Hr Marks kommun BJÖRKETORP VATTENSKYDDSOMRÅDE Tekniskt underlag samt vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Göteborg 2007-11-27 ra02s 2005-02-10 Uppdragsnummer 1310581.740 SWECO VIAK Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 Uppdrag 1310581.740; HSTE p:\1311\1310581 mark vattentäkter\740 björketorp\orginalrapport\leverans slurapport\björketorp 071127.doc
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...1 1.1 BAKGRUND OCH MOTIV FÖR INRÄTTANDE AV VATTENSKYDDSOMRÅDE...1 1.2 UPPDRAGETS OMFATTNING OCH GENOMFÖRANDE...1 1.3 UNDERLAGSMATERIAL...2 1.4 SYFTE OCH ANVÄNDNING AV DENNA TEKNISKA BESKRIVNING...3 1.5 ORIENTERINGSKARTA...4 2 BJÖRKETORP VATTENTÄKT...5 2.1 VATTENTÄKTENS UTFORMNING...5 2.2 VATTENBEHANDLING...5 2.3 FÖRSÖRJNINGSOMRÅDE...5 2.4 VATTENFÖRBRUKNING...5 2.5 KAPACITET...5 2.6 FRAMTIDA UTTAGSBEHOV...5 2.7 RESERVVATTENTÄKT...6 2.8 VATTENTÄKTENS VÄRDE...6 2.9 ÄGANDEFÖRHÅLLANDEN...6 2.10 VATTENDOM...7 2.11 TIDIGARE VATTENKYDDSOMRÅDE...7 3 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING...8 3.1 OMRÅDESBESKRIVNING...8 3.2 MARKANVÄNDNING...8 3.3 GEOLOGI...8 3.4 HYDROLOGI...9 3.4.1 Nederbörd...9 3.5 HYDROGEOLOGI...9 3.6 NATURLIGA BARRIÄRER OCH SÅRBARHETSBEDÖMNING...10 3.7 VATTENKVALITET...10 4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARKANVÄNDNING...11 4.1 ÖVERGRIPANDE PLANERING...11 4.1.1 Översiktsplan...11 4.1.2 Naturreservat/skyddade områden...12 4.2 MOTSTÅENDE INTRESSEN INOM TILLRINNINGSOMRÅDET...12 5 RISKINVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR13 5.1 GENOMFÖRANDE...13 5.2 RISKKÄLLOR OCH EMISSIONER INOM TILLRINNINGSOMRÅDET TILL BJÖRKETORP VATTENTÄKT...13 5.2.1 Klimatförändringar...13 5.2.2 Sabotage, kris och krig...14 5.2.3 Vägar...14 5.2.4 Gårdar med jord- eller skogsbruk...15 5.2.5 Bebyggelse...16 6 RISKBEDÖMNING...20 6.1 RISKANALYS...20 i
6.1.1 Riskanalysens resultat...21 6.2 RISKANALYSENS ANVÄNDNING...21 6.3 RISKANALYSENS KÄNSLIGHET...21 6.4 SKYDDSBEHOV...22 7 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE...23 7.1 KRAV OCH ALLMÄN METODIK...23 7.2 SKYDDSZONER...23 7.2.1 Vattentäktszon...24 7.2.2 Primär zon...24 7.2.3 Sekundär zon...27 7.2.4 Tertiär zon...27 7.3 GENOMFÖRANDE SAMT MOTIV TILL GRÄNSDRAGNINGAR...28 7.3.1 Strategi och generella motiv...28 7.4 PLATSSPECIFIKA MOTIV...29 7.5 SAMMANFATTNING...31 8 BAKGRUND TILL VALDA SKYDDSFÖRESKRIFTER...32 8.1 SKYDDSFÖRESKRIFTERNAS SYFTE...32 8.2 SKYDDSFÖRESKRIFTERNAS FUNKTION...32 8.3 GENERELLA KRAV PÅ RESTRIKTIONSNIVÅN...32 8.4 KOMMUNENS MILJÖPOLICY OCH MILJÖAMBITIONER...33 Bilagor 1: Hydrogeologisk karta 2: Karta över risker identifierade vid riskinventering 3a: Riskanalys kommentarer 3b: Riskanalys resultat 4: Karta över vattenskyddsområde 5: Skyddsföreskrifter för Björketorp vattentäkt 6: Utdrag ur kommunfullmäktiges beslut 2007-11-27 ii
1 INLEDNING På uppdrag av Marks kommun har SWECO VIAK AB upprättat tekniskt underlag samt vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Björketorp vattentäkt. 1.1 Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde Syftet med att inrätta ett vattenskyddsområde är att ge Björketorp vattentäkt ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgången säkras i ett långsiktigt perspektiv. Inrättande av vattenskyddsomåden med skyddsföreskrifter möjliggör att målsättningen med EU:s och svensk lagstiftning uppnås genom att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras så att vatten nu och i framtiden kan användas för sitt ändamål. Genom att ett område förklaras som vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter meddelas 1 : o stärks skyddet för vattenförekomsten o tydliggörs vattenförekomsten och täktens betydelse o tydliggörs vattenförekomstens planmässiga betydelse o förtydligas vad som gäller utifrån Miljöbalken För Björketorp vattentäkt fanns ett tidigare vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter fastställt av Länsstyrelsen 1981. Detta har setts över och anpassats till krav enligt Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden. Skyddsföreskrifterna har anpassats till gällande lagstiftning. 1.2 Uppdragets omfattning och genomförande Uppdraget omfattade upprättande av tekniskt underlag och utformning av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Björketorp vattentäkt. Arbetet genomfördes under 2005-2006 och omfattade: 1 Vattenskyddsområde. Handbok med allmänna råd. Naturvårdsverket 2003:6. 1 (33)
o Teknisk beskrivning av vattentäkten o Hydrogeologisk beskrivning av vattentäktens tillrinningsområde o Identifiering och kartläggning av potentiella föroreningskällor o Översiktlig riskanalys av riskkällor för vattentäkten o o Utarbetande av förslag till vattenskyddsområde. Framtagande av förslag till skyddsföreskrifter Själva utredningsarbetet har baserats på genomgång och analys av befintligt material, delvis tillhandahållet av Marks kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen samt uppgifter från bl.a. miljökontoret. 1.3 Underlagsmaterial Underlagsmaterialet har främst utgjorts av: o Hydrogeologisk karta över Västra Götalands län, mellersta delen SGU ser Ah nr 13 o Rapport om skyddet av de kommunala grundvattentäkterna, Marks kommun, 1998 o Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden NFS 2003:16 o Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde, Naturvårdverkets handbok 2003:6. o Det uthålliga Mark. Lokala miljökvalitetsmål, Mark, 2000. o Verksamhetsredovisning. Vatten och avloppsförsörjning 2002. Marks kommun. o Översiktsplan 90 för Mark. o Grusförsörjningsplan, revidering. Miljö i Mark 1991. o Vattendom VA 19/81 för grundvattentäkt på fastigheten Kattunga Reuterhov 7:22, Marks kommun. 2 (33)
1.4 Syfte och användning av denna tekniska beskrivning Denna tekniska beskrivning är ett underlag för beslut till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Syftet är inte, och kan inte vara, att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar om tillstånd enligt skyddsföreskrifterna. Skälen är bl.a. att varje ansökan, verksamhet och plats utgör en unik kombination av detaljerade förutsättningar som i alla varianter inte kan förutses här, samt att detaljeringsgraden enligt Naturvårdsverkets allmänna råd för vattenskyddsområden är avpassad för att avgränsa vattenskyddsområdet till, och inte inom, fastighetsskala. 3 (33)
