nette VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING 3 07 El och värme från Vasklot Vasa får ett nytt landmärke Med elbil efter golfbollen
K U N D TJ Ä N S T E N INFORMERAR INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kom ihåg att göra elavtal i god tid innan du flyttar. Varför? Om inget nytt elavtal har gjorts för fastigheten, stängs eltillförseln av i samband med den avläsning som görs när den förra innehavaren flyttar bort. Varför är det viktigt? Genom att göra ett elavtal i god tid, säkerställer du att strömmen är påkopplad i fastigheten när du flyttar in. Vad kostar det? Ingenting, så länge avtalet görs minst tre dagar före flytten. Hur? www.vaasansahko.fi tel. (06) 324 5750 besöksadress: Kyrkoesplanaden 4 Öppningsavgifter för elleverans: Inkoppling inom tre arbetsdagar 0 euro Under följande arbetsdag 45 euro Under samma arbetsdag 90 euro (beställning före kl. 12) Utanför arbetstid 120 euro (vardagar efter kl. 16 samt under veckoslut och helger.) 4 Stenkol, fortfarande ett bra och effektivt bränsle. 3 4 8 10 12 14 15 16 18 19 20 Ledaren El och värme från Vasklot Vasa får ett nytt landmärke Med elbil efter golfbollen Mätaren avslöjar hemmets elslukare Vasa Elnät gottgör automatiskt för elavbrott I korthet Kaffebryggare i test Tillåtna elarbeten Korsord Namntävling 14 10 Pentti Aikkola, 91 år, intresserade sig för golf vid 60. Nette gav tre kaffedrickare i uppdrag att brygga kaffe. VASA ELEKTRISKA AB:S KUNDTIDNING Nummer: 3/2007 Utgivare: Vasa Elektriska Ab Postadress: PB 26, 65101 Vasa Besöksadress: Kyrkoesplanaden 4, 65100 Vasa, Finland Telefonväxel: (06) 324 5111 Kundbetjäning: öppen kl. 10.00-15.30 Felanmälningar: (06) 324 5710 (24 h) Fax: (06) 324 5350 Internet: www.vaasansahko.fi ISSN: 1458-7297 Huvudredaktör: Redaktionskommitté: Redaktion: Hannu Rintala hannu.rintala@vaasansahko.fi Olli Arola Hannu Linna Juha Rintamäki Arja Rosing Kyösti Salo Ossi Suortti Viestintä Oy Prowomedia, Anne Kytölä Svensk text: Layout: Tryckning: Kustmedia Ab Reklambyrå Bock s Office Ab Waasa Graphics Ab Följande Nette utkommer i december 2007. Kansikuva Mikko Lehtimäki
LEDAREN Elmarknaderna utvidgas De nordiska elmarknaderna knyts fastare till marknaderna i övriga Europa under de kommande månaderna. Den längsta sjökabeln i världen från Norge till Nederländerna tas i bruk i november. Nästan samtidigt tas en kommersiell mekanism i bruk för att avlägsna prisskillnaderna mellan olika elmarknadsområden (Market Coupling) mellan Norden och Tyskland. Båda anslutningarna har sina problem. Spelreglerna gällande den kommersiella användningen av den nya kabeln är inte lika flexibla i början som till exempel mellan Finland och Sverige, eftersom man i de olika ändorna av kabeln inte kunde komma överens om de klockslag som skall tillämpas i handeln. Det största problemet med anslutningen till Tyskland är ur Finlands synvinkel att marknaden i Tyskland är större än i de Nordiska länderna och fyller inte villkoren för fri konkurrens på samma sätt som i Norden. Detta beror på att de stora tyska producentbolagen EON och RWE inte har gått med på att bilda ett skilt stamnätsbolag i stil med Fingrid i Finland. Detta är ett hinder för andra producenter och ger inte elförbrukarna möjlighet att dra full nytta av en fri marknad. Norge är än en gång den som drar den största nyttan. Den el, producerad med vattenkraft, som nu inte kan överföras till Finland på grund av flaskhalsarna i södra Sverige och Norge kan framöver säljas till Holland. Anslutningen till Europa stabiliserar elpriset. Dock på en högre nivå än för närvarnade på grund av Europas klimatoch energilösningar. Avfallslösning Att använda avfall för energiproduktion i en avfallsförbränningsanläggning vid Stormossen är en lösning som är ekonomisk försvarbar. Vasa Elektriska har ett större fjärrvärmenät än de andra konkurrenterna, vilket gav en bättre ekonomisk grund jämfört med andra placeringsalternativ. Varningens ord Till slut är jag tvungen att föra fram några varningens ord: Kolkraftverken säkrar tillgången på el under vintermånaderna i Finland och utgör en viktig resurs av reglerkraft. Behovet av reglerbar elproduktion ökar väsentligt när kärnkraften ökar, när Ryssland-kabeln börjar fungera i båda riktningarna och när vindkraftproduktionen ökar. Att göra kolkraftverk ekonomiskt olönsamma på det sättet som regeringen föreslagit i samband med fördelningen av utsläppsrätter är i dessa förhållanden otroligt ANSVARSLÖST OCH KORTSYNT. Hannu Linna verkställande direktör nette 3/2007 3
