OLYCKSFALLSÖVERSIKT Västra Nylands räddningsområde

OLYCKSFALLSÖVERSIKT 2017 Västra Nylands räddningsområde

FÖRORD Vid ett olycksfall omkommer en person eller får allvarligare eller lindrigare skador till följd av en plötslig, oväntad och oavsiktlig händelse. Begreppet olycksfall omfattar två element, av vilka det ena är själva olyckshändelsen och det andra följderna som drabbar involverade personer, dvs. personskadan. Denna olycksfallsöversikt innehåller en beskrivning av personskador som olyckor ger upphov till, dvs. dödsfall och skador till följd av olycksfall, samt den behandling som skadorna kräver och kostnaderna för denna. Vanligtvis klassificeras olycksfall utgående från händelsen i trafikolyckor, olycksfall på arbetsplatsen, i hemmet och vid motionsutövande samt andra olycksfall under fritiden. Olycksfallsöversikten innehåller en sammanfattning av de grundläggande uppgifterna om olycksfallssituationen inom regionen, dvs. vilken typ av olycksfall som inträffar i regionen och hur många i proportion till hela landet. Det lönar sig att använda uppgifterna i översikten i säkerhetsarbetet i varje kommun och ekonomisk region. Med hjälp av översikten kan man fastställa tyngdpunkterna i säkerhetsarbetet och bedöma effekterna av säkerhetsarbetet. Det är viktigt att de som arbetar för säkerheten, invånarna och de förtroendevalda i regionen får information om olycksfallen i regionen. Det är bra att ta upp frågorna i olycksfallsöversikterna vid lokala sammanträden, till exempel i arbetsgrupper för främjande av säkerhetsplanering eller hälsa och välfärd samt vid utbildningar. Det är viktigt att de olika aktörerna, organisationerna och medborgarna i regionen får ingående information om den lokala olycksfallssituationen. Detta kan man göra till exempel genom att publicera uppgifterna i regionens olycksfallsöversikt på de lokala aktörernas och kommunens egna webbplatser samt informera om olycksfalssituationen i lokala och sociala medier. Olycksfallsöversikterna uppdateras varje år. Idéer för att utveckla publikationen och feedback kan sändas per e-post till adressen (tapaturmat@thl.fi). Information om hur olycksfall kan förebyggas och förslag på hur olycksfallsuppgifterna kan användas finns också på webbplatsen för Institutet för hälsa och välfärd på adressen https://www.thl.fi/sv/web/olycksfall Vi tackar alla som bidragit med värdefulla kommentarer i de olika faserna av sammanställningen av översikten. Maj 2016 Enheten för främjande av hälsa och välfärd, Institutet för hälsa och välfärd

INNEHÅLL FÖRORD... 2 1 MATERIAL OCH DATASKYDD... 4 2 OLYCKSFALL I FINLAND... 5 2.1 Var och för vem inträffar olycksfall?... 6 2.2. Typ av olycksfall... 8 4 DÖDSFALL TILL FÖLJD AV OLYCKSFALL INOM REGIONEN... 13 5 OLYCKSFALL SOM LETT TILL ATT INBLANDADE BEHÖVT VÅRD PÅ VÅRDAVDELNING... 15 5.1 Antal vårddagar, vårdperioder och patienter till följd av olycksfall... 15 6 OLYCKSFALL ENLIGT KOMMUN... 24 7 KOSTNADER FÖR SJUKHUSVÅRD TILL FÖLJD AV OLYCKSFALL... 32 8 OLYCKSFALL TILL FÖLJD AV BRAND... 33

1 MATERIAL OCH DATASKYDD Materialkällorna för denna översikt: dödsfall: Finlands officiella statistik (FOS): Dödsorsaker (källa: Statistikcentralen) vårdperioder, patienter och vårddagar på sjukhus: Vårdanmälningsregistret (källa: THL). Siffrorna i översikten grundar sig på registerbaserat datamaterial. Finland (exklusive Åland) har en mycket övergripande registrering av dödsfall till följd av olycksfall, vårdperioderna på vårdavdelningar samt antalet patienter och vårddagar. Uppgifterna om dödsfallen är mycket tillförlitliga. Trots att avsikten är att alla vårdperioder på vårdavdelningar ska antecknas i Vårdanmälningsregistret, antecknas inte alla uppgifter om olycksfall tillräckligt exakt på sjukhuset. Vissa tabeller i översikten innehåller sammanslagna uppgifter om vården av personer som fått skador till följd av olycksfall och fysiskt våld. Orsaken är att man i materialet om vård på sjukhusens vårdavdelningar inte alltid har uppgett huruvida en skada uppstått vid ett olycksfall eller om patienten fallit offer för våld. När resultaten i denna översikt analyseras ska man beakta det ovan nämnda gällande materialet. På grund av datasekretessen har de exakta värdena för det kommunspecifika antalet dolts, om antalet är under fem. Följande regler har tillämpats för att säkerställa datasekretessen: Alla värden mindre fem (5) ersätts med texten <5 Summorna av raderna och kolumnerna (värdena totalt eller värdena för en hel region totalt ) avrundas till närmaste tiotal. Dessa regler gäller endast de delar av översikten där kommunspecifik information behandlas eller av vilka man kan dra slutsatser om de kommunspecifika antalen.

2 OLYCKSFALL I FINLAND År 2014 omkom 2 408 finländare till följd av olycksfall: Av dessa var 1 532 män och 876 kvinnor. Olycksfall och våld var den fjärde vanligaste dödsorsaken bland finländare. Den vanligaste orsaken till dödsfall till följd av olycksfall är olika typer av fallolyckor. Också förgiftningar är vanliga. Antalet dödsfall till följd av olycksfall i hemmet eller på fritiden har under de senaste drygt 20 åren ökat, men under de senaste åren har utvecklingen varit positiv. Antalet dödsfall i trafiken och till följd av olycksfall har minskat redan en längre tid (diagram 1). Ofta finns det en koppling mellan alkohol och olyckor. Nästan var tredje av dem som råkat ut för ett olycksfall har varit berusad. De flesta av dem som omkommer av hettan i en bastu eller till följd av förgiftningar, drunknar eller fryser ihjäl är alkoholpåverkade. Diagram 1. Antal personer som omkommit till följd av olycksfall 1988 2013, N. Mer information om olycksfallssituationen och förebyggandet av olycksfall i Finland finns på temasidorna om olycksfall på webbplatsen för Institutet för hälsa och välfärd: https://www.thl.fi/sv/web/olycksfall

