Kompletterande fågelinventering Laxåskogen Laxå och Askersunds kommuner 2013

Beställare: VKS Vindkraft Sverige AB Ann-Sofie Laurin Kompletterande fågelinventering Laxåskogen Laxå och Askersunds kommuner 2013

Rapporten bör citeras som: Storck J. Kompletterande fågelinventering Laxåskogen, Laxå och Askersunds Projektets organisation: Johan Storck (Projektledning, fågelinventering och rapport), Olof Rosenqvist (fågelinventering), Anna Jangius (GIS och kartor). Anna Sandström (Kvalitetskontroll) Kontaktperson för denna rapport: Johan Storck, johan.storck@calluna.se eller 0705-12 40 39 Adress: Linköpings slott, 582 28 Linköping Intern projektbeteckning Calluna: RBD0025A Breberg Vindkraftspark utökning 2013 Omslagsbild Johan Storck, Calluna AB Denna handlings datum 2013 12 18 2

1. Sammanfattning 4 1.1 Fågelinventering 4 2. Inledning 6 2.1 Bakgrund och syfte 6 3. Tidigare inventeringar i området 7 4 Fågelinventering 7 4.1 Omvärldsbetingelser och tidpunkt för besök 8 5. Resultat 9 5.1 Observerade hänsynskrävande arter 9 5.2 Övriga observerade känsliga arter 11 6 Bedömning av känslighet 11 8 Påverkan på fågellivet 17 9. Referenser 20 10. Bilagor 23 Bilaga 1 Artlista 23 Bilaga 2 Tabell häckningskriterier 26 Bilaga 3 Kartor 27 3

1. Sammanfattning Calluna AB fick våren 2013 i uppdrag av VKS Vindkraft Sverige AB att genomföra en kompletterande fågelinventering i Laxåskogen i Laxå och Askersunds kommuner med anledning av ett utökat etableringsområde för en planerad vindpark. I rapporten presenteras resultatet från inventeringen och en bedömning av sannolik påverkan på de fågelarter som påträffades. Underlaget ska kunna användas i det fortsatta arbetet med vindkraftparken och till MKB:n som ska upprättas som en del av tillståndsansökan. Inom ramen för inventeringen har häckfågelfaunan undersökts i och runt det utökade området och speciellt fokus har lagts på förekomsten av arter som kan vara känsliga för vindkraft samt rödlistade arter (Gärdefors 2010), och arter som står med i Fågeldirektivets bilaga 1 (EU 2009). Förutom häckfågelinventeringen har flygvägar för smålom och fiskgjuse utretts och slutligen har en sträckfågelinventering gjorts under hösten 2013. Under perioden maj till och med oktober 2013 besöktes området vid fem olika tillfällen och totalt användes cirka 88 timmars inventeringstid 1.1 Fågelinventering Totalt 46 arter observerades under årets inventeringar i och runt hela det tilltänkta vindkraftsområdet inklusive utökningen. Totalt observerades tre rödlistade arter som även listade i EU:s fågeldirektiv bilaga 1, nattskärra och smålom (rödlistade NT) och pilgrimsfalk (rödlistad VU). Utöver dessa observerades fiskgjuse, spillkråka, storlom, sångsvan, tjäder och trana som alla är listade i EU:s fågeldirektiv bilaga 1. Förekomsten av rovfåglar inom det inventerade vindkraftsområdet var relativt liten, observationer av ormvråk och duvhök gjordes över Stora Stavsjön och vid höststräcksinventeringen observerades en förbisträckande pilgrimsfalk öster om Breberg. En ensam fiskgjuse observerades vid ett gammalt bo i Stora Stavsjön men risken för störning och kollisioner bedöms som liten då fågeln främst rörde sig i direkt anslutning till sjön och vidare i en flygkorridor söderut där det inte planeras några vindkraftverk. Smålom observerades i Gäddsjön och i Bläcksjön och de häckar förmodligen i Stubbakolken som ligger NNO om den planerade vindkraftsparken. De flygrörelser som observerades visade att fåglarna kom flygande i rak linje mellan Gäddsjön-Bläcksjön-Stubbakolken. Vår bedömning är att om man lämnar en 500 meter bred korridor öppen mellan dessa sjöar inte placerar något vindkraftverk där så kommer risken för kollisioner vara liten. För gäss, tranor och sångsvan finns viss risk för kollisioner då fåglarna rör sig över det planerade vindkraftsområdet och problemen uppstår främst vid dåliga siktförhållanden. Huvuddelen av sträckrörelserna observerades i en korridor öster om vindkraftsområdet vid Breberg, utöver denna korridor observerades även sträckande fåglar väster om området tillsammans med mera diffusa rörelser mellan Gäddsjön och Stora Stavsjön. 4