El och värme från Vasklot Text Anne Kytölä Bilder Mikko Lehtimäki Vårt äldsta fossila bränsle stenkolet, som möjliggjorde den industriella revolutionen, är fortfarande ett bra och effektivt bränsle trots att den anses vara en av orsakerna till klimatuppvärmningen. Antti Tanttari sköter om automatiken på kraftverket. 4 nette 3/2007
Viljo Ristimäki har arbetat 44 år på Vasklot. I Vasklot produceras det bästa ackumulatorvattnet i världen. Vattnet är renare än det som finns att köpa på apotek, skryter Vasabon Viljo Ristimäki, och berättar att många företag i tiderna köpte vatten som destillerats på kraftverket i Vasklot för sina egna processer. När Ristimäki började arbeta på Vasklot för 44 år sedan, fanns det bara ett kraftverk, Vasklot 1, som togs ur bruk för tio år sedan. Det var det största och modernaste kraftverket i Finland när det startades, påminner Ristimäki. Ångkraftverket, som blev klart 1972, drevs med tung brännolja. Oljekrisen ledde till att bränslet byttes till stenkol 1982 och en stenkolspanna byggdes på Vasklot. Ristimäki, som ansvarar för vattenverket i kraftverkslaboratoriet, håller ett kort föredrag om hur vatten från Vasa stads vattenledning filtreras till pannvatten som lämpar sig för energiproduktion. Två stora kartongtavlor på kraftverksväggen åskådliggör produktionen. Ritningarna på tavlorna beskriver de olika processerna. Filtermassan som vattnet går igenom skall regenereras efter att cirka 1 500 kubik vatten filtrerats. För regenereringen behövs syra och lut. Ristimäki berättar att dessa arbetsskeden tidigare krävde manuellt arbete, men att allting numera sker automatiskt. Bråttom efter en serviceperiod Laihelabon Antti Tanttari ser till att kraftverkets automatik fungerar. Automatikmästaren har fått jobba för fyra i augusti, eftersom sommarens serviceperiod blev sju veckor lång och arbetstagarnas semestrar flyttades till hösten. Under serviceperioden installerades bland annat apparatur som minskar utsläppen från kraftverket. Tanttari berättar att det finns över 11 000 olika mätpunkter i kraftverket. Systemen övervakar automatiskt till exempel trycket och temperaturen i pannan. Mätvärden och meddelanden om eventuella problem förmedlas till datorerna i kontrollrummet. Efter start har vi något som kunde kallas inkörning i ett par veckor innan driften igen stabiliserats, berättar skiftesmästare Matti Heikkinen som kommit till kvällsskiftet. Slutet av sommaren är alltså den brådaste tiden för både Tanttari och skiftesmästaren i kontrollrummet, för då körs kraftverket igång efter det årliga serviceuppehållet. Utsläppen har minimerats Kraftverket i Vasklot har investerat i miljövänlig teknik sedan 1990-talet. Modern förbränningsteknik, avsvavlingsanläggning och elektriska filter minimerar utsläppen. I sommar har det använts fyra miljoner euro för teknik som minskar utsläppen. I praktiken kommer det just inga andra utsläpp från piporna än koldioxid, berättar Rami Vuola, verkställande direktör för Vaskiluodon Voima. Övervakare Jari Reini, som kommit till kvällsskiftet, går runt en gång i timmen och kontrollerar att allt fungerar som det skall i kraftverket. Vaskiluodon Voima måste köpa utsläppsrätter för nästa år för 20 miljoner euro, berättar verkställande direktör Rami Vuola. >> nette 3/2007 5
Automationsmästare Antti Tanttari är som en brandman: han rycker ut fast mitt i natten om kraftverksanläggningarna meddelar om något fel. Finns det alternativ till stenkol? Koldioxid är trots allt problematiskt på grund av klimatuppvärmningen. Det finns redan nu teknik med vilken också koldioxid kunde tas till vara från rökgaserna från kraftverket och återbördas till jorden. Tekniken är ännu inte lönsam för kommersiell användning. Kraftverkspannan i Vasklot lämpar sig endast för förbränning av stenkol. Alternativ till stenkol söks samtidigt som man planerar för den dag när det är dags att bygga ett helt nytt kraftverk. Vuola bedömer att det kommer att ske tidigast under den senare hälften av 2010-talet. Vi har inte råd med snabba lösningar, eftersom det har investerats hundratals miljoner euro i det nuvarande