RFV) fungerar som regionala tillstånds- och tillsynsmyndigheter för socialvården. Till regionförvaltningsverkens uppgifter hör planering, styrning och övervakningen av socialvården inom sitt verksamhetsområde. Regionförvaltningsverken och Valvira utför denna övervakning i första hand genom styrning, rådgivning och uppföljning och behöver i egenskap av tillsynsmyndigheter ofta inte ingripa i verksamheten i form av andra tillsynsförfaranden eller förpliktelser. Valvira, som lyder under Social- och hälsovårdsministeriet, styr regionförvaltningsverkens verksamhet i syfte att förenhetliga deras verksamhetsprinciper, förfaringssätt och beslutspraxis vid styrningen och tillsynen av socialvården. Dessutom styr och övervakar Valvira socialvården i synnerhet när det är fråga om principiellt viktiga eller vittsyftande ärenden, ärenden som gäller flera regionförvaltningsverks verksamhetsområde eller hela landet eller ärenden som regionförvaltningsverket är jävigt att behandla. (SVL 3 ) Myndighetstillsynen av socialvården utgör i första hand administrativ laglighetstillsyn, genom vilken fullgörandet av kommunernas lagstadgade plikt att ordna socialvård och funktionen hos servicestrukturen som helhet övervakas. Dessutom genomförs tillsynen av de kommunala verksamhetsenheterna som en del av den kommunspecifika styrningen och tillsynen av kommunens servicesystem. I sådana fall där lagstiftningen ger utrymme för olika tolkningar styr laglighetstillsynen tillämpningen av bestämmelserna så att minimivillkoren uppfylls. Laglighetstillsynen kan, såsom redan nämnts, också leda till sanktioner, i sista hand till att förpliktande föreskrifter utfärdas eller till att verksamheten förbjuds. Regionförvaltningsverket kan genom föreläggande av vite, hot om tvångsutförande eller hot om avbrytande ålägga den berörda verksamhetsenheten att iaktta ett påbud eller förbud som regionförvaltningsverket har meddelat eller som någon annan myndighet som begärt handräckning av regionförvaltningsverket i ett tvångsmedelsärende har meddelat enligt sin behörighet. (20 i lagen om regionförvaltningsverken (896/2009) Om en kommun vid ordnandet av statsandelsåligganden har underlåtit att uppfylla en förpliktelse om vilken det föreskrivs eller bestäms i lag eller med stöd av lag kan regionförvaltningsverket ålägga kommunen att vid vite uppfylla förpliktelsen (56 i SHL, 63 b i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009)). Valvira och regionförvaltningsverken kan också ge kommunen eller samkommunen eller den tjänsteman som ansvarar för den felaktiga verksamheten en anmärkning med tanke på den framtida verksamheten. Om ärendet inte ger anledning till en anmärkning eller andra åtgärder kan Valvira och regionförvaltningsverken uppmärksamma den övervakade om att verksamheten ska ordnas på behörigt sätt och att god förvaltningssed ska iakttas. Med stöd av lagen om privat socialservice (922/2011) övervakar Valvira och regionförvaltningsverken med samma åtgärder också producenter av privata barnskyddstjänster. 18 Regionförvaltningsverket, och i vissa fall Valvira, behandlar alla förvaltningsklagomål som berör barnskyddstjänster som ordnas av kommunen.
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013-2014 Klagan kan riktas mot myndigheten eller mot den kommunala eller privata verksamhetsenhet som producerar tjänsterna. Orsaken bakom klagan kan vara missnöje över hur klienten bemötts, brister i tillhandahållandet av nödvändiga tjänster eller en misstanke om att myndighetens förfarande varit lagstridigt. Tillsynsåtgärder kan vidtas också på basis av någon annan anmälan om missförhållande. Dessutom kan regionförvaltningsverket vidta tillsynsåtgärder planmässigt eller på eget initiativ efter att ha fått information om ett lagstridigt förfarande eller andra missförhållanden. Tillsynen riktar sig mot Anmärkningar Kravnivå Kommunen har en verksamhetsmodell för behandlingen av anmärkningar. Information om barnskyddsrelaterade anmärkningar insamlas och analyseras regelbundet i syfte att förbättra verksamheten. 19
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 4 Tillsyn över främjandet av barns välfärd och tillhandahållandet av barnskydd 4.1 Tillhandahållande av förebyggande barnskydd 4.1.1 Förebyggande barnskydd Kommunen ska tillhandahålla förebyggande barnskydd för främjandet av barns och ungas välfärd. Syftet med förebyggande barnskydd är att främja och trygga barnens uppväxt, utveckling och välbefinnande samt stöda föräldraskapet. Tillhandahållandet av förebyggande barnskydd gäller alla kommunala myndigheter och förutsätter inte klientrelation inom barnskyddet. När ett barn är klient inom barnskyddet ska också andra aktörer förutom barnskyddsmyndigheterna delta i genomförandet av barn- och familjeinriktat barnskydd. Detta kan innebära till exempel företrädesrätt till tjänster. (RP 252/2006 rd, 155) Ansvarsfullt föräldraskap kan stödas och problem förebyggas bland annat via familjearbete, service i hemmet, rådgivningsbyråerna, småbarnsfostran och elevvården. Åtgärder som vidtas inom andra sektorer påverkar också i betydande grad behovet av barnskydd (ShUB 59/2006 rd). Barn och familjer ska stödas i första hand genom det förebyggande barnskyddet, som omfattar sådant stöd och särskilt stöd som ges till exempel inom undervisning, ungdomsarbete, småbarnsfostran, vid rådgivningsbyråerna för mödravård och barnavård samt inom annan social- och hälsovård (hemservice, arbete bland barn, stödperson för barn vars förälder är klient inom mentalvården eller missbrukarvården, stödfamiljsverksamhet osv.). (BSL 3 ) Basservicen i anslutning till hälso- och sjukvården, småbarnsfostran, skolgången och ungdomsarbetet ska förses med resurser så att man via dessa tjänster genom olika förfaranden kan stöda dels barn och unga i deras uppväxt och utveckling, dels föräldrar i deras uppgift som fostrare. Då servicen ordnas och utvecklas bör särskild uppmärksamhet ägnas barns och unga personers behov och önskemål. (BSL 8 ) Riktlinjer om tillsynen över rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt mun- och tandvård för barn och unga fastställs i ett separat tillsynsprogram. Elevvården är en effektiv kanal för tidigt ingripande när det gäller att förebygga utslagning. För att förebygga och övervinna sociala och psykiska svårigheter som hänför sig till skolgången och elevernas utveckling ska utbildningsanordnaren, dvs. kommunen, för eleverna inom den förskoleundervisning, grundläggande utbildning och påbyggnadsundervisning samt förberedande undervisning som avses i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) ordna skolpsykolog- och skolkuratorstjänster som ger adekvat stöd och handledning. Tjänsterna ska också främja samarbetet mellan skolan och hemmet. (BSL 9 ) 20 Inom mentalvårdstjänsterna för barn och unga ska enligt 53 i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) vård som konstaterats vara nödvändig ordnas senast inom tre månader från det att vårdbehovet konstaterades, om inte
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013-2014 medicinska eller terapeutiska omständigheter kräver något annat. Om en kommun eller en samkommun inte själv kan ge vård eller behandling inom utsatt tid ska den ordna vården genom att köpa den av någon annan serviceproducent, till exempel ett annat kommunalt sjukhus eller en aktör inom den privata sektorn, utan att patientens klientavgift förändras. Statens revisionsverks utredning (6/2012) visade på stora brister i tillgången till psykiatrisk vård och en sannolik tendens att barn som i första hand skulle behöva hälso- och sjukvårdstjänster hänvisas till vård utom hemmet. Kommunerna ska se till att ett behov av hälso- eller sjukvård inte leder till en klientrelation inom barnskyddet i sådana fall där barnet eller den unga på grund av sitt eget beteende eller vårdnadshavarnas bristande omsorgsförmåga inte behöver barnskyddsåtgärder. Hälso- och sjukvårdsmyndigheterna ska reservera tillräckliga resurser för barn- och ungdomspsykiatrin, så att oändamålsenliga beslut om vård utom hemmet kan undvikas inom barnskyddet. Det organ som ansvarar för socialvården i kommunen och de övriga kommunala myndigheterna ska samla in information om barns och unga personers uppväxtförhållanden och sociala problem, förmedla information till de myndigheter och beslutsfattare som genom sina respektive åtgärder kan påverka barnens uppväxtförhållanden, samarbeta med kommunens olika förvaltningar, andra myndigheter och med andra kommuner och samkommuner samt andra sammanslutningar och anstalter som ordnar service så att tillräcklig service som motsvarar behovet kan ordnas och sakkunskap tryggas i kommunen, ge sakkunnighjälp till andra myndigheter, kommunens invånare och i kommunen verksamma organisationer, samt anordna tillräckligt med inskolning i barnskyddsfrågor för samarbetspartnerna. (BSL 7, 11, RP 252/2006 rd, 119, 123-124) 4.2 Barnskyddsrelaterad konsultationshjälp för bassservicen och beaktande av barn i service som riktar sig till vuxna 4.2.1 Konsultationshjälp För att myndigheterna ska nå en klar gemensam insikt om behovet av barnskydd och tjänsterna inom barnskyddet, ska särskilda barnskyddsexperter som erbjuder i 7 i barnskyddslagen avsedd sakkunnighjälp för basservicen utnämnas inom kommunen eller samarbetsområdet. Parterna ska komma överens om vilka konsultationsformer som ska tillämpas. Konsultationsformerna ska motsvara basservicepersonalens behov och delges alla parter. I fråga om konsultationer som skaffas i form av köpta tjänster ska man utöver frågorna i anslutning till informationsförmedlingen och sekretessen även beakta gränsdragningen till sådana barnskyddsuppgifter som endast tjänsteinnehavare kan utföra (se Köpta tjänster). 4.2.2 Beaktande av barn i service som riktar sig till vuxna Det är viktigt att barnen beaktas i tjänster som riktar sig till vuxna. Barn ska garanteras tillräcklig vård och tillräckligt stöd i situationer där en förälder, 21
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 vårdnadshavare eller någon annan som svarar för barnets vård och fostran får missbrukarvårds- eller mentalvårdstjänster eller andra social- och hälsovårdstjänster och hans eller hennes förmåga att under denna tid fullt ut svara för barnets vård och fostran anses försvagad. Detsamma gäller situationer där barnets förälder, vårdnadshavare eller någon annan som svarar för barnets vård och fostran är häktad eller avtjänar ett fängelsestraff. (BSL 10 ) Inom samarbetet mellan barnskyddet och den service som riktar sig till vuxna ska alla parter komma överens och vara medvetna om praxisen, ansvarsfördelningen och de tillvägagångssätt med vilka familjerna ska stödas. Inom kommunen eller samarbetsområdet ska det också finnas anvisningar om användningen av föregripande barnskyddsanmälan enligt 25 i barnskyddslagen och därtill anslutet samarbete mellan servicen till vuxna, vuxensocialarbetet och barnskyddet (se Barnskyddsanmälan). Systematiskt distribuerade och uppdaterade anvisningar klargör och effektiviserar helt klart samarbetet mellan myndigheterna (Mellanrapport. Fungerande barnskydd. Utredning om utvecklingen av kommunernas familjearbete, tillvägagångssätten inom barnskyddet och barnskyddslagen. Socialoch hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2012:28) 4.3 Medling i familjefrågor, barnatillsyningsmän, utredningar om vårdnad och umgängesrätt samt bevakat umgänge Medling i familjefrågor är en form av familjerådgivning. Målet är att genom diskussioner och förhandlingar med en socialarbetare eller psykolog kunna lösa ett bestämt problem på ett jämlikt sätt som alla familjemedlemmar godkänner. Ett särskilt mål med medlingen i familjefrågor är att trygga barnens ställning och intressen vid skilsmässa. Barnatillsyningsmännen sköter frågor som gäller utredning av faderskap till barn födda utom äktenskap och överenskommelser om barnets vårdnad, boende och umgängesrätt samt underhåll. Föräldrarna kan komma överens om vårdnaden av barnet hos barnatillsyningsmannen eller, om ingen överenskommelse kan nås, föra ärendet till domstol för avgörande. Genom barncentrerad handledning och rådgivning till föräldrar kan barnatillsyningsmannen stöda ansvarsfullt föräldraskap och förebygga kriser i vårdnads- och umgängesfrågor, vilket samtidigt kan innebära att barnskyddsbehovet minskar. Kommunen ska sörja för ordnande av åtgärder som anknyter till medling i familjefrågor och som hör till barnatillsyningsmännens uppgifter. (SVL 17 ) 22 I tvister gällande vårdnad om barn och umgängesrätt begär tingsrätten av socialnämnden en utredning om föräldrarnas och barnets situation (8 i förordningen om vårdnad om barn och umgängesrätt (556/1994)). Utredningsarbetet utgör i sig inte medling i familjefrågor, vård, terapi eller barnskyddsarbete, utan ett speciellt utmanande delområde inom socialarbetet som kräver särskild sakkunnighet. Ofta görs utredningen av personalen inom barnskyddet, varvid man inom kommunen ska beakta den arbetsinsats som utredningarna kräver och hur denna påverkar barnskyddets totala resurser.