2.1 Var inträffar olycksfall och vem drabbas? I denna översikt behandlas allvarligare olycksfall, dvs. sådana som leder till dödsfall eller som kräver vård på sjukhusens vårdavdelningar (Diagram 2). Det är dock bra att observera att en stor del av skadorna till följd av olycksfall behandlas polikliniskt. Översikten behandlar inte olycksfallspatienter som får poliklinisk vård, eftersom registren tills vidare inte innehåller information som är tillräckligt tillförlitlig. På befolkningsnivå är idrottsskador allmänna, och de samhälleliga konsekvenserna av dem är betydande. Idrottsskador kan leda till lång frånvaro från arbetet, betydande olägenheter i vardagslivet, långvariga smärttillstånd samt arbetsoförmögenhet med flera års fördröjning. Innan de riksomfattande registren ger övergripande och tillförlitlig information om den polikliniska vården till följd av olycksfall, är det viktigt att man på lokal nivå även följer upp antalet och konsekvenserna av olycksfall där de inblandade behöver poliklinisk vård. Det är viktigt att mål sätts upp i den lokala säkerhetsplanen och att metoder fastställs för att förebygga både de allvarligaste olycksfallen och de olycksfall som i hög grad belastar de olika enheterna inom hälso- och sjukvården. En uppskattning av hur många olycksfall som inträffar inom regionen totalt kan göras på följande sätt: för varje dödsfall till följd av olycksfall kan man uppskatta att antalet personer som får vård på vårdavdelningar till följd av olycksfall är cirka 30 gånger högre och att antalet personer som får poliklinisk vård är cirka 200 gånger högre 1. Diagram 2. Olycksfall som tas upp i översikten. 1 Olyckor i siffror: en rapport om olycksutvecklingen i Sverige. Karlstad: Räddningsverket/NCO, 2007:7. Antal sidor: 242. Statistik.

Denna översikt innehåller en beskrivning av olycksfall som invånarna i den aktuella regionen råkat ut för. Registret ger inte information om var ett olycksfall har inträffat, och därför placeras olycksfallet i en region enligt personens hemkommun. Det innebär således att ett olycksfall som en person från Kotka råkat ut för i Lappland registreras som ett olycksfall som inträffat i Kymmenedalen. I tabell 1 visas kommunerna i regionen enligt kommunindelningen år $$ samt kommunernas befolkningsstruktur i olika åldersgrupper 2. Tabell 1. Kommunerna i regionen (kommunindelningen 2015) och medelfolkmängd 3 enligt åldersgrupp (2015), N. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80 Totalt Hela landet 20% 2% 6% 6% 32% 14% 15% 5% 5 479 530 Hela regionen 23% 2% 6% 6% 35% 12% 13% 3% 450 171 Esbo 23% 2% 7% 7% 37% 11% 11% 3% 267 672 Hangö 17% 2% 4% 4% 30% 15% 23% 5% 8 942 Ingå 22% 2% 4% 3% 34% 14% 17% 5% 5 550 Högfors 20% 2% 4% 4% 32% 15% 16% 6% 8 973 Grankulla 23% 3% 6% 4% 31% 11% 15% 5% 9 422 Kyrkslätt 26% 3% 4% 4% 37% 12% 12% 2% 38 434 Lojo 21% 2% 5% 4% 33% 14% 16% 5% 47 488 Raseborg 19% 2% 5% 5% 31% 14% 18% 6% 28 540 Sjundeå 25% 2% 3% 3% 38% 13% 13% 3% 6 190 Vichtis 24% 2% 4% 4% 36% 13% 13% 3% 28 958 2 Tabellerna över befolkningsuppgifterna enligt kön i elektronisk form: http://pxweb2.stat.fi/database/statfin/vrm/vaerak/vaerak_fi.asp 3 Källa: Statistikcentralen.

2.2. Typ av olycksfall I syfte att rikta in arbetet med att förebygga olycksfall behövs det information om bland annat vilka befolkningsgrupper som råkar ut för olycksfall eller i vilka miljöer eller situationer olycksfall inträffar. Denna information erhålls från bakgrundsuppgifterna om personer som fått sjukhusvård till följd av ett olycksfall och uppgifter som antecknats om olycksfallet. Typen av olycksfall anger vilka aktiviteter som anknyter till olycksfallet eller var olyckan inträffat. Med tanke på förebyggandet av olycksfall är det viktigt att exakta uppgifter om olycksfallet antecknas på sjukhusen. På många sjukhus har man sedan millennieskiftet börjat göra mer exakta anteckningar, men trots det händer det fortfarande alltför ofta att uppgifterna inte antecknas eller att de antecknas i klassen annat eller ospecificerat olycksfall som innehåller information som är obetydlig med tanke på det förebyggande arbetet. (Diagram 3) Tillsammans med hälso- och sjukvårdsaktörerna ska man diskutera hur exakt och systematiskt vården till följd av olycksfall ska antecknas så att man i fortsättningen får allt mer tillförlitlig och heltäckande information som grund för arbetet med att förebygga olycksfall. Denna översikt innehåller enbart uppgifter om sjukhusvård till följd av olycksfall. I tolkningarna som görs utifrån uppgifterna i översikten och till exempel i planeringen och inriktningen av de förebyggande åtgärderna är det viktigt att observera att uppgifter om patienter som fått poliklinisk vård inte ingår i översikten. I Finland uppgår till exempel antalet idrottsolycksfall till mer än 300 000 varje år, men denna översikt innehåller inte någon heltäckande information om vården som getts till följd av dessa olycksfall på grund av att en stor del av de skador som uppkommer i ett idrottsolycksfall behandlas polikliniskt.

Prosenttia (%) 0 10 20 30 40 50 Registrerad som annan eller icke specificerad, hela landet Registrerad som annan eller icke specificerad, räddningsområdet Olyckstyp icke registrerad, räddningsområdet Olyckstyp icke registrerad, hela landet 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Diagram 3. Benägenhet att registrera typ av olycksfall inom regionen och i hela landet åren 2002 2015, %.

0 500 1000 1500 2000 Antal Diagram 4 visar hur olycksfall som lett till att regionens invånare behövt sjukhusvård fördelas enligt olycksfall i hemmet, i samband med idrott och motion, på trafikområden, på arbetsplatsen och på daghem/i skolan. Diagram 5 ger en likadan beskrivning när det gäller hela landet. Olycksfall I hemmet Annat fritidsolycksfall Registrerad som annan eller icke specificerad Trafik Idrotts- eller motionsevenemang Icke registrerad Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad yttre faktor Olycksfall på sjukhus eller yttre faktor med anknytning till sjukhusförhållanden Olycksfall i skola eller på daghem 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Diagram 4. Typer av olycksfall som lett till att inblandade behövt sjukhusvård inom regionen åren 2002 2015, N.

Antal 0 10000 20000 30000 40000 Olycksfall I hemmet Annat fritidsolycksfall Registrerad som annan eller icke specificerad Trafik Idrotts- eller motionsevenemang Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad yttre faktor Icke registrerad Olycksfall på sjukhus eller yttre faktor med anknytning till sjukhusförhållanden Olycksfall i skola eller på daghem 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Diagram 5. Typer av olycksfall som lett till att inblandade behövt sjukhusvård i hela landet åren 2002 2015, N.