kraftverket. Att avsluta verksamheten innan investeringen har betalat sig tillbaka, skulle öka fjärrvärmekostnaderna, funderar Vuola. I ett nytt kraftverk kunde till exempel brännas torv, halm eller flis. Vindkraft kan vara framtiden Att minska koldioxidutsläppen i Finland känns ibland frustrerande för den verkställande direktören, eftersom det byggs hela tiden mera kondenskraftverk runt om i världen. I Kina byggs det på en vecka mera kolkraftskapacitet än det finns i hela Finland och kineserna binds inte av EU:s begränsningar och omfattas inte av utsläppshandeln. Utsläppshandeln har den positiva effekten att det aktivt söks alternativ till fossila bränslen och tekniken utvecklas hela tiden. 6 nette 3/2007
Kraftverket i Vasklot producerar både el och fjärrvärme med stenkol. Det är förnuftigt och ekonomiskt med samproduktion eftersom samma mängd bränsle producerar mera energi än i ett kondenskraftverk som bara producerar el. Tack vare Ultra Low Load-tekniken, som togs i bruk för ett år sedan, kan man utöka reglerområdet genom att sänka minimieffekten, vilket leder till minskad användning av stenkol. Etelä-Pohjanmaan Voima, som Rami Vuola också är verkställande direktör för, införskaffar energi som produceras på många olika sätt. Framöver kommer kärnkraftens och vindkraftens andel att öka ytterligare. Bolaget undersö- ker som bäst var det kunde byggas vindkraftverk i Österbotten. Vi skaffar vindkraftsoptioner för att vi ska ha beredskap den dag när vindkraft blir lönsamt, berättar Vuola. Stenkol Stenkol är en organisk stenart, som innehåller i huvudsak kol, syre och väte samt i någon mån svavel, kväve och oorganiska föreningar. Stenkol uppstår av växtdelar som hamnar i syrelösa förhållanden under högt tryck. Biomassa förvandlas först till torv, sedan till bitumenhaltigt stenkol och till slut till antracit. Största delen av de stenkolsfyndigheter som nu används har uppstått för ungefär 300 miljoner år sedan. Stenkol är den näst viktigaste energikällan efter olja. Cirka 40 procent av all el i världen produceras med stenkol. Källor: Wikipedia och Kolfakta rf. nette 3/2007 7
Text Anne Kytölä Bild Konehuone Sisustusarkkitehdit Jorma Valkama och Ari Jääskö Vasa får ett nytt landmärke En designad kraftledningsstolpe på över 50 meter reser sig bit för bit vid Brändö bro under hösten. På kraftverkets gård vid Brändö bro monteras en kraftledningsstolpe under hösten. Designstolpen förenar den nya huvudtransformatorstationen, som byggts på tomten under sommaren, med eldistributionsnätet. Borrande för grunden skedde på sensommaren och monteringen av designstolpen inleddes i september. Designstolpen, som ägs av Etelä-Pohjanmaan Voima, har planerats av inredningsarkitekterna Jorma Valkama och Ari Jääskö. Byggnadsplaneringen har gjorts av Veikko Nurminen på Eltel Networks, som också svarar för bygg- 8 nette 3/2007 nadsarbetet. Designstolpens byggherre är Sydösterbottens Regionsnät. Verkställande direktör Jukka Rajala för Sydösterbottens Regionsnät berättar att designsstolpen kommer att stå färdig de första dagarna i november. Designstolpens ena kabelkrets ansluts då och ger den nya elstationen en spänning på 110 kv för första gången. Den gamla stolpen rivs och flyttandet av dess kabelkrets till den nya designstolpen sker troligtvis nästa vår när elförbrukningen i staden sjunker från vinterns toppförbrukning. På det sättet tryggas eldistributionen, berättar Rajala. Designstolpen kommer att få belysning först efter att den gamla stolpen rivits och omgivningen snyggats upp. Den nya belysta designstolpen kommer till sin fulla rätt först under de mörka kvällarna nästa höst. Designstolpens grund är borrad åtta meter ned i jorden och den är 50 meter hög. Med fundamentet medräknat reser sig designstolpen 53 meter upp i luften. Fackverkskonstruktionen som utgör designstolpens stomme är av förzinkat järn och fasaden av eloxerade aluminiumplåtar som reflekterar solljus. Öppningarna i designstolpens