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013-2014 Om umgänget mellan barnet och föräldern inte kan ordnas på vanligt sätt hemma hos den så kallade umgängesföräldern, kan umgänget av motiverade skäl ske under bevakning av varierande grad. Bevakat umgänge mellan barn och förälder ska övervägas i sådana fall där umgänget är förknippat med hot mot och särskild oro över barnets bästa. Umgänge ska inte ordnas om det inte är förenligt med barnets bästa. Det rekommenderas att bevakat umgänge organiseras som en del av bas- och familjeservicen. I annat fall kan umgänget betraktas som en del av stödåtgärderna inom öppenvården enligt 36 i barnskyddslagen, som tillämpas för att hjälpa barnet att upprätthålla kontakten till sina närstående. (RP 252/2006 rd, 155) Även då måste man komma ihåg att inledande av en klientrelation inom barnskyddet alltid förutsätter en utredning av barnskyddsbehovet, som ska göras av den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter, samt därav följande klienthandlingar och planer (se Inledande av klientrelation, Utredning av behovet av barnskydd). 4.4 Adoptionsrådgivning och stöd efter adoption En förälder som tänker lämna sitt minderåriga barn för adoption och den som vill adoptera ett minderårigt barn ska begära adoptionsrådgivning. Adoptionsrådgivning får tillhandahållas av kommunernas socialvårdsorgan samt av adoptionsbyråer som av Tillstånds- och tillsynsverket för socialoch hälsovården har beviljats tillstånd att tillhandahålla adoptionsrådgivning (tillhandahållare av adoptionsrådgivning). De tjänsteinnehavare och arbetstagare som lämnar adoptionsrådgivning ska ha yrkesmässig behörighet som socialarbetare enligt 3 i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (272/2005). De ska dessutom vara förtrogna med adoptionsfrågor. (21-22 i adoptionslagen 22/2012) Kommunal adoptionsrådgivning är avgiftsfri för klienten. Med tanke på barnets bästa och medborgarnas rättsskydd är det viktigt att adoptionsrådgivningen i varje kommun uppfyller de krav som i lag ställs på dess innehåll och att rådgivningen ges av personal som är behörig för detta. Inom adoptionsrådgivningen ska man utan dröjsmål efter placeringen av barnet vidta åtgärder för att bidra till en lyckad placering och följa hur placeringen utfaller med hänsyn till barnets bästa. Tillhandahållaren av adoptionsrådgivning ska vid behov ge rådgivning, hjälp och stöd även efter det att adoptionen har fastställts. Adoptivföräldrarna ska dessutom erbjudas möjlighet att i behövlig omfattning få adoptivbarnets och adoptivfamiljens behov av särskild hjälp och särskilt stöd utrett (24, 25 i adoptionslagen). Kommunen ska garantera tillgången till stöd efter det att adoptionen har fastställts även i sådana fall där den adoptionsrådgivning som tillhandahållits före fastställandet av adoptionen har köpts av en utomstående aktör. 23
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 24 Tillsynen riktar sig mot Informationen om barns och unga personers uppväxtförhållanden, sociala problem och servicebehov Hänvisning till stöd och särskilt stöd inom basservicen Kravnivå Aktuell och mångsidig; även barnens eller de ungas åsikt har beaktats Verksamhetsmodell för hänvisning till tjänsterna Mindre än 3 veckors väntetid till bedömning av stödbehovet Myndighetssamarbete Konsultation om barnskyddsfrågor till övrig personal inom social- och hälsovården samt undervisningsväsendet Verksamhetsmodell för samarbetet mellan barnskyddet och tjänsterna till vuxna (inkl. beaktande av barnets situation i service som riktar sig till vuxna) Adoptionsrådgivning Verksamhetsmodell för tillhandahållande av stöd efter adoptionsrådgivning och fastställande av adoption Socialarbetarbehörighet enligt 3 i behörighetslagen och förtrogenhet med adoptionsfrågor 4.5 Tillhandahållande av barn- och familjeinriktat barnskydd Föräldrarna eller vårdnadshavarna har det primära ansvaret för barnets uppfostran och utveckling och de ska trygga barnet en harmonisk utveckling och hälsa. I situationer där barnets välfärd kan äventyras ankommer det på det allmänna att i enlighet med barnskyddslagen trygga barnets rätt till särskilt skydd, en trygg uppväxtmiljö samt en harmonisk och mångsidig utveckling. Barnskyddet ska så långt som möjligt bygga på gemensam planering mellan myndigheterna och klienterna. (RP 252/2006 rd, 147) Barnets bästa ska fungera som ledstjärna inom tillhandahållandet av barnskyddstjänster och tjänsternas innehåll. Kommunerna ska säkerställa att verksamhetsstrukturerna stöder lagstiftningens verkställighet. För att barnen ska tryggas en gynnsam utveckling och deras hälsa kunna främjas måste det finnas tillräckliga möjligheter att genomföra barnskyddstjänsterna så att åtgärderna inte skadar barnets gynnsamma utveckling och så att möjligheten till fortsatt arbete med familjen bibehålls. (RP 252/2006 s. 117) Utgångsläget för öppenvårdsarbetet inom barnskyddet är klientens behov och egna uppfattning om vilka stödformer han eller hon behöver. Den bedömning om nödvändigt stöd som socialarbetaren antecknar i klientplanen är bindande för kommunen (se Öppenvård). Kommunerna ska samarbeta regionalt för att säkerställa att kommuninvånarna har tillgång till ett utbud av öppenvårdstjänster inom barnskyddet som i enlighet med de lagstadgade kraven motsvarar klienternas behov
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013-2014 med avseende på kvalitet och mängd. Uppmärksamhet ska fästas vid specialgruppers behov och tillgången till stödåtgärder vid behov dygnet runt och under semestrar. Kommunen kan inte hänvisa till bristande resurser, om utförandet av arbetsuppgifter som tryggar kommuninvånarnas grundläggande fri- och rättigheter fördröjs i kommunen på ett sätt som strider mot lagen. (RJO 30.3.2007, Dnr 38/2/05) 4.6 Plan för att ordna och utveckla barnskyddet (välfärdsplan för barn och unga) Kommunen (eller samarbetsområdet) ska göra upp en plan över kommunens eller kommunernas verksamhet för att främja barns och unga personers välfärd samt ordna och utveckla barnskyddet (BSL 12 ). I kommunerna har denna plan kallats bland annat välfärdsplan för barn och unga, utvecklingsplan för barnskyddet, barnskyddsplan eller dokumentet bra vardag/liv för barn och unga. I motiveringarna till barnskyddslagen används benämningen plan för ordnande av barnskydd. Den mest etablerade benämningen torde vara välfärdsplan för barn och unga, som också används i detta tillsynsprogram. Välfärdsplanen för barn och unga ska godkännas i respektive kommuns kommunfullmäktige och ses över minst vart fjärde år. Särskilt de punkter i planen som behandlar behovet av barnskydd och mängden resurser som ska reserveras för barnskyddet innehåller information som ska beaktas när budgeten och ekonomiplanen görs upp. Välfärdsplanen för barn och unga ska innehålla uppgifter för planperioden om barns och unga personers uppväxtförhållanden och välfärdssituation, åtgärder och tjänster som främjar barns och unga personers välfärd och förebygger problem, behovet av barnskydd i kommunen, resurser som ska reserveras för barnskyddet, tillgängligt servicesystem inom barnskyddet för skötseln av uppgifter enligt barnskyddslagen, ordnande av samarbete mellan olika myndigheter samt sammanslutningar och anstalter som producerar tjänster för barn och unga, samt om genomförandet och uppföljningen av planen. Utarbetande av planen kräver att saker konkretiseras på kommunnivå. Planen fungerar även som ett redskap vid utvecklandet av samarbetet mellan olika förvaltningar. (RP 252/2006 rd, 119, 123-124) I enlighet med målen för Kaste-programmet bör välfärdsplanen för barn och unga utarbetas så att den också inbegriper kommunernas ungdomspolitiska programarbete enligt ungdomslagen och anpassas till välfärdsberättelsen enligt hälso- och sjukvårdslagen. Välfärdsplanen kan också fogas till kommunens eller den ekonomiska regionens välfärds- eller barnpolitiska program, och det rekommenderas att kommunen även bifogar sin plan för egenkontroll av barnskyddet till välfärdsplanen för barn och unga, om en sådan har utarbetats (se Kommunernas tillsynsansvar). 25
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 4.7 Köpta tjänster Ansvaret för beslut och andra avgöranden inom barnskyddet som inverkar på vårdens och stödets mängd och kvalitet faller på respektive förvaltningsorgans dvs. den arbetstagare som ansvarar för barnets angelägenheter ansvar (Räty 2010, 139). Barnskyddsuppgifter som ska utföras under tjänsteinnehavaransvar och som enligt tillsynsmyndigheten inte kan skaffas som privata köpta tjänster är mottagning och bedömning av barnskyddsanmälningar utredning av barnskyddsbehovet sammanställande av klientplaner beslutsfattande i barnskyddsärenden tillsyn över barnskyddet Tillsynen riktar sig mot Välfärdsplan för barn och unga Kravnivå Godkänns av kommunfullmäktige och uppdateras minst vart fjärde år Beaktas i kommunens budget Bereds genom omfattande samarbete Innehåller behövliga uppgifter (se ovan) också om uppföljningen Anknyts till det ungdoms- och/eller barnpolitiska programarbetet och kommunens övriga programarbete samt till välfärdsberättelsen enligt hälso- och sjukvårdslagen 26
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013-2014 5 Förpliktelse om barns delaktighet 5.1 Tillsyn över utredande av barns åsikt Barnets bästa och delaktighet ska beaktas i ordnande av barnskydd och under hela barnskyddsprocessen. Ett barn ska enligt sin ålder och utvecklingsnivå tillförsäkras rätten att få information i ett barnskyddsärende som rör barnet och möjligheten att framföra sina åsikter i alla ärenden som rör barnet. Ett barn som fyllt 12 år ska ges tillfälle att i enlighet med 34 i förvaltningslagen bli hört i ett barnskyddsärende som gäller barnet självt. Barnets delaktighet i ett barnskyddsärende inbegriper bland annat möjligheten att uttrycka sina åsikter och önskemål och att få stöd och hjälp för detta möjligheten att påverka barnskyddsprocessen möjligheten att få information i vissa situationer möjligheten att fatta självständiga beslut. (BSL 5, 20, RJO 10.9.2009, Dnr 543/4/08) För att säkerställa barnets delaktighet är den socialarbetare eller någon annan arbetstagare inom barnskyddet som ansvarar för barnets angelägenheter skyldig att träffa barnet personligen tillräckligt ofta i samband med olika barnskyddsåtgärder. Att träffa barnet tillräckligt ofta betyder att det uppstår en genuin möjlighet till en bekant och förtrolig relation mellan barnet eller den unga och arbetstagaren. Barnets rätt till delaktighet och rätt att framföra sin åsikt förpliktar myndigheterna att noggrant utreda vilken åsikt barnet har. Endast i det fall att utredningen skulle äventyra barnets hälsa eller utveckling eller det i övrigt är uppenbart onödigt behöver barnets åsikt inte utredas. (BSL 20 ) Beslut om att inte utreda barnets åsikt ska alltid motiveras skriftligen. När barnets åsikt och önskemål utreds ska myndigheten (eller den person som på uppdrag av myndigheten utreder barnets åsikt) beakta barnets ålder och utvecklingsnivå och se till att de metoder och verktyg som används är förenliga med dessa att barnet kan uttrycka sin uppfattning fritt och genuint att barnet får all information som han eller hon behöver för att kunna forma sig en uppfattning att barnet vet varför och i vilket ärende han eller hon blir hörd samt för vilket ändamål informationen från hörandet ska användas. Barnet ska också ha rätt att låta bli att uttrycka sin åsikt i ärendet. Hörandet bör genomföras på ett så positivt och tryggt sätt för barnet som möjligt samt så att det inte orsakar onödiga påfrestningar på relationerna mellan barnet och dess föräldrar och barnet närstående personer. Ett litet barns delaktighet kan genomföras så att man observerar barnets beteende och relation till människor som står barnet nära eller indirekt så att man begär information av människor som står barnet nära. Ju viktigare ärendet är i relation till 27
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 barnets liv, desto större vikt ska man lägga vid barnets egen åsikt när olika lösningsalternativ övervägs. (RP 252/2006 rd, 130-132) Träffarna med barnet, det huvudsakliga innehållet i barnets åsikt och det sätt på vilket denna har utretts ska alltid antecknas i de klienthandlingar som rör barnet. Det att barnets önskemål och åsikter ska beaktas innebär inte att barnet också skulle ha bestämmanderätt i ärendet. Rättigheten och skyldigheten att fatta beslut tillhör alltid de vuxna. Enligt bestämmelsen är beslutsfattarna ändå skyldiga att motivera för barnet eller den unga varför ett beslut som avviker från hans eller hennes åsikt har fattats och det inte har varit möjligt att följa barnets eller den ungas önskemål och åsikter i beslutsfattandet. (RP 252/2006 s. 130-131. Tervo, Jaana i verket Selviytyjät-tiimi (red.) Uskomme sinuun usko sinäkin. Handbok för anhöriga till placerade ungdomar och personalen inom barnskyddet. Pesäpuu ry & Lastensuojelun Keskusliitto. Äänekoski 2012, 14) Tillsynen riktar sig mot Barnets delaktighet och utredande av dess åsikt Kravnivå Anteckningar i klienthandlingarna om träffarna med barnet, hur barnets åsikt har utretts samt åsiktens huvudsakliga innehåll Arbetstagarna känner till vilka metoder som finns att tillgå för att utreda barns åsikter och tillämpar dessa 5.2 Barnets rätt att föra talan och förordnande av intressebevakare vid behov Barnet är alltid part i sitt eget barnskyddsärende, men barnets rätt att föra sin egen talan har begränsats med bestämmelser om åldersgränser. Ett barn som fyllt 12 år har vid sidan av vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare rätt att föra sin talan i ett barnskyddsärende som gäller barnet självt. Med rätt att föra talan avses rätt att lämna ansökningar, rätt att bli hörd innan beslut fattas samt rätt att självständigt söka ändring i ett beslut. Barnet och vårdnadshavaren utnyttjar barnets rätt att föra talan var och en utifrån sitt eget utgångsläge. Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter ska på tjänstens vägnar hjälpa barnet eller den unga att föra sin talan. Ett minderårigt barns rätt att föra talan utnyttjas i regel endast av barnets vårdnadshavare. Barnets åsikt i frågor som rör honom eller henne ska dock alltid först utredas i enlighet med barnets ålder och utvecklingsnivå. (BSL 21, 24 ) Inom barnskyddet kan det uppstå situationer där vårdnadshavaren inte opartiskt kan bevaka barnets intresse. I sådana fall ska en intressebevakare förordnas för barnet för att i vårdnadshavarens ställe föra barnets talan i barnskyddsärendet. (BSL 22 ) Vårdnadshavaren kan förbigås i sådana fall där det objektivt sett finns anledning att anta att vårdnadshavaren ställs inför en lojalitetskonflikt och därmed inte opartiskt kan bevaka barnets intresse. En intressekonflikt kan inte uppstå bara på den grund att vårdnadshavaren och barnet är oense om någon sak eller att vårdnadshavaren och socialmyndigheten har olika uppfattningar om barnets intresse. Förordnande av intressebevakare kan bli aktuellt också i situationer där vårdnadshavaren på grund av sitt hälsotillstånd inte förmår bevaka barnets in- 28