Tabell 2. Vårdperioder för personer som skadats i olycksfall enligt typ av olycksfall åren 2002 2015 inom regionen. Typ av olycksfall har inte registrerats 6 549 Trafik 8 533 Olycksfall i hemmet 24 088 Olycksfall under idrott eller motion 6 219 Annat olycksfall på fritiden 21 408 Olycksfall på sjukhus eller extern omständighet som anknyter till sjukhus 2 506 Arbetsolycksfall eller extern omständighet som anknyter till arbetet 3 407 Olycksfall i skola eller på daghem 787 Annan eller odefinierad typ av olycksfall 18 435

4 DÖDSFALL TILL FÖLJD AV OLYCKSFALL INOM REGIONEN De uppgifter om dödsfall till följd av olycksfall som ingår i denna översikt hämtas från Statistikcentralens statistik över dödsorsaker. I Finland utförs en rättsmedicinsk undersökning för att fastställa dödsorsaken i största delen av de så kallade onaturliga dödsfallen, till exempel dödsfall till följd av olycksfall. När det gäller dödsfall bland unga personer undersöks dödsorsaken nästan alltid. Dödsfall till följd av olycksfall bland äldre personer undersöks inte nödvändigtvis alltid. Dessa omfattar till exempel dödsfall på grund av fallolycka, eller till följd av sviterna av en fallolycka, som sker på sjukhus eller inrättningar. Läkaren har goda kliniska uppgifter om dessa fall. 4 Tabell 3. Dödsfall till följd av olycksfall inom regionen under tioårsperioden 2006 ålder och kön. 5 6 7 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80 Gång-, cykel- och mopedtrafik <5 <5 <5 <5 7 <5 10 14 Trafik, motorfordon 13 7 14 8 38 13 20 9 Fallolyckor <5 <5 <5 <5 52 59 163 346 Drunkning 6 <5 <5 <5 20 22 20 <5 Kvävning <5 <5 <5 <5 12 13 22 12 Brand <5 <5 <5 <5 9 19 10 5 Förfrysning <5 <5 <5 <5 12 6 5 11 Alkoholförgiftning <5 <5 <5 5 92 61 34 <5 Annan förgiftning 8 <5 <5 13 16 79 24 21 <5 Övriga olycksfall <5 <5 5 <5 27 29 37 23 Totalt 30 10 40 40 350 250 340 430 Män Kvinnor Tot. Jämförelse Gång-, cykel- och mopedtrafik 32 10 40 - Trafik, motorfordon 101 21 120-37% Fallolyckor 345 279 620-8% Drunkning 53 22 80-21% Kvävning 33 27 60 - Brand 36 12 50 - Förfrysning 23 11 30 - Alkoholförgiftning 142 54 200-38% Annan förgiftning 111 47 160-31% Övriga olycksfall 99 25 120 - Totalt 980 510 1 480-22% 4 Lunetta P, Lounamaa A, Sihvonen S (2007): Surveillance of injury-related deaths: medicolegal and autopsy rates and trends in Finland. Injury Prevention 2007;13:282 284 & Pasternack I, Laitinen R, Kauppila R. Oikeuslääkinnän vaikuttavuuden edellytykset [Förutsättningarna för rättsmedicinens effektivitet]. Litteraturöversikt. THL, DISKUSSIONSUNDERLAG 10/2014. 5 I jämförelsetabellen anges det hur mycket antalet dödsfall som konstaterats i regionen avviker från antalet dödsfall som kunde förväntas, om dödligheten inom regionen var den samma i hela Finland. Till exempel + 10 % anger att antalet dödsfall inom regionen är 10 procent högre än förväntat. Endast statistiskt betydande avvikelser tas upp. Om tabellen innehåller symbolen -, innebär det att skillnaden som beräknats i jämförelsen inte är statistiskt betydande. 6 Om kolumnen Jämförelse innehåller symbolen *, innebär det att jämförelsens statistiska betydelse inte har uppskattats. Orsaken till detta är i allmänhet att antalen är mycket låga, och då har inte en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av betydelsen kunnat göras. Skillnaden som erhålls i jämförelsen kan i detta fall vara antingen väsentlig eller oväsentlig. 7 Värden mindre än fem (5) ersätts med texten <5 och summorna av raderna och kolumnerna avrundas till närmaste tiotal. 8 De andra förgiftningarna omfattar huvudsakligen läkemedels- och narkotikaförgiftning.

Kuolemantapauksia 0 50 100 150 Gång- och cykeltrafik Trafik, motorfordon Fall Drunkning Kvävning Eldsvåda Förfrysning Annan olycka 0 20 40 60 80 100 Andelen berusade (%) Diagram 6. Andelen berusade av de omkomna till följd av olycksfall 2005 9 2015, %. Trafik Fall Alkoholförgiftning Övriga förgiftningar Annan olycka 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Diagram 7. Omkomna till följd av olycksfall enligt orsak inom regionen 2006 2015, N. 9 På grund av ändringen av klassificeringen (2005) i uppgiften om berusade i statistiken över dödsorsaker gäller årsavgränsningen i detta sammanhang från och med 2005 för att garantera en så bra jämförbarhet som möjligt.

Tusen dagar 0 5 10 15 20 25 30 35 5 OLYCKSFALL SOM LETT TILL ATT INBLANDADE BEHÖVT VÅRD PÅ VÅRDAVDELNING Med tanke på planeringen och inriktningen av arbetet med att förebygga olycksfall är det viktigt att granska förutom antalet olycksfall även förändringarna i dessa. I denna del framläggs uppgifterna om olycksfallen för hela regionen. Genom att jämföra olycksfallssiffrorna för de olika regionerna får man information om var förebyggande arbete behövs i synnerhet. 5.1 Antal vårddagar, vårdperioder och patienter till följd av olycksfall För närvarande omfattar de nationella registren vård som ges på sjukhusens vårdavdelningar (vårdanmälningsregistret). I datasystemet iakttas det internationella ICD-klassificeringssystemet. Från alla sjukhusvårdfall kan man plocka ut dem där orsaken till vården varit att behandla skador. En skada kan uppstå i en olycka av olycksfallskaraktär, till följd av våld eller också kan skadan vara självförvållad. I materialet om vård på sjukhusens vårdavdelningar har det inte alltid antecknats huruvida en skada uppstått vid ett olycksfall eller om patienten fallit offer för våld. Av denna anledning har man i de framlagda siffrorna för vårddagar och vårdperioder slagit samman vården som getts på grund av både olycksfall och våld. I största delen av fallen (cirka 85 %) är skador till följd av ett olycksfall orsaken till vården. Fall, 75 år fyllda Fall, yngre än 75 år Trafik, motorfordon Gång- och cykeltrafik Övriga förgiftningar Eldsvåda Kvävning Alkoholförgiftning Drunkning 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Förfrysning Diagram 8. Antal vårddagar till följd av skador som uppstått vid olycksfall och våldshandlingar inom regionen 2006 2015, tusen dagar.