Arkitekternas förslag till Vasas nya landmärke. Desingstolpen är unik i världen och är uttryckligen planerad för stadsbilden i Vasa, som kännetecknas av fabrikspipor. Vad skall designstolpen heta? Delta i namntävlingen på baksidan! övre del gör den annars slutna konstruktionen lättare. Spiralformen och ljusreflektionerna gör att designstolpen alltid ser lite olika ut beroende på betraktningsvinkel och avstånd. Ljus- och ljudplanerare Ilkka Volanen planerar olika spotbelysningar som passar för olika årstider och högtider. LED-belysningen kommer att styras med hjälp av en dator. Designstolpen tillverkas i en verkstad i Lievestuore i mellersta Finland och transporteras till Vasa i delar. Delarna monteras i Vasa till fem meter höga bitar som sedan lyfts på varandra och skapar så en designstolpen. nette 3/2007 9
Med elbil efter golfbollen Pentti Aikkola, 91 år, intresserade sig för golf som 60-åring Text Anne Kytölä Bilder Mikko Lehtimäki 10 nette 3/2007
Vasabon Pentti Aikkola prövade golf för första gången när han firade sin 60-årsdag i Sverige. Segling kom på andra plats när kommodoren fick intresse för den vita bollen. Med behärskade slag hålls bollen bättre i mitten av banan. För kraftiga tag för bollen på villovägar, vet Pentti Aikkola. När man börjar spela golf så sent som jag, är det inte möjligt att nå ett riktigt bra handicap eller bli en framgångsrik tävlingspelare, påstår Aikkola. Aikkolas personliga handikapp är nu 29 och som bäst har det varit 16. Han har också vunnit en golfturnering i Spanien en gång. Hole-inone har han aldrig fått men tre gånger har det varit mycket nära. hår, svärdottern Riitta Aikkola, som också har golf som hobby. Jag har lovat att hjula om min man är i lika god kondition vid 91 år som sin far, ler Riitta Aikkola och klappar sin svärfar på axeln. Bakom golfbollen står en smärt man med god hållning. Händerna vilar mot knäna och blicken bedömer sträckan till den blåa flaggan. Vilken riktning är den bästa? Klubban snuddar lätt vid gräset när Pentti Aikkola söker rätt anslag och det egentliga slaget genast därefter för bollen i en vacker båge ganska nära flaggan. Det var ett fint slag, ler Aikkola. Spelet på Vasa golfbana har kommit till det fjärde hålet och bland de slag spelaren har bakom sig finns några som han själv är nöjd med. Putten på tre meter vid det föregående hålet är han helnöjd med. Genom golf får man obemärkt motion och frisk luft, vilket tilltalar mannen som aldrig tyckt om svettig motion. I golf är inte heller resultatet det viktigaste. Transport med golfbil Aikkola kör från hål till hål med en eldriven golfbil. Bilen är redan hans tredje. Först hade jag en sådan där kärra med tak. Jag bytte sedan till en öppen modell eftersom jag tycker om solsken. Den nuvarande bilen kör han med för andra sommaren. Bilen är försedd med två 12 volts elmotorer och två 75 amperetimmars (Ah) gelackumulatorer. Enligt Aikkola håller de längre än de vanliga ackumulatorerna, som fanns i den föregående bilen. Med den förra bilen körde jag igenom banan med 18 hål två gånger på en laddning, men farten saktade nog ned i slutet av andra rundan, berättar Aikkola. Aikkola är i mycket bra kondition för sin ålder. Men för ett par år sedan fick han ett elakt magvirus i Spanien som var så besvärligt att det är först nu som han återfått krafterna och intresset för golf. Utan den här kärran skulle jag säkert inte ha orkat spela alls. Efter spelet kör Aikkola sin golfbil till laddning. Bilen skall vara färdig för start inför nästa speldag. Aikkolas vita bollar rullar på greenen ungefär tre dagar i veckan. I klubbrestaurangen finns många bekanta. Aikkola presenterar en leende kvinna med ljust Elbilen ser till att spelet fortsätter från hål till hål. nette 3/2007 11
Text Anne Kytölä Bilder Mikko Lehtimäki Mätaren avslöjar hemmets elslukare Familjen Lehto i Laihela önskade få veta hur mycket el det gamla och nästan tomma kylrummet förbrukar per år. Skulle det löna sig att avstå från det? Enligt mätningen, under en knapp vecka, ser Marja-Leena och Matti Lehto på TV för mindre än 30 euro per år. 12 nette 3/2007