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013-2014 tresse eller där risken för att opartiskheten äventyras är uppenbar på grund av att vårdnadshavaren eller en person som står denna nära misstänks har misshandlat eller utnyttjat barnet sexuellt. Även om en intressebevakare förordnas kvarstår vårdnadshavarens rätt att föra sin egen talan i ärendet. (RP 252/2006 rd, 133-135) Alltid när det finns skäl att misstänka att vårdnadshavaren är förhindrad att föra barnets talan ska man inom barnskyddet bedöma om det är nödvändigt att skaffa en intressebevakare för barnet. En intressebevakare inom barnskyddet kan vara till exempel en sakkunnig som är förtrogen med barnets angelägenheter eller en advokat eller annan person som fått juridisk utbildning. Även socialarbetare kan fungera som intressebevakare antingen vid sidan av sin egen tjänst eller som en del av sina arbetsuppgifter. Vid valet av intressebevakare ska man fästa uppmärksamhet vid ärendets natur och betydelse samt intressebevakarens lämplighet med tanke på barnet. Det är viktigt att den person som förordnas till intressebevakare har färdighet och erfarenhet att arbeta med barn förmåga att bedöma barnets utvecklingsbehov och förtrogenhet med barnskyddsprocesserna. Intressebevakaren för barnets talan i vårdnadshavarens ställe i alla barnskyddsrelaterade ärenden eller inom de gränser som anges i förordnandet till intressebevakare. Intressebevakaren bör i sitt arbete sträva efter att utreda barnets synpunkter och åsikter, bedöma barnets intresse och ge akt på dess känslor. (Tulensalo Hanna i verket Marjomaa P., Laakso, M. (red.) Lastensuojelun edunvalvonta lapsen oikeus osallisuuteen häntä koskevassa päätöksenteossa. Handbok om intressebevakning inom barnskyddet. Rädda Barnen rf, publikationsserie nr 15. 2011, 90-91) Tillsynen riktar sig mot Förordnande av intressebevakare Kravnivå Kommunen har en verksamhetsmodell för bedömning av behovet av intressebevakning Kommunen har en sakkunniglista över personer som kan fungera som intressebevakare 29
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 6 Tillsyn över inledande av ett barnskyddsärende 6.1 Barnskyddsanmälan behandling och innehåll Ett barnskyddsärende inleds på ansökan när ett barn, en ung person eller en förälder själv kontaktar barnskyddet eller när en socialarbetare eller någon annan som arbetar inom barnskyddet har mottagit en begäran om bedömning av barnskyddsbehovet eller en barnskyddsanmälan eller annars fått reda på att ett barn kan vara i behov av barnskydd. Personen i fråga ska göra barnskyddsanmälan utan dröjsmål vid uppdagande av omständigheter som enligt hans eller hennes bedömning ger anledning att utreda behovet av barnskydd. Anmälningsskyldigheten gäller också situationer där barnet eller dess vårdnadshavare förbjuder barnskyddsanmälan. (BSL 25, 26 ) Anmälningsskyldigheten gäller alla producenter av social- och hälsovårdstjänster samt utbildningstjänster oberoende av om det är fråga om en privat eller offentlig sammanslutning eller en yrkesutövare. Anmälningsskyldigheten gäller omständigheter som en person fått kännedom om i sin uppgift, oavsett om denna person är en tjänsteinnehavare eller arbetstagare eller en självständig yrkesutövare. Därtill gäller anmälningsskyldigheten också personer i förtroendeuppdrag. Om anmälningsskyldigheten försummas kan det vara fråga om försummelse av tjänsteplikt. Bestämmelsen gäller personer som har anställning eller ett förtroendeuppdrag hos en församling i allmänhet men omfattar inte information som hör till prästernas bikthemlighet. Anmälan kan göras av vem som helst som misstänker att det behöver utredas huruvida ett barn mår dåligt. Också i detta fall kan anmälan göras utan hinder av sekretessbestämmelserna. Anmälan kan göras till exempel av en sådan person som inte har anmälningsskyldighet men som arbetar med barn. Om en anmälningsskyldig person utan någon som helst koppling till sin tjänst, sitt arbete eller sitt uppdrag får kännedom om ett barn som kan behöva barnskydd, kan anmälan göras. (BSL 25 ) I ett brådskande ärende ska anmälan göras omedelbart till exempel till den regionala socialjouren. Om kontakten sker muntligt ska mottagaren av anmälan säkerställa att all väsentlig information har antecknats. Om det är uppenbart att barnets liv eller hälsa är i fara men fallet inte kan anmälas till barnskyddsmyndigheterna kan anmälan i stället göras till polisen, som vid behov på basis av sina befogenheter vidtar tillräckliga åtgärder för att trygga barnets bästa. Därefter är det polisens uppgift att förmedla barnskyddsanmälan eller göra en egen anmälan till en behörig tjänsteinnehavare i kommunen. (Räty 2010, 191) 30 Den som lämnar barnskyddsanmälan ska uppge alla personuppgifter om barnet som han eller hon känner till samt varför anmälan görs. Därtill kan personen meddela huruvida barnet eller dess vårdnadshavare har informerats om att anmälan görs. Om det är fråga om en myndighet eller en person som enligt 25 i barnskyddslagen är skyldig att göra barnskyddsanmälan kan personen i fråga inte göra anmälan utan att uppge sitt namn. Familjen och barnet har i regel rätt att veta vem som gjort anmälan även i det fall att personen i fråga inte är anmälningsskyldig. I praktiken måste man dock i
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013-2014 varje enskilt fall bedöma huruvida informationen om vem som gjort anmälan ska meddelas till familjen eller barnet. Anmälarens identitet kan skyddas enligt 11 i offentlighetslagen (621/1999). Anmälningsskyldigheten enligt barnskyddslagen kan fullföljas utan hinder av sekretessbestämmelserna även i form av en begäran om bedömning av barnskyddsbehovet som lämnas tillsammans med barnet eller dess förälder. Detta förfarande får dock inte äventyra barnets ställning, så begäran ska göras utan dröjsmål och den anmälningsskyldiga ska meddela vilka orsaker som lett till begäran. (BSL 25 ) Ett barnskyddsärende ska i mån av möjlighet alltid inledas i samarbete med barnet eller föräldrarna, och detta gäller således även begäran om utredning av barnskyddsbehovet. Om det inte är möjligt eller ändamålsenligt att göra begäran tillsammans ska i stället en barnskyddsanmälan göras. Barnskyddsanmälningar och andra anhängiggöranden av barnskyddsärenden bedöms enhetligt inom sju vardagar, och en utredning av barnskyddsbehovet inleds alltid vid behov. Barnets vårdnadshavare ska utan dröjsmål informeras om behandlingen av barnskyddsanmälan, dock senast inom sju vardagar. Dokumentet över behandlingen av barnskyddsanmälningar ska innehålla åtminstone följande uppgifter: handläggarens namn tidigare barnskyddsanmälningar som rör barnet barnets klientrelation; inte varit klient inom barnskyddet tidigare/utredning av barnskyddsbehovet pågår/klient inom öppenvården/omhändertagen eller klient inom barnskyddet som flyttat från en annan kommun eller utredning om behovet av barnskydd pågår i en annan kommun/placerats inom kommunen av en annan kommun/barnet bor i en annan kommun (uppgifterna ska meddelas till barnets hemkommun) vilket oroväckande ärende som ligger till grund för anmälan information om utredningar och inkommen information i behandlingen av barnskyddsanmälan (vem har skaffat uppgifterna, när och var/från vem) åtgärder som vidtagits på basis av anmälan. I samband med att en familj eller ett barn flyttar är det nödvändigt att den nya boningskommunen utan dröjsmål informeras om ett barn som kan vara i behov av barnskydd. Om ett barn som är klient inom barnskyddet flyttar ska det organ som ansvarar för socialvården informera barnets nya hemkommun om klientrelationen. Anmälningsskyldigheten gäller också pågående utredningar av barnskyddsbehov. Den nya hemkommunen ska vid behov utan dröjsmål också tillställas de handlingar i anslutning till ärendet som är nödvändiga för bedömningen av barnskyddsbehovet eller organiseringen av andra barnskyddsåtgärder. Barnets nya hem- eller boningskommun ska fortsätta med utredningen eller de andra barnskyddsåtgärderna. Den socialarbetare eller barnskyddsanställda som ansvarar för barnets angelägenheter i den nya boningskommunen kan begära andra nödvän- 31
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 diga uppgifter från den tidigare kommunen i enlighet med 20 i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. (BSL 25 d, RP 252/2006 rd, 141) Det organ som ansvarar för socialvården ska föra ett register över barnskyddsanmälningarna och deras innehåll, oavsett om anmälningarna varit befogade eller obefogade (se Register och registrering). 6.1.1 Föregripande barnskyddsanmälan Om det finns grundad anledning att misstänka att ett ofött barn omedelbart efter sin födelse kommer att behöva stödåtgärder inom barnskyddet ska en anmälningsskyldig person utan hinder av sekretessbestämmelserna före barnets födelse göra en föregripande barnskyddsanmälan (BSL 25 ). I brådskande fall ska den jourhavande socialmyndigheten utan dröjsmål bedöma behovet av socialservice för dem som är föremål för en föregripande barnskyddsanmälan. Dessutom kan en bedömning av vilken socialservice som kommer att behövas omedelbart efter barnets födelse göras i samarbete med en socialarbetare inom barnskyddet. Det är viktigt att socialväsendet informeras om en eventuell klientrelation i ett tillräckligt tidigt skede, så att man tillsammans med familjen i god tid kan komma överens om tillräckliga och lämpliga stödåtgärder. Anmälningströskeln är dock högre i fråga om föregripande barnskyddsanmälan än när det gäller en barnskyddsanmälan (Räty 2010, 203). Ett barnskyddsärende och en klientrelation inom barnskyddet inleds efter barnets födelse i enlighet med vad som bestäms i 26 i barnskyddslagen. Inom kommunen eller samarbetsområdet ska det finnas anvisningar om användningen av föregripande barnskyddsanmälan och därtill anslutet samarbete mellan servicen till vuxna, vuxensocialarbetet och barnskyddet. Tillsynen riktar sig mot Barnskyddsanmälningar och andra former av inledande av barnskyddsärende: behandlingstid innehåll Föregripande barnskyddsanmälan Kravnivå Inom 7 vardagar Nödvändigt innehåll (se föregående sida) Kommunen har anvisningar om användningen av föregripande barnskyddsanmälan och personalens samarbete 6.2 Inledande av klientrelation Efter att ett barnskyddsärende har inletts ska socialarbetaren eller någon annan anställd inom barnskyddet omedelbart bedöma barnets eventuella brådskande behov av barnskydd. Dessutom ska socialarbetaren senast den sjunde vardagen efter att ha mottagit anmälan eller motsvarande information avgöra om en utredning av barnskyddsbehovet ska inledas med anledning av ärendet eller om ärendet uppenbart är av sådan art att det inte föranleder några åtgärder. (BSL 26 ) Genom tidsfristen säkerställs att åtgärder för att utreda barnets situation vidtas snabbt i alla lägen. 32
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013-2014 Behovet att inleda en klientrelation inom barnskyddet behöver inte utredas om barnet redan är klient eller om en utredning nyss har gjorts och inga nya grunder för utredning uppstår. Ingen utredning behövs heller i sådana fall där man med säkerhet kan konstatera att de fakta som uppgetts i barnsskyddsanmälan inte kan hålla streck. En annan orsak kan vara att de omständigheter som nämns i anmälan inte ger någon anledning till att utreda behovet av barnskydd (det är till exempel helt normalt att ett spädbarn ibland gråter om natten). En klientrelation inom barnskyddet inleds när barnskyddsåtgärder vidtas i brådskande ordning eller ett beslut om utredning av barnskyddsbehovet fattas. Huvudregeln är att en utredning ska inledas. Socialarbetaren ska i de barnskyddshandlingar som berör barnet göra en anteckning om att en klientrelation inom barnskyddet har inletts samt omedelbart underrätta vårdnadshavaren och barnet om detta. En minderårig kan med hänsyn till sin ålder och utvecklingsnivå samt sakens natur av vägande skäl förbjuda att upplysningar som gäller honom eller henne lämnas ut till den lagliga företrädaren, såvida detta inte klart strider mot den minderårigas intresse. Om den minderårige eller den lagliga företrädaren är parter i ett socialvårdsärende, har den lagliga företrädaren dock rätt att få uppgifter enligt vad som bestäms i 11 i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) (KlientL 11, BSL 26 ). Från det att en klientrelation inleds gäller de rättigheter och skyldigheter för klienten som fastställts i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Sedan en klientrelation har inletts uppstår en skyldighet att sammanställa och administrera handlingar som berör barnet eller den unga. (BSL 33 ) 33
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 7 Tillsyn över förfarandena inom barn- och familjeinriktat barnskydd 7.1 Socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter För ett barn som är klient inom barnskyddet ska utses en socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter (BSL 13 ). Detta gäller också det skede då barnskyddsbehovet ska utredas. Kommunen ska ha en fastställd verksamhetsmodell för hur en ansvarig socialarbetare ska utses för ett barn. Ett barn inom barnskyddet har rätt till en socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter och som är insatt i barnets angelägenheter och sköter dem träffar barnet personligen och på tu man hand tillräckligt ofta (se även Tillsyn över utredande av barns åsikt) ansvarar för utarbetandet och uppdateringen av barnets klientplan diskuterar med barnet om ärenden som rör honom eller henne och motiverar alla beslut. 7.2 Utredning av behovet av barnskydd När det har bestämts att behovet av barnskydd ska utredas ska den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter göra en utredning om barnets situation i den omfattning som omständigheterna i det aktuella fallet förutsätter. Utredningen ska göras utan obefogat dröjsmål. Den ska färdigställas senast inom tre månader från att barnskyddsärendet anhängiggjordes. (BSL 27 ) I en regeringsproposition konstateras att utredningen kan pågå i tre månader endast i undantagsfall, till exempel i situationer då man inväntar utlåtande av läkare eller psykolog eller väntar på att en pågående polisutredning ska bli klar (RP 252/2006 rd, 144). Det är alltid motiverat att göra utredningen i form av en helhetsbedömning. Processen kring utredandet av barnskyddsbehovet ska bygga på en strävan efter att klarlägga de i barnskyddsanmälan uppgivna oroväckande omständigheterna eller de orsaker som framkommit i samband med att ett barnskyddsärende inletts på annat sätt. Utöver den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter ska också en annan anställd som är insatt i barnskyddsfrågor vid behov involveras i utredningsprocessen. (RP 252/2006 rd, 143) Varje barn har rätt till en högklassig utredning av barnskyddsbehovet. Ju noggrannare barnets situation kartläggs, desto effektivare uppfylls barnets skyddsbehov och familjens behov av stöd. 34 I utredningen bedöms barnets uppväxtförhållanden, de möjligheter vårdnadshavarna eller andra personer som ansvarar för barnets vård och fostran har att sörja för barnets vård och fostran samt behovet av barnskyddsåtgärder.
