Östersjötorskens nuvarande status och utveckling Henrik Svedäng Havs/iskelaboratoriet i Lysekil, Akvatiska Resurser, SLU och Havsmiljöinstitutet
Västerhavet
Kattegatt
Lekområdens kartering under 2000- talet i Kattegatt
Områdesskydd i Kattegat sedan 2009 1: permanent fiskeförbud, 2: endast selektiva redskap som inte fångar torsk tillåtna. All trålning förbjuden lekperioden 1 jan-31 mars, 3: Endast selektiva redskap som inte fångar torsk tillåtna under lekperioden 1 jan-31 mars 4: Endast selektiva redskap som inte fångar torsk tillåtna under lekperioden 1 feb - 31 april. 3 2 1 4
Nordsjön och Skagerrak
Bohuskusten
Kust/iske i Bohuslän: torsklandningar 1928-60 och 1990-99 800 700 600 ton/ år 500 400 300 200 100 0 1928 1931 1934 1937 1940 1943 1946 1949 1952 1955 1958 1961 1989 1992 1995 1998
Sportfiskeindex från södra Skagerrakkusten: antal torskar per deltagare och fisketur Medelantal fångade torskar per deltagare och fisketur 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1955 1958 1961 1964 1967 1970 1973 1976 1979 1983 1986 1989 1992 1995
Utvecklingsstadier hos torskägg. Vänster: Schematisk presentation. Mitt: Levande material. Höger: Konserverat i formaldehyd (Geffen och Nash 2012).
Studerade områden 2013: Bottnafjorden, Åby-Brofjorden, Gullmaren, Havstensfjorden Bottnafjorden Gullmaren Ü Brofjorden Havstensfjorden CodS Area Bottnafjorden Brofjorden Gullmarsfjorden Havstensfjord CodS_sampling_stationsWGS84 0 1 2 4 6 8 Kilometers
Öresund
Landningar av torsk från Öresund och Kattegatt Cod landings in the Kattegat and Öresund 25000 20000 Tonnes 15000 10000 Öresund Kattegat 5000 0 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 14
Separata torskbestånd i Västerhavet Lekområden i Nordsjln Lekområden i Skagerrak Lekområden i Kattegatt Lekområde i Öresund Transport av ägg och larver
Östersjön
Torsklekområden i Östersjön Bagge et al. 1994
Västra beståndet, Östersjön
Östra torskbeståndet i Östersjön
Östra torskbeståndets rekrytering 350000000 300000000 250000000 200000000 150000000 100000000 50000000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015
Del II Vad har hänt med östra torskbeståndet?
Torsklekområden i Östersjön Bagge et al. 1994
Stora strukturella förändringar under senaste 30 år: reproduktion kvar i Bornholmsbassängen
Var finns torsken idag? ICES 2013 WGBFAS
Torskmedellängd vid ålder WGBFSA 2013
von Bertalanffys tillväxtmodell Längd (g) von Bertalanffys tillväxtekvation i längd visat som graf 2000 1800 L 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0-5 0 5 10 15 20 25 Ålder (t) Längdtillväxt som en funktion av tid: L t =L (1-e -K(t-t0) ) L kallas för längd-asymptot och ger ett mått på en populations tillväxtpotential. Känslig för födotillgång.
Utveckling av tillväxtpotential och selektivitet för östra beståndet av torsk 140 48 Årsklass specifik längd-asymptot (cm) 120 100 80 60 40 46 44 42 40 38 36 34 32 L50 (50% selektivitet, cm) 20 30 1986 1988 1991 1994 1997 1999 2002 2005 2008 2010 2013 Year Svedäng & Hornborg 2014
Beståndsutveckling för olika storleksgrupper 500 CPUE (alla ålderklasser, no*h -1 ) 450 400 350 300 250 200 150 100 30-37 cm > 37 cm > 45 cm 50 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 År Svedäng & Hornborg 2014
Täthetsberoende tillväxt; negativt samband mellan tillväxtpotential och beståndsstorlek 150 Årsklass specifik Linf (cm) 120 90 60 R² = 0.53563 30 150 250 350 450 550 Total antal i miljoner 2 år Svedäng & Hornborg 2014
Slutsatser Strukturella förändringar av torskbeståndet, nästan all rekrytering i Bornholmsbassängen Beståndet har ökat kraftigt i antal Torskens tillväxt extremt låg, allt färre stora torskar Låg tillväxt orsakas eller vidmakthålls genom den ökade selektiviteten Tillväxten har blivit täthetsberoende
Del III Val av skördestrategi
Beverton och Holt utvecklade the simple population model vilken inkorporerar von Bertalanffys tillväxtmodell, Baranovs fångstekvation och Rickers mortalitetsekvationer
Beverton & Holt (1957) betonade risken för täthetsberoende tillväxt: Stor risk för överskattning av den potentiella ökningen i fångst genom större maskstorlek Resultatet kan bli det motsatta: minskad tillväxt på grund av ökad överlevnad hos ungfisk, vilket ger lägre fångstutbyte
Total populationsbiomassa (gul), den ickefångstbar biomassa (lila), fångstbar biomassa (blå), i förhållande till storlek vid första fångst, Lc 5000 Medelbiomassa per rekryt (g) 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 B /R B/R B /R Observera: Proportionell till CPUE 0 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 Selektivitet, Längd i cm vid första fångst
Utbyte (yield), fiskeridödlighet och selektivitet (från nuvarande minimått till L opt ) Froese et al. 2014 och Svedäng 2015
Vinstutveckling, LPUE (kg landad fisk per enhet ansträngning) och LFI (Large Fish Indicator) 120 Profit Procent av maximivärde (%) 100 80 60 40 LPUE LFI 20 0 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012-20 Svedäng & Hornborg 2015
Utfall i biomassa (kton) vid låg (Linf=50 cm), medel (Linf=90 cm) och hög (Linf=120 cm) tillväxt vid olika nivåer av /iskeridödlighet och selektivitet. Svedäng & Hornborg 2015
Ekonomiskt utfall (miljoner SEK) vid låg (Linf=50 cm), medel (Linf=90 cm) och hög (Linf=120 cm) tillväxt vid olika nivåer av /iskeridödlighet och selektivitet. Svedäng & Hornborg 2015
Slutsatser Torskens låga tillväxt ger låg lönsamhet och försämrar ekosystemets struktur Lösningen är att minska selektivitet och effort (fiskeansträngning) Ekonomi, till skillnad från biomassa, integrerar förvaltningsfrågorna
Del IV Mer om östersjötorskens tillväxt
Nya svårigheter åldersbestämning av östersjötorsk
Torskmedellängd vid ålder: men vad händer om vi inte vet fiskens ålder? WGBFSA 2013
Beståndsutveckling för olika storleksgrupper under de senaste fem åren i fjärde kvartalet
Sammanfattning Beståndets nuvarande status osäker men vi vet från prov/isken att beståndet sammanpressat i några få längdklasser Beståndets produktivitet förmodligen låg men kanske ökande Var beredda på nya överraskningar