1.5 Orienteringskarta Vattentäkt Figur 1 Orienteringskarta med ungefärligt läge för Björketorp vattentäkt i Marks kommun. Copyright Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. 4 (33)
2 BJÖRKETORP VATTENTÄKT 2.1 Vattentäktens utformning Brunnsanläggningen i Björketorp utfördes 1979 och utgörs av en borrad grusfilterbrunn med diametern 180 mm och djupet 21 m. Brunnen är försedd med ett 2 m långt filterrör med kontinuerlig slits. 2.2 Vattenbehandling Råvattnet uppfordras med en undervattenspump i brunnen och leds till vattenverket där vattnet behandlas genom alkalinisering med lut. Vattnet leds därefter till en lågreservoar. Efter lågreservoaren desinfekteras vattnet med UV-ljus och leds via en hydroforanläggning ut på ledningsnätet 2. 2.3 Försörjningsområde Vattentäkten försörjer Björketorp samhälle samt Fotskäl med vatten och totalt är ca 650 personer anslutna till vattenverket (uppgift från 2005). 2.4 Vattenförbrukning Under 2005 låg vattenuttaget ur brunnen i medeltal på ca 1,2 l/s (102 m 3 /dygn). Totalt producerades ca 37 300 m 3 under 2005. 2.5 Kapacitet En långtidsprovpumpning på 44 dygn genomfördes i brunnen under perioden december 1978 till januari 1979. Det kunde då konstateras att grundvattenmagasinet har goda hydrauliska egenskaper och att den långsiktiga kapaciteten uppgår till minst 300 m 3 /dygn (3,5 l/s). Momentant kan minst 450 m 3 /dygn (5,2 l/s) tas ut från vattentäkten 3. 2.6 Framtida uttagsbehov Antalet personer som är anslutna till Björketorps vattentäkt beräknas vara relativt konstant i framtiden. Enligt uppgift från Marks kommun är ingen större nybyggnation planerad i Björketorp eller Fotskäl. 2 Skötselanvisningar för Björketorps vattenverk, Marks kommun. 3 Vattendom VA 19/81. Vänersborgs tingsrätt. Vattendomstolen. 1981-10-05. 5 (33)
2.7 Reservvattentäkt Det finns ingen reservvattentäkt för Björketorps vattentäkt. 2.8 Vattentäktens värde Värdet på en vattentäkt beror bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande och framtida vattenutnyttjande samt på tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Det bestäms ofta av kostnaden för att ersätta vattentäkten i händelse av att den blir obrukbar. Björketorp vattentäkt har en god långsiktig kapacitet och reservvattentäkt saknas. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Björketorp vattentäkt ett mycket högt skyddsvärde. Till vattentäkter med mycket högt skyddsvärde räknas allmänna vattentäkter där reservalternativ saknas. Ur Naturvårdsverkets handbok 2003:6 (2.5) Extremt högt skyddsvärde: Nationellt högprioriterade (riksintressen) vattenförekomster och vattentäkter för nuvarande och/eller framtida vattenförsörjning. Viktiga allmänna vattentäkter där det saknas reservvattentäkt. Mycket högt skyddsvärde: Allmänna huvudvattentäkter. Viktiga större enskilda vattentäkter där reservalternativ saknas, större vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning. Högt skyddsvärde: Allmänna reservvattentäkter, enskilda vattentäkter (> 50 personer eller 10 m 3 /d), mindre vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning, större vattenförekomster för eventuell framtida allmän vattenförsörjning. Normalt-lågt skyddsvärde: Oprioriterade allmänna reservvattentäkter, enskilda reservvattentäkter, tänkbara vattenförekomster för framtida enskild vattenförsörjning. 2.9 Ägandeförhållanden Vattentäkten är belägen på fastigheten Kattunga Reutershov 7:22. Fastigheten ägs av kommunen. 6 (33)
' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' 2.10 Vattendom För grundvattentäkt på fastigheten Kattunga Reuterhov 7:2 finns en vattendom från 1991-10-15, nr VA 19/81 (M). Vattendomen medger ett vattenuttag på i medeltal 270 m 3 /dygn, dock högst 430 m 3 under ett och samma dygn. 2.11 Tidigare vattenkyddsområde Det finns ett tidigare vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter för Björketorp vattentäkt fastställt av Länsstyrelsen 1981. Detta var indelat i en inre och en yttre skyddszon enligt figur 2. Utbredningen av det tidigare skyddsområdet har setts över och det har anpassats till krav enligt Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden. Skyddsföreskrifterna har anpassats till gällande lagstiftning. Parallellt med skyddsföreskrifterna gällde även ett intermistiskt förbud sedan 2005-03-15. ' ' '' ' Viskan ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' Kronogården Bäckäng ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' Pinegården ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ð ' ' ' ' Stommen ' ' ' ' ' ' ' ' ' Reutershov Kattunga kapell 0HWHUVN Figur 2 Utbredning av tidigare vattenskyddsområde, fastställt 1981. Den inre skyddszonen är rastrerad och det yttre skyddsområdet begränsas med heldragen linje. Copyright Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. 7 (33)
3 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING 3.1 Områdesbeskrivning Vattentäkten ligger på den östra sidan av Viskans och Surtans dalgång, ca 1 km söder om Björketorp samhälle. Höjden över havet är vid vattentäkten ca 25 m. Dalgången sluttar ner mot Viskan och nivåskillnaden mellan området vid vattentäkten och ån är ca 10 m. I öster och väster omges dalgången av höjdområden med nivåer på upp till drygt 160 möh. 3.2 Markanvändning Markanvändningen i dalgången utgörs av jordbruksmark. Dalgången omges av höjdområden med skog. I isälvsavlagringen öster om vattentäkten har tidigare täktverksamhet bedrivits. 3.3 Geologi Modernt geologiskt kartmaterial saknas över området vilket medför att det råder viss osäkerhet om jordlagrens regionala utbredning. Under 2005 genomförde SGU en översiktlig jordartskartering i området och tolkningen av områdets jordartsgeologi är gjord efter SGU:s fältkarta samt material från tidigare genomförda undersökningar i området (se bilaga 1). Viskans dalgång utgörs i området runt Björketorp av en djup urbergsdal som är fylld av mäktiga jordlager. Huvuddelen av dessa utgörs av lager av lera och silt. Under leran finns sannolikt isälvsmaterial avsatt. På den östra sidan av dalgången, i höjd med vattentäkten finns en isälvsavlagring som vilar på berggrunden som här stupar brant mot väster. Materialet i isälvsavlagringen består av sand och grus och en omfattande grustäktsverksamhet har tidigare bedrivits i området. Isälvsavlagringen fortsätter under dalgångens lerlager. Lerlagrets mäktighet ökar mot Viskan i väster. Till stora delar är leran täckt av svallsediment bestående av silt och sand. I anslutning till Viskan förekommer svämsediment. I samband med prospektering av vattentäkten genomfördes ett antal undersökningsborrningar i området. Resultatet visade att det finns ett vattenförande lager av grus och sand med mäktigheten 6-8 m under lager av lera och silt. 8 (33)