Kompressorn som kyler ner kylrummet i källaren surrar ofta, speciellt sommartid. Enligt förbrukningsmätaren betalar familjen Lehto minst 64 euro per år för elen till kylrummet. Kylrummet på drygt två kvadratmeter byggdes i källaren i Marja-Leena och Matti Lehtos egnahemshus år 1975. Kylrummet har bland annat tjänat som saft- och syltkällare, men under senare år har familjen lagt in allt mindre bär. Numera fungerar kylrummet för det mesta som ett lager för tomflaskor, skrattar Matti. Kylrummets kompressor surrar i källaren bredvid Marja-Leenas arbetsbord med hennes dator på. Kompressorn verkar vara igång hela tiden, speciellt sommartid, säger Marja-Leena och berättar att paret alltid då och då funderat över om det skulle löna sig att helt avstå från kylrummet. Det går lätt att utreda kylrummets elförbrukning med en förbrukningsmätare. Samtidigt beslutar man också utreda hur mycket el televisionen och digitalboxen samt familjens yngling Mikkos dator förbrukar. Personalen vid den tekniska rådgivningen vid Vasa Elektriska lånar ut mätarna och Timo Riiki hjälper till med att tolka mätresultaten. Hur mycket energi förbrukar datorn? I huset installeras totalt fem mätare: datorn förses med två mätare av vilka den ena mäter elförbrukningen i datorns bredbildskärm på 19 tum och den andra ansluts till datorn som Mikko själv byggt. Televisionen på 27 tum, en standard digitalbox och kylrummet får också var sin mätare inkopplad. Timo Riiki avläser mätarna efter sex dagar. Den tiden ger en tämligen realistisk bild av familjens förbrukningsvanor. Mikko har använt datorn något mer än vanligt eftersom han hade ledigt från skolan på måndag och fredag, nämner Marja- Leena. Enligt pappa Matti snurrar Mikkos dator också normalt en stor del av dygnet och även Mikko medger att han tillbringar tid med spel och musik till efter midnatt de flesta kvällar. Digitalboxen större förbrukare än TV:n Televisionen i vardagsrummet har köpts för ett år sedan och det märks också i elförbrukningen. I stand by läge förbrukar den endast 0,8 watt. Digitalboxen förbrukar mera el: 10 watt i stand by läge. Apparaten kan inte släckas på annat sätt än genom att dra ut stöpseln från väggen, harmar sig Matti. Digiboxen saknar skild strömbrytare. Kylrummet förbrukar mera än kyl-frysskåp Timo räknar utgående ifrån avläsningsresultaten ut hur mycket el familjen Lehtos kylrum, TV, digibox och dator förbrukar per år. Jämförelsen med medelvärden avslöjar om det finns större elslukare än vanligt i hemmet i Laihela. Redan före jämförelsen bedömer Timo att kylrummet i källaren förbrukar rätt mycket energi. Kylrummet förbrukar ungefär två gånger mera el än kyl-frysskåpet. Uträkningarna visar att familjen Lehto betalar cirka 65 euro per år för förvaring av tomflaskor i sitt kylrum. Jag tycker inte att summan är så väldigt stor, jag förväntade mig mycket mera, säger Marja-Leena. Mätningsperioden ger enligt Marja-Leena något felaktig bild över hur kylrummet används. Kylrummets dörr öppnades knappast alls under den aktuella veckan. Om vi skulle ha haft gäster under mätperioden eller om jag skulle ha kokat vinbärssaft, skulle dörren ha öppnats titt som tätt och det skulle ha gått åt mera el, bedömer hon. Matti skulle inte genast börja riva kylrummet, men dess användning kunde effektiveras. De tomma flaskorna och burkarna skulle nog kunna föras bort genast, funderar Marja- Leena. Kylapparaterna blir elslukare med åren Timo berättar att kylapparaterna ofta börjar förbruka mera el med åren. Ökningen märks lätt i att apparaten verkar vara igång hela tiden. Förbrukningsmätarna lånas ut oftast just för att utreda kylapparaternas elförbrukning, berättar Timo. Sommaren och början av hösten är livligast när det varma vädret får kylapparaterna att surra mer än vanligt. Många av våra kunder får också en utjämningsfaktura i början av hösten, vilket också får folk att mera följa med elförbrukningen. Timo råder att jämföra förbrukningsresultaten med elapparaternas elförbrukning i genomsnitt. Uppgifter finns t.ex. på Motivas Internetsidor, www.motiva.fi. Elförbrukningen i hemmet kan uppskattas också med hjälp av Eldoktorn på Vasa Elektriskas hemsida, www.vaasansahko.fi. Timo ger rådet att lägga till lite till de värden som Eldoktorn ger, eftersom den redan har några år på nacken och inte beaktar att mängden elektronikapparater, och därmed också elförbrukningen i hemmen, har ökat enormt under de senaste åren. Mikko Lehto spelar datorspel flera timmar varje dag. Enligt mätningarna under sex dagar förbrukar datorn och skärmen 1,88 kwh per dygn. Timo Riiki berättar att genomsnittet är 2,4 kwh. Elförbrukningen hos familjen Lehto: kwh/6 dygn kwh/mån kwh/år /år Kylrum 13,5 67,5 821,25 64,30 Datorns centralenhet 9,77 48,85 594,34 46,54 Datorskärm 1,52 7,6 92,47 7,24 TV 4,16 20,8 253,07 19,82 Digitalbox 1,44 7,2 87,60 6,86 Uträkningarna är baserade på Vasa Elektriskas pris för allmän el. nette 3/2007 13