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013-2014 Det rekommenderas att den socialarbetare som ska göra utredningen är i kontakt med personer som står barnet nära samt olika samarbetspartner och sakkunniga med beaktande av vad som föreskrivs om överlämnande av uppgifter i 16 och 17 i klientlagen (812/2000). All kommunikation och alla eventuella nödvändiga undersökningar ska i regel ske med klientens samtycke. Själva utredningen ska göras även om barnet eller vårdnadshavaren motsätter sig det. (RP 252/2006 rd, 144) En högklassig utredning av barnskyddsbehovet är barncentrerad och fokuserar på barnets delaktighet och personliga träffar med barnet utgår från barnets behov bedömer barnets situation och skyddsbehov inkluderar en bedömning av hurdana stödåtgärder barnet och barnets familj behöver är flexibel när det gäller tillvägagångssätt och verktyg skapar en grund för en klientplan inom öppenvården skapar en grund för en förtrolig klientrelation är en bedömningsprocess som strävar efter att skapa en genuin växelverkan byggs upp smidigt så att också utredningar som gjorts på annat håll beaktas är koncis, inte överdimensionerad färdigställs inom de angivna tidsfristerna, senast inom tre månader. Över utredningen av barnskyddsbehovet ska göras ett skriftligt sammandrag som innehåller åtminstone följande information: vilka metoder som använts och vilka observationer som gjorts omständigheter som stöder familjens möjligheter att klara sig (t.ex. barnets närståendenätverk) hur barnet, vårdnadshavarna och de övriga som har ansvaret för barnets vård och fostran samt andra aktörer som deltagit i bedömningen av barnskyddsbehovet ser på barnets situation en bedömning av den socialarbetare som ansvarar för att utredningen görs angående huruvida kriterierna för en klientrelation inom barnskyddet uppfylls. (RP 252/2006 rd, 145) Efter att utredningen har färdigställts ska det antecknas i de barnskyddshandlingar som rör barnet och meddelas till vårdnadshavaren och barnet att klientrelationen inom barnskyddet fortsätter eller upphör. Om detta meddelas skriftligen ska sekretessbestämmelserna enligt 11 i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården beaktas. Om utredningen inte ger någon anledning till barnskyddsåtgärder upphör också klientrelationen inom barnskyddet. I sådana fall kan barnet och familjen stödas med hjälp av någon annan service. Om barnet konstateras behöva barnskydd blir följande steg i klientrelationen att utarbeta en klientplan. 35
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 Tillsynen riktar sig mot Socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter Utredningen av barnskyddsbehovet: behandlingstid det skriftliga sammandragets innehåll Skriftligt meddelande till barnet och vårdnadshavaren om att klientrelationen fortsätter eller upphör Kravnivå För varje barn har utsetts en socialarbetare som ansvarar för hans eller hennes angelägenheter Senast inom tre månader Nödvändigt innehåll (se ovan) Utan dröjsmål efter att utredningen av barnskyddsbehovet har färdigställts 7.3 Klientplan Tillhandahållande av barnskydd ska alltid grunda sig på en plan som utarbetats för klienten. Klientplanen spelar en central roll när det gäller att tillgodose barnets bästa och att planera och genomföra de stödåtgärder och tjänster som barnet och barnets familj behöver. För ett barn som är klient inom barnskyddet ska göras upp en klientplan, om inte klientrelationen upphör efter utredningen av barnskyddsbehovet eller om det inte är fråga om tillfällig rådgivning och vägledning. (BSL 30 ) Klientplanen inom barnskyddet ska innehålla en helhetsbedömning av barnets och familjens situation, trygga ett långsiktigt stöd, klargöra vad som ska betraktas som barnets bästa och bedöma hur olika åtgärder sannolikt inverkar på barnets utveckling och uppväxt. Utarbetandet av en klientplan är en process där man med socialarbetarens hjälp och stöd bedömer barnets livssituation och utreder vilka alternativ det finns för att åstadkomma en positiv förändring. Klientplanerna inom barnskyddet motsvarar de service- och vårdplaner som avses i lagen om klienternas ställning och rättigheter inom socialvården. En klientplan inom barnskyddet kan vid behov kompletteras med en särskild plan för vård och fostran, till exempel om barnet vårdas på anstalt. En plan för vård och fostran som utarbetas i vård utom hemmet kan dock inte ersätta en klientplan inom barnskyddet. Ansvaret för utarbetandet av en klientplan inom barnskyddet bärs alltid av den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter. 36 Klientplanen ska, om det inte finns något uppenbart hinder för det, alltid göras upp och ses över i samråd med barnet och vårdnadshavaren samt vid behov med en annan laglig företrädare för barnet, föräldrarna, någon annan som ansvarar för barnets vård och fostran eller står barnet nära samt centralt deltar i vårdnaden om barnet. (BSL 30 ) Även personer med expertis inom barns uppväxt och utveckling samt myndigheter och samarbetspartner kan engageras i processen. Uppgifter som behövs för att utreda barnets stödbehov och ordna dess vårdnad kan överlämnas till de medverkande parterna i enlighet med bestämmelserna i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården och offentlighetslagen. I enlighet med principerna om god förvaltningssed ska barnet och vårdnadshavaren få en egen kopia av klientplanen utan obefogat dröjsmål, såvida det inte
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013-2014 strider mot barnets intresse. Den som ansvarar för barnets vård ska delges all information som är viktig med tanke på barnets vård och fostran. Andra uppgifter, såsom föräldrarnas/vårdnadshavarnas privata angelägenheter, får inte delges till exempel en enhet som ger vård utom hemmet. Enligt riksdagens biträdande justitieombudsman (28.10.2010, Dnr 767/4/09) kan man i samband med klient- eller myndighetsdiskussioner som gäller ordnande av vård utom hemmet bli tvungen att lämna ut sekretessbelagda uppgifter till flera olika instanser. I dessa sammanhang kan man göra så att vissa parter i diskussionen tilldelas handlingar med annat innehåll än de övriga parterna. Vilka sekretessbelagda uppgifter som lämnas ut till vem bestäms alltid utifrån en bedömning av en anställd inom barnskyddet. De uppgifter som utlämnas ska på det sätt som avses i 31 2 mom. i barnskyddslagen vara nödvändiga för att barnskyddsbehovet ska kunna utredas eller barnskydd kunna ordnas. Klientplanen ska uppdateras efter behov (t.ex. om barnets eller dess förälders situation förändras), dock minst en gång per år. En högklassig process för utarbetande av en klientplan börjar med att en inbjudan till ett klientplansmöte skickas ut i tid med information om när och var mötet hålls samt om mötets syfte, deltagare och innehåll. Barnet och vårdnadshavarna ska informeras på förhand och på plats och ställe om att de kan föra fram önskemål om vad som ska tas upp i klientplanen. Följande ska antecknas i klientplanen: omständigheter och saker som ska försöka påverkas barnets och familjens stödbehov och önskemål tjänster och andra stödåtgärder med vilka man strävar efter att uppfylla stödbehovet och klienternas önskemål uppskattad tid inom vilken målen ska försöka uppnås barnets, vårdnadshavarnas och socialarbetarens roll och ansvar i måluppfyllelsen de berörda parternas avvikande meningar om stödbehov och ordnande av tjänster och andra stödåtgärder vem som bär ansvaret för samordningen av barnets och föräldrarnas klientplaner och/eller planer för vård och fostran. I klientplanen för ett omhändertaget barn ska dessutom antecknas: målet och syftet med vården utom hemmet ordnandet av särskilt stöd och särskild hjälp för barnet, dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som ansvarar för barnets vård och fostran hur kontakten med barnet ska upprätthållas och samarbetet med barnets föräldrar och andra barnet närstående personer genomföras vilka aspekter som talar för och emot att familjen återförenas samt hur dessa bearbetas (BSL 47 ). I klientplanen för ett barn eller en ung person i eftervård ska följande antecknas utöver de punkter som uppräknas först ovan: 37
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 målet och syftet med eftervården ordnandet av särskilt stöd och särskild hjälp för barnet eller den unga personen, föräldrarna, vårdnadshavarna eller andra personer som ansvarar för barnets vård och fostran. För föräldrarna till ett omhändertaget barn ska det göras upp en separat klientplan som stöd i föräldraskapet, om detta inte ska anses vara onödigt. Planen ska vid behov göras upp i samråd med den övriga social- och hälsovården, såsom missbrukarvården och mentalvården. (BSL 30 ) Ingen separat plan behövs om en ändamålsenlig plan har utarbetats för föräldrarna i något annat sammanhang. Barnskyddet ska samarbeta aktivt med föräldrarna med målet att genom planmässigt socialarbete kunna återförena familjen. Av klientplanen för barnets föräldrar ska framgå helt konkret vilka mål som satts upp för föräldrarnas rehabilitering, hur målen i det skede då de uppnås påverkar fortgåendet av omhändertagandet och barnets vård utom hemmet, samt vilket särskilt stöd föräldrarna erbjuds för att främja målet att återförena familjen. Inget förvaltningsbeslut fattas om klientplanen. Om tjänsterna och stödåtgärderna fattas separata överklagbara beslut (KlientL, 6 ). Ett utdrag ur klientplanen inkluderas i eller bifogas till beslutet (RP 137/2010 rd). Tillsynen riktar sig mot Kravnivå Barnets klientplan En plan som uppdateras efter behov, men minst en gång per år, utarbetas för varje barn som är klient inom barnskyddet Utarbetas i samråd med barnet och dess vårdnadshavare En kopia skickas till barnet och vårdnadshavaren Nödvändigt innehåll (se ovan) 7.4 Öppenvård Målet med barnskyddslagen är att i första hand tillhndahålla öppenvård, om detta är förenligt med barnets bästa. Kommunen är skyldig att utan dröjsmål vidta stödåtgärder inom öppenvården, om uppväxtförhållandena äventyrar eller inte tryggar barnets hälsa eller utveckling eller om ett barn genom sitt eget beteende äventyrar sin hälsa eller utveckling. Stödåtgärder inom öppenvården ska alltid finnas att tillgå. Dessa åtgärder kan erbjudas även om bedömningen av barnskyddsbehovet fortfarande pågår. (BSL 34 ) 38 Syftet med stödåtgärderna inom öppenvården är att främja och stödja ett barns positiva utveckling. I enlighet med den centrala principen inom barnskyddet används stödåtgärderna inom öppenvården till att stödja uppfostringsförmågan och uppfostringsmöjligheterna för de personer som ansvarar för barnets vård och fostran. Syftet är att hjälpa barnet i hans eller hennes hemmiljö. Öppenvård grundar sig på samtycke och frivillighet. Det betyder att man i mån av möjlighet ska samarbeta med barnets föräldrar, vårdnadshavare och andra personer som ansvarar för barnets vård och fostran.
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013-2014 Stödåtgärder inom öppenvården kan emellertid också genomföras till exempel enbart med den föräldern hos vilken barnet bor (BSL 34, RP 137/2010 s. 6). Det är också viktigt att utreda vilken form av stöd syskonen till ett barn som är klient inom barnskyddet behöver. Högklassigt arbete inom öppenvården grundar sig på klientens och framför allt barnets behov och erfarenheter samt på att klienten i så stor utsträckning som möjligt deltar i fastställandet av målen för arbetet och utvärderingen av dessa, är barncentrerat, planmässigt, målinriktat och resurserna motsvarar klienternas behov, ger klienterna och de anställda en klar uppfattning av hur stödalternativen bedöms och på vilka grunder den lämpligaste stödformen väljs samt hur det stöd som ordnats för föräldrarna hjälper barnet. Barn och familjer som är klienter inom barnskyddet samt ungdomar som håller på att bli självständiga har en subjektiv rätt till försörjning och boende, om de villkor som anges i 35 i barnskyddslagen uppfylls (t.ex. otillräcklig försörjning, bristfälliga boendeförhållanden). Familjens otillräckliga försörjning eller bristfälliga boendeförhållanden ska avhjälpas innan andra barnskyddsåtgärder vidtas och kan således aldrig enbart i sig utgöra grund för omhändertagande. Bostadsrelaterade brister får heller aldrig innebära att barnet och dess förälder av denna anledning blir tvungna att bo på olika ställen. När behovet av barnskydd i väsentlig mån beror på otillräcklig försörjning, bristfälliga boendeförhållanden eller avsaknad av bostad, eller när dessa omständigheter utgör ett väsentligt hinder för barnets och familjens rehabilitering, ska kommunen utan dröjsmål ordna tillräckligt ekonomiskt stöd samt avhjälpa bristerna i boendeförhållandena eller ordna en bostad som motsvarar behovet. Tillräckligt ekonomiskt stöd och boende ska ordnas även för ett barn eller en ung person i eftervård, om rehabiliteringen av barnet eller den unga kräver detta. Beslutsfattaren är inte bunden av bestämmelserna i lagen om utkomststöd, utan familjen ska tillhandahållas tillräckligt stöd och tillräcklig hjälp (BSL 35, RP 252/2006 s. 154, RP 137/2010 s. 6) Med öppenvårdstjänster inom barnskyddet avses tjänster i enlighet med socialvårdslagen och lagen om utkomststöd, såsom barndagvård och hemservice, utkomststöd och förebyggande utkomststöd. Vid behov ska utöver dessa tjänster även sådana stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård som grundar sig på barnets och familjens behov av stöd och som överensstämmer med klientplanen ordnas, bland annat stöd för utredning av barnets och familjens problemsituation, ekonomiskt eller annat stöd för barnet i skolgången, vid anskaffning av yrke och bostad, placering i arbete, fritidsintressen, upprätthållandet av nära mänskliga relationer samt tillgodoseendet av andra personliga behov, en stödperson eller stödfamilj, vård- och terapiservice som stöder barnets rehabilitering, 39
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 40 familjearbete, placering av hela familjen i familje- eller anstaltsvård (BSL 37 ), referensgruppsverksamhet, semester- och rekreationsverksamhet, andra tjänster och stödåtgärder som stöder familjen. En socialarbetare kan anse att också någon annan stödåtgärd är nödvändig för barnets hälsa eller utveckling. Den som ansvarar för ordnandet av servicen ska då se till att klienten får den service som han eller hon enligt socialarbetarens bedömning behöver och att servicen tillhandahålls inom den tidsfrist som socialarbetaren har ansett vara nödvändig med tanke på barnets hälsa eller utveckling. (RP 137/2010) Stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård ordnas på basis av separata överklagbara beslut som fattas med stöd av klientplanen och som kan överklagas på det sätt som föreskrivs i fråga om respektive tjänst eller stödåtgärd (RP 252/2006 rd, 148). På så sätt är stödåtgärderna kopplade till det planmässiga arbetet inom öppenvården. Klienten kan inte på basis av klientplanen direkt kräva att sådana tjänster och stödåtgärder som eventuellt nämns i klientplanen ska genomföras (Räty 2010, 235). Om beslutsfattaren i samband med beslutet upptäcker att uppgifterna i planen är klart felaktiga, bristfälliga eller föråldrade och att detta påverkar bedömningen av klientens servicebehov, ska beslutsfattaren i första hand kontakta den socialarbetare som utarbetat planen och som svarar för barnets angelägenheter innan beslutet fattas. (RP 137/2010) I brådskande situationer eller situationer där barnskyddsbehovet eller hindret för rehabilitering i väsentlig mån beror på otillräcklig försörjning eller brister i anslutning till boendet innebär det att servicebehovet inte har hunnit antecknas i klientplanen inte att kommunen befrias från sitt organiseringsansvar. Kommunen ska tillhandahålla barnskyddsklienter de socialvårdstjänster som den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter i klientplanen har betraktat som nödvändiga för barnets eller den unga personens hälsa eller utveckling. Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter ska uppmuntra barnet och familjen att delge sin egen uppfattning om stödbehovet och vilka stödformer som behövs. Bedömningen av servicebehovet ska ta hänsyn till uttryckligen barnets och familjens stödbehov, och servicebehovet får inte begränsas till det serviceutbud som kommunen använt tidigare. I enlighet med proportionalitetsprincipen ska man bland alla stödåtgärder välja den metod som erbjuder de bästa möjligheterna att lösa barnets och familjens problem och som minst ingriper i familjens autonomi och integritet. (RP 137/2010 rd. s. 12) Socialarbetaren ska ha möjlighet att få experthjälp från klientstyrningsgruppen eller någon annan multiprofessionell grupp i valet av och sökandet efter stödåtgärder inom öppenvården. Klientärendet bör behandlas av den multiprofessionella gruppen inom två veckor från begäran (se Tryggande av multiprofessionell sakkunskap).