I höjdområdet öster om Viskans dalgång förekommer stora områden med berg i dagen eller med tunt lager av morän. På bergssluttningen söder och öster om isälvsavlagringen förekommer mer sammanhängande moränområden. 3.4 Hydrologi 3.4.1 Nederbörd Den korrigerade årsnederdörden i området uppgår till ca 1100 mm. Avrinningen är ca 50 % av nederbörden och uppgår till ca 500-550 mm/år, vilket motsvarar 15.9-17.4 l/s*km 2 enligt hydrogeologiska kartan 4. 3.5 Hydrogeologi Vattentäkten ligger i en sluten akvifer i Viskans dalgång. Det vattenförande lagret utgörs av isälvsmaterial och vid vattentäkten är mäktigheten 6-8 m. Isälvsmaterialet täcks av lera som i sin tur överlagras av silt och sand. Lerlagret ökar väster ut, mot Viskan. Mot öster tunnas lerlagret ut och strax öster om vattentäkten ligger isälvsmaterialet i dagen. En långtidsprovpumpning under 44 dygn genomfördes i brunnen under perioden december 1978 till januari 1979. Utvärderingen av provpumpningen visar att grundvattenmagasinet har goda hydrauliska egenskaper 5. Den naturliga grundvattennivån uppmättes i samband med brunnsutförande till ca 10 m under markytan. Sannolikt bildas en stor del av det grundvatten som tas ut ur vattentäkten i den del av isälvsavlagringen som ligger i dagen öster om vattentäkten (se hydrogeologisk karta bilaga 1). I stora delar av isälvsavlagringen saknas vegetationsskikt och den nederbörd som faller kan snabbt infiltrera i isälvsmaterialet. Eftersom mycket sand och grus grävts bort är avståndet från markytan till grundvattenytan litet över stora ytor. Det sker även en omfattande regional grundvattenströmning i de vattenförande lagren av grus och sand i Viskans dalgång. Grundvattnet strömmar från norr till söder i det aktuella området. En viss del av grundvattenbildningen till 4 Hydrogeologisk karta över Västra Götalands län mellersta delen. SGU serie Ah nr 13. 5 Vattendom VA 19/81. Vänersborgs tingsrätt. Vattendomstolen. 1981-10-05. 9 (33)
vattentäkten utgörs sannolikt av denna regionala grundvattenströmning. 3.6 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Sårbarhet betecknar markens och grundvattnet känslighet för att påverkas av en förorening, eller med andra ord, markens brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark till grundvattnet. Naturliga barriärer kan vara ett skyddande lerlager som minskar ett områdes sårbarhet. I Viskans dalgång täcks det grundvattenförande lagret av lera, vilket utgör ett naturligt skydd mot grundvattenföroreningar. Detta skydd är dock helt beroende av finmaterialets täthet och mäktighet. Förekomst av torksprickor och rotkanaler medför att det naturliga skyddet upphör att verka. Ytliga föroreningar kan därmed nå det underliggande grundvattenmagasinet. I de områden där grundvattenmagasinet täcks av lera betecknas sårbarheten som låg till måttlig. Öster om vattentäkten tunnas lerlagret ut och saknas helt. Där isälvsmaterialet ligger i dagen betecknas grundvattenmagasinets sårbarhet som stor. Inom isälvsavlagringen har en omfattande täktverksamhet bedrivits och mycket material har grävts bort. Detta innebär att grundvattenytan ligger nära markytan. Inom områden där täktverksamhet bedrivits betecknas sårbarheten som mycket stor. 3.7 Vattenkvalitet Vid Björketorp vattentäkt provtas och analyseras både råvattnet och renvattnet som går ut på nätet. Genomgång av analysresultat av råvattnet från åren 2001-2005 visar att det håller en god kvalitet. Vattnets ph-värde ligger mellan 7-8 och alkaliniteten är relativt hög. Halterna av klorid, järn och mangan är låga liksom bakteriehalten. Det går inte att utläsa några trender i förändring av vattenkvaliteten under den aktuella tidsperioden. Bekämpningsmedel har inte påträffats i råvattnet. 10 (33)
4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARK- ANVÄNDNING 4.1 Övergripande planering Konflikter om användningen av vattnet bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilokalisering och vattentäkter. Vattentäktens huvudman har skyldighet att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa. Detta innebär att skyddet av vattentäkten kan komma i konflikt med andra verksamheter som kan påverka vatten negativt genom de restriktioner som läggs på verksamheterna. 4.1.1 Översiktsplan Översiktliga målsättningar beträffande vattenskydd och kommunens vattenförsörjning uttalas i Marks kommuns översiktsplan antagen 1991. I ÖP 90 anges följande huvudmål för den framtida användningen av mark och vatten: Säkerställa framtida vattenförsörjning. Minska användningen av miljöfarliga ämnen och förhindra utsläpp av dessa till luft, mark och vatten. I ÖP 90 anges följande delmål med relevans för vattenförsörjning och vattenskydd: Den framtida vattenförsörjningen bör baseras på grundvatten. Befintliga vattentäkter, samt vattentillgångar av strategisk betydelse för kommunens framtida vattenförsörjning skall skyddas mot förorenade verksamheter i största möjliga utsträckning. Tillförsel av miljöfarliga ämnen och gödslande ämnen till vatten skall minskas. I enskilda lägen kan restriktioner på enskilda utsläpp bli nödvändiga. Enligt översiktsplanen anges Viskans dalgång i anslutning till vattentäkten som ett område med mycket stort intresse för naturvård, vattenvård och rörligt friluftsliv. Dalgången tillhör områden med 11 (33)
prioriterad jordbruksmark. Isälvsavlagringen vid Kattunga anges dels som befintligt vattenskyddsområde och dels som ett område för framtida grustäktsverksamhet. Enligt översiktsplanen finns det en exploaterbarvolym på ca 100 000-200 000 m 3 i isälvsavlagringen vid Kattunga 6. 4.1.2 Naturreservat/skyddade områden Inga naturreservat eller andra skyddade områden förekommer inom vattentäktens tillrinningsområde. Viskan och Surtans dalgång i anslutning till Björketorp är av riksintresse för naturvård enligt Miljöbalken kap 3 6. 4.2 Motstående intressen inom tillrinningsområdet Den verksamhet som utgör det främsta motstående intresset inom vattentäktens tillrinningsområde är fortsatt brytning av grus och sand. Andra riskkällor och motstående intressen redovisas under kap. 5. 6 Grusförsörjningsplan, revidering. Miljö i Mark 1991. 12 (33)