Det inventerade området bedöms inte vara av särskild betydelse som rastplats för fåglar som rör sig i landskapet. Förbisträckande sångsvan och gäss rastar förmodligen längre österut i det mer öppna jordbrukslandskapet runt Askersund. Nattskärra observerades i anslutning till mindre hyggen och mossar i den talldominerade skogsmarken. Det finns risk för störning på grund av mänsklig aktivitet men om anläggningsarbeten undviks under häckningsperioden från början av juni till slutet av juli bedömer vi att detta inte innebär några problem. En tjädertupp observerades vid inventeringen av det utökade området och områdets karaktär gör det sannolikt att det kan finnas spelande tjädrar, men troligtvis inga större spelplatser. Risken för störning bedöms som liten. Spillkråka hördes vid Stora Stavsjön. Fåglarna kan störas under bygg- och anläggningsfasen men störnings- och kollisionsrisken bedöms som låg. Övriga fågelgrupper som observerats i området är mestadels allmänna i det svenska landskapet och mycket lite tyder på att de skulle hotas av vindkraftverk i detta område. Enstaka individer kan kollidera eller störas av vindkraftverken, men konsekvenserna på populationsnivå bedöms som små. 5

2. Inledning 2.1 Bakgrund och syfte Calluna AB fick våren 2013 i uppdrag av VKS Vindkraft Sverige AB att genomföra en kompletterande fågelinventering i Laxåskogen i Laxå och Askersunds kommuner med anledning av ett utökat etableringsområde för en planerad vindpark. I rapporten presenteras resultatet från inventeringen och en bedömning av sannolik påverkan på de fågelarter som påträffades. Underlaget ska kunna användas i det fortsatta arbetet med vindkraftparken och till MKB:n som ska upprättas som en del av tillståndsansökan. 2.2 Allmän beskrivning av naturen Det aktuella området ligger nordväst om Askersund i Laxå och Askersunds kommuner. Landskapet är skogsdominerat och bitvis kuperat. Största delen består av brukad barrskog med stora arealer hyggen och ungskog. Inom området finns även flera sjöar och det finns även sammanhängande områden med mossar och sumpskog. Inventerat område visas på karta 1. K a r t a 1 Ö v e r s i k t i n v e n t e r a t o m r å d e $ 01 $ 02 $ 12 $ 15 $ 07 $ 11 $ 19 $ 06 $ 13 $ 03 $ 08 $ 09 $ 04 $ 05 $ 10 $ 14 $ 18 $ 16 $ 20 $ 17 $ 22 Teckenförklaring $ Verk Utökat etableringsområde Etableringsområde ± 2013-12-02 0 km 0,5 1 OpenStreetMap (and) contributors, Copyright ortofoto: CC-BY-SA Metria Karta 1. Översikt över inventerat området. Kartan finns även i kartbilagorna längst bak i rapporten. 6

Kompletterande fågelinventering Laxåskogen, Laxå och Askersunds 3. Tidigare inventeringar i området Det tidigare etableringsområdet inventerades under 2012 av Calluna AB och resultaten från häckfågelinventeringen och höststräcksinventeringen finns redovisat i rapporterna Fågelinventering Laxåskogen, Laxå och Askersunds kommuner 2012 samt Höststräcksinventering Laxåskogen, Laxå och Askersunds kommuner 2012. 4 Fågelinventering Inom ramen för inventeringen har häckfågelfaunan undersökts i och runt det utökade området och speciellt fokus har lagts på förekomsten av arter som kan vara känsliga för vindkraft samt rödlistade arter (Gärdefors 2010), och arter som står med i Fågeldirektivets bilaga 1 (EU 2009). Förutom häckfågelinventeringen har flygvägar för smålom och fiskgjuse utretts och slutligen har en sträckfågelinventering gjorts under hösten 2013. Inventeringarna gjordes från andra halvan av maj till och med början av juli samt mellan slutet av september till slutet av oktober 2013 och de utfördes som en kombination av linje- och punkttaxering. Häckfågelinventeringen har främst skett inom det utökade vindkraftsområdet (se karta 1) men vid inventeringarna efter rovfåglar utgick vi från en buffertzon på 3 km runt utökningen. Sträckfågelinventeringen gjordes från punkter med god utsikt över hela det aktuella vindkraftsområdet (se karta 5). Linjetaxeringen har skett längs de vägar som finns i området och genom terrängen upp mot de planerade verksplatserna. Punkttaxering har utförts med stopp längs den inventerade sträckan, samt på platser som bedömts som intressanta i och runt området som är aktuellt för vindkraft.. Fåglarna eftersöktes genom spaning med hand- och tubkikare från höjdlägen samt utmed vägar vid sjöar och hyggen, kraftledningsgator och andra områden med fri sikt (se karta 2) Karta 2 Översikt linjetaxering och observationspunkter Teckenförklaring Utökat etableringsområde Etableringsområde Linjetaxering Observationspunkter 2013-12-02 ± km 0 0,5 1 OpenStreetMap (and) contributors, CC-BY-SA Copyright ortofoto: Metria Karta 2. Översikt Linjetaxering och observationspunkter. Kartan finns även i kartbilagorna längst bak i rapporten. 7