Vasa Elnät gottgör automatiskt för elavbrott Elbolagen skall återbetala en del av elöverföringsavgiften till sina kunder om elavbrottet varar minst 12 timmar. En del av elbolagen gottgör avbrotten automatiskt, men hos några elbolag skall kunden skriftligen söka återbetalning. Hos oss behöver kunden inte söka standardersättning utan vi strävar efter att betala ersättningen genast i samband med följande faktura, berättar Göran Heino, driftschef vid Vasa Elnät Ab. Om elräkningen skickas hem varje månad kan det dock hända att standardersättningen inte hinner med i den första fakturan efter elavbrottet. Vi strävar naturligtvis efter att våra kunder inte skulle drabbas av avbrott som varar över 12 timmar, tillägger Heino. Stormen, som härjade i slutet av oktober för ett år sedan, bröt elen hos cirka 10 000 av Vasa Elnäts kunder. Ungefär 1 300 av dem var utan el under minst ett halvt dygn och var därmed berättigade till standardersättningen. Som ersättningar utbetalades totalt cirka 30 000 euro. Vid elavbrott i skärgården kan inte samma 12 timmars regel tillämpas som på fastlandet med tanke på reparatörernas säkerhet. Reparatörerna skickas ut till havs först efter att stormvinden har lugnat ner sig till 15 meter i sekunden. Fakta om standardersättning Enligt elmarknadslagen har konsumenten rätt till en standardersättning för ett avbrott som varar minst 12 timmar. Kunden gottgörs för elöverföringsavgiften enligt avbrottets längd. Ersättningen är maximalt 700 euro. 1 FÖR EN EURO Förbered dig för höststormarna Tvättar du 20 maskiner med kläder på fintvättsprogrammet. *uträkningarna är baserade på Vasa Elektriskas pris för allmän el 14 nette 3/2007 Ha numret till elbolagets felanmälan till hands nära telefonen eller spara det i din mobil: (06) 324 5710. Kontrollera att säkringarna är hela innan du gör en felanmälan. Ha följande i ett skåp eller en låda som du lätt hittar också i mörker: ficklampa, batterier, ljus, tändstickor och säkringar. Ha också ved lätt tillgängligt om du har en öppen spis eller vedugn. Koppla bort känsliga elapparater från elnätet före en storm. Använd en ackumulator som ger ström vid elavbrott, en så kallad UPS, till datorer och modemanslutningar. En generator, som drivs med egen motor eller en traktor, hjälper jordbruk över elavbrott. Stäng av elapparater och tvättmaskinernas vattenkranar. Öppna inte frysen. Frysen hålls nedkyld i ett dygn om man inte öppnar den. Håll värmen inomhus. Stäng mellandörrarna och öppna inte ytterdörrar eller fönster i onödan. Röj inte själv bort träd som fallit över ellinjen eftersom det finns stor risk för en elstöt. Kontrollera också att din fritidsbostad inte blivit skadad efter stormen.
I KORTHET Energi av avfall Vasa Elektriska och sex regionala avfallshanteringsbolag planerar att bygga en gemensam avfallsförbränningsanläggning i Korsholm. Anläggningen, som man planerar att bygga i anslutning till Stormossens avstjälpningsplats, skall stå klar år 2012. Avfallsbolagen svarar för kostnaderna gällande anskaffning, mottagning och förbrän- ning av avfall. Vasa Elektriska skaffar turbinen, generatorn och värmeväxlaren, som omvandlar ångan som uppstår i pannorna i förbränningsanläggningen till elenergi och fjärrvärme. Enligt Ossi Suortti, som leder fjärrvärmeenheten, minskar den nya anläggningen behovet av stenkol och torv i fjärrvärmeproduktionen. Vi kan producera cirka en tredjedel av fjärrvärmen med den energi som vi får från avfall, uppskattar Suortti. I projektet deltar förutom Vasa Elektriska och Stormossen, Botniarosk i Kristinestad, Ekorosk i Jakobstad, Lakeuden Etappi i Ilmajoki, Vestia i Ylivieska och Millespakka i Alajärvi. Vasa Elektriska behöver en julgran Vasa Elektriska saknar en julgran att resa på torget i Vasa i samband med julöppningen. Om det växer en ca 20 meter hög vacker gran på din tomt, och om du är villig att avvara den, tag kontakt med Hannu Rintala per telefon 324 5277 eller hannu.rintala@vaasansahko.fi. Vasa Elektriska både fäller och transporterar granen. Ny värmecentral till Liselund En värmecentral har byggts i Liselund i Gamla Vasa. Värmecentralen producerar fjärrvärme och fungerar som reservanläggning till fjärrvärmenätet under produktionstoppar. I anläggningen finns två varmvattenpannor, båda med en nominell värmeeffekt på 10 MW. Anläggningen uppskattas vara i bruk i genomsnitt 500 timmar per år. Värmecentralens skorstenar är 30 meter höga. Anläggningen sköts och övervakas från energikontrollrummet i kraftverket på Brändö. nette 3/2007 15