5 RISKINVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 5.1 Genomförande Riskobjekten utgörs av konfliktpunkterna mellan verksamheter som kan påverka grundvattnet och vattentäkten. Med risk menas här en möjlig fara från en verksamhet eller ett förhållande. En riskinventering av området runt Björketorps vattentäkt genomfördes 2006-06-01. Denna har sedan kompletterats med uppgifter från Miljökontoret i Marks kommun. Resultatet från riskinventeringen och riskanalysen sammanfattas nedan. Riskkällorna presenteras på karta i bilaga 2. 5.2 Riskkällor och emissioner inom tillrinningsområdet till Björketorp vattentäkt De verksamheter eller förhållanden som kan innebära risker i området kan grupperas i riskkällor: Klimatförändringar översvämningar Sabotage, kris och krig Vägar/transporter Gårdar med jord- eller skogsbruk Bostadshus/fritidshus Övriga riskkällor 5.2.1 Klimatförändringar Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar och att därmed föroreningar lättare kan spridas till yt- och grundvatten. Ett översvämmande vattendrag löper i sig större risk att förorenas av verksamheter/objekt i anslutning till vattendraget, t.ex. av överbelastade dag- och spillvattenledningar eller genom att markbundna föroreningar frigörs. 13 (33)
Björketorp vattentäkt ligger drygt 300 m från Viskan och skillnaden mellan marknivån vid vattentäkten och åns nivå är ca 10-15 m. Risken för att vattentäkten ska förorenas genom översvämning av Viskan bedöms därför som mycket liten. 5.2.2 Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med krig och kris. Även om vattenskyddsområdets funktion huvudsakligen är att minska riskerna i fredstid bör ändå risker som kan förknippas med krig och kris uppmärksammas. För aktuellt uppdrag redovisas endast risker associerade med sabotage mycket översiktligt. Risker rör bl.a. åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. Även aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas. Dessa aspekter bör beaktas i en beredskaps- och saneringsplan. 5.2.3 Vägar De riskkällor som kan identifieras i samband med vägar och transporter är: Olyckor Vägdagvatten Vägsalt I anslutning till Björketorp vattentäkt förekommer endast en mindre tillfartsväg till enskilda fastigheter och fritidshus. Den går ca 80 m från uttagsbrunnen. Väg 41 ligger väster om Viskan och avståndet till vattentäkten uppgår till ca 750 m. Den utgör därför ingen risk för vattentäkten. Eftersom trafikbelastningen på den mindre vägen förbi uttagsbrunnen är låg har endast användning av vägsalt bedömts utgör en risk för vattentäkten. Risker förknippade med farligtgodsolyckor och vägdagvatten anses inte vara relevanta. 5.2.3.1 Vägsalt Klorid från vägsalt kan utgöra en risk för en vattentäkt. Vanligtvis sprids något kg salt/m², år. Klorid rör sig lätt i marken med grundvattenflödet. Den naturliga barriären utgörs av sand och grus och grundvattentransporten mot brunnen kan därför vara snabb. 14 (33)
5.2.4 Gårdar med jord- eller skogsbruk Jordbruk och skogsbruk utgör i olika delar av verksamheten varierande hot för vattentäkten. Inom jordbruket är det framförallt spridning av bekämpningsmedel och växtnäringsämnen såsom handelsgödsel, naturgödsel och urin som kan förorsaka försämrad vattenkvalitet. Skogsbruk innebär en risk för försämrad vattenkvalitet främst genom spridning av gödsel och förekomst av näringsläckage till följd av att trädens upptag av näringsämnen minskar vid till exempel kalhuggning. De riskkällor som kan finnas i anslutning till gårdar med jord- eller skogsbruk är: Bekämpningsmedel Växtnäringsämnen Djurhållning Övrigt farmartankar, upplag av timmer mm I Viskans dalgång finns utbredda områden med jordbruksmark. Stor del av jordbruksmarken längs ån nyttjas som betesmark. En gård med betesdjur ligger ca 180 m sydost om vattentäkten. Ytterligare gårdar finns i dalgången norr om vattentäkten och på den västra sidan av Viskan. Nedan redovisas översiktligt riskkällor förknippade med gårdar med jord- och skogsbruk. 5.2.4.1 Bekämpningsmedel Inom jordbruk och skogsbruk används bekämpningsmedel. Vissa tillåtna bekämpningsmedel har beaktansvärd hög toxicitet vilket gör att de under en lång tid framöver kan komma att utgöra en allvarlig risk för försämrad vattenkvalitet. Vanligt förekommande i skogsbruket är användning av träskyddsmedel, vilket är ett slags bekämpningsmedel. Även hantering av bekämpningsmedel utgör en riskkälla. 5.2.4.2 Växtnäringsämnen Det finns huvudsakligen två typer av växtnäringsämnen i jord- och skogsbruket; handelsgödsel (kemiskt framställt) och naturgödsel (djurspillning). Naturliga gödselmedel utgör en risk för vattenkvaliteten främst genom dess innehåll av mikrobiella föroreningar bestående av 15 (33)
organismer som överlever under lång tid. Alla typer av växtnäringsämnen utgör dock en risk för spridning av näringsämnen till omgivningen. Hantering av växtnäringsämnen omfattar bland annat lagring, transport och spridning. Gemensamt för den mesta gödselhanteringen är att det ofta hanteras stora mängder inom ett begränsat område och inom en begränsad tid. Detta medför att stora mängder växtnäringsämnen kan tillföras grundvattnet från ett och samma ställe (till exempel från en gödselstad) eller inom en kort tidsperiod, men utspritt över ett större område (till exempel i samband med sådd under våren). Även spridning av slam från reningsverk eller enskild reningsanläggning utgör ett stort hot mot vattenkvaliteten. 5.2.4.3 Djurhållning Djurhållning i anslutning till en grundvattentäkt, kan under ogynnsamma förhållanden orsaka spridning av mikrobiella patogener, vilka kan medföra magsjuka. 5.2.4.4 Övrigt Farmartankar inom jordbruksverksamhet innebär en risk för att petroleumprodukter genom spill och läckage kan nå ytvattnet. Det finns även risk för spill i samband med tankning och stöld från mobila lagringstankar för petroleumprodukter i samband med skogsavverkning. Upplag av timmer i samband med skogsbruk kan utgöra ett hot mot vattentäkten genom läckage av bland annat fenoler. 5.2.5 Bebyggelse Överallt där människor bor och vistas förekommer en lång rad potentiella hot för en nedströms belägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av verksamheter. De riskkällor för Björketorp vattentäkt som förknippas med bebyggelse är främst: Enskilda avlopp Olyckor 16 (33)