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013-2014 För barnet kan på det sätt som avses i klientplanen såsom stödåtgärd inom öppenvården ordnas familje- eller anstaltsvård som bedömer behovet av vård eller är rehabiliterande tillsammans med en förälder eller vårdnadshavare eller någon annan som svarar för barnets vård och fostran. Placering kan väljas som stödåtgärd endast med vårdnadshavarens och, om barnet har fyllt 12 år, barnets samtycke. Som stödåtgärd inom öppenvården kan ett barn även placeras ensamt för en kort tid. Villkoren för en sådan placering är att den behövs för att barnets behov av stöd ska kunna bedömas, barnet ska kunna rehabiliteras eller för att tillfällig omsorg om barnet ska kunna ordnas med anledning av att vårdnadshavaren eller någon annan person som svarar för barnets vård och fostran är sjuk eller av någon annan motsvarande orsak. (BSL 37 ) Innan ett barn placeras ensamt utan sina föräldrar ska det utredas om det är förenligt med barnets bästa att placera barnet tillsammans med sin egen familj eller med den ena föräldern. Som stödåtgärd inom öppenvården kan ett barn som är yngre än två år placeras på fängelsets familjeavdelning hos sin förälder som är häktad eller avtjänar ett fängelsestraff. För ett barn som är yngre än tre år kan placeringen på familjeavdelningen fortgå om barnets bästa nödvändigtvis kräver det. (BSL 37 ) Placering av ett barn kan inte användas som stödåtgärd inom öppenvården om förutsättningarna för omhändertagande är uppfyllda. Placering av ett barn får inte heller upprepade gånger användas som stödåtgärd inom öppenvården, om inte barnets bästa nödvändigtvis kräver en ny kortvarig placering. Då ett barn har placerats som stödåtgärd inom öppenvården ska förutsättningarna för förlängning av placeringen och alternativen till detta bedömas senast tre månader efter att placeringen inleddes. Om placeringen förlängs ska en sådan bedömning göras med tre månaders mellanrum. I samband med bedömningen ska också det eventuella behovet av omhändertagande utredas. (BSL 37 ) Tillsynen riktar sig mot Tillgången till öppenvårdstjänster Beslut om öppenvårdstjänster Placering som stödåtgärd inom öppenvården Kravnivå Servicebehovet har fastställts klientcentrerat Klienten får tillgång till sådana nödvändiga stödåtgärder och tjänster som anges i klientplanen utan dröjsmål Ett överklagbart beslut har fattats om tjänsterna och stödåtgärderna inom öppenvården Vårdnadshavarens och, om barnet har fyllt 12 år, barnets samtycke. Villkoren för placering och behovet av omhändertagande bedöms minst med 3 månaders mellanrum 41
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 7.5 Omhändertagande, brådskande placering och vård utom hemmet 7.5.1 Villkor för och beredning av omhändertagande Det organ som ansvarar för socialvården ska omhänderta ett barn och ordna barnets vård utom hemmet, om brister i omsorgen om barnet eller andra uppväxtförhållanden hotar att allvarligt äventyra barnets hälsa eller utveckling, eller barnet allvarligt äventyrar sin hälsa eller utveckling genom att använda rusmedel, genom en brottslig gärning som inte kan anses obetydlig eller genom annat därmed jämställbart beteende (BSL 40 ). Förutsättningen för omhändertagande är hot om allvarligt äventyrande av barnets hälsa och utveckling. Ett omhändertagande kan alltså göras innan det i praktiken visar sig att barnets hälsa redan har äventyrats eller barnets utveckling fördröjts. Uppväxtförhållandena tyder på att hotet om äventyrande av barnets hälsa och utveckling inte behöver bero endast på omständigheter med direkt anknytning till hemmet. Behovet av omhändertagande bedöms utgående från tillgodoseendet av barnets behov och rättigheter. Bedömningen ska vara objektiv och klar. Det är viktigt att arbetet grundar sig på klientplanen och att det genomförs i samarbete med föräldrarna, barnen och andra samarbetspartner. I bedömningen av behovet av omhändertagande tar man ställning till i vilken mån föräldrarna klarar av att uppfylla alla behov i anslutning till barnets eller den unga personens utveckling eller hälsa samt hur barnets utveckling och hälsa kan tryggas genom omhändertagande. Omhändertagande och vård utom hemmet kan dock utöver det som anges ovan tillgripas endast om stödåtgärderna inom öppenvården inte är lämpliga eller möjliga för en omsorg i enlighet med barnets bästa eller om de har visat sig var otillräckliga, och vården utom hemmet bedöms motsvara barnets bästa (BSL 40 ). Stödåtgärderna inom öppenvården kan vara oändamålsenliga i sådana fall där man inte ens med hjälp av dem kan ingripa i barnets problem och omöjliga om de hjälpbehövande vägrar att ta emot dem. Tillhandahållandet av stödåtgärder kan vara oändamålsenligt eller tillräckligt, om hjälpbehovet är så stort att man inte med hjälp av dem kan eliminera problem i uppväxtförhållandena eller barnets situation. Omhändertagande förutsätter inte att alla stödåtgärder enligt barnskyddslagen har prövats, utan endast de som i klientplanen har bedömts lämpa sig för att stöda barnet eller familjen i fråga. I vissa situationer kan även andra tjänster eller stödåtgärder, till exempel inom hälso- och sjukvården, som erbjudits eller ordnats för familjen eller barnet ha betydelse vid bedömningen av förutsättningarna för omhändertagande. (RP 252/2006 s. 163) 42 Innan ett barn placeras utom hemmet ska det utredas vilka möjligheter den förälder hos vilken barnet inte huvudsakligen bor, släktingar eller andra barnet närstående personer har att ta emot barnet eller på annat sätt stödja barnet (BSL 32 ). Utredningen behöver inte göras om den inte på grund av sakens brådskande natur eller någon annan grundad anledning är nödvändig. Utredningsskyldigheten gäller också i samband med brådskande
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013-2014 placering, men på grund av sakens brådskande natur kan man i praktiken i allmänhet inte kräva någon grundlig utredning. Om det är fråga om placering som genomförs som en stödåtgärd inom öppenvården och som grundar sig på vårdnadshavarens samtycke, kan vårdnadshavaren förbjuda att barnets närståendenätverk kartläggs. En kartläggning av barnets närståendenätverk bör göras också i samband med bedömningen av huruvida barnets placering inom öppenvården eller omhändertagande ska avslutas. Det organ som ansvarar för socialvården ska vidta åtgärder för att ordna vårdnaden av barnet genom ett avtal mellan föräldrarna eller ett domstolsbeslut, om detta ska anses vara befogat med tanke på barnets bästa. Om barnets situation kan tryggas så att det i barnets närståendenätverk finns en lämplig person eller familj som kan ha barnet i sin vård och omsorg ska det organ som ansvarar för socialvården i första hand ansöka om ett förordnande om barnets vårdnad och boende (RP 252/2006 rd, 150). I 9 i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983) kan en domstol besluta att vårdnaden om barnet vid sidan av eller i stället för föräldrarna anförtros en eller flera personer som gett sitt samtycke till detta. Den som vid sidan av eller i stället för föräldrarna har anförtrotts vårdnaden om ett barn och hos vilken barnet bor ska vid behov garanteras sådana förutsättningar för vård och fostran av barnet som nämns i 4 1 och 2 mom. i familjevårdarlagen (BSL 32 ). Detta får dock inte äventyra barnets situation i sådana fall där förutsättningarna för omhändertagande uppfylls. Ett avgörande om barnets vårdnad kan aldrig åsidosätta organets skyldighet att ingripa i barnets omständigheter, om detta måste anses vara förenligt med barnets bästa. Ärenden som gäller omhändertagande av barn samt vård av barn utom hemmet bereds av den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter i samarbete med en annan socialarbetare eller någon annan anställd som är förtrogen med barnskydd (BSL 41 ). Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter styr arbetet och ansvarar för helheten samt för att barnet och familjen får tillräcklig handledning och tillräckligt stöd under processen. Som stöd för beredningsarbetet bör det finnas tillgång till juridisk expertis och annan expertis som behövs vid genomförandet av barnskydd. En socialarbetare har rätt att få sådana utlåtanden från andra myndigheter som behövs vid beredning och avgörande av ärenden som gäller omhändertagande samt vid ordnande av vård utom hemmet (KlientL 20 ). De berörda parterna ska höras och barnets egen åsikt utredas i enlighet med 42 i barnskyddslagen. Barnet och föräldrarna ska informeras om på vilket sätt omhändertagandet inverkar på vårdnaden av det omhändertagna barnet. Då ett barn omhändertas inom barnskyddet ska dessutom föräldrarna erbjudas möjlighet till stöd till exempel genom krisarbete, där man enligt föräldrarnas behov går igenom frågor och känslor som väcks i och med omhändertagandet och placeringen. 43
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 7.5.2 Beslut om omhändertagande Ett beslut om omhändertagande och därtill ansluten vård utom hemmet fattas av den tjänsteinnehavare som anges i 13 2 och 3 mom. i barnskyddslagen, efter att den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter har berett ärendet, om vårdnadshavaren eller ett barn som fyllt 12 år inte motsätter sig omhändertagandet och den därtill anslutna placeringen i vård utom hemmet. Om barnets vårdnadshavare eller ett barn som fyllt 12 år motsätter sig omhändertagandet eller den därtill anslutna placeringen i vård utom hemmet, avgörs ärendet av förvaltningsdomstolen på ansökan av den tjänsteinnehavare som anges i 13 2 och 3 mom. i barnskyddslagen efter att den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter har berett ärendet. Under den tid omhändertagandet eller den brådskande placeringen varar fattas beslut om ändring av platsen för vård utom hemmet av den tjänsteinnehavare som anges i 13 2 och 3 mom. i barnskyddslagen efter att den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter har berett ärendet (BSL 43 ). Av beslutet om omhändertagande och ansökan till förvaltningsdomstolen ska framgå alla de omständigheter som förutsätter att barnet omhändertas och placeras i vård utom hemmet. I beslutet och ansökan ska det specificeras vilka brister i omsorgen som orsakar allvarlig fara för barnets hälsa eller utveckling utredas hur dessa brister har orsakats, hur man försökt undanröja eller förebygga dem samt vad dessa brister innebär för barnets hälsa eller utveckling ges en beskrivning av förhållandena i hemmet och barnets uppväxtförhållanden och hur dessa omständigheter påverkar barnets hälsa eller utveckling samt vilken allvarlig fara de innebär för barnets hälsa eller utveckling utredas vilka barnets symptom är samt orsakssambandet mellan dessa symptom eller barnets beteende och brister i omsorgen eller bristfälliga uppväxtförhållanden beskrivas på vilket sätt omhändertagandet och den därtill anslutna placeringen i vård utom hemmet motsvarar barnets behov av stöd och erbjuder ett bättre alternativ än att barnet stannar hemma samt på vilket sätt detta är förenligt med barnets bästa övervägas om man inom vården utom hemmet har bättre möjligheter att sörja för barnets vård och omsorg, ordna övervakning och gränser, säkerställa en trygg uppväxtmiljö, trygga skolgången, erbjuda barnet större förståelse och ömhet, trygga barnets fysiska integritet, träna barnet till självständighet eller göra slut på barnets skadliga livsstil. Om grunden för omhändertagandet är barnets eget beteende, ska dessa omständigheter specificeras i beslutet. Det ska också beskrivas hur omständigheterna äventyrar barnets hälsa eller utveckling samt på vilket sätt man har försökt påverka barnets beteende, vilka metoder som använts och vilka resultat man eventuellt uppnått i ärendet. (RP 252/2006 s. 163 164) 44
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013-2014 7.5.3 Brådskande placering Om ett barn som av skäl som nämns i 40 i barnskyddslagen befinner sig i omedelbar fara eller annars är i behov av brådskande placering, kan barnet i brådskande ordning placeras i familjevård eller anstaltsvård, eller så kan den vård och omsorg barnet behöver ordnas på annat sätt. Barnet kan till exempel tillfälligt placeras hos en nära släkting, om detta är förenligt med barnets bästa. Alternativt kan barnet placeras hos en anstalt eller någon annan verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården. (BSL 38 ) Behovet av brådskande placering kan uppstå av många orsaker. Placering av ett barn ska alltid i mån av möjlighet beredas i samråd med familjen. Innan beslut om brådskande placering fattas ska barnet, barnets föräldrar, vårdnadshavare och andra personer som vid den aktuella tidpunkten svarar för barnets vård och fostran ges tillfälle att framföra sin åsikt och uppfattning i ärendet. Med beaktande av beslutets brådskande natur är det inte fråga om ett sådant hörande av ovan nämnda personer som avses i förvaltningslagen. I samband med detta ska det också bedömas huruvida placeringen sker mot barnets vilja eller om barnet kan placeras som stödåtgärd inom öppenvården. De berörda parternas åsikt och uppfattning om var barnet ska placeras ska också utredas. Utredningen behöver inte göras om den skulle medföra ett sådant dröjsmål i behandlingen av ärendet som orsakar men för barnets hälsa, utveckling och säkerhet eller om den skulle äventyra beslutsfattandet. (BSL 39 ) Beslut om brådskande placering, samt om när denna ska inledas och upphöra, fattas av en socialarbetare enligt lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården som förordnats av det organ som ansvarar för socialvården. Beslutet ska fattas skriftligen, och trots beslutets brådskande natur ska det också motiveras. I situationer där ett beslut om omhändertagande måste fattas snabbt kan man naturligtvis inte kräva en lika grundlig motivering för den aktuella misstanken som i andra situationer utan att de mål som ligger bakom det brådskande beslutet går om intet. Tillförlitliga, konkreta bevis som stöder misstanken ska dock alltid givetvis anges. Den brådskande placeringen ska vara nödvändig i det avseendet att myndigheten inte kan sörja för barnets välfärd på något annat sätt. Beslut om brådskande placering kan överklagas hos förvaltningsdomstol. När brådskande placering tillgrips är det alltid fråga om en exceptionell situation och ett starkt ingripande i självbestämmanderätten. Brådskande placering får inte användas av orsaker som beror på servicesystemet och utgör inte en metod för beredning av omhändertagande. Ett behov av brådskande placering kan uppstå till exempel i sådana fall där förhållandena i hemmet eller brister i omsorgen om barnet utgör ett direkt hot mot barnets hälsa eller utveckling eller i situationer där barnets vårdnadshavare tillfälligt inte förmår sköta barnet. Det kan handla om att föräldrarna inte kan ta hand om sitt barn på grund av att de är i berusat tillstånd eller har drabbats av ett akut mentalt problem. Ett annat typiskt fall är att barnet med fog misstänks ha blivit föremål för misshandel och föräldrarna inte går med på att nödvändiga undersökningar görs för att utreda hur det ligger till, eller att föräldrarna drabbats av en olycka eller sjukdom. I vissa fall kan en brådskande placering grunda sig på sådant framkallande av fara eller sådan misshandel att barnets liv eller hälsa är i omedelbar fara. Ett 45