Under perioden maj till och med juli 2013 besöktes området vid tre olika tillfällen: 22-23 maj, 19-20 juni samt 3-4 juli och totalt användes 60 timmars inventeringstid. Vid höststräcksinventeringen besöktes området vid två tillfällen: 2-3 oktober samt 23-24 oktober och totalt användes då 28 timmars inventeringstid. Besöken gjordes spritt över dygnet för att få med fåglar som är aktiva under olika perioder. under 2013 är området besökt vid fem olika tillfällen med en total inventeringstid på 88 timmar (tabell 2). 4.1 Omvärldsbetingelser och tidpunkt för besök Väderobservationer utfördes på samma sätt på alla lokaler. En standardiserad väderavläsning underlättar utvärderingen av resultat samt framtida uppföljningar av inventeringen. Graden av molnighet och vindstyrka har noterats för varje lokal och temperaturen avlästes från bilens temperaturmätare. Vi har även noterat förekomst av dimma i anslutning till inventeringsrutten. Vi har i möjligaste mån undvikit att inventera vid regnväder, då det har negativ inverkan på fåglarnas aktivitet. Tabell 2. Redovisning av insamlade väderdata och använd metod vid varje inventeringstillfälle. Lokal Datum Metod Start Stopp Vind riktning & styrka (m/s) Temp Moln (%) Regn Dimma Häckfågel (verk 12-15-19) Häckfågel (verk 6-7-11-13) 130522 05:00 09:00 O 2 11 100 - disigt Punkt och linjetaxering 130522 09:00 11:00 O 2 14 75 - - Punkt och linjetaxering Lom/Fiskgjuse 130522 11:00 14:00 O 2 16 25 - - Punkttaxering Häckfågel (verk 6-7-11-13) Häckfågel (verk 12-15-19) 130523 05:00 09:00 SO 3 10 100 - - Punkt och linjetaxering 130523 09:00 11:00 SO 1 10 100 - - Punkt och linjetaxering Lom/Fiskgjuse 130523 11:00 14:00 SO 1 12 75 - - Punkttaxering Häckfågel (verk12-15-19) Häckfågel (verk 6-7-11-13) 130619 05:00 09:00 S 1 9 25 - - Punkt och linjetaxering 130619 09:00 11:00 S 1 18 0 - - Punkt och linjetaxering Lom/Fiskgjuse 130619 14:00 17:00 S 1 18 25 - - Punkttaxering Häckfågel (verk 6-7-11-13) Häckfågel (verk 12-15-19) 130620 05:00 09:00 V 2 10 25 - - Punkt och linjetaxering 130620 09:00 11:00 V 3 19 75 - - Punkt och linjetaxering 8

Lokal Datum Metod Start Stopp Vind riktning & styrka (m/s) Temp Moln (%) Regn Dimma Lom/Fiskgjuse 130620 11:00 14:00 V 3 22 25 - - Punkttaxering Nattskärra 130620-21 22:00 01:00 NO 1 18 10 - - Punkt och linjetaxering Häckfågel (verk 12-15-19) Häckfågel (verk 6-7-11-13) 130703 05:00 09:00 SV 3 19 10 - - Punkt och linjetaxering 130703 09:00 11:00 SV 3 22 25 - - Punkt och linjetaxering Lom/Fiskgjuse 130703 15:00 18:00 SV 3 24 10 - - Punkt och linjetaxering Häckfågel (verk 6-7-11-13) Häckfågel (verk 12-15-19) 130704 05:00 09:00 SV 3 16 50 - - Punkt och linjetaxering 130704 09:00 11:00 SV 4 19 75 - - Punkt och linjetaxering Lom/Fiskgjuse 130704 11:00 14:00 SV 4 20 50 - - Punkt och linjetaxering Nattskärra 130704-05 22:00 01:00 SV 2 18 25 - - Punkt och linjetaxering Höststräck 131002 07:00 11:00 S 1 1 50 - - Punkttaxering Höststräck 131002 15:00 18:00 SV 3 9 25 - - Punkttaxering Höststräck 131003 07:00 10:00 SV 2 2 10 - - Punkttaxering Höststräck 131003 14:00 18:00 SV 5 10 50 - - Punkttaxering Höststräck 131023 08:00 12:00 SV6 9 25 - - Punkttaxering Höststräck 131023 14:30 17:30 SV 4 12 100 - - Punkttaxering Höststräck 131024 08:00 11:00 SV 3 10:00 75 - - Punkttaxering Höststräck 131024 13:30 17:30 VSV 6 8 25 - - Punkttaxering 5. Resultat 5.1 Observerade hänsynskrävande arter Totalt 46 arter observerades under årets inventeringar i och runt hela det tilltänkta vindkraftsområdet inklusive utökningen. Totalt observerades tre rödlistade arter som även listade i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 utöver dessa observerades ytterligare sex arter listade i EU:s fågeldirektiv bilaga 1. I bilagorna finns en lista över alla påträffade arter. I tabell 3 på nästa sida kommenteras de arter som riskerar att komma i konflikt med de planerade vindkraftverken. 9