Hushålls/trädgårdskemikalier Fordonsuppställning Energianläggningar/värmepumpar Det förekommer ingen samlad bebyggelse i anslutning till Björketorp vattentäkt. Enskilda fastigheter finns i anslutning till gårdarna belägna i den östra delen av dalgången. Inom höjdområdet i öster förekommer enskilda bostadshus och fritidshus. Samlad bebyggelse i Björketorps samhälle finns ca 1,1 km norr om vattentäkten. Konsekvensen av avlopp, olyckor, diffust läckage och hushålls/trädgårdskemikalier mm är att skadliga ämnen kan nå grundvattnet och därmed försämra råvattenkvaliteten. Eftersom antalet hus är så litet och de ligger utspridda bedöms riskerna förknippade med bebyggelse vara mycket små. Nedan redovisas riskerna översiktligt. 5.2.5.1 Avlopp Fasigheterna inom vattentäktens närområde har enskilda avloppslösningar som kan utgöra en risk för grundvattenmagasinet. Erfarenhetsmässigt kan man säga att ca 30-50 % av avloppsanläggningarna är undermåliga beroende på bristfällig konstruktion eller skötsel. Den främsta risken med avlopp är infiltration av mikrobiella föroreningar till grundvattnet, men även kväve och fosfor kan spridas med grundvattnet till en vattentäkt. 5.2.5.2 Olyckor All hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen som kan komma i kontakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckor kan inträffa som orsakar stora utsläpp av skadliga ämnen, men även kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota vattentäkten. Stora volymer skadliga ämnen hanteras bland annat i samband med uppvärmning av bostäder. Även cisterner inomhus kan utgöra en risk om det finns avlopp så att eventuellt spill kan nå mark-, yt- eller grundvatten eller dagvattensystemet. Ett väsentligt riskmoment med oljecisterner är transporter och påfyllning. 17 (33)
5.2.5.3 Hushålls/trädgårdskemikalier Bekämpningsmedel och övriga hemkemikalier utgör en risk för vattentäkten inte enbart då de används för yrkesmässigt bruk utan även vid privat bruk. Rester av bekämpningsmedel kan vid låga halter påverka vattenkvaliteten och nedbrytningen av de flesta medel är mycket långsam vilket gör att ämnena stannar kvar länge i marken. 5.2.5.4 Fordonsuppställning Vanligt förekommande i bebyggda områden är regelbunden parkering och uppställning av fordon samt olika former av fordonstvätt. Dessa förfaranden innebär en risk för förorening av vattentäkten genom att föroreningar kan föras med grundvattnet. 5.2.5.5 Energianläggningar/värmepumpar Riskerna med energianläggningar i jord och berg är att läckage av köldbärarvätska vid anläggning och drift kan medföra påverkan på grundvattenkvaliteten. För bergvärmeanläggningar kan även utförandet av borrhålet samt hålet i sig utgöra en risk t.ex. genom att en transportväg skapas mellan markytan och grundvattenytan. Eftersom antalet bostäder är få inom vattentäktens närområde bedöms energianläggningar inte utgöra någon risk för Björketorp vattentäkt. Övriga identifierade riskkällor: En mindre transformatorstation ligger ca 80 m öster om vattentäkten. Transformatorstationer kan innehålla miljöfarliga transformatoroljor. En gödselbrunn finns ca 160 m söder om uttagsbrunnen. De föroreningar som kan förknippas med gödsel är främst kväveföreningar och mikrobiella föroreningar. Gödselbrunnen ligger i gränsområdet mellan isälvsmaterial i dagen och den lerfyllda dalgången. Inom isälvsavlagringen öster om vattentäkten har tidigare en omfattande täktverksamhet bedrivits och stora delar av materialet är bortgrävt. Området är därför mycket sårbart. Inom äldre delar av täkten har en del järnskrot deponerats. 18 (33)
Björketorps reningsverk ligger ca 550 m nordost om vattentäkten på motsatta sidan av Viskan. Det renade vattnet släpps ut i ån. Den naturliga barriären mellan riskkällan och vattentäkten utgörs av mäktiga lerlager och Viskan står sannolikt inte i hydraulisk kontakt med grundvattenmagasinet. Reningsverket utgör därför ingen risk för grundvattentäkten. En större transformatorstation ligger ca 1100 m norr om vattentäkten. Transformatorstationer kan innehålla miljöfarliga transformatoroljor och i många fall används bekämpningsmedel vid transformatorstationer. Den naturliga barriären mellan riskkällan och vattentäkten utgörs av lera och avståndet till vattentäkten är stort. Transformatorstationen bedöms därför inte utgöra någon risk för vattentäkten. Längs väg 41, på den västra sidan av Viskan finns en bensinstation. De föroreningar som kan förknippas med bensinstationer är petroleumprodukter, avfettningsmedel mm. Den naturliga barriären utgörs av lera och avståndet är ca 1 km. Bensinstationen utgör dörför ingen risk för vattentäkten. 19 (33)
6 RISKBEDÖMNING Risken utgörs av produkten mellan konsekvensen av en störning och sannolikheten för att denna störning skall inträffa. Konsekvensen av störningen är i detta fall att råvattenkvaliteten försämras. För att analysera risken för att de riskobjekt som förekommer i vattentäktens tillrinningsområde skall komma att påverka grundvattenkvaliteten används en riskmodell med sex, av varandra, oberoende parametrar. Dessa omfattar troligheten för att ett transportsystem finns för föroreningen från riskkällor eller riskobjekt till vattentäkten, transportsystemets motstånd mot transport samt belastningen av transportsystemet med farliga ämnen. Dessa bygger tillsammans upp en riskmodell som utgörs av följande delar: Sannolikheten för hotande emission Närheten (avstånd) till vattentäkt/intag Sårbarhet Emissionens rörlighet Emissionens farlighet Emissionens belastning, intensitet 6.1 Riskanalys De riskkällor som identifierats i området ger i princip upphov till två typer av emissioner punktutsläpp och diffusa utsläpp. Utsläppen kan dessutom vara tillfälliga eller kontinuerliga. I tabell 1 ges exempel på hur risker i anslutning till Björketorp vattentäkt kan grupperas. Tabell 1 Exempel på kategorier av riskkällor, tillfälliga diffusa TD, tillfälliga punktutsläpp, TP, kontinuerliga diffusa KD samt kontinuerliga punktutsläpp KP. Diffusa Punkt Tillfälliga Vägsaltning Gödsling Bekämpningsmedelsanvändning Hemkemikalier Trasiga oljetankar Bekämpningsmedel Kontinuerliga Trafikemissioner/vägdagvatten Dåliga avloppslösningar 20 (33)