Tabell 4. Vårdperioder till följd av skador på grund av olycksfall och våld under en tioårsperiod enligt typ av skada, ålder och kön inom regionen 2006 2015, N. 10 Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80 Totalt Gång-, cykel- och mopedtrafik 338 20 89 66 494 203 167 63 1 440 Trafik, motorfordon 588 179 279 235 935 259 199 62 2 740 Fallolycka 2 248 316 735 798 5 670 2 926 3 585 2 462 18 740 Drunkning <5 <5 <5 <5 <5 <5 6 <5 20 Olycksfall som leder till att andningen 93 <5 <5 <5 19 5 8 <5 140 hindras Brand 7 7 14 6 55 30 16 <5 140 Förfrysning <5 <5 5 <5 16 5 9 <5 40 Förgiftning (annan än alkohol) 117 6 15 10 51 18 20 9 250 Alkoholförgiftning 128 <5 5 <5 8 <5 <5 <5 150 Övriga olycksfall 1 676 430 989 833 5 155 2 118 1 850 2 299 15 350 Totalt 5 200 960 2 140 1 950 12 410 5 570 5 860 4 900 38 990 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80 Totalt Gång-, cykel- och mopedtrafik 156 15 26 26 282 173 173 56 910 Trafik, motorfordon 265 84 93 90 373 137 129 28 1 200 Fallolycka 1 470 162 310 292 3 468 2 648 5 121 7 189 20 660 Drunkning 11 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 20 Olycksfall som leder till att andningen 46 <5 <5 <5 10 5 6 8 80 hindras Brand 10 <5 <5 <5 17 9 15 <5 60 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Förgiftning (annan än alkohol) 128 6 15 <5 48 19 30 39 290 Alkoholförgiftning 146 <5 <5 <5 5 <5 <5 <5 160 Övriga olycksfall 1 079 198 426 410 3 405 1 564 2 062 1 144 10 290 Totalt 3 310 470 880 820 7 610 4 560 7 540 8 470 33 660 Sammanlagt 8 510 1 420 3 010 2 780 20 020 10 130 13 410 13 370 72 650 10 Värden mindre än fem (5) ersätts med texten <5 och summorna av raderna och kolumnerna avrundas till närmaste tiotal.

Karta 1. Vårdperioder till följd av skador och förgiftningar i regionens kommuner 2011 2015 jämfört med situationen i hela landet. Karta: Lantmäteriverkets Generalkarta 1:4 500 000, 2011. Kartan följer regionförvaltningsgränserna och omfattar även vattenområden. Kommunkod Kommunens namn Kommunkod Kommunens namn 49 Esbo 78 Hangö 149 Ingå 224 Högfors 235 Grankulla 257 Kyrkslätt 444 Lojo 710 Raseborg 755 Sjundeå 927 Vichtis

Tabell 5. Patienter som fått vård till följd av olycksfall och våld under en tioårsperiod enligt typ av skada, ålder och kön inom regionen 2006 2015, N. 11 Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80 Totalt Gång-, cykel- och mopedtrafik 278 18 69 50 407 156 124 31 1 120 Trafik, motorfordon 475 139 198 152 658 178 121 37 1 900 Fallolycka 1 915 274 637 696 4 451 2 017 2 120 1 300 13 110 Drunkning <5 <5 <5 <5 <5 <5 5 <5 20 Olycksfall som leder till att 85 <5 <5 <5 16 5 8 <5 120 andningen hindras Brand 7 7 12 6 42 20 13 <5 110 Förfrysning <5 <5 <5 <5 11 5 7 <5 30 Förgiftning (annan än alkohol) 113 5 15 9 41 18 20 8 230 Alkoholförgiftning 127 <5 5 <5 7 <5 <5 <5 150 Övriga olycksfall 1 471 376 840 720 4 203 1 575 1 340 586 10 880 Totalt 4 210 770 1 670 1 530 8 850 3 580 3 360 1 750 24 750 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80 Totalt Gång-, cykel- och mopedtrafik 140 12 22 23 225 141 119 41 720 Trafik, motorfordon 206 71 89 77 300 97 91 24 940 Fallolycka 1 279 147 273 256 2 787 1 924 2 936 3 557 12 830 Drunkning 11 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 20 Olycksfall som leder till att 41 <5 <5 <5 10 5 5 8 70 andningen hindras Brand 8 <5 <5 <5 9 9 6 <5 40 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Förgiftning (annan än alkohol) 123 6 13 <5 46 18 28 35 270 Alkoholförgiftning 133 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 140 Övriga olycksfall 953 181 333 359 2 780 1 237 1 425 762 7 890 Totalt 2 760 400 700 670 5 640 3 120 4 130 3 990 20 760 Sammanlagt 6 970 1 170 2 370 2 200 14 490 6 700 7 480 5 740 45 510 11 Värden mindre än fem (5) ersätts med texten <5 och summorna av raderna och kolumnerna avrundas till närmaste tiotal.

Tabell 6. Vårddagar till följd av skador vid olycksfall och våldshandlingar under en tioårsperiod enligt typ av skada, ålder och kön inom regionen 2006 2015, N. 12 Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80 Totalt Gång-, cykel- och mopedtrafik 1 041 84 344 301 2 470 1 394 1 627 582 7 840 Trafik, motorfordon 2 857 1 446 2 680 1 851 6 580 2 966 2 083 565 21 030 Fallolycka 3 314 1 117 2 444 2 835 28 055 23 932 52 879 53 876 168 450 Drunkning 18 <5 6 6 9 7 29 <5 80 Olycksfall som leder till att 112 <5 5 25 42 7 210 <5 410 andningen hindras Brand 36 34 93 33 264 324 287 6 1 080 Förfrysning <5 <5 16 <5 128 46 41 13 240 Förgiftning (annan än alkohol) 240 10 70 16 150 41 83 76 690 Alkoholförgiftning 130 <5 6 <5 19 <5 21 <5 180 Övriga olycksfall 3 128 780 1 937 1 851 14 344 9 668 15 366 90 845 137 920 Totalt 10 880 3 470 7 600 6 920 52 060 38 390 72 630 145 970 337 910 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80 Totalt Gång-, cykel- och mopedtrafik 325 42 81 47 1 120 1 176 1 343 998 5 130 Trafik, motorfordon 1 067 356 273 443 2 172 1 459 1 700 212 7 680 Fallolycka 2 085 268 658 845 11 330 17 515 72 378 162 607 267 690 Drunkning 151 <5 <5 <5 <5 5 5 <5 160 Olycksfall som leder till att 51 <5 <5 <5 10 17 6 61 150 andningen hindras Brand 16 <5 <5 <5 103 35 507 24 690 Förfrysning 5 <5 <5 <5 <5 <5 8 111 130 Förgiftning (annan än alkohol) 159 9 64 7 143 35 187 249 850 Alkoholförgiftning 152 <5 <5 <5 24 <5 16 <5 200 Övriga olycksfall 1 532 318 734 900 9 333 8 074 19 136 13 566 53 590 Totalt 5 540 990 1 820 2 240 24 240 28 320 95 290 177 830 336 270 Sammanlagt 16 420 4 470 9 420 9 160 76 300 66 710 167 910 323 800 674 180 12 Värden mindre än fem (5) ersätts med texten <5 och summorna av raderna och kolumnerna avrundas till närmaste tiotal.

Lukumäärä 0 2000 4000 6000 8000 10000 Av siffrorna i rapporten framgår det att antalet intagna patienter är lägre än antalet vårdperioder som inletts under året. Detta beror på att en skada som uppstått vid ett och samma olycksfall i vissa fall eventuellt behandlas flera gånger på sjukhus. Även i det fall att patienten till exempel flyttas från ett universitetscentralsjukhus till vårdavdelningen vid ett kretssjukhus eller en hälsovårdscentral för fortsatt vård ger samma olycksfall upphov till två vårdperioder. Vårdperioder Patienter 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Diagram 9. Antal vårdperioder samt patienter som fått vård till följd av olycksfall och våld 2006 2015, N.

Antal 0 10 20 30 40 50 60 70 Under de senaste åren har vårdpraxisen förändrats. Rent allmänt har vårdperioderna blivit kortare, och en del av skadorna till följd av olycksfall som tidigare behandlats på sjukhusens vårdavdelningar behandlas i dag inom den polikliniska öppenvården. Av denna anledning beskriver inte enbart längden av vårdperioden på samma sätt som tidigare hur allvarlig skadan är. I synnerhet vård som ges till följd av olycksfall bland den äldre befolkningen är fortfarande långvarig, men allt oftare indelas vårdperioden i kortare vårdperioder på olika vårdställen. Trots de ovan nämnda faktorerna ger dock antalet vårdperioder en ganska bra beskrivning av den långsiktiga utvecklingen när det gäller allvarliga olycksfall. 1 dag 2-7 dagar 8 dagar eller mer 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Diagram 10. Fördelningen av vårdperioder till följd av olycksfall och våld enligt vårdperiodens längd inom regionen 2006 2015, N.

Tabell 7. Vårdperioder till följd av olycksfall och våld under en tioårsperiod enligt typ av skada och vårdperiodens längd inom regionen 2006 2015, N. 1 dag 2 7 dagar 8 dagar Totalt % Gång-, cykel- och mopedtrafik 1 331 682 334 2 347 3 Trafik, motorfordon 1 918 1 142 875 3 935 5 Fallolycka 16 061 13 156 10 183 39 400 54 Drunkning 14 19 6 39 0 Olycksfall som leder till att andningen hindras 186 19 8 213 0 Brand 75 65 53 193 0 Förfrysning 17 16 15 48 0 Förgiftning (annan än alkohol) 370 125 40 535 1 Alkoholförgiftning 281 17 4 302 0 Övriga olycksfall 14 433 6 695 4 510 25 638 35 Totalt 34 686 21 936 16 028 72 650 100

Tabell 8. Sjukhus där invånarna inom regionen fått vård 2015, N. Antalet vårddagar till följd av olycksfall och våld har räknats från och med början av året vid sjukhus som hade minst 10 patienter 2015. En enda serviceproducent kan ha många verksamhetsställen. Mer information: http://www.thl.fi/tietokannat/topi Serviceproducent Vårdperioder vårdperioder Vårddagar/ Patienter Vårddagar 50200 - Helsingin yliopistollinen keskussairaala 3 663 3 124 12 727 3,5 40405 - Lohjan sairaanhoitoalue/lohjan sairaala 969 831 3 727 3,8 90124 - Espoon terveyskeskus 658 563 13 235 20,0 40415 - Västra Nylands sjukvårdsområde/västra Nylands sjukhus 517 438 1 388 2,7 60611 - Diacor sairaala 359 345 458 1,3 90325 - Lohjan keskustan terveysasema 214 183 6 495 29,7 60806 - Omasairaala 191 186 191 1,0 60605 - Dextra Munkkivuoren lääkärikeskus 187 181 187 1,0 60626 - Sairaala Mehiläinen Helsinki 187 180 187 1,0 90738 - Perusturvakuntayhtymä Karviainen/terveydenhuolto 122 109 3 754 30,5 60702 - Suomen Terveystalo/Helsinki 93 91 93 1,0 90249 - Kirkkonummen terveyskeskus 98 88 2 975 29,5 90740 - Raaseporin terveyskeskus 76 65 2 100 27,6 60781 - Kuntoutus Orton 52 49 527 10,1 60617 - Kaunialan sairaala Oy 184 48 3 958 21,4 90141 - Hangon terveyskeskus 59 42 1 201 20,4 60738 - Bulevardin Klinikka Oy 39 38 39 1,0 60779 - Laser Tilkka 36 35 37 1,0 60816 - (nimi ei tiedossa) 43 33 757 17,6 50230 - Turun yliopistollinen keskussairaala 30 30 62 2,1 90228 - Kauniaisten terveyskeskus 26 23 702 27,0 50290 - Tampereen yliopistollinen sairaala 17 17 26 1,5 40302 - Keski-Suomen keskussairaala 16 16 22 1,4 50275 - Oulun yliopistollinen sairaala 15 15 34 2,3 40304 - Pohjois-Karjalan keskussairaala 15 15 24 1,6 40311 - Lapin keskussairaala 14 13 36 2,6 40309 - Kanta-Hämeen keskussairaala 15 13 23 1,5 50250 - Kuopion yliopistollinen sairaala 12 12 29 2,4 40318 - Päijät-Hämeen keskussairaala 11 11 20 1,8

6 OLYCKSFALL ENLIGT KOMMUN Denna del innehåller uppgifter om olycksfall i kommunerna i regionen enligt typ av olycksfall, åldersgrupp och kön. Antalet olycksfall och våldshandlingar påverkas av bland annat åldersstrukturen och könsfördelningen bland invånarna i regionen. Då det gäller antalet olycksfall kan skillnaderna mellan kommunerna också bero på exempelvis alkoholbruket, sysselsättningen, arbetarsäkerheten hos arbetsgivarorganisationerna som är verksamma inom regionen eller gång-, cykel- och mopedtrafikledernas antal eller säkerhet samt förebyggandet av olycksfall och säkerhetsarbetet inom regionen. I jämförelsetalen i översikten kan dessa bakgrundsfaktorer som påverkar skillnaderna mellan regionerna inte beaktas, men orsakerna till skillnaderna ska dock begrundas när det lokala säkerhetsarbetet planeras och målen sätts upp. Om man vill undersöka huruvida de regionspecifika siffrorna avviker från vad man antar att de ska vara jämfört med siffrorna för hela Finland, kan skillnader som beror på ålders- och könsstrukturen beaktas enligt standardiseringsförfarandet. I denna översikt har indirekt standardisering tillämpats. I denna metod beräknar man först för den aktuella regionen det förväntade antalet händelser (t. ex. dödsfall till följd av olycksfall) utifrån antagandet att frekvensen av händelserna inom regionen (t. ex. dödlighet till följd av olycksfall) enligt åldersgrupp och kön är den samma i hela Finland. Därefter har det faktiskt observerade antalet händelser inom regionen jämförts med det förväntade antalet inom regionen. Exempel 1: Om procenttalet + 10 % anges efter siffran i tabellen, innebär det att det förekommer 10 procent mer än förväntat av den aktuella typen av händelser inom regionen. Exempel 1.1: I tabellen med antal vårdperioder finns följande text i kolumnen Trafikolycka 712 27 %. Tolkning: för kommuninvånarna har 712 vårdperioder till följd av trafikolyckor registrerats, vilket är 27 procent mindre än det som hade förväntats utifrån siffrorna för hela Finland. Exempel 1.2: I kolumnen med antalet vårddagar finns siffran 6 539 + 33 %. Tolkning: under granskningsperioden har kommuninvånarna haft 6 539 vårddagar, vilket är 27 procent mer än det som hade förväntats utifrån siffrorna för hela Finland. Exempel 2: Om anteckningen efter siffran i tabellen inte innehåller ett procenttal, utan symbolen -, innebär det att avvikelsen från det förväntade antalet är så liten att den uppskattade slumpmässiga variationen inte överskrids tillräckligt. I detta fall är avvikelsen inte statistiskt betydande. Anmärkning 1: Även om skillnaden jämfört med det förväntade antalet vore statistiskt betydande, är det bra att begrunda hur stor praktisk betydelse detta har. En statistiskt betydande skillnad eller förändring innebär inte alltid en betydande skillnad eller förändring i praktiken. Exempel: när antalet vårdperioder är till exempel 15, är inte 100 % mer än förväntat ett lika tungt vägande resultat som 50 % mer än förväntat som i det fall att antalet vårdperioder är 15 000. Anmärkning 2: Om symbolen * har antecknats efter siffran i tabellen, innebär det att den statistiska betydelsen inte har kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt. I detta fall är det i allmänhet fråga om ett ringa antal observationer eller invånare.