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 barn eller en ung person kan också genom sitt eget beteende orsaka ett behov av brådskande placering, till exempel genom att bete sig självdestruktivt, använda rusmedel eller begå brott. (RP 252/2006 rd, 159) 7.5.4 Vård utom hemmet Vid valet av plats för vård utom hemmet ska särskild uppmärksamhet fästas vid grunderna för omhändertagandet och barnets behov, upprätthållandet av barnets syskonförhållanden och andra nära mänskliga relationer samt kontinuiteten i vården. Dessutom bör man i mån av möjlighet också ta hänsyn till barnets språkliga, kulturella och religiösa bakgrund. Utgångspunkten är alltid att det i samarbete med föräldrarna och barnet hittas en form av vård utom hemmet och stödåtgärder som på ett optimalt sätt tryggar barnets behov av vård och omsorg och som möjliggör att man genom samarbete uppnår den bästa helheten för barnets uppväxt och utveckling. (BSL 50, RP 331/2010 rd, 12) För att valet av plats för vård utom hemmet ska ske lagenligt förutsätts att man utifrån uppgifterna i klientplanen innan beslutet om placering fattas bedömer att platsen för vård utom hemmet och de stödtjänster som erbjuds i anslutning till denna samt den undervisning och annan service som ordnas på placeringsorten motsvarar barnets behov. Kommunen har en särskild skyldighet att stöda vården av barn som vårdas utom hemmet. Kvaliteten i vård utom hemmet mäts enligt följande kriterier: vårdplatsens varaktighet och läge på skäligt avstånd från hemmet hörandet av barnet och familjen vid valet av vårdplatsen upprätthållandet av kontakten mellan familjemedlemmarna tillhandahållandet av familjevård för alla som behöver det barnets tillgång till ändamålsenliga tjänster tillräcklig och ändamålsenlig övervakning av vården utom hemmet Sedan 1.1.2012 ska vård utom hemmet i första hand ordnas i form av familjevård (BSL 50 ). Vård utom hemmet kan ordnas som anstaltsvård endast i det fall att det är omöjligt att ordna vården på ett sätt som är förenligt med barnets bästa med hjälp av tillräckliga stödåtgärder i familjevård eller någon annanstans. I den bedömning av familjevårdens lämplighet som görs innan beslutet om barnets placering fattas ska hänsyn tas till helheten av den vård som familjevårdaren ger och de nödvändiga stödåtgärderna samt tillgången till dessa. Barnets bästa och dess individuella behov ska alltid beaktas som avgörande faktorer vid valet av plats för vård utom hemmet. Om familjevården och stödåtgärderna som helhet inte kan trygga en vård utom hemmet som är förenlig med barnets bästa och behov, ska vården utom hemmet genomföras som anstaltsvård. De stödåtgärder som tillhandahålls barnet och familjen under vård utom hemmet kan motsvara de stödåtgärder som ordnas i enlighet med 7 kapitlet i barnskyddslagen under öppenvård. Familjevårdarlagen innehåller bestämmelser om stödåtgärder som tillhandahålls familjevårdare. Även sådana barn som placeras i anstaltsvård och deras familjer ska tryggas de stödtjänster som de behöver under vården utom hemmet (ShUB 22/2010 rd, 4). 46 Om det vid placeringen av ett barn är uppenbart att det i framtiden kan uppstå situationer som kräver vidtagande av sådana begränsningsåtgärder som anges i 11 kapitlet i barnskyddslagen är det inte förenligt med barnets bästa att han el-
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013-2014 ler hon placeras på en sådan plats för vård utom hemmet där det inte är tillåtet enligt lag att vidta begränsningsåtgärder. (Se även det riksomfattande tillsynsprogrammet Vård och omsorg dygnet runt inom barnskyddet) I det riksomfattande tillsynsprogrammet för vård och omsorg dygnet runt inom barnskyddet 2012-2014 fastställs riktlinjer för bedömningen av vårdens ändamålsenlighet i vård utom hemmet inom barnskyddet och för övervakningen av denna. 7.5.5 Barn som placerats i enskilt hem Beträffande barn som något annat än det organ som ansvarar för socialvården varaktigt placerat i enskilt hem ska anmälan utan dröjsmål göras till det organ som ansvarar för socialvården (BSL 81 ). Såväl barnets vårdnadshavare som den i vars vård barnet placerats är skyldig att göra en sådan anmälan. Efter att det organ som ansvarar för socialvården har fått anmälan ska det utreda om det enskilda hemmet till sina förhållanden är lämpligt för barnets vård och fostran samt om den som tagit barnet till sig förmår ta hand om det och om placeringen motsvarar barnets bästa. Samtidigt ska behovet av barnskydd och relaterade stödåtgärder bedömas. Beslut ska fattas om godkännandet av placeringen. Det organ som ansvarar för socialvården ska för den som tagit emot barnet för vård klarlägga vilka rättigheter och skyldigheter denne har samt vid behov stödja vårdaren genom att ordna stödåtgärder enligt 7 kapitlet i barnskyddslagen (se Öppenvård) i syfte att främja barnets vård och fostran. Om det enskilda hemmet eller den vård och fostran som ges där konstateras vara olämplig eller bristfällig, ska det organ som ansvarar för socialvården försöka rätta till saken. Om detta inte lyckas kan organet förbjuda att barnet hålls i detta hem. Organet ska då sörja för att barnets vård och fostran ordnas enligt barnets bästa och behov. En person som till följd av en kartläggning av barnets närståendenätverk enligt 32 i barnskyddslagen har anförtrotts vårdnaden om ett barn vid sidan av eller i stället för barnets föräldrar genom domstolsbeslut (i enlighet med 9 i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983)) och i vars hem barnet bor ska vid behov uppfylla de villkor för vård och fostran av barn som anges i 4 1 och 2 mom. i familjevårdarlagen (312/1992) (se Villkor för och beredning av omhändertagande). 7.5.6 Ändring av platsen för vård utom hemmet Barnet kan bli tvunget att flytta till en annan plats för vård utom hemmet, om förhållanden som inte motsvarar barnets bästa uppdagas. Barnets förhållanden kan förändras under placeringen i vård utom hemmet så att en vårdplats som tidigare motsvarat barnets behov inte längre gör det och således inte längre är lämplig för barnet. Platsen för vård utom hemmet kan ändras och barnets vistelseort fastställas antingen genom ett tjänsteinnehavarbeslut om ändring av platsen för vård utom hemmet eller genom ett interimistiskt förordnande av förvaltningsdomstolen beroende på om beslutanderätten i ärendet ligger hos kommunen eller domstolen. Om det är kommunen som får besluta om ändring av platsen för barnets vård utom hemmet fattas beslutet alltid av den ledande tjänsteinnehavare för social- 47
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 vården som anges i kommunens instruktion eller av en annan tjänsteinnehavare som förordnats av den ledande tjänsteinnehavaren efter att den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter har berett ärendet. Innan ändringsbeslutet om vård utom hemmet fattas ska barnet och de berörda parterna höras i enlighet med förvaltningslagen. Beslutet är överklagbart. Upprepade omplaceringar kan skada barnets utveckling allvarligt och skapa rotlöshet och otrygghet. Det är förbjudet att flytta ett barn från en placeringsplats till en annan till exempel av ekonomiska skäl, eftersom alla ändringar i vård utom hemmet ska utgå från barnets bästa. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid valet av plats för barnets vård utom hemmet så att barnet säkert placeras på en plats som motsvarar hans eller hennes behov och där barnets individuella behov beaktas. 7.6 Avslutande av omhändertagande samt eftervård Omhändertagande och vård utom hemmet ska avslutas stegvis i samarbete med klienterna, vårdplatsen och de anställda som ansvarar för eftervården. Omhändertagande gäller tills vidare och upphör senast när barnet fyller 18 år. Omhändertagandet ska avslutas då sådana grunder för omhändertagande som anges i 40 i barnskyddslagen inte längre föreligger, med beaktande också av de villkor för åtgärdsalternativ som nämns i 4. Den ledande tjänsteinnehavaren fattar beslut om att omhändertagandet avslutas efter att den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter har berett ärendet. (BSL 47 ) Även om förutsättningar för omhändertagande inte längre finns får omhändertagandet inte avslutas, om detta strider mot barnets bästa. Bland annat dessa bedömningskriterier ska beaktas: barnets åsikt, den tid vården utom hemmet varat, hur fästa barnet och den som vårdar honom eller henne utom hemmet är vid varandra, samt umgänget mellan barnet och hans eller hennes föräldrar. (BSL 47 ) 7.6.1 Eftervård Efter att vård utom hemmet har avslutats ska det organ om ansvarar för socialvården ordna eftervård för barnet eller den unga personen. Eftervård ska också ordnas efter att en placering som stödåtgärd inom öppenvården har avslutats, om placeringen varat minst ett halvt år utan avbrott och berört enbart barnet. Eftervård kan efter övervägande också ordnas för andra ungdomar som varit klienter inom barnskyddet. Skyldigheten att ordna eftervård upphör senast när den unga personen fyller 21 år. Eftervård ska ordnas för barn och unga i alla åldrar med beaktande av klientplanen. Kommunen ska ordna eftervård genom att stödja barnet eller den unga personen samt föräldrarna, vårdnadshavarna och den som svarar för barnets eller den unga personens vård och fostran. (BSL 76 ) 48
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013-2014 En enhetlig kvalitet i fråga om bedömningen av stödåtgärder inom eftervården ska säkerställas genom fortbildning, enhetliga dokumentförfaranden och instruktioner. I det riksomfattande tillsynsprogrammet för vård och omsorg dygnet runt inom barnskyddet 2012 2014 fastställs tillsynsriktlinjer för eftervård och åtgärder som stöder barnets självständighet. Tillsynen riktar sig mot Bedömning av behovet av omhändertagande Beredning för omhändertagande Brådskande placering Ordnande av placering Ändring av platsen för vård utom hemmet Stöd till det placerade barnets föräldrar Eftervård Vård och omsorg dygnet runt inom barnskyddet Kravnivå Djup förtrogenhet med barnets behov och uppväxtförhållanden. Noggrann bedömning av föräldrarnas förmåga att uppfylla barnets utvecklings- och hälsomässiga behov och de villkor som ställs för att kunna trygga dessa utan omhändertagande Ärendet bereds av minst två socialarbetare inom barnskyddet. Lämpligheten av förordnandet om barnets vårdnad och boende har bedömts. De berörda parterna har hörts och barnets egen åsikt har utretts. Lagenligt beslut Valet av plats för vård utom hemmet motsvarar barnets bästa och grundar sig på klientplanen. I valet av plats för vård utom hemmet har man beaktat barnets och föräldrarnas åsikt samt möjligheten att upprätthålla kontakten mellan dessa. Familjevårdens prioritet och möjligheten till placering hos släktingar har beaktats. Motsvarar barnets bästa och grundar sig på klientplanen. I valet av plats för vård utom hemmet har man beaktat barnets och föräldrarnas åsikt samt möjligheten att upprätthålla kontakten mellan dessa. De berörda parterna har hörts och barnets egen åsikt har utretts. Möjlighet till krisstöd. Vid behov har en separat klientplan för stöd i föräldraskapet utarbetats. Kommunen har särskilda anvisningar för bedömningen av stödåtgärder inom eftervården. Se tillsynsprogrammet i fråga 49
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 7.7 Tillgodoseende av brådskande barnskyddsbehov och socialjouren Socialjouren baserar sig på bestämmelsen om oundgänglig försörjning och omsorg i 19 i grundlagen. Den förutsätter att kommunerna ska ha beredskap att tillgodose behov av brådskande hjälp. Enligt 40 i socialvårdslagen ska behovet av socialservice i brådskande fall bedömas utan dröjsmål. Kommunen ska se till att barn- och familjeinriktat barnskydd ordnas i tillräcklig utsträckning vid de tider på dygnet det behövs (BSL 11 ). I praktiken innebär bestämmelsen att särskilda socialjoursenheter som betjänar dygnet runt ska grundas, varvid tillgången till barnskydd kan garanteras vid alla tider under dygnet. En tryggad tillgång till brådskande socialservice kan i vissa fall förutsätta samarbete mellan kommuner och olika myndigheter på regional eller lokal nivå. Om socialjouren ordnas i samarbete mellan kommuner eller andra myndigheter eller som en köpt tjänst ska parterna ingå ett avtal om arrangemanget, där tjänsteinnehavarnas befogenheter anges. Ordnande av brådskande socialservice kan innefatta utövande av offentlig makt (till exempel brådskande placering inom barnskyddet), vilket inte kan utlokaliseras till en producent av privat socialservice. Offentlig makt kan endast utövas av tjänsteinnehavare. Det betyder att det måste finnas tjänsteinnehavare med socialarbetarbehörighet på socialjoursenheterna under de veckodagar och tider på dygnet då de övriga verksamhetsställena som ansvarar för socialvården har stängt. Tillsynen riktar sig mot Kravnivå Brådskande barnskyddstjänster Akuta behov av barnskydd tillgodoses dygnet runt. Personalen består av tjänsteinnehavare med socialarbetarbehörighet enligt 3 i behörighetslagen. 50
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013-2014 8 Övervakning av dokumenteringen och dokumenthanteringen 8.1 Register och registrering 8.1.1 Register Inom barnskyddet bildas register som ska användas enligt sina syften för uppföljning av barnskyddsbehovet, organisering av tjänster och stödåtgärder samt i tillsynssyfte. Detta förutsätter att informationen i registren analyseras så att servicebehoven och de faktorer som leder till behov av barnskydd utreds. Kommunen ska ha en klar praxis för utredning av det servicebehov som framgår av registren (t.ex. en ansvarsperson). Registren får enligt 9 i personuppgiftslagen inte innehålla föråldrade eller felaktiga uppgifter. Det organ som ansvarar för socialvården ska föra register över barnskyddsanmälningar och begäran om bedömning av barnskyddsbehovet samt över deras innehåll (BSL 25 b ). Registret över barnskyddsanmälningar omfattar de uppgifter som ingår i barnskyddsanmälningarna samt uppgifter om utredningar och åtgärder som har vidtagits på basis av anmälningarna. Även sådana barnskyddsanmälningar som visat sig vara obefogade lagras i registret över barnskyddsanmälningar. Dessa anmälningar ska finnas till förfogande vid behov och kan vara av betydelse om en ny anmälan inkommer om samma barn eller om ett barnskyddsärende inleds på annat sätt. (Räty 2010, 251) Klientuppgifter införs i barnskyddets klientregister från och med det att klientrelationen inleds. I de situationer då en anmälan inte leder till en klientrelation inom barnskyddet sparas uppgifterna endast i registret för anmälningar och barnet syns då inte som klient i barnskyddets klientregister. Om en klientrelation inom barnskyddet inleds ska uppgifterna i registret över barnskyddsanmälningar däremot antecknas också i barnets klienthandlingar, dvs. i barnskyddets klientregister enligt personuppgiftslagen. (Dataombudsmannens ställningstagande 11.4.2007, Dnr 567/41/2007) Om ett barn har placerats inom någon annan kommun än den som gjort placeringen ska placerarkommunen informera placeringskommunen om barnets placering (BSL 78 ). Det organ som ansvarar för socialvården i placeringskommunen ska föra register över barn som placerats inom dess område för att tjänsterna och stödåtgärderna ska kunna ordnas och övervakningen av platsen för vård utom hemmet kunna genomföras. Det organ som ansvarar för socialvården ska föra register över barn som placerats i enskilt hem i kommunen (BSL 81 ). Även registret över barn som placerats i enskilt hem ska användas så att barnen och de personer som tar hand om dem i tillräcklig grad kan erbjudas det stöd de behöver. 8.1.2 Registrering Sedan ett barnskyddsärende blivit anhängigt ska anställda inom barnskyddet i de handlingar som rör barnet eller den unga personen anteckna alla 51
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 uppgifter som påverkar ordnandet av de barnskyddsåtgärder som barnet eller den unga personen behöver samt de uppgifter som behövs för att åtgärderna ska kunna planeras, vidtas och följas upp (BSL 33 ). I synnerhet med avseende på barnets och familjens rättsskydd bör tidpunkten för när klientrelationen inletts och alla åtgärder som vidtagits därefter noggrant antecknas för att man senare ska kunna få information om dem i olika sammanhang och åtgärdernas ändamålsenlighet ska kunna bedömas även i efterskott, till exempel i samband med sökande av ändring (RP 252/2006 rd, 152). Registreringsskyldigheten gäller under hela klientrelationen inom barnskyddet. Registreringen strukturerar barnskyddsarbetet och främjar arbetets kontinuitet när det sker ändringar i personalen. När kommunen köper tjänster enligt barnskyddslagen av en serviceproducent inom den privata sektorn måste man komma ihåg att alla handlingar som sammanställts i ärendet i fråga är myndighetshandlingar (Räty 2010, 139). Av anteckningarna i klienthandlingarna ska framgå hur olika aspekter har bedömts, och slutsatserna ska basera sig på de fakta som anges i handlingarna. En del av de barnskyddsrelaterade klagomål som lämnats till regionförvaltningsverken gäller klienthandlingar och beslut, som inte innehåller en tillräcklig motivering till varför vissa åtgärder vidtagits eller inte vidtagits. Arbetsgivaren ska se till att de anställda har tillräckligt med tid att sköta dokumenteringen av barnskyddsarbetet. Uppgifterna i det register som först i klientarbetet inom barnskyddet ska vara aktuella och tillräckliga. Uppgifterna ska registreras utan dröjsmål, dock senast inom två veckor från mötet, diskussionen eller någon annan form av kommunikation. Ett annat sätt att säkerställa registreringens kvalitet är att tillämpa gemensamma dokumenteringsanvisningar och förfaranden inom arbetsgemenskapen. Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) innehåller bestämmelser om hemlighållande och utlämnande av dokument. Också offentlighetslagen (621/1999) och personuppgiftslagen (523/1999) tillämpas på barnskyddshandlingarna. Dokumenthanteringen och dokumenteringen inom socialvården beskrivs också i den allmänna delen av det riksomfattande tillsynsprogrammet Principer för tillsynen av socialvården 2012 2014. Tillsynen riktar sig mot Utredningen av servicebehovet utifrån de register som förs enligt barnskyddslagen Barnskyddets klientregister Registret över barnskyddsanmälningar Kravnivå En klar praxis för utredning av det servicebehov som framgår av registren (t.ex. en ansvarsperson). Registren är uppdaterade och erforderliga registerbeskrivningar har upprättats (9, 10 i personuppgiftslagen) Registret över barn som en annan kommun placerat inom kommunen eller barn som placerats i enskilt hem 52
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013-2014 Registrering Det finns anvisningar om registreringen av uppgifter och arbetstid har reserverats för detta Uppgifterna registreras senast inom två veckor från händelsen i fråga 53
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 9 Tillsyn över personalen och personaldimensioneringen 9.1 Personalens storlek och omsättning En tillräckligt stor, kompetent och engagerad personal är en förutsättning för ett lagenligt och högklassigt barnskyddsarbete. För att socialvårdstjänsternas kvalitet ska kunna garanteras är det viktigt att uppgifterna sköts av personer som uppfyller behörighetskraven och med kontinuitet som ledstjärna. När det gäller individuellt barnskyddsarbete är det bästa sättet att förbättra klienternas ställning inom barnskyddet att stärka specialkompetensen hos den personal som arbetar med dem och att säkerställa tillräckliga personalresurser. Enligt 7 i familjevårdarlagen ska den kommun eller samkommun som ansvarar för ordnandet av familjevården också se till att familjevårdaren får den förberedelse, arbetshandledning och utbildning som behövs. Barnskyddslagen innehåller bestämmelser om personaldimensionering och antalet klienter endast i fråga om vård utom hemmet. Riktlinjer om tillsynen av personaldimensioneringen inom vården utom hemmet finns i tillsynsprogrammet för vård och omsorg dygnet runt inom barnskyddet. Kommunen ska se till att barnet och familjen får det stöd de behöver. En tillräckligt stor personal är en förutsättning för att de lagenliga förpliktelserna ska uppfyllas. I utkasten till kvalitetsrekommendationer för barnskyddet föreslogs att en socialarbetare kan ansvara för högst 35 barn, om han eller hon arbetar tillsammans med till exempel en socialhandledare. I övriga fall föreslogs att maximiantalet klienter ska vara 20 barn. Enligt Fackorganisationen för högutbildade inom socialbranschen Talentia är 40 barn/socialarbetare ett lämpligt antal. Tillsynsmyndigheten anser att det bör övervägas huruvida de eventuella officiella rekommendationerna om personaldimensioneringen är tillräckliga eller om graden av engagemang bör höjas. Personalens storlek beror också på de anställdas befattningsbeskrivningar, hur tjänsterna produceras samt klienternas varierande behov, samarbetsnätverkets omfattning och de andra anställda som är insatta i barnskyddsfrågor samt deras arbetsinsats. Många barnskyddsärenden bereds i regel av två anställda, varvid den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter arbetar med en annan anställd som är förtrogen med barnskyddet. 9.2 Personalens behörighet Enligt 13 i barnskyddslagen ska det i kommunen finnas en tjänsteinnehavare som beslutar om barnskyddsåtgärder. Han eller hon ska ha behörighet som socialarbetare enligt 3 i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (272/2005). I ärenden som gäller brådskande placeringar och avslutande av brådskande placeringar utövas beslutanderätten av den tjänsteinnehavare som beslutar om barnskyddsåtgärder. 54
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013-2014 Den ledande tjänsteinnehavaren inom socialvården i kommunen ska ha den behörighet som avses i 10 1 mom. i behörighetslagen. Den ledande tjänsteinnehavaren, eller en annan tjänsteinnehavare som förordnats av denna och som har den behörighet som avses i 10 1 eller 2 mom. eller 3 i den nämnda lagen, ska fatta beslut i ärenden som gäller förlängning av en brådskande placering, omhändertagande, ändringar av platsen för vård utom hemmet och avslutande av omhändertaganden. Den ledande tjänsteinnehavaren eller en annan tjänsteinnehavare som denna har förordnat gör även ansökningar som gäller undersökning av barn enligt 28 i barnskyddslagen samt omhändertagande och därtill ansluten vård utom hemmet enligt 43 3 mom. i den nämnda lagen. (BSL 13 ) Socialarbetarna ansvarar för barnskyddsprocessen, och deras arbete handlar ofta om att utöva offentlig makt med vilken man även i betydande grad kan ingripa i individens rättigheter och intressen. För ett barn som är klient inom barnskyddet ska utses en socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter. Denna socialarbetare ska ha yrkesmässig behörighet som socialarbetare enligt 3 i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården. (BSL 13 ) I lagen finns en bestämmelse som möjliggör en tillfällig avvikelse från behörighetsvillkoren. Om det för en uppgift som yrkesutbildad personal inom socialvården inte är möjligt att få en person med föreskriven behörighet, kan för uppgiften för högst ett år anställas en person som på grundval av fullgjorda studier har tillräckliga förutsättningar att sköta uppgiften (12 i behörighetslagen (272/2005)). En person om tidigare skött uppgiften kan omväljas att sköta uppgiften i högst ett år, om det inte finns någon person som uppfyller ansökningskraven att anställa för uppgiften. Rätten att avvika från behörighetskraven gäller inte uppgifter där socialarbetaren enligt 12 2 mom. i socialvårdslagen har rätt att i brådskande fall besluta om vård oberoende av klientens vilja och därtill anslutna åtgärder. (12 i behörighetslagen) Detta gäller till exempel brådskande placeringar enligt barnskyddslagen. I sådana situationer ska besluten alltid fattas av en person som uppfyller behörighetsvillkoren. En förutsättning för att en person tillfälligt ska kunna anställas som socialarbetare är åtminstone att personen i fråga håller på att utbilda sig inom det sociala området och att utbildningen ger tillräckliga förutsättningar att sköta uppgiften. Tillsynsmyndigheten anser att en person som tillfälligt anställs som socialarbetare ska ha avlagt åtminstone ämnesstudier i socialt arbete samt en handledd praktikperiod. Studerande som avlägger sina praktikperioder inom det sociala området får inte användas för att ersätta en arbetsinsats som utförs av egentliga anställda. Det är viktigt att alla tjänsteinnehavare inskolas omsorgsfullt i sina arbetsuppgifter och tjänstemannaförpliktelser. Särskilt viktigt är det att ordna tillräckligt stöd och tillräcklig handledning för en ny anställd i sådana situationer där personen i fråga inte uppfyller de behörighetskrav som förutsätts för uppgiften. (Behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården inom den statliga, kommunala och privata sektorn, 2007, s. 35.) I barnskyddslagen fastställs dels vilka uppgifter som hör till en socialarbetare, och dels vilka uppgifter som kan skötas av en socialarbetare eller nå- 55
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 gon annan anställd inom barnskyddet. Personalen inom barnskyddet består av bland annat socialhandledare, familjearbetare, närvårdare, hemservicepersonal och skolkuratorer. Behörighetskravet för socialhandledaruppgifter är för uppgiften lämplig yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsovården med inriktning på det sociala området. Socialhandledare har ingen beslutanderätt enligt barnskyddslagen, utan deras arbete går ut på att ge klienten handledning, råd och stöd. De kan också arbeta i par med en socialarbetare. Skyldigheten att ordna kompletterande utbildning inom socialvården (Rekommendation om kompletterande utbildning inom socialvården, Socialoch hälsovårdsministeriets publikationer 2006:6) innebär att kommunerna ska se till att deras personal årligen i tillräcklig grad deltar i kompletterande utbildning. Den kompletterande utbildningen ska vara planmässig och ha en nära koppling till utvecklingen av praxisen och servicesystemen inom social- och hälsoväsendet samt till de strategiska utvecklingsmålen på lokal, regional och nationell nivå. Kommunerna bestämmer själva hur utbildningen ska ordnas och genomföras. Enligt lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn (504/2002) är arbetsgivaren skyldig att kräva att en person som ska arbeta med barn visar upp ett straffregisterutdrag som inte får vara äldre än sex månader. Lagen tillämpas i situationer där en persons arbetseller praktikförhållande under ett år överstiger sammanlagt tre månader. Tillsynen riktar sig mot Den ledande tjänsteinnehavaren inom socialvården i kommunen Tjänsteinnehavare som beslutar om barnskyddsåtgärder Socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter Kravnivå Behörighet enligt 10 1 mom. i behörighetslagen Socialarbetarbehörighet enligt 3 i behörighetslagen Socialarbetarbehörighet enligt 3 i behörighetslagen Socialhandledare Lämplig YH-examen inom social- och hälsovården Kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn Rekrytering Den brottsliga bakgrunden hos personer som arbetat i minst 3 månader under året har kontrollerats Kommunen har en verksamhetsmodell för rekrytering av personal som uppfyller behörighetskraven 9.3 Tryggande av multiprofessionell sakkunskap Utöver socialarbete behövs också sakkunskap inom andra professioner i barnskyddsarbetet. I barnskyddsärenden är det viktigt att socialarbetaren snabbt får alla nödvändiga konsultationer, bedömningar och utlåtanden från samarbetspartnerna. Genom 14 i barnskyddslagen har man strävat efter att säkerställa tillgången till nödvändig experthjälp och samarbetet mellan myndigheterna. Kommunen ska se till att den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter har tillgång till sakkunskap om barns uppväxt 56
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013-2014 och utveckling, hälsovård, juridisk expertis samt annan expertis som behövs i barnskyddet. Kommunen eller flera kommuner tillsammans ska tillsätta en expertgrupp, som består av representanter för social- och hälsovården, experter i fråga om barns uppväxt och utveckling samt annan expertis som behövs i barnskyddsarbetet (BSL 14 ). Expertgruppen biträder socialarbetaren i beredningen av ärenden som gäller omhändertagande av barn samt vård utom hemmet och vid genomförandet av barnskyddet i övrigt. Dessutom ger den yttranden till stöd för beslutsfattande som gäller barnskyddsåtgärder. (BSL 14 ) Beslutet om anlitande av expertgruppens sakkunskap fattas av den tjänsteinnehavare som bereder ärendet eller som har rätt att fatta beslut Socialarbetaren är inte skyldig att anlita expertgruppen. Socialarbetare och andra tjänsteinnehavare som har rätt att fatta beslut har självständig beslutanderätt och är således inte bunden vid expertgruppens ställningstaganden när det gäller att avgöra ett ärende. Ett beslut får inte heller grunda sig enbart på ett yttrande eller annat ställningstagande av expertgruppen. Tillsynen riktar sig mot Expertgruppen för barnskyddet Kravnivå En expertgrupp har tillsatts. Representerar den breda sakkunskap som behövs i barnskyddsarbetet. Sammanträder regelbundet och vid behov. 57
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 1 Tillsynsprogrammet som handbok för tillsynen av barnskyddstjänster 1.1 Informationsstyrning Tillsynsprogrammet publiceras på Valviras och regionförvaltningsverkens webbplatser. Meddelanden om dess färdigställande sammanställs för kommunerna och medierna. Valvira och regionförvaltningsverken ordnar under år 2013 separata tillfällen för förankring av tillsynsprogrammet på det sätt som anges i ämbetsverkens utbildningsprogram. Tillsynsprogrammet presenteras under evenemanget TERVE SOS 2013, på Kommunmarknaden samt under andra utbildningsevenemang och arbetsmöten. De riktlinjer som har angetts i tillsynsprogrammet beaktas i all styrning av tillsynsobjekten. 1.2 Reaktiv tillsyn När regionförvaltningsverken och Valvira inleder tillsyn och begär utredningar utifrån klagomål, anmälningar och andra initiativ används i tillämpliga delar inspektionsblanketten i tillsynsprogrammet som grundläggande handling. Blanketten används både i samband med inspektionsbesök och i den dokumentbaserade tillsynen. I de fall där man meddelar om inspektionsbesöket på förhand sänds blanketten till den kommun som ska inspekteras, där den fylls i och returneras före inspektionsbesöket. På så sätt känner kommunen redan på förhand till vad man fäster särskild uppmärksamhet vid inom tillsynen. Utifrån den blankett man har fyllt i vid kommunen får tillsynsmyndigheten redan på förhand en uppfattning om situationen i kommunen och kan bedöma vilka omständigheter man eventuellt bör sätta sig in i närmare vid inspektionen och vilka man kan behandla ytligare. En bedömningsskala tas i provanvändning i inspektionsblanketten. Utöver den skriftliga bedömningen antecknar tillsynsmyndigheten i punkten i fråga något av följande alternativ: 3 = Uppfyller kraven 2 = Lindriga brister 1 = Allvarliga brister 0 = Uppfyller inte alls kraven Inspektionsblanketten och bedömningsskalans användning och användbarhet bedöms bland annat genom benchmarking av tillsynen över barnskyddet. (Se kapitel 2.3.) Principiella frågor som eventuellt framkommer när regionförvaltningsverken utövar tillsynen och frågor som kräver att man drar upp riktlinjer för tillsynen behandlas i regionförvaltningsverkens och Valviras samarbetsgrupper, så att man kan säkerställa att tillsynen är enhetlig. Vid Valvira iakttas den gällande arbetsfördelningen i verkställandet av tillsynsprogrammet. 58
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013-2014 2 Riktad specialtillsyn 2.1 Tillsyn över tidsfristerna inom barnskyddet I barnskyddslagen fastställs juridiskt bindande och ovillkorliga tidsfrister. Ett ärende inom barnskyddet har ofta stor betydelse för den berörda personens vardagliga liv och ett direkt samband med de grundläggande fri- och rättigheterna. Syftet med att i lagstiftningen ange en tidsfrist inom vilken ärenden ska handläggas är att säkerställa att ärendena handläggs inom en skälig tid och att handläggningsskyldigheten fullgörs till alla delar. Det hör undantagslöst till klienternas rättsskydd och barns rätt till särskilt skydd att varje inledande av ett barnskyddsärende enligt 26 i barnskyddslagen (barnskyddsanmälningar, begäran om utredning av barnskyddsbehov eller annan inkommen information om barn som kan vara i behov av barnskydd) och utredningar av barnskyddsbehovet enligt 27 i barnskyddslagen handläggs lagenligt och att tidsfristerna iakttas. Biträdande justitiekanslern undersökte i slutet av 2010 på eget initiativ hur väl tidsfristerna i fråga om utkomststöd och barnskydd iakttas och tillsynen av dessa övervakas i kommunerna. I sitt svar till biträdande justitiekanslern har Social- och hälsovårdsministeriet konstaterat att Institutet för hälsa och välfärd (THL) bereder ett regelbundet nationellt system för uppföljningen av de lagstadgade tidsfristerna i fråga om barnskydd och utkomststöd. Uppföljningssystemet beräknas bli färdigt tidigast år 2020. Fram till dess insamlas uppgifter om tidsfristerna genom en webropol-enkät, som riktas till kommunernas socialdirektörer och som THL genomför två gånger per år Social- och hälsovårdsministeriet samordnar beredningen av enkäterna och informationen om dem. Experter från Valvira och regionförvaltningsverken deltar i arbetet med att bereda enkäternas innehåll. I fråga on barnskyddet planeras ett pilotprojekt där enkäten ska testas i slutet av 2013, och den första egentliga enkäten genomförs 2014. Syftet med THL:s uppföljning av tidsfristerna är att producera nationellt jämförbar och aktuell information särskilt för tillsynsmyndigheterna. Tillsynsmyndigheten vidtar tillsynsåtgärder i de kommuner där tidsfristerna inte har iakttagits fullt ut och bestämmer att bristerna ska avhjälpas inom en viss tid. Ett regelbundet uppföljningssystem gör det möjligt för tillsynsmyndigheterna att trots knappa resurser systematiskt följa upp kommunernas situation samt bedöma behovet av tillsyn och dess effekter på fullföljandet av tidsfristerna enligt barnskyddslagen. 2.2 Tillsyn över barnskyddspersonalens storlek och behörighet År 2013 är barnskyddspersonalens storlek och behörighet föremål för särskild tillsyn. För tillfället finns det inte tillräckligt med aktuella och jämförbara uppgifter till stöd för tillsynen, och därför inleds den planmässiga tillsynen med en nationell utredning om antalet anställda och deras behörighet som genomförs av Valvira. En del av regionförvaltningsverken har genom enkäter utrett personalläget inom barnskyddet under de senaste åren. Enkäternas uppbyggnad och resultat samt det utvecklingsarbete som utförts inom ramen för den så kallade Viva-utbildningen (utbildning för specialkompe- 59
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 tens inom myndighetstillsyn och styrning) utnyttjas i Valviras nationella utredning i mån av möjlighet. I utredningen fokuserar man på antalet klienter i förhållande till antalet socialarbetare, socialhandledare och andra anställda som arbetar med klienter inom barnskyddet. Särskild uppmärksamhet fästs vid iakttagandet av lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (272/2005). Utredningen genomförs i form av en webropol-enkät som Valvira sänder till kommunernas socialdirektörer under våren 2013. Valvira ansvarar för beredningen av enkäten och insamlingen av uppgifter. Efter att datainsamlingen, resultaten och materialet har analyserats beslutar Valvira i samarbete med regionförvaltningsverken om kriterierna för tillsynen och eventuella tillsynsåtgärder som ska vidtas samt arbetsfördelningen och tidsschemat i anslutning till dessa. Beslut om tillsyn ska fattas med beaktande av tillsynsmyndigheternas knappa resurser. Resultaten från den nationella utredningen om antalet anställda inom barnskyddet och deras behörighet kan också ha ett offentlighetsvärde med avseende på informationsstyrningen, och de kan utnyttjas av många olika aktörer i samhället. 2.3 Benchmarking av tillsynen över barnskyddet och samtidig kommunintervention Under 2013 2014 utvecklar Valvira tillsynsprocesserna och arbetssätten inom barnskyddet genom så kallad benchmarking. I praktiken innebär det att den tjänsteinnehavare som ansvarar för barnskyddsfrågor vid Valvira fördjupar sig i regionförvaltningsverkens tillsyn av barnskyddstjänsterna och samlar in information om verksamhetsmodeller och god praxis i fråga om denna tillsyn på nationell nivå. Utifrån de observationer som görs tar Valvira i samarbete med regionförvaltningsverken fram en eller flera beskrivningar av tillsynsprocessen inom barnskyddet. Därefter testas en tillsynsprocessmodell med hjälp av en tillsynsintervention som utförs samtidigt och som börjar beredas vid Valvira hösten 2014. Det är fråga om en tillsyn av barnskyddstjänsterna som genomförs samtidigt i flera kommuner runt om i Finland i samarbete med regionförvaltningsverken. Tillsynsinterventionen fokuseras på förutsättningarna för barnskyddsarbetet i kommunerna och de förfaranden som tillämpas inom arbetet. Ett annat syfte med interventionen, som är förenlig med internationella tillsynsförfaranden och som genomförs samtidigt och på samma sätt, är att förenhetliga kriterierna för ingripande och påföljderna inom tillsynen av barnskyddet. En separat verkställighetsplan om genomförandet av och arbetsfördelningen inom tillsynsinterventionen ska sammanställas och godkännas av Valvira och regionförvaltningsverkens organ. Alternativt kan planen inkluderas i förslagen inför följande verkställighetsperiod av tillsynsprogrammet. 60
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013-2014 3 Information, rapportering och uppföljning Regionförvaltningsverken informerar om tillsynsprogrammet och förankrar det bland aktörerna. Valvira ansvarar för den nationella tillsynen, styrningen och informationen samt för andra åtgärder som man separat har kommit överens om i detta tillsynsprogram. Valvira sammanställer en broschyr om tillsynen av barnskyddet. Broschyren innehåller också en del som riktar sig till barn. Valvira upprättar en uppföljningsrapport om genomförandet av tillsynsprogrammet och resultaten av tillsynen. Resultaten och rapporten är offentliga, och det informeras ingående om dessa. Tillsynsprogrammet uppdateras varje år i Valviras och regionförvaltningsverkens samarbetsgrupper. 61
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 Källor Lagstiftning Lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989) Personuppgiftslagen (523/1999) Folkhälsolagen (66/1972) Lagen om regionförvaltningsverken (896/2009) Lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) Lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983) Lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) Lagen om privat socialservice (922/2011) Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) Konventionen om barnets rättigheter (FördrS 60/1991) Barnskyddslagen (417/2007) Lagen om grundläggande utbildning (628/1998) Grundlagen (731/1999) Lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (272/2005) Socialvårdslagen (710/1982) Övriga källor Riksdagens justitieombudsmans utlåtande 10.9.2009 Dnr 543/4/09 Riksdagens justitieombudsmans utlåtande 5.6.2009 Dnr 3352/4/07 Riksdagens justitieombudsmans utlåtande 30.3.2007, Dnr 38/2/05 Hakalehto-Wainio, Suvianna. Lasten oikeudet lapsen oikeuksien sopimuksessa. Defensor Legis N:o 4/2011. Regeringens proposition med förslag till barnskyddslag (252/2006 rd) Regeringsprogrammet 22.6.2011 http://valtioneuvosto.fi/hallitus/hallitusohjelma/pdf/fi.pdf Den nationella planen för mentalvårds- och missbruksarbete, riktlinjer, Institutet för hälsa och välfärd http://www.thl.fi/fi_fi/web/fi/tutkimus/ohjelmat/mielijapaihde Lastensuojelun käsikirja, Institutet för hälsa och välfärd http://www.sosiaaliportti.fi/fifi/lastensuojelunkasikirja/ Rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga. Riksomfattande tillsynsprogram 2012-2014. Valvira tillsynsprogram 1:2012. Anvisning om användningen av anmärkningsförfarandet inom socialservicen, Valvira 8/2010. Pekkarinen, Elina: Lastensuojelun tieto ja tutkimus. Asiantuntijoiden näkökulma. Nätverket för ungdomsforskning. Nätpublikationer 51/2011. http://www.nuorisotutkimusseura.fi/julkaisuja/lastensuojeluntieto.pdf Pietiläinen, Maija. Keskustelusta tavoitteelliseen ja suunnitelmalliseen yhteistyöhön. Utredning om barnskyddstjänsterna inom 12 kommuner i Södra Savolax. Rapport om projektet Verkostoituvat erityispalvelut. Kompetenscentret för det sociala området i Östra Finland ISO 2003. Räty, Tapio. Lastensuojelulaki. Käytäntö ja soveltaminen. Helsingfors 2010. Behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården inom den statliga, kommunala och privata sektorn, 2007. Principer för tillsynen av socialvården, riksomfattande tillsynsprogram 2012 2014, allmän del. http://www.valvira.fi/ohjaus_ja_valvonta/valvontaohjelmat/sosiaali- _ja_terveydenhuolto/sosiaalihuollon_valvonnan_periaatteet 62
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013-2014 Sosiaali- ja terveydenhuollon kansallinen kehittämisohjelma (Kaste) 2012-2015 http://www.stm.fi/c/document_library/get_file?folderid=5197397&name=dlfe-18303.pdf Social- och hälsovårdsutskottets betänkanden 59/2006 rd Rekommendation om kompletterande utbildning inom socialvården. Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2006:6 Tervo, Jaana. Selviytyjät-tiimi (red.). Uskomme sinuun usko sinäkin. Handbok för anhöriga till placerade ungdomar och personalen inom barnskyddet. Pesäpuu ry & Lastensuojelun Keskusliitto. Äänekoski 2012. Dataombudsmannens ställningstagande 11.4.2007, Dnr 567/41/2007 (Tulensalo Hanna i verket Marjomaa P., Laakso, M. (red.) Lastensuojelun edunvalvonta lapsen oikeus osallisuuteen häntä koskevassa päätöksenteossa. Handbok om intressebevakning inom barnskyddet. Rädda Barnen rf, publikationsserie nr 15. 2011, 90-91 Effektivitetsrevisionsberättelse. Barnskyddet. Statens revisionsverks revisionsberättelse 6/2012. http://www.e-julkaisu.fi/vtv/lastensuojelu/pdf/6_2012_lastensuojelu_netti.pdf Mellanrapport. Fungerande barnskydd. Utredning om utvecklingen av kommunernas familjearbete, tillvägagångssätten inom barnskyddet och barnskyddslagen. Social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2012:28 http://www.stm.fi/c/document_library/get_file?folderid=5065240&name=dlfe-24702.pdf 63
Kommunala barnskyddstjänster, riksomfattande tillsynsprogram 2013 2014 64