6.1.1 Riskanalysens resultat Genom systematisk bedömning av riskmodellens samtliga ingående parametrar erhålls för varje riskobjekt en så kallad riskpoäng, vilken är en produkt av sannolikhet och konsekvens, se bilaga 3b. Riskpoängen ger riskobjekten en approximativ inbördes ordning i förhållande till hur stor risk de anses utgöra för vattentäkten. Resultatet av riskanalysen redovisas i tabell i bilaga 3b. Som framgår av tabellen utgörs de största riskerna av: o Spridning av bekämpningsmedel på jordbruksmark nära vattentäkten o Användande av hemkemikalier, t.ex. bekämpningsmedel o Olämplig markanvändning inom den del av isälvsavlagringen där täktverksamhet tidigare bedrivits. 6.2 Riskanalysens användning Riskanalysen är ett verktyg för att systematiskt rangordna risker inom vattentäktens tillrinningsområde. Även om resultatet av riskanalysen är grovt utgör det en lämplig grund för att bestämma vattenskyddsområdets utsträckning och skyddsbestämmelsernas omfattning. Det är viktigt att komma ihåg att riskanalysen jämför risker inom ett bestämt område. Resultatet kan inte jämföras med en riskanalys genomförd i ett annat område. 6.3 Riskanalysens känslighet I riskanalysen ingår subjektiva bedömningar. Det medför att rangordningen i bilaga 3 visar en relativ risknivå mellan olika riskkällor inom Björketorp vattentäkts tillrinningsområde. Endast riskobjekt som hamnar långt ifrån varandra i rang, d.v.s. stor skillnad i poäng utgör verkligt skiljda risker för vattentäkten. 21 (33)
6.4 Skyddsbehov Ur Naturvårdsverkets handbok (kap 2.9) Skyddsbehovet är extra stort där det förekommer sådana verksamheter och markanvändning som kan ge upphov till irreversibla eller långvariga skador på vattenförekomster och vattentäkter. Dessa delar av tillrinningsområdet bör omfattas av skyddsföreskrifter som innebär stora restriktioner för markanvändning och verksamheter i avsikt att minska riskerna till acceptabla nivåer. Det finns få riskkällor i anslutning till Björketorp vattentäkt och risknivån är låg. Skyddsbehovet är som störst i de områden som bedöms vara viktiga nybildningsområden för grundvatten. Grundvattenbildningen till vattentäkten bedöms främst ske inom isälvsavlagringen öster om vattentäkten. Här är mycket material bortgrävt genom täktverksamhet och området är mycket sårbart. Det är därför viktigt att skydda denna del av isälvsavlagringen. 22 (33)
7 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE Utifrån vattentäktens hydrogeologiska förhållanden, utförda vattenbalansräkningar, riskanalyser har ett vattenskyddsområde avgränsats för Björketorps vattentäkt enligt bilaga 4. 7.1 Krav och allmän metodik Det övergripande målet med vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller område möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger i sina allmänna råd (2003:16) och handbok för vattenskyddsområden (2003:6) anvisningar för skydd av vattentäkter. Skyddsområdet för en vattentäkt bör i princip enligt gällande råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner på så stora områden. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika zoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att högre respektive lägre krav kan ställas på verksamheter i olika områden beroende främst på närheten till vattentäkten. Varje vattenskyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är alltid associerat med en viss risk att en förorening precis utanför gränsen, som således inte omfattas av restriktionerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 7.2 Skyddszoner I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen av vattenskyddsområdet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra zoner med olika restriktionsnivåer. 23 (33)
7.2.1 Vattentäktszon Ur Naturvårdsverkets handbok (kap 4.2.3-4.2.5) En vattentäktszon bör enligt Naturvårdsverket avgränsas kring uttagsbrunnen/brunnarna. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktszonen skyddas mot obehöriga på lämpligt sätt t.ex. genom en låst inhägnad. Marken inom vattentäktszonen bör endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område. Om det finns flera uttagsområden ska alla avgränsas som vattentäktszon. Området runt uttagsbrunnen för Björketorp vattentäkt är redan inhägnat och ej tillgängligt för obehöriga. Detta område utgör vattentäktszon. 7.2.2 Primär zon Ur Naturvårdsverkets handbok (kap 4.2.3-4.2.5) Vid identifiering av primär zon för grundvatten måste särskilt känsliga (sårbara) områden beaktas. Syftet med den primära zonen är att riskerna för akut förorening minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen hinner nå vattentäktszonen med uttagsbrunnarna. Gränsen mellan primär zon och sekundär zon sätts så att uppehållstiden i grundvattenzonen till vattentäktszonens gräns beräknas vara minst 100 dygn för grundvatten bildat i den sekundära zonen. I de fall området nära vattentäkten utgörs av mäktiga jordlager med begränsad genomsläpplighet eller där en starkt uppåtriktad grundvattengradient råder även vid fullt uttag kan även områden med kortare uppehållstid än 100 dygn ingå i den sekundära zonen. Primär skyddszon för Björketorp vattentäkt beräknas efter ett vattenuttag på 270 m 3 /dygn, vilket motsvarar tillåtet uttag enligt vattendom. Enligt nedan angivna förutsättningar kan erforderligt skyddsavstånd beräknas med sambandet: 24 (33)
r 2 Q t = π b n e där r = radien (m) Q = uttagen vattenmängd (m 3 /dygn) = 270 m 3 /dygn t = uppehållstid (dygn) = 100 dygn b = det vattenförande lagret mäktighet (m) = 6-8 m n e = effektiv porositet = 20-30 % Istället för att utnyttja ett enskilt värde för den effektiva porositeten och det vattenförande lagrets mäktighet ansätts intervall inom vilka parametrarna kan variera. Beräkningen av det radiella avståndet från brunnarna som erfordras vid 100 dygns uttag, görs sedan med Monte Carlo simulering 7. Med denna metod illustreras osäkerheten i beräkningsresultatet. Osäkerheten är ofta stor vid denna typ av beräkningar beroende på bl.a. bristfälliga data. Metoden gör det även möjligt att välja vilken säkerhet/osäkerhet man önskar tillämpa vid val av skyddsavstånd. En åtgärd för att minska osäkerheter är att införskaffa mer data genom kompletterande fältundersökningar. Tabell 2 Beräknat erforderligt skyddsavstånd (r) för uttagsbrunnen vid utformning av primär skyddszon enligt ovanstående samband. Sannolikhet r (m) 0% 52 10% 62 25% 66 50% 70 75% 74 90% 78 100% 97 Resultatet innebär att det med 50 % säkerhet erfordras ett minsta avstånd uttagsbrunnen på 70 m då radiellt tillflöde av grundvatten förutsätts. Med en säkerhet på 90 % erfordras ett avstånd på ca 80 m. Avgränsningen av primär skyddszon kan även baseras på strömningstidsberäkningar enligt Darcy s lag med sambandet enligt nedan angivna förutsättningar: 7 Metod för statistisk simulering där ett önskat antal beräkningar utförs enligt angivna intervall och statistiska fördelningar. Resultatet bygger på 10 000 beräkningar. Beräkningen har skett i Crystal Ball. 25 (33)