En närmare beskrivning av de statistiska metoderna som har tillämpats i översikten finns i metodbeskrivningen på webben 13. 13 http://www.thl.fi/tapaturmat/alueraportit Menetelmäseloste

Tabell 9. Vårdperioder, patienter, vårddagar och dödsfall till följd av olycksfall och våld under femårsperiodeninus5 14 15 16 17 2015. Kommun Vårdperioder Patienter Vårddagar Vårddagar/ vårdperioder Dödsfall Hela regionen 42 100-17% 28 430-12% 348 540-8,1 950-25% Esbo 22 710-20% 15 733-15% 186 408-8,0 506-28% Hangö 1 200-741 - 9 980-8,2 32 - Ingå 540-24% 379-14% 2 929-46% 5,4 14 - Högfors 1 240-719 - 11 742-9,2 33 - Grankulla 970-17% 651-9% 10 182-10,2 17-43% Kyrkslätt 3 390-16% 2 435-8% 21 206-14% 6,2 71-30% Lojo 5 030-15% 3 309-10% 51 512 +16% 9,9 124-19% Raseborg 3 300-16% 2 136-11% 26 362-20% 7,8 75-28% Sjundeå 590-15% 436-2 376-46% 4,0 14 - Vichtis 3 140-2 005-25 847-8,0 67-14 Med hjälp av procenttalen som antecknats efter siffrorna i tabellen beskrivs siffrorna jämfört med siffrorna för hela Finland. 15 Om tabellen innehåller symbolen*, innebär det att jämförelsens statistiska betydelse inte har uppskattats. Orsaken till detta är i allmänhet att antalen är mycket låga, och då har inte en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av betydelsen av jämförelsetalet kunnat göras. Skillnaden som erhålls i jämförelsen kan i detta fall vara betydande eller icke-betydande. 16 Om tabellen innehåller symbolen -, innebär det att resultatet av jämförelsen inte är statistiskt betydande. 17 Värden mindre än fem (5) ersätts med texten <5 och summorna av raderna och kolumnerna avrundas till närmaste tiotal.

Tabell 10. Vårdperioder till följd av olycksfall och våld enligt typ av skada under femårsperioden 18 19 20 21 2011 2015. Kommun Trafikolycka Fallolycka Våld (självförvållat eller förvållat av någon annan) Annat olycksfall Uppgiften har inte registrerats Totalt Hela regionen 3 140-17% 20 060-10% 1 570-29% 14 800-21% 2 540-25% 42 100-17% Esbo 1 411-36% 10 566-12% 797-41% 8 556-20% 1 376-30% 22 710-20% Hangö 115 +52% 603-52 - 341-22% 89 +36% 1 200 - Ingå 44-290 -13% 9 * 172-32% 23-540 -24% Högfors 101 +52% 589-46 - 426-75 - 1 240 - Grankulla 70-446 -19% 20 * 337-17% 95 +46% 970-17% Kyrkslätt 277-13% 1 691-118 -31% 1 157-25% 150-44% 3 390-16% Lojo 513 +24% 2 410-13% 279 +26% 1 484-31% 345-5 030-15% Raseborg 282-1 803-8% 107-971 -29% 136-39% 3 300-16% Sjundeå 58-260 - 15-221 -15% 32-590 -15% Vichtis 266-1 399-122 - 1 137-219 - 3 140-18 Med hjälp av procenttalen som antecknats efter siffrorna i tabellen beskrivs siffrorna jämfört med siffrorna för hela Finland. 19 Om tabellen innehåller symbolen*, innebär det att jämförelsens statistiska betydelse inte har uppskattats. Orsaken till detta är i allmänhet att antalen är mycket låga, och då har inte en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av betydelsen av jämförelsetalet kunnat göras. Skillnaden som erhålls i jämförelsen kan i detta fall vara betydande eller icke-betydande. 20 Om tabellen innehåller symbolen -, innebär det att resultatet av jämförelsen inte är statistiskt betydande. 21 Värden mindre än fem (5) ersätts med texten <5 och summorna av raderna och kolumnerna avrundas till närmaste tiotal.

Tabell 11. Vårdperioder till följd av fallolyckor under femårsperioden 22 23 24 25 2011 2015. Kommun Fallolyckor under is- och snöförhållanden Fall på samma nivå Fall eller ramlande i eller från trappor Annat fall eller hopp Ospecificerat fall eller ramlande Hela regionen 1 330-28% 14 390-7% 810-1 470-19% 1 740-11% 19 750-10% Esbo 680-34% 7 882-4% 390-17% 723-31% 731-32% 10 410-12% Hangö 24-406 - 18-52 +86% 94 +126% 590 - Ingå 28-166 -27% 18 * 30 * 45 +124% 290 - Högfors 47-425 - 37 +104% 36-38 - 580 - Grankulla 27-328 -19% 19 * 25-37 - 440-21% Kyrkslätt 102-27% 1 246 +8% 58-123 -18% 139-1 670 - Lojo 177-16% 1 554-21% 114-219 - 301 +28% 2 370-13% Raseborg 117-1 236-14% 98 +47% 103-223 +42% 1 780-8% Sjundeå 21-169 -16% 10 * 30 * 26-260 - Vichtis 110-981 - 51-128 - 110-1 380 - Totalt 22 Med hjälp av procenttalen som antecknats efter siffrorna i tabellen beskrivs siffrorna jämfört med siffrorna för hela Finland. 23 Om tabellen innehåller symbolen*, innebär det att jämförelsens statistiska betydelse inte har uppskattats. Orsaken till detta är i allmänhet att antalen är mycket låga, och då har inte en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av betydelsen av jämförelsetalet kunnat göras. Skillnaden som erhålls i jämförelsen kan i detta fall vara betydande eller icke-betydande. 24 Om tabellen innehåller symbolen -, innebär det att resultatet av jämförelsen inte är statistiskt betydande. 25 Värden mindre än fem (5) ersätts med texten <5 och summorna av raderna och kolumnerna avrundas till närmaste tiotal.

Tabell 12. Vårdperioder till följd av olycksfall enligt typ av olycksfall under femårsperioden 26 27 28 29 2011 2015. Kommun Olycksfall i hemmet Olycksfall i samband med idrott eller motion Annat olycksfall på fritiden Arbetsolycksfall eller extern omständighet som anknyter till arbetet Övriga olycksfall Uppgiften har inte registrerats Hela regionen 8 960-24% 2 590 +10% 8 760-13% 1 300-34% 18 130-21% 2 360 +82% 42 100-17% Esbo 4 241-31% 1 596 +12% 4 468-22% 646-45% 10 313-21% 1 442 +99% 22 710-20% Hangö 332-43 - 292 +25% 49-470 -15% 14-1 200 - Ingå 133-23% 34 +78% 119-22 - 195-37% 35 +189% 540-24% Högfors 335-50 - 236-34 - 546-36 +64% 1 240 - Grankulla 131-56% 66 +55% 160-25% 18-474 - 119 +320% 970-17% Kyrkslätt 748-14% 240 +22% 727-13% 114-31% 1 332-29% 232 +137% 3 390-16% Lojo 1 224-19% 212-1 146-200 - 1 979-25% 270 +81% 5 030-15% Raseborg 1 049-113 - 820 +12% 98-1 171-32% 48-51% 3 300-16% Sjundeå 87-39% 51 +90% 153-22 - 224-27% 49 +245% 590-15% Vichtis 679-180 +23% 643-100 -20% 1 423-118 +48% 3 140 - Totalt 26 Med hjälp av procenttalen som antecknats efter siffrorna i tabellen beskrivs siffrorna jämfört med siffrorna för hela Finland. 27 Om tabellen innehåller symbolen*, innebär det att jämförelsens statistiska betydelse inte har uppskattats. Orsaken till detta är i allmänhet att antalen är mycket låga, och då har inte en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av betydelsen av jämförelsetalet kunnat göras. Skillnaden som erhålls i jämförelsen kan i detta fall vara betydande eller icke-betydande. 28 Om tabellen innehåller symbolen -, innebär det att resultatet av jämförelsen inte är statistiskt betydande. 29 Värden mindre än fem (5) ersätts med texten <5 och summorna av raderna och kolumnerna avrundas till närmaste tiotal.

30 31 32 33 Tabell 13. Vårdperioder till följd av olycksfall och våld enligt ålder bland MÄN under femårsperioden 2011 2015. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80 Totalt Hela regionen 2 830-15% 610-1 280-17% 1 220-18% 7 570-19% 3 120-19% 3 290-27% 2 870 +17% 22 770-16% Esbo 1 594-18% 322-773 -26% 792-24% 4 192-26% 1 650-16% 1 666-26% 1 513 +31% 12 500-19% Hangö 55-12 * 40-26 - 215 +22% 121-132 -24% 48-32% 650 - Ingå 36-9 * 11-9 - 98-33 -44% 48-39% 28-38% 270-26% Högfors 64-19 * 21-23 - 222 +21% 107-83 -31% 188 +112 % 730 +18% Grankulla 52-29% 19-28 - 12-136 -19% 62-104 - 80-490 -18% Kyrkslätt 306-48 - 83-67 -23% 681-18% 256-26% 281-20% 116-24% 1 840-18% Lojo 318-73 - 150-129 - 852-10% 409-19% 377-39% 338-2 650-14% Raseborg 149-21% 45-76 - 74-431 -20% 207-31% 350-20% 259-17% 1 590-20% Sjundeå 47-9 * 15-10 * 124-39 -40% 53-20 -42% 320-19% Vichtis 206-53 - 82-76 - 618-232 -18% 193-34% 278 +91% 1 740-30 Med hjälp av procenttalen som antecknats efter siffrorna i tabellen beskrivs siffrorna jämfört med siffrorna för hela Finland. 31 Om tabellen innehåller symbolen*, innebär det att jämförelsens statistiska betydelse inte har uppskattats. Orsaken till detta är i allmänhet att antalen är mycket låga, och då har inte en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av betydelsen av jämförelsetalet kunnat göras. Skillnaden som erhålls i jämförelsen kan i detta fall vara betydande eller icke-betydande. 32 Om tabellen innehåller symbolen -, innebär det att resultatet av jämförelsen inte är statistiskt betydande. 33 Värden mindre än fem (5) ersätts med texten <5 och summorna av raderna och kolumnerna avrundas till närmaste tiotal.

34 35 Tabell 14. Vårdperioder till följd av olycksfall och våld enligt ålder bland KVINNOR under femårsperioden inus5 2015. 36 37 ommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80 Totalt ela regionen 1 920-13% 330-660 - 510-24% 4 780-15% 2 530-18% 4 110-20% 4 500-18% 19 33-17% 0 sbo 1 065-18% 187-421 - 317-31% 2 725-19% 1 385-18% 2 101-22% 2 003-24% 10 20-20% 0 angö 34-8 * 12 * 6 * 70-28% 64-164 - 193-550 - ngå 21 - <5 * <5 * 5 * 80-27 -39% 52-37% 74-25% 270-21% ögfors 30-28% <5 * 15 * 10 * 98-77 - 115-161 -27% 510-15% rankulla 49-17 * 18-5 * 98-68 - 112-23% 108-36% 480-16% yrkslätt 188-14% 23-44 - 38-439 -14% 223-15% 308-19% 292-1 560-13% ojo 217-45 - 52-67 - 551-300 -20% 521-25% 632-20% 2 390-15% aseborg 111-19 - 47-33 - 307-174 -23% 389-20% 628-13% 1 710-14% jundeå 45 - <5 * 7 * 8 * 75-35 - 67-28 -49% 270 - ichtis 156-18 - 38-21 -42% 334-176 -18% 285-377 - 1 410-34 Med hjälp av procenttalen som antecknats efter siffrorna i tabellen beskrivs siffrorna jämfört med siffrorna för hela Finland. 35 Om tabellen innehåller symbolen*, innebär det att jämförelsens statistiska betydelse inte har uppskattats. Orsaken till detta är i allmänhet att antalen är mycket låga, och då har inte en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av betydelsen av jämförelsetalet kunnat göras. Skillnaden som erhålls i jämförelsen kan i detta fall vara betydande eller icke-betydande. 36 Om tabellen innehåller symbolen -, innebär det att resultatet av jämförelsen inte är statistiskt betydande. 37 Värden mindre än fem (5) ersätts med texten <5 och summorna av raderna och kolumnerna avrundas till närmaste tiotal.

7 KOSTNADER FÖR SJUKHUSVÅRD TILL FÖLJD AV OLYCKSFALL Skador till följd av olycksfall ger ofta upphov till ett behov av långvarig vård och vårdkedjor. Detta leder till betydande kostnader inom hälso- och sjukvården. I synnerhet patienter som har fått allvarliga skador till följd av olycksfall och våld får vård inom den kirurgiska specialiteten där kostnaderna är höga. År 2011 varade vårdperioderna inom den kirurgiska specialiteten i genomsnitt 3,0 dygn 38 och den genomsnittliga kostnaden för en vårdperiod var 3 605 39. I tabell 15 visas uppskattningar av kostnaderna för vårdperioder till följd av olycksfall och våld då det gäller den specialiserade sjukvården. Siffrorna grundar sig på vårdkostnader som beräknats för varje diagnosgrupp i Finland, och därför anger de inte direkt de faktiska, förverkligade kostnaderna för regionen, men ger en indikation om kostnadsnivån. Information om den beräkningsmetod som har tillämpats finns i metodrapporten för projektet PERFECT. 40 När dessa kostnadsuppgifter används ska man ta hänsyn till att en väsentlig del av kostnaderna som orsakas av olycksfall uppstår inom primärvården och i form av sjukfrånvarodagar. På riksnivå finns det tills vidare inte tillgång till några tillförlitliga uppgifter om dessa kostnader. Tabell 15. Kostnader för vårdperioder till följd av olycksfall och våld 2015. Region Kostnader för vårdperioderna (tusen euro) Hela Finland 520 502 Hela regionen 28 727 Esbo 14 606 Hangö 892 Ingå 398 Högfors 979 Grankulla 535 Kyrkslätt 2 281 Lojo 4 332 Raseborg 1 942 Sjundeå 515 Vichtis 2 248 Region Kostnader för vårdperioderna (tusen euro) 38 Rautiainen H, Pelanteri S, Rasilainen J (2012): Specialiserad somatisk vård 2011. THL 12/2012. http://urn.fi/urn:nbn:fi-fe2012121210293 39 Kapiainen S, Väisänen A, Haula T (2014): Terveyden- ja sosiaalihuollon yksikkökustannukset Suomessa vuonna 2011. THL Raportti 2014_003. http://urn.fi/urn:isbn:978-952-302-079-5 40 Peltola M, Juntunen M, Häkkinen U, Linna M, Rosenqvist G, Seppälä T, Sund R: PERFECT-menetelmäraportti, THL 2/2009. http://www.thl.fi/fi_fi/web/fi/tutkimus/hankkeet/perfect/julkaisut/perusraportit

8 OLYCKSFALL TILL FÖLJD AV BRAND I denna del granskas olycksfall som orsakats av rök, eld eller lågor 41 och som resulterat i att personer omkommit eller minst behövt vård på sjukhusens vårdavdelningar (inkl. dagkirurgisk vård). Dessutom anges antalet vårddagar och patienter till följd av bränder av olycksfallskaraktär inom regionen under tioårsperioden 2006 2015 (diagram 11). I Finland har antalet dödsfall till följd av bränder av olycksfallskaraktär varierat mellan 50 och 140 under 1952 2007 42. Antalet personer som behövt sjukhusvård till följd av bränder är mångfaldigt jämfört med antalet som omkommit i bränder. Då det gäller antalet omkomna och skadade i bränder samt antalet vårddagar till följd av skadorna finns det betydande skillnader då det gäller ålder och kön. Män omkommer och skadas betydligt oftare i bränder än kvinnor. Antalet personer som fått skador i bränder och vårdats i öppenvården är betydligt högre än antalet personer som skadats i bränder och behöver sjukhusvård. Tills vidare finns det inte tillgång till några tillförlitliga uppgifter om sådan vård efter olycksfall till följd av bränder som ges inom öppenvården. Tabell 16. Dödsfall till följd av bränder enligt åldersgrupp 2007 2009 och 2010 i hela landet, totalt antal (N) och totalt antal per en miljon invånare och år (N/inh). 41 Med uttrycket vill man göra en klar skillnad jämfört med byggnadsbränder till följd av att uppgifterna som hälso- och sjukvårdsregistren ger i huvudsak beskriver skademekanismen, men sällan platsen där olycksfallet inträffat. Siffrorna för skadorna beskriver således inte enbart antalet skadade i byggnadsbränder, utan skador som orsakats av rök, eld och lågor. 42 Kokki E, Jäntti J (2009): Vakavia henkilövahinkoja aiheuttaneet tulipalot 2007 2008. B-sarja: tutkimusraportit 2/2009. Räddningsinstitutet

Källa: Kokki E (2011): Palokuolemat ja ihmisen pelastamiset tulipaloissa 2007 2010. B-sarja: tutkimusraportit 3/2011. Räddningsinstitutet Dödsfall till följd av bränder 2007 Åldersgrupp 2009 Dödsfall till följd av bränder 2010 N N / inh N N / inh 0-9 3 1.7 1 1,7 10-19 10 5.2 1 1,6 20-29 12 6.0 6 9,0 30-39 21 10.8 2 3,1 40-49 42 18.7 16 21,7 50-59 73 30.8 15 19,6 60-69 81 44.8 20 30,5 70-79 34 28.8 10 24,7 80-89 20 33.5 9 41,7 90+ 2 22.0 0 0,0 Totalt 299 18.8 80 14,9 Tabell 17. Vårdperioder på grund av skador som orsakats av rök, eld och lågor bland män och kvinnor enligt åldersgrupp 2006 2015 i hela landet, N. Män Kvinnor Sammanlagt 0-9 94 61 155 10-19 278 52 330 20-29 363 73 436 30-39 368 82 450 40-49 485 125 610 50-59 529 197 726 60-69 379 218 597 70-79 272 160 432 80-89 141 133 274 90+ 11 31 42 Totalt 2 920 1 132 4 052 Tabell 18. Vårddagar på grund av skador som orsakats av rök, eld och lågor bland män och kvinnor enligt åldersgrupp 2006 2015 i hela landet, N. Män Kvinnor Sammanlagt 0-9 412 152 564 10-19 2 133 205 2 338 20-29 2 150 408 2 558 30-39 3 333 483 3 816 40-49 4 857 1 059 5 916 50-59 5 508 2 187 7 695 60-69 4 200 2 542 6 742 70-79 3 622 1 708 5 330 80-89 1 674 896 2 570 90+ 133 249 382 Totalt 28 022 9 889 37 911

Vårddagar 0 100 200 300 400 Vårddagar 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Diagram 11. Vårddagar inom regionen på grund av skador som orsakats av rök, eld och lågor 2006 2015. Mer information om olycksfall till följd av bränder och förebyggande av dessa Praxis i anslutning till brandsäkerhet inom social- och hälsovården och räddningslagen (STEP) är ett forsknings- och utvecklingsprojekt som genomförts av THL år 2012 2016. www.thl.fi/step Resultat från undersökningen Kostnader för hälsovård till följd av skador som orsakats av rök, eld och lågor: Haikonen K, Lillsunde PM, Lunetta P, Kokki E. Economic burden of fire-related deaths in Finland, 2000-2010: Indirect costs using a human capital approach. Burns. 2016;4:56-62. Haikonen K, Lillsunde PM, Vuola J. Inpatient costs of fire-related injuries in Finland. Burns. 2014;40:1754-60. Haikonen K, Lunetta P, Lillsunde PM, Sund R.Methodological challenges in using the Finnish Hospital Discharge Register for studying firerelated injuries leading to inpatient care. BMC Med Inform Decis Mak. 2013;13:36. Haikonen K, Lillsunde PM, Lunetta P, Lounamaa A, Vuola J. Fire-related injuries with inpatient care in Finland: a 10-year nationwide study. Burns. 2013;39:796-802.

Webbplatsen Olycksfall https://www.thl.fi/sv/web/olycksfall Information och verktyg för yrkespersoner för arbetet med att förebygga olycksfall och främja säkerhet.