Miljöbokslut 2017 Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret 2018-09-12
INLEDNING År 2017 blev ett miljöintensivt år för Gatu- och fastighetskontoret. Under året bestämde vi oss för att införa ett eget miljöledningssystem anpassat för vår verksamhet. Miljöfrågor har alltid varit en viktig del av verksamheten men utan struktur är det ibland svårt att veta om vi satsar på rätt saker. Miljöutredningen som ligger till grund för vårt ledningssystem visar klart vad i verksamheten som påverkar miljön mest negativt. Då vet vi ju vad vi ska jobba med för att göra störst miljöinsats. Vi har nu därför både miljömål för vår verksamhet och en handlingsplan hur vi ska nå dem. Vi på Gatu- och fastighetskontoret har även antagit en miljöpolicy som vi förutom arbetar efter är stolta över. Förutom att vi under 2017 fick struktur på hur vi ska arbeta med våra miljöfrågor har vi genomfört en rad undersökningar bl a vad gäller utsläpp från vår fordonstvätt, föroreningsinnehåll i använd sandningssand samt undersökning av eventuellt läckage av farliga ämnen från konstgräsplanen. På fordonssidan har vi bytt två av våra bensindrivna fordon till el-bilar samt en packmoped som gick på oljeblandad bensin till elmoped. För att spara energi har vi bl a installerat ett nytt ventilationsaggregat och närvarodetektorer i varmförrådet och vad gäller kemikalier har vi påbörjat ett större arbete med inventering och utsortering av äldre kemikalier. Det här är vår första årssammanställning av både statistik och utförda miljöåtgärder inom vår förvaltning. Vi avser framöver använda den främst för att redovisa hur vi klarar våra uppsatta miljömål men även för att redovisa andra miljöförbättrande åtgärder inom vår förvaltning. Jag känner en stolthet över att arbeta i Valdemarsvik och inte minst på Gatu- och fastighetskontoret. Jag märker dagligen att miljöfrågor står högt på dagordningen och att det intresserar vår personal. Vårt engagemang i miljöfrågorna är en liten del i kommunens vision som bland annat innebär att vi ska vara Östersjöns ledande miljökommun redan 2025. Gatu- och fastighetschef Mikael Jonsson
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Innehållsförteckning 2 Miljöutredning samt miljömål 3 Fordon 6 Oljeavskiljare 7 Kemikalier 8 Energi 9 Sandningssand 11 Konstgräsplan Grännäs 12 Prognos för uppfyllande av miljömål 13 2
Miljöutredning Miljöutredningen som utfördes under året visar att vår verksamhet precis som de flesta andra har påverkan på miljön. Vid en sammanvägning samt analys enligt en utvärderingsmatris konstaterades att de största påverkansområdena är utsläpp till luft vid transporter, utsläpp till vatten, energiförbrukning och kemikalie-användning. För att erhålla störst effekt i miljöarbetet har vi prioriterat miljöarbetet inom dessa områden vilka även ingår i verksamhetens miljömål. Miljömål samt handlingsplan Våra fem miljömål samt handlingsplan för dessa. Miljömål Handlingsplan Framtagande av policy för inköp av transportbilar. Till grund för policyn ligger bl a olika bränslen ur miljö-, drifts- och ekonomisk synvinkel samt tillgänglighet. Förslag på policy redovisas för ledningen under kvartal 4 2017. Därefter uppdateras policyn årligen då bl a ny teknik, bränsle etc. gås igenom. Miljömål Handlingsplan Med början med 2017 årligen provta avloppsvatten efter oljeavskiljaren. Provtagningen ska sedan ligga till grund för ev. 3
nödvändiga åtgärder vad gäller ytterligare rening, utbyte tvättkemikalier etc. Avrapportering sker till ledningen årligen. Miljömål Handlingsplan Under första kvartalet 2018 rensa bort äldre kemikalier. Samtliga kvarvarande kemikalier ska tillses vad gäller märkning, säkerhetsdatablad etc. och vara klart under kvartal 4 2018. Under 2019 påbörjas arbetet enligt utbytesprincipen dvs se om miljövänligare alternativ finns till kvarvarande kemiska produkter. Miljömål Handlingsplan Fortsätta med verksamhetens energiuppföljning samt påbörja energieffektivisering vid varmförrådet. Avrapportering av delmålsuppfyllandet samt kommande åtgärder sker till ledningen efter varje verksamhetsår. Däremellan sker lägesrapporter. 4
Miljömål Handlingsplan Årlig utbildning av samtlig personal i miljöfrågor. Tyngdpunkten ska ligga på konkreta verksamhetsanpassade miljöfrågor. 5
Fordon Två av våra äldre bensindrivna transportfordon har under året bytts ut mot el-drivna fordon. Även en äldre moped (oljeblandad bensin) har bytts mot en el-moped. Drivmedelsförbrukning Diesel (liter) Bensin (liter) 2016 20 495 1 655 2017 16 903 2 786 Vårt årliga utsläpp av koldioxid som härrör från våra fordon minskade från 2016 med 10,8 ton. Årligt utsläpp av CO 2 (ton) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 61,5 50,7 Totalt 2016 Totalt 2017 Bensin Diesel Utsläppen av kväveoxider (NOx), kolväten (HC) och partiklar är svåra att beräkna men ökar generellt ju äldre bilen är. Detta pga. stegvis högre krav på avgasrening för nyare bilar. 6
Oljeavskiljare Tvättanläggningen vid varmförrådet används för tvätt av både egna fordon samt fordon från hemtjänst och andra kommunala förvaltningar. Tvättvattnet leds via en oljeavskiljare till kommunens avloppsnät. Årligen tvättas ca 1 100 bilar (uppskattad mängd genom ett snitt på 5 fordon per arbetsdag). För fordonstvättar finns riktvärden för vad som högst bör släppas ut till det kommunala avloppsledningsnätet. Provtagningen 2017 visar att de generella riktvärdena för biltvättar avseende parametrarna bly, krom och nickel, kadmium, zink samt oljeindex klaras. Provtagning med automatisk provtagare under 6 h i november 2017. 7
Kemikalier Kemikalieförråd innan utrensning Vid en inventering 2015 visade det sig att vi hade ca 285 olika kemiska preparat i verksamheten. Genomgång och utrensning har därefter utförts. I slutet av 2017 var antalet nere i mindre än 100 st. F.d. förvaring av spillolja utomhus Under 2017 togs även all spillojehantering utomhus bort och sker nu endast på avsedd plats inomhus. 8
Energi Uppvärmning av verksamhetens lokaler på Norrgatan sker genom direktverkande el. Energiförbrukningen följs upp årligen genom uttagande av energirapport från elleverantören. Energiförbrukning Varmförråd Energiförbrukning Varmförråd + Ishall 9
År Energiförbrukning Varmförråd (kwh) Energiförbrukning (kwh) Varmförråd + Ishall 2017 246 439 904 894 (varav ishall 658 455) 2016 236 696 860 741 (varav ishall 624 045) 2015 198 683 710 944 (varav ishall 512 261) Varmförråd Energiförbrukningen har de senaste tre åren ökat med 47 756 kwh. Vid en närmare granskning av förbrukning per månad kan en del av ökningen mellan 2015 och 2016 berott på användningen av byggfläktar under oktober december i samband med en fuktskada. Ökningen mellan 2016 2017 skedde främst under april-maj och berodde sannolikt av den kyliga våren. Ishall Energiförbrukningen har de senaste tre åren ökat med 146 194 kwh. Den största ökningen med ca 110 000 kwh som skedde mellan 2015 och 2016 berodde på att ishallen ökade sina öppettider även till att gälla sommartid. Ökningen mellan 2016 och 2017 beror på att uthyrningsverksamheten då fördubblades. 10
Sandningssand Under året har en utredning kring använd sandningssand utförts. Syftet med undersökningen var att översiktligt undersöka eventuell förekomst av miljöfarliga ämnen i den använda sopsanden. Slutsats Uppmätta halter av metaller och organiska ämnen underskred jämförbara riktvärden med god marginal. Mot bakgrund av detta bedömdes det att den analyserade sopsanden kunde återanvändas som halkbekämpnings-medel eller liknande utan att det påverkar hälsa eller miljö på ett negativt sätt. 11
Konstgräsplan Grännäs Under senhösten 2017 genomfördes en provtagning av dagvattnet från konstgräsplanen. Syftet med provtagningen var att utreda eventuellt läckage av farliga ämnen från konstgräsplanen. Provtagningens avsikt var att få en översiktlig bild av ev. läckage av ämnen som ingår i konstgräset samt granulatet. Analysen var bred med inriktning på organiska ämnen samt även analys av tungmetaller. Rapportens slutsatser Halterna av analyserade metaller och organiska ämnen i dagvattnet är mycket låga. Metallhalterna klarar med mycket god marginal gällande riktvärden/gränsvärden. Samtliga analyser av organiska ämnen visar halter under detektionsgränsen. Risken bedöms vara liten att skadliga ämnen ska läcka ut från konstgräsplanen i höga halter vid användning av nuvarande material. Ändras t ex planens beläggning eller granulat bör dock ny provtagning utföras. Utifrån de analysresultat som erhållits bedöms det vid konstgräsplanens nuvarande utformning inte finnas behov av rening av dagvattnet. 12
Prognos för uppfyllande miljömål Nedan redovisas prognos för möjligheten att nå respektive miljömål. = positiv prognos = osäker prognos = negativ prognos Fordon Fordonstvätt Kemikalier Elförbrukning Årlig miljöutbildning 13