v = K i n e där: K = hydraulisk konduktivitet (m/s) = 10-2 10-4 m/s i = hydraulisk gradient (m/m) = 0,001-0,01 n e = porositet= 20-30 % Även i denna beräkning ansätts ett intervall inom vilket de ingående parametrarna varierar (hydraulisk konduktivitet, gradient och porositet). Beräkning av strömningshastigheten har sedan genomförts med Monte Carlo simulering enligt beskrivning ovan. Storleken på de ingående parametrarna är litteraturvärden som gäller för denna typ av hydrogeologiska förhållanden eftersom uppmätta data saknas för bedömningen. Resultatet redovisas i tabell 3. Tabell 3 Beräknad hastighet för grundvattenströmning. Sannolikhet v (m/dygn) 0% 0,02 10% 0,27 25% 0,48 50% 0,88 75% 1,49 90% 2,34 100% 25,43 Resultatet av Monte Carlo simuleringen innebär att med 50 % säkerhet är den beräknade strömningshastigheten långsammare än 0,9 m/dygn. Med 90 % säkerhet är strömningshastigheten lägre än 2,3 m/dygn. Strömningshastigheten 2,3 m/dygn har använts för att avgränsa skyddszoner för Björketorps vattentäkt. Det dimensionerade skyddsavståndet för primär skyddszon enligt beräkningar av strömningshastigheten i grundvattenzonen blir då 230 m vid uppehållstiden 100 dygn. Vid dimensionerande skyddsavstånd för primär skyddszon vid Björketorps vattentäkt används resultatet av båda beräkningsalternativen, d.v.s. erforderligt avstånd enligt gällande vattenuttag och det dimensionerande skyddsavståndet enligt beräknad strömningshastighet i grundvattnet. 26 (33)
7.2.3 Sekundär zon Ur Naturvårdsverkets handbok (kap 4.2.3-4.2.5) Syftet med den sekundära zonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddszonen bör minst omfatta så stor del av tillrinningsområdet att uppehållstiden för grundvatten från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid av minst ett år. Storleken på det tillrinningsområde som erfordras för att balansera ett års uttagen vattenmängd kan bestämmas enligt sambandet; Q * t A = R Där: A = erforderligt tillrinningsområde Q = uttagen vattenmängd, 270 m 3 /dygn t = tid, 365 dygn R = grundvattenbildningen, i isälvsmaterial ca 450 mm/år Enligt beräkning av vattenbalansen erfordras ett tillrinningsområde med storleken 0,22 km 2 för aktuellt grundvattenuttag. Vid radiellt flöde motsvarar det en cirkel med diametern 265 m. Den sekundära skyddszonen har utformats så att den omfattar stora delar av isälvsavlagringen i öster där det mesta av nybildningen av grundvatten antas ske. Arean är ca 0,3 km 2, d.v.s. tillräckligt stort enligt vattenbalansberäkningen. 7.2.4 Tertiär zon Ur Naturvårdsverkets handbok (kap 4.2.3-4.2.5) Syftet med den tertiära zonen är att även mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. Den tertiära zonen omfattar de delar av vattenskyddsområdet som inte omfattas av övriga zoner. Huvudprincipen är att hela tillrinningsområdet till vattentäkten bör omfattas av vattenskyddsområdet. 27 (33)
Den största delen av det grundvatten som tas från vattentäkten bildas sannolikt inom isälvsavlagringen i öster. Detta område omfattas av primär och sekundär skyddszon. Det sker dock även en regional grundvattenströmning från norr i Viskans dalgång. En tertiär skyddszon har utformats mot norr och den omfattar del av dalgången samt del av dess östra sluttning. Den sträcker sig till ca 840 m norr om vattentäkten, d.v.s. så långt norr ut som erfordras för att uppnå uppehållstiden för ett års grundvattenströmning enligt beräkning i kap 7.2.1. 7.3 Genomförande samt motiv till gränsdragningar Nedanstående generella motiv har beaktats för vattenskyddsområdets principiella storlek. Mot bakgrund av nedanstående motiv utan rangordning och med de redovisade prognostiserade riskerna, konstaterade belastningar och riskkällornas lokalisering, bedömer vi vårt förslag till principiell storlek utifrån försiktighetsprincipen (miljöbalken 2 kap 3) att inte vara orimligt. Inom vissa område har motiven till gränsdragningen bedömts nödvändiga att specificera ytterligare. 7.3.1 Strategi och generella motiv 1. Grundregeln är att vattenskyddsområdet i princip bör omfatta hela vattentäktens tillrinningsområde. 2. Nödvändigheten av att bevara en god vattenkvalitet kan inte ifrågasättas. Vattenskyddsområdet skall ha den storlek som behövs med hänsyn till syftet. Syftet är att lämna garantier för att en så god kvalitet som möjligt på råvattnet kan erhållas inom ramen för en samhällsekonomisk avvägning, så att råvattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål (dricksvattenframställning). 3. Vid dricksvattenframställning är det bättre att motverka en förorening snarare än att eliminera den med ytterligare beredning. 4. Grundvatten skall kunna användas som en dricksvattentäkt enligt direktiv till miljökvalitetsnormer för vatten (prop. 1997/98:145) (Miljödepartementet, 1999). Ett vattenskyddsområde skall därför ha så stor utsträckning att detta kan uppnås med hjälp av information, restriktioner och naturlig barriärförmåga. Storleken avgörs av de riskkällor och belastningar som konstaterats, samt naturlig barriärförmåga och skyddsåtgärder. 28 (33)