Gott kaffe, tack! Text Anne Kytölä Bilder Mikko Lehtimäki Nette gav tre kaffedrickare på Vasa Elektriska i uppdrag att brygga kaffe. De testade kaffebryggare från Moccamaster, OBH Nordica, Philips och Bosch. Armi Hietakangas, Kirsti Achrén och Jan Henriksson dricker 4-7 muggar kaffe dagligen. Alla föredrar att brygga sitt kaffe av Pauligs Juhla Mokka, vilket också användes som testkaffe. Armi, som serverar mat åt personalen på Vasa Elektriska, är proffs på kaffekokning och därför fylls filterpåsarna enligt hennes anvisningar. I bryggarna hälls en liter vatten och 15 milliliter kaffe per kaffekopp mäts upp. Före testet rengörs kaffebryggarna enligt bruksanvisningarna. Två kannor vatten filtreras genom respektive bryggare. Testet genomförs i två omgångar. Första dagen bedömer testarna kaffebryggarnas utseende och användarvänlighet samt poängsätter kaffets smak. Jan Henriksson utför de tekniska mätningarna följande dag i kraftverkets laboratorium. Beträffande användarvänligheten bedöms hur lätt eller svårt det är att använda kaffebryggaren. Hur kaffekannan känns i handen, om det är enkelt att brygga kaffe och om kaffebryggaren är lätt att rengöra. Ren smaksak Smaken bedöms rent subjektivt. Före testet berättar Jan och Armi att de är vänner av starkt kaffe Kirsti tycker om lite svagare dryck. Kaffet från Bosch bryggaren som testas först känns ljummet och får inget beröm. OBH Nordicas kaffe smakar bättre, men Kirsti tycker att kaffet är aningen för starkt. Philips får testgruppen att mysa nöjt. Det här är gott! Moccamaster når lika smakligt resultat som Philips. I det här skedet kommer testarna till den slutsatsen att OBH Nordica kaffet smakar bittert jämfört med Philips och Moccamasters kaffe. Olikheterna i smak förklaras av temperaturskillnaderna. Jan Henriksson mäter vattnets temperatur när den rinner på kaffet i filtret. Han mäter även det färdiga kaffets temperatur fem minuter efter att kaffet har runnit färdigt. Enligt Kuluttajalehti (4/2006) lösgörs kaffearomerna bäst när vattentemperaturen är 92-96 grader i filtrerings- 16 nette 3/2007
skedet. Alla kaffebryggare förutom Bosch når den rekommenderade temperaturen och testarnas åsikt är att smaken är bättre ju hetare vattnet är. OBH Nordica filtrerar kaffet i 92 grader, Moccamaster i 94 grader och smaktestvinnaren Philips i 95 grader. Delade åsikter om utseendet Kirsti tycker bäst om Moccamasters kantiga utseende. Om utseendet skulle avgöra skulle hon välja denna klassiker till sitt kök. Armi och Jan tycker mera om OBH Nordicas kaffebryggare med dess fräscht röda färg och mjuka linjer. Jag skulle vilja ha en bryggare som ser ut som OBH Nordica men som skulle brygga kaffe som smakar som det Philips brygger, säger Armi. Kaffe fast i sömnen Ifråga om användarvänlighet visar sig bryggaren från Philips vara den bästa. Testarna berömmer speciellt den behändiga vattenbehållaren, som kan lösgöras för påfyllning. Kannans handtag känns behaglig i handen och den slinker lätt på plats i bryggaren. Det är också lätt att byta filterpåse. Testgruppen är enig om att en kaffebryggare skall vara så enkel att använda att det går att brygga kaffe med slutna ögon. Av testbryggarna är Philips och Bosch sådana som alla tre anser sig kunna brygga drickbart kaffe i fast halv två på natten. Kvinnorna anser att den lättanvända bryggaren från Bosh är likvärdig med den från Philips men medeltalet sjunker när Jan anser att bryggaren från Philips har bättre kvalitet. OBH Nordica får de sämsta vitsorden för användarvänlighet, eftersom testarna får svårigheter redan när de försöker ta kaffekannan från bryggaren och locket till vattenbehållaren visar sig också vara svår att öppna. Inte heller Moccamaster, som fått beröm i de andra momenten, klarar sig särskilt väl när det gäller användarvänligheten. Den har för många löstagbara delar och det manuella dropplåset förbryllar. Testkaffet måste bryggas på nytt när man märker att dropplåset varit stängt. Det finns nog kaffe i kannan, men det är inte drickbart. Månne man alltid kommer ihåg att ställa dropplåset i rätt läge, undrar testgruppen. Dropplåset kan vara stängt eller så kan man välja att filtrera en hel eller en halv kanna. En kaffeliter för mindre än en cent Jan Henriksson mätte den elenergi som kaffebryggarna förbrukade och räknade ut hur mycket det kostar att brygga en kaffeliter. Kaffebryggarnas effekt varierar, men de förbrukade i stort sett lika mycket energi. Det kostar cirka 0,8 cent att brygga en liter kaffe. Bryggaren från Bosch har låg effekt och kaffebryggningen räckte längst, över sju minuter. Snabbast var OBH Nordica, som bryggde kaffet på mindre än fyra minuter. nette 3/2007 17