Tabell 3. Här redovisas de arter som riskerar att komma i konflikt med de planerade vindkraftverken i området. Rödlistade arter anges med aktuell hotkategori och arter som är upptagna i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 markeras i tabellen. Sist i tabellen beskrivs respektive hotartskategori. Art Känsliga fågelarter Hotkategori i rödlista EU;s fågeldirektiv bilaga 1. Område Kommentar Nattskärra NT X a, en individ hördes på hygge öster om Gölabäcken vid verk 3 b, två individer spelande på vägen i höjd med verk 1 c, en individ spelande vid Fallet öster om verk 2 d, en individ spelade på mossen öster om verk 6 observationerna gjorda i den nordvästra delen av det aktuella vindkraftsområdet. Pilgrimsfalk VU X öster om Breberg förbisträckande Smålom NT X Gäddsjön och i Bläcksjön Fiskgjuse X vid ett gammalt bo i Stora Stavsjön två individer observerade i Gäddsjön, en individ observerad i Bläcksjön. Gäddsjön och Bläcksjön är förmodligen fiskesjöar, ingen häckning konstaterad. en ensam fågel, rör sig mellan boet och laxsjöarna längre söderut. Spillkråka X vid Stora Stavsjön Storlom X i Stora Stavsjön en ensam fågel Sångsvan X a, mellan Stora Stavsjön och Gäddsjön b, öster om Breberg Tjäder X på vägen mellan verk 6 och 7 sträckande i sydvästlig riktning sträckande i sydlig riktning en tupp Trana X a, en individ vid Stora Stavsjön b, två vuxna och en ungfågel rastande vid Gäddsjön 10

Art Känsliga fågelarter Kompletterande fågelinventering Laxåskogen, Laxå och Askersunds Hotkategori i rödlista EU;s fågeldirektiv bilaga 1. Område Kommentar Arternas risk att dö ut anges enligt kriterierna nedan. För vidare information om rödlistade arter hänvisar vi till http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/rodlistan/ NT= Nära hotad, VU= Sårbar, EN= Starkt hotad, CR= Akut hotad och RE= Nationellt utdöd För vidare informationn om arter upptagna i fågeldirektivets bilaga 1 hänvisar vi till http:// www.naturvardsverket.se/upload/04_arbete_med_naturvard/vagledning/faglar/vl_faglar_lathund.pdf 5.2 Övriga observerade känsliga arter Vid inventeringarna observerades även duvhök, ormvråk, grågås, kanadagås och sädgås. Dessa arter kan påverkas av en vindkraftsutbyggnad i det aktuella området. De är varken rödlistade eller upptagna i EU:s fågeldirektiv, bilaga 1, men skyddade enligt artskyddsförordningen. 6 Bedömning av känslighet Rovfåglar Observationer redovisas på karta 3. Ormvråk Ormvråk observerades vid flera tillfällen över Stora Stavsjön. Ormvråk rör sig över större områden, de är termikflygare och använder sig av uppvindarna som bildas över öppna områden i landskapet. Det finns risk för kollisioner och störningar men ormvråk är vanlig i det svenska landskapet, enstaka individer kanske kan kollidera med vindkraftverken men konsekvenserna på populationsnivå bedöms som små. Duvhök En sträckande duvhök observerades över Stora Stavsjön under höststräcksinventerigen. Duvhök flyger och jagar vanligtvis relativt lågt över marken, vilket gör att den flyger på höjder under vindkraftverkens rotorblad. Dock kan den ligga i farozonen vid sträck då den flyger på högre höjd. Det finns risk för kollisioner och störningar men duvhök är vanlig i det svenska landskapet, enstaka individer riskerar att kollidera med vindkraftverken men konsekvenserna på populationsnivå bedöms som små. Fiskgjuse Fiskgjuse finns upptagen i fågeldirektivets bilaga 1. En ensam fågel observerades vid ett gammalt bo i Stora Stavsjön. Den uppehöll sig hela tiden i närheten av boet men hade aldrig sällskap av någon annan fågel. Vid inventeringarna 2012 observerades inga fiskgjusar alls i detta område. 11

Kompletterande fågelinventering Laxåskogen, Laxå och Askersunds I regel ligger boplatserna i direkt anslutning till fiskrika sjöar eller vattendrag men det förekommer även att boplatserna ligger en bit ifrån den huvudsakliga jaktmarken. I SOF:s policy om vindkraft 2013 föreslås en skyddszon på 1 km runt boplatser. Från Stora Stavsjön där boet finns till de närmaste av de planerade vindkraftverken är det cirka 300 meter vilket gör att läget bedöms som känsligt. Det finns kollisionsrisk med de planerade vindkraftverken då fiskgjusen rör sig i landskapet och det gäller främst de verk som planeras närmast Stora Stavsjön. Fiskgjusen anses som störningskänslig vid boet men det finns även exempel på par som inte störs alls. Det finns risk för störning på grund av mänsklig aktivitet under anläggningsfasen men om inga arbeten sker i anslutning till boplatsen under och häckningsperioden maj till juli bedömer vi att detta inte innebär några problem. Pilgrimsfalk Pilgrimsfalk är rödlistad VU och listad i fågeldirektivets bilaga 1. En fågel observerades öster om Breberg vid höststräcksinventeringen när den jagade ringduvor. Det finns en liten risk för kollisioner i samband med passagen av vindkraftsområdet. Inga kända häckningsplatser finns i närheten till det aktuella vindkraftsområdet. Observationen bedöms vara av en förbisträckande individ så inga försiktighetsåtgärder behöver vidtas. Karta 3 Rovfåglar b b b b Teckenförklaring Utökat etableringsområde Etableringsområde Fåglar b b b b Fiskgjuse / Boplats Duvhök Ormvråk Pilgrimsfalk Flygväg / fiskgjuse 2013-12-02 ± km 0 0,5 1 OpenStreetMap (and) contributors, CC-BY-SA Copyright ortofoto: Metria Karta 3. Observationer av rovfåglar. Kartan finns även i kartbilagorna längst bak i rapporten. 12