5. Hushållningsreglerna i miljöbalken innebär, trots att en avvägning skall göras mellan det skyddande intresset och motstående intressen, att enbart ekonomiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden som man vill skydda. Vårt förslag till vattenskyddsområde baseras på en tolkning av hur avvägningen praktiskt bör göras, och är ett förslag med en associerad risk att vattenskyddet ändå inte kan uppnås. Med nuvarande utformning bedöms den risken acceptabel och i linje med lagstiftarens intentioner. Varje annan storlek innebär en annan risk att syftet bakom vattenskyddet inte kan uppnås. I grunden är det en politisk fråga att göra avvägningen mellan den risk man utsätter konsumenterna för samt de restriktioner som nödvändigtvis uppkommer för att uppnå en viss riskreduktion. 7.4 Platsspecifika motiv Mot bakgrund av de hydrogeologiska förhållandena har en primär, sekundär och tertiär skyddszon utformats för Björketorp grundvattentäkt. Nedan redogörs för platsspecifika motiv för gränsdragningen enligt numrering i figur 3. Vattentäktzonen är inte utmärkt på kartan. P1 P2 P3 Avgränsningen av primär skyddszon baseras på beräkningar av storleken på det område som erfordras för att uppehållstiden i grundvattenzonen ska vara 100 dygn vid aktuellt grundvattenuttag. Avgränsningen grundar sig även på bedömd grundvattenströmning. Den primära skyddszonen är något utdragen mot norr jämfört med söder ut eftersom den regionala grundvattenströmningen i Viskans dalgång kommer norr ifrån. Mot öster omfattar den primära skyddszonen delar av isälvsavlagringen. Grundvattenbildningen till vattentäkten bedöms tillstor del ske inom avlagringen. Inom den östra delen av primär skyddszon rinner en bäck fram. Bäcken rinner väster ut över isälvsavlagringen för att åter infiltrera i sand- och grusmaterialet strax innan vägen. Eftersom bäcken bildar grundvatten som sedan kan strömma mot uttagsbrunnen är det viktigt att skydda detta område. P4 Mot söder och väster har den primära skyddszonen avgränsats så att uppehållstiden för 100 dygns grundvattenströmning vid aktuellt grundvattenuttag uppnås. 29 (33)
Viskan T1 S2 Kronogården Bäckäng Pinegården P2 S1 S3 Vattentäkt P4 ð P1 P3 Stommen S5 S4 Reutershov Kattunga kapell 0HWHUV N Figur 3 Utbredning av vattenskyddsområde för Björketorp vattentäkt. Numreringen hänvisar till motivering i text. Copyright Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022 S1 S2 Den sekundära skyddszonen omfattar ett område som är tillräckligt stort för att balansera upp ett års grundvattenuttag i vattentäkten. Det har främst utformats för att omfatta de områden som bedöms utgöra inströmningsområden för grundvatten till vattentäkten. Den sekundära skyddszonen begränsas mot norr längs utbredningen av isälvsmaterialet. Detta medför att områden som bedöms vara viktiga nybildningsområden för vattentäkten inkluderas i skyddszonen. Skyddszonen omfattar även delar av den lerfyllda dalgången norr ut. Det är osäkert hur mäktigt lerlagret är och det kan förekomma torksprickor som medför snabb transport från markytan till grundvattenmagasinen i det underlagrande sand- och gruslagret. S3 Mot öster omfattar den sekundära skyddszonen hela isälvsavlagringen samt delar av den lerfyllda sänkan som 30 (33)
sträcker sig not nordost. Över lerområdet rinner två bäckar som blir en och nedströms fortsätter över isälvsavlagringen mot sydväst. I isälvsmaterialet kan bäckens vatten infiltrera och det kan därför inte uteslutas att ytvattnet står i hydraulisk kontakt med grundvattenmagasinet. Markanvändningen utgörs av jordbruksmark och ytavrinningen över lerområdet kan vara snabb. Där bäckarna rinner över jordbruksmarken har en zon på 100 m på båda sidor om vattendragen inkluderats i skyddszonen. Mot öster avgränsas denna del av skyddszonen i gränsen mellan den öppna jordbruksmarken och skogsmarken. S4 S5 T1 Mot sydost begränsas den sekundära skyddszonen så att hela isälvsavlagringen omfattas. Den största delen av grundvattenbildningen till vattentäkten antas ske inom isälvsavlagringen. Den sekundära skyddszonen begränsas mot sydväst längs utbredningen av isälvsmaterialet. Detta medför att områden som bedöms vara viktiga nybildningsområden för vattentäkten inkluderas i skyddszonen. Grundvattenbildningen till vattentäkten bedöms främst ske i isälvsavlagringen öster om vattentäkten, men en del av det vatten som tas ut i vattentäkten strömmar till norr ifrån i Viskans dalgång. En tertiär skyddszon har därför utformats mot norr för att inkludera områden som på lång sikt kan påverka grundvattenkvaliteten. Den omfattar del av dalgången samt del av dess östra sluttning. Den sträcker sig till ca 840 m norr om vattentäkten, d.v.s. så långt norr ut som erfordras för att uppnå uppehållstiden för ett års grundvattenströmning. 7.5 Sammanfattning Vattentäkten har erhållit ett vattenskyddsområde som indelats i vattentäktszon samt i primär, sekundär och tertiär skyddszon. I marken har avgränsningen baserats på grundvattentransporthastigheten, samt accepterade uppehållstider enligt Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden. Vid den detaljerade utformningen av vattenskyddsområdets gränser har även viss hänsyn tagits till ägogränser vägar mm. 31 (33)
8 BAKGRUND TILL VALDA SKYDDSFÖRESKRIFTER Lagstiftning, Naturvårdsverket, EU, Miljömålskommittén, Marks kommun och många andra anser att vattenskyddet långsiktigt måste förbättras. Att införa vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter enligt miljöbalken är ett av många verktyg för att uppnå detta. Syftena är att: Informera om allmänt gällande lagkrav på aktsamhet och allmän hänsyn Specificera krav på aktsamhet i form av skyddsföreskrifter inom just detta vattenskyddsområde Förbättra vattenkvaliteten och minska risken för förorening Identifiera olika intressen som vill använda mark och vatten Använda mark och vatten på bästa sätt 8.1 Skyddsföreskrifternas syfte Syftet med skyddsföreskrifterna och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Björketorp vattentäkt inte uppstår så att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. 8.2 Skyddsföreskrifternas funktion Skyddsföreskrifterna är såväl föreskrivande som informerande. Dessa två funktioner gör att syftet med skyddsföreskrifterna uppnås. Utformningen av skyddsföreskrifterna har därför anpassats till dessa funktioner. 8.3 Generella krav på restriktionsnivån För att åstadkomma ett tillfredsställande skydd för vattentäkten, gäller skyddsföreskrifter enligt bilaga 5. Skydd av vattentäkter regleras i stort genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger anvisningar för skydd av vattentäkter i Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden samt de allmänna råden NFS 2003:16. Därutöver gäller även EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt EU:s ramdirektiv är det övergripande syftet att se till att en "god ekologisk vattenstatus" uppnås och bibehålls i ett flergenerationsperspektiv. Målet är även att förebygga försämring av vattnet även om vattnet idag har god kvalitet. 32 (33)