TILLÅTNA ELARBETEN Byte av anslutningsledning Elarbeten får i huvudsak utföras endast av yrkesmän inom elbranschen. Det finns dock vissa mindre elarbeten som också en vanlig elanvändare får utföra. Den här gången får du lära dig byta en anslutningsledning till en skyddsjordad elapparat. Anslutningsledningen bör bytas mot en ny om det finns brott eller snitt i kabeln. elapparaten fungerar hackigt. kabeln blir mycket varm på något ställe. Kabeln kan till och med bli svart. det finns sprickor i stickproppen, den har smält eller blivit bränd. kabeln är isolerad med en tygsnodd och snodden är genomsliten. Då du skaffar en ny kabel skall du kontrollera att antalet ledare, kabelns skal och ledarnas tvärsnittsyta är likadana som i den ursprungliga kabeln. Det är säkrast att ta med den gamla kabeln till elaffären. Gör alltid elarbeten utan spänningen påkopplad, det vill säga drag stickproppen ur väggkontakten. 1. Öppna elapparaten så att du ser kabelns anslutningsdon. Kontrollera hur de olikfärgade ledarna är kopplade innan du lösgör den gamla kabeln. Lösgör den gamla kabeln. (Bild 1.) 2. Skala av den nya anslutningskabeln och ledarnas isolering. Se efter hur det är gjort på den gamla kabeln. Tvinna ihop ledarnas trådändor. (Bild 2.) 3. Installera den nya anslutningskabeln. Den gul-gröna skyddsledaren ansluts till skruvanslutningen som är försedd med ett jordningsmärke och de två övriga ledarna till de övriga skruvanslutningarna. Skyddsledaren skall vara så lång att den lossnar sist ifall ledarna skulle lossna från anslutningsdonet när man drar i kabeln. Om det finns ett skydd i öppningen där kabeln förs in, som skyddar kabeln från att brytas, sätt skyddet på plats innan du ansluter ledarna. (Bild 3.) 4. Skruva fast anslutningsskruvarna omsorgsfullt. En lös anslutning kan förorsaka överhettning. Kontrollera att det inte blev några ledartrådar kvar utanför skruvanslutningarna. 5. Placera kabeln under dragavlastaren och skruva fast skruvarna i dragavlastaren. Dra lätt i kabeln och kontrollera att den hålls på plats. 6. Försäkra dig om att du har fäst alla tätningar och skydd på sina ursprungliga platser i apparaten. Montera elapparatens hölje på plats och skruva fast alla skruvar. 7. Installera vid behov en ny stöpsel i ledningens andra ända enligt direktiven nedan. 1 FÖR EN EURO Använder du torktumlaren 6 gånger. *uträkningarna är baserade på Vasa Elektriskas pris för allmän el 18 nette 3 /2007
Korsord Namn Näradress Postnummer och -ort Skicka ditt svar före 31.10.2007 under adressen: NetteKorsord Vasa Elektriska Ab PB 26, 65101 Vasa Bland korsordlösarna lottas 2 st inne-/utetermometrar med klocka. Vinnare av föregående Nette-korsord: Ann-Mari Strömberg, Vasa Karin Kolam, Vasa Den rätta lösningen på föregående korsord. nette 3/2007 19
Vad skall kraftledningsstolpen heta? Det nya landmärket vid Brändö bro förtjänar ett namn och tidningen Nette utlyser därför en namntävling. Hitta på ett träffande namn åt designstolpen och skicka ditt förslag till chefredaktör Hannu Rintala senast 15 november. Du kan skicka ditt svar per e-post till hannu.rintala@ vaasansahko.fi eller genom att posta denna tävlingskupong. Det bästa namnförslaget belönas med ett veckoslut för två personer på badhotell Holiday Club i Tammerfors. Priset doneras av Etelä- Pohjanmaan Voima. Vinnaren utses av en jury som består av Hannu Linna, verkställande direktör för Vasa Elektriska, Jukka Rajala, verkställande direktör för Etelä- Pohjanmaan Alueverkko samt Hannu Rintala, chefredaktör för tidningen Nette. Vinn ett veckoslut på badhotell! Namförslag Namn Näradress Postnummer och -ort Du kan posta Nette-korsordet och ditt namnförslag samtidigt genom att riva loss sidan och skicka den till oss.