Kompletterande fågelinventering Laxåskogen, Laxå och Askersunds Hackspettar Spillkråka Spillkråka är listad i fågeldirektivets bilaga 1. En fågel hördes vid Stora Stavsjön. Fåglarna kan störas under bygg- och anläggningsfasen men störnings- och kollisionsrisken bedöms som låg. Observationer redovisas på karta 4 Skogshöns Hönsfåglar har relativt begränsad manövreringsförmåga och det har också har visat sig att de förhållandevis ofta kolliderar med vindkraftverk. Den begränsade manövreringsförmågan är en följd av att hönsfåglar är tunga i förhållande till sin vingyta (Rydell mfl 2011). Riskerna för påverkan från vindkraft på populationer av skogshöns är dock nästan obefintliga. Tjäder Tjäder är listad i fågeldirektivets bilaga 1. En tjädertupp observerades på grusvägen mellan verk 6 och 7. Det inventerade områdets karaktär gör det sannolikt att det kan finnas spelande tjädrar, men troligtvis inga större spelplatser. Risken för störning bedöms som liten. Observationer redovisas på karta 4. Karta 4 Observationer av spillkråka och tjäder ` Teckenförklaring Utökat etableringsområde Etableringsområde Fåglar ` Spillkråka Tjäder 2013-12-02 ± km 0 0,5 1 OpenStreetMap (and) contributors, CC-BY-SA Copyright ortofoto: Metria Karta 4. Observationer av spillkråka och tjäder. Kartan finns även i kartbilagorna längst bak i rapporten. Gäss, tranor och sångsvan Under hösten 2013 utfördes en sträckfågelinventering för att se hur sträckande fåglar på väg mot vinterkvarteren rör sig i anslutning till den planerade vindkraftparken. Ett mer koncentrerat flyttstråk gick i en korridor öster om Breberg och där passerade främst sträckande sångsvan och kanadagås. 13

Kompletterande fågelinventering Laxåskogen, Laxå och Askersunds Denna korridor ligger strax öster om det planerade vindkraftsområdet. Lite mer diffust sträckte även sångsvan, säd- och grågås mellan Gäddsjön och Stora Stavsjön med tyngdpunkt runt Stora Stavsjön. Slutligen sträckte även grågås i en korridor väster om det planerade etableringsområdet. Observationer och flygriktningar visas på karta 5. Karta 5 Sträckrörelser och observationspunkter ( I ( I ( I ( I ( I ( I ( I Teckenförklaring Utökat etableringsområde Etableringsområde ( I Observationspunkter Sträckrörelser 2013-12-02 ± km 0 0,5 1 OpenStreetMap (and) contributors, CC-BY-SA Copyright ortofoto: Metria Karta 5. Observationer av sträckrörelser. Kartan finns även i kartbilagorna längst bak i rapporten. Sädgås Sträckande sädgås observerades över området mellan Stora Stavsjön och Gäddsjön. Viss risk för kollisioner finns för rastande fåglar, då de i samband med det rör sig över området på lägre höjd. För sträckande fåglar är oftast risken för kollisioner mindre, då de oftast passerar på hög höjd. Grågås Sträckande grågås observerades över området mellan Stora Stavsjön och Gäddsjön.Viss risk för kollisioner finns för rastande fåglar, då de i samband med det rör sig över området på lägre höjd. För sträckande fåglar är oftast risken för kollisioner mindre, då de oftast passerar på hög höjd. Kanadagås Ett rastande par observerades i Stora Stavsjön under häckfågelinventeringen. Sträckande kanadagås observerades över öster om Breberg. Viss risk för kollisioner finns för rastande fåglar, då de i samband med det rör sig över området på lägre höjd. För sträckande fåglar är oftast risken för kollisioner mindre, då de oftast passerar på hög höjd. 14

Trana Trana är listad i fågeldirektivets bilaga 1. Två adulta och en ungfågel observerades rastande vid Gäddsjön och ytterligare en fågel observerades vid Stora Stavsjön. Häckning är inte konstaterad men kan förekomma på någon av mossarna inom det planerade vindkraftsområdet. Det finns risk för kollisioner för häckande och rastande fåglar, då de rör sig över området på lägre höjd. För sträckande fåglar är risken för kollisioner liten, då de oftast passerar på hög höjd. Sångsvan Sångsvan är listad i fågeldirektivets bilaga 1 (EU 2009). Mindre sträck med sångsvan har observerats över området. Sträckande sångsvan observerades över området mellan Stora Stavsjön och Gäddsjön samt över området öster om Breberg. Det finns risk för kollisioner, sångsvanar flyger effektivt rakt fram, men är inte speciellt rörliga i luften och har svårt att snabbt väja för hinder. Vid dåligt väder och vid sämre siktförhållanden flyger de också på lägre höjd. Lommar Observationer visas på karta 6. I och med att smålom observerades i Gäddsjön och Bläcksjön vid förra årets inventeringar har eftersök av lom skett under årets inventeringar. Inventeringen har skett inom en 1 km radie runt hela den planerade vindkraftsparken och i samband med detta har de sjöar och gölar som ligger inom den zonen besökts. Lommar behöver lång startsträcka för att lyfta och sedan brukar de kretsa ett par varv över sjön innan de kommer upp på tillräcklig höjd för att flyga vidare till en ny sjö. Det finns risk för kollisioner då fåglarna rör sig in över land när de kretsar för att ta höjd eller när de rör sig mellan häckningssjön och fiskesjöarna. Lommar kan vara störningskänslig. Sveriges Ornitologiska Förening (2013) och Länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland (2011) föreslår en skyddszon på 1 km från häckningssjöns strand till närmsta vindkraftverk men det är minst lika viktigt att identifiera lommarnas fiskevatten och inte placera vindkraftverk i till och från häckningssjön. Smålom Smålom är rödlistad NT och listad i fågeldirektivets bilaga 1 (EU 2009). Vid förra årets inventeringar observerades smålom i Gäddsjön och i Bläcksjön. Inte heller i år har häckning skett i dessa sjöar utan de har i stället fungerat som fiskesjöar. Smålomsparet som observerades i Gäddsjön kom flygande från NNO i riktning från Bläcksjön och Stubbakolken. Fåglarnas flyghöjd låg strax över trädtoppshöjd när de observerades. En ensam fågel observerades fiskande i Bläcksjön. Storlom Storlom är listad i fågeldirektivets bilaga 1 (EU 2009). En rastande storlom observerades i Stora Stavsjön. Risken för kollisioner och störning bedöms som liten då det endast rörde sig om en rastande fågel. 15

Kompletterande fågelinventering Laxåskogen, Laxå och Askersunds Karta 6 Observationer av lom Teckenförklaring Utökat etableringsområde Etableringsområde Fåglar Smålom Storlom Flygkorridor 2013-12-02 ± km 0 0,5 1 OpenStreetMap (and) contributors, CC-BY-SA Copyright ortofoto: Metria Karta 6. Observationer av lom. Kartan finns även i kartbilagorna längst bak i rapporten. Nattskärror Nattskärra Nattskärra är rödlistad NT och listad i fågeldirektivets bilaga 1 (EU 2009). Nattskärra observerades i den nordvästra delen av det aktuella vindkraftsområdet. Detta område besöktes under två nätter och ett par individer hördes vid varje tillfälle. Nattskärra föredrar gles talldominerad skog och hyggen som häckningsbiotop På nyupptagna hyggesytor kan nattskärra ibland etablera revir men dessa revir är av tillfälligt slag och överges i samband med skogsplantering eller när sly börjar växa upp. Nattskärra födosöker nattetid och skulle kunna lockas till vindkraftverk på grund av att insekter dras till belysningen. Vår bedömning är att det inte innebär några problem då nattskärran under födosöket inte rör sig på högre höjder än 20-30 meter vilket med marginal underskrider vindkraftsverkens vingspetsar i nedre vändläge. Det finns risk för störning på grund av mänsklig aktivitet under anläggningsfasen men visas hänsyn under spel och häckningsperioden i juni och juli bedömer vi att detta inte innebär några problem. Observationer redovisas på karta 7. 16

Kompletterande fågelinventering Laxåskogen, Laxå och Askersunds Karta 7 Observationer av nattskärra Teckenförklaring Utökat etableringsområde Etableringsområde Nattskärra 2013-12-02 ± km 0 0,5 1 OpenStreetMap (and) contributors, CC-BY-SA Copyright ortofoto: Metria Karta 7. Observationer av nattskärra. Kartan finns även i kartbilagorna längst bak i rapporten. 8 Påverkan på fågellivet Landskapet är skogsdominerat och bitvis kuperat. Stora delar består av brukad skog med relativt stora arealer hyggen och ungskog och den typen av biotoper är oftast art- och individfattiga med låga värden för fågelfaunan. Förekomsten av rovfåglar inom det inventerade vindkraftsområdet var relativt liten, observationer av ormvråk och duvhök gjordes över Stora Stavsjön och vid höststräcksinventeringen observerades en förbisträckande pilgrimsfalk öster om Breberg. I och med att en fiskgjuse observerades vid ett gammalt bo inventerades även flygvägarna för den fågel som höll till där. Fågeln rörde sig främst i närområdet och tillbringade mycket tid i trätopparna i anslutning till boet där den satt och lockade. Den gjorde korta flygturer runt sjön och flyghöjden var oftast inte högre än cirka 50 meter. Med oregelbundna intervall gav den sig iväg på längre flygturer och tog då först höjd över sjön genom att cirkla över sjön för att sedan lämna området i rakt sydlig riktning ner mot Laxsjöarna där den förmodligen födosökte. När fågeln sedan återvände upp till boplatsen kom den flygande i nordlig riktning upp till Stavsjön igen. I SOF:s policy om vindkraft 2013 föreslås en skyddszon på 1 km runt boplatser. Skyddszoner är dock ofta vanskliga att ställa upp eftersom fåglarna inte bara födosöker över en cirkulär yta i boets närhet utan i en eller flera närliggande sjöar. Detta får till följd att en cirkulär skyddszon runt boplatsen relativt liten nytta ur en kollisionsaspekt. Avståndet mellan boplatsen och det närmaste av de planerade vindkraftsverken norr om sjön är cirka 350 meter vilket innebär att det skulle kunna finnas risk en för kollisioner om fiskgjuse väljer att häcka där i framtiden. 17

Dock har inte den ensamma fågeln som uppehöll sig vid boet under 2013 setts röra sig i den riktningen. I området runt Stora Stavsjön planeras ytterligare tre vindkraftverk och de ligger på ett avstånd mellan 600-800 meter från boplatsen. De ligger väl utanför den flygkorridor som den observerade fiskgjusen nyttjade så vår bedömning blir att avståndet är tillräckligt. Risken för kollisioner bedöms som liten. Rovfåglar och andra arter, som utnyttjar termik, rör sig över större områden i landskapet och är därigenom mer utsatta för kollisionsrisker med vindkraftverk. Det finns risk för kollisioner och störningar när rovfåglar rör sig över eller passerar området. Enstaka individer kan kollidera med vindkraftverken, men konsekvenserna på populationsnivå bedöms som små. Det kan även uppstå en viss barriäreffekt för de rovfåglar som rör sig i området men den bedöms som liten. En tjädertupp observerades vid inventeringen av det utökade området och områdets karaktär gör det sannolikt att det kan finnas spelande tjädrar, men troligtvis inga större spelplatser. Risken för störning bedöms som liten. Spillkråka hördes vid Stora Stavsjön. Fåglarna kan störas under bygg- och anläggningsfasen men störnings- och kollisionsrisken bedöms som låg. För gäss, tranor och sångsvan finns viss risk för kollisioner då fåglarna rör sig över det planerade vindkraftsområdet och problemen uppstår främst vid dåliga siktförhållanden. Den risken gäller främst rastande och eventuellt häckande fåglar då de ofta rör sig på lägre höjd över landskapet men problemet bedöms som litet stort då det saknas lämpliga rastplatser inom området och det i stort sätt inte observerats några rastande fåglar. För sträckande fåglar bedöms risken som mindre då de oftast passerar på högre höjd. Huvuddelen av sträckrörelserna observerades i en korridor öster om vindkraftsområdet vid Breberg, utöver denna korridor observerades även sträckande fåglar väster om området tillsammans med mera diffusa rörelser över det planerade vindkraftsområdet mellan Gäddsjön och Stora Stavsjön. Då det inte observerats några större sträckrörelser rätt över det planerade parkområdet bedöms risken för sträckande fåglar som liten. Liksom vid 2012 års inventeringar observerades smålom i Gäddsjön och i Bläcksjön. Häckningen har även detta år förmodligen skett i Stubbakolken som ligger NNO om den planerade vindkraftsparken. Avståndet mellan häckningssjön och det närmaste av de planerade vindkraftsverken överstiger en kilometer vilket är det skyddsavstånd som rekommenderas av SOF (2013) och bedöms därför som tillräckligt. Däremot finns det risk för kollisioner då fåglarna rör sig in över vindkraftsområdet på väg till och från födosökssjöarna. De flygrörelser som observerades 2013 visade att fåglarna kom flygande i rak linje mellan Gäddsjön-Bläcksjön-Stubbakolken. Vår bedömning är att om man lämnar en 500 meter bred korridor öppen mellan dessa sjöar inte placerar något vindkraftverk där så kommer risken för kollisioner vara liten. Nattskärra observerades och hördes på några ställen i vid inventeringen av det utökade området i anslutning till mindre hyggen och mossar i den talldominerade skogsmarken. Nattskärra födosöker nattetid och skulle kunna lockas till vindkraftverk på grund av att insekter dras till belysningen. Vår bedömning är att det inte innebär några problem då nattskärran under födosöket troligen inte rör sig på högre höjder än 20-30 meter vilket med marginal underskrider vindkraftsverkens vingspetsar i nedre vändläge. 18

Det finns risk för störning på grund av mänsklig aktivitet under anläggningsfasen men visas hänsyn under häckningsperioden i juni och juli bedömer vi att detta inte innebär några problem. Övriga fågelgrupper, som observerats i området, är till större delen allmänna i det svenska landskapet och lite tyder på att de skulle hotas av vindkraftverk i detta område. Enstaka individer kan kollidera med vindkraftverken, men konsekvenserna på populationsnivå bedöms som små. 19

9. Referenser Ahlén, I. 2010. Vindkraft kräver hänsyn till fauna och känslig natur. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift nr 3, 2010, 22-27. Alerstam, T. 1990. Bird migration. Cambridge University Press, Cambridge, UK. Artportalen, Rapportsystemet för fåglar - Svalan. Barrios, L. & A. Rodrigues 2004. Behavioural and environmental correlates of soaring-bird mortality at on-shore wind turbines. Journal of Applied Ecology 41, 72-81. Brown, M. J., E. Linton & E. C. Rees 1992. Causes of mortality among swans in Britain. Wildfowl 43, 70-79. Dahlfors, S. 2006. http://www.sofnet.org/apps/nyheter/las_mer. asp?newsid=1754 (använd den 4 februari 2010). Desholm, M. 2009. Avian sensitivity to mortality: Prioritising migratory bird species for assessment at proposed wind farms. Journal of Environmental Management 90, 2672-2679. Dierschke, V. & S. Garthe 2006. Literature Review of Offshore Wind Farms with Regard to Seabirds - i Ecological Research on Offshore Wind Farms: International Exchange of Experiences PART B: Literature Review of Ecological Impacts, av Wolfgang Wende, Thomas Merck, Irene Köchling and Johann Köppel, Catherine Zucco, sid 131-198. Bonn, Germany: Bundesamt für Naturschutz (BfN). Drewitt, A. L. & R. H. W. Langston 2006. Assessing the impacts of wind farms on birds. Ibis 148, 29-42. Drewitt, A. L. & R. H. W. Langston 2008. Collision effects of wind-power generators and other obstacles on birds. Annals of the New York Academy of Sciences 1134, 233-266. Dürr, T. 2010. Vogelverluste an Windenergieanlagen in Deutschland. Stand: 10 September 2010. Landesumweltamt Brandenburg. http://www.mugv.brandenburg.de/cms/media.php/lbml.a. 2334.de/wka_vogel.xls Eriksson Mats O.G. 2009. Fåglarna, däggdjuren och vindkraftverken. Länsstyrelsen Västra Götaland 2009:70. Eriksson Mats O.G. 2010. Storlommen och smålommen i Sverige-populationsstatus, hotbild och förvaltning. SOF och Svenska-lomföreningen/ Projekt Lom,Göteborg Everaert, J. & E. Kuijken 2007. Wind turbines and birds in Flanders (Belgium). Research Institute for Nature and Forest (INBO). Fox, A. D., M. Desholm, J. Kahlert, T. K. Christensen & I. K. Petersen 2006. Information needs to support environmental impact assessment of the effects of European marine offshore wind farms on birds. Ibis 148, 129-144. 20

Gullander C. & Wirdheim A. 2008. Vindkraft och fåglar. En studie av sex områden i Laholms kommun för Arise Windpower AB. Gärdenfors U. (ed) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. Artdatabanken. Helander, B. & A. Bignert 2008. Predatory bird health White-tailed Sea Eagle. HELCOM Indicator Fact Sheet 2008. http://www.helcom.fi/environment2/ifs/ifs2008/en_gb/ predatory_bird/. Hötker, H., K-M. Thomsen & H. Jeromin 2006. Impacts on biodiversity of exploitation of renewable energy sources: the example of birds and bats - facts, gaps in knowledge, demands for further research, and ornithological guidelines for the development of renewable energy exploitation. Michael-Otto-Institut im NABU, Bergenhusen. Hötker, H. 2009. Birds of Prey and Wind Farms: Analysis of problems and possible solutions A brief introduction to the project and the workshop. Birds of Prey and Wind Farms: Analysis of Problems and Possible Solutions. Documentation of an international workshop in Berlin 21-22 Oct 2008. (H. Hötker, red.) sid. 7-11. NABU, Berlin. Jain, A., P. Kerlinger, R. Curry & L. Slobodnik 2007. Annual report for the Maple Ridge Wind Power Project post-construction bird and bat fatality study - 2006. Curry and Kerlinger, LLC, Syracuse, NY. Johansson, L. 2009. Åtgärdsprogram för Kungsörn. Rapport från kungsörnssymposium i Vålådalen 25 27 september 2009, sid. 45-46. Johnson, G. D., W. P. Erickson, M. D. Strickland, M. F. Shepherd & D. A. Shepherd. 2000. Avian Monitoring Studies at the Buffalo Ridge, Minnesota Wind Resource Area. Results of a 4- Year Study. Final Report. WEST, Inc., Cheyenne, Wyoming. Krijgsveld, K. L., K. Akershoek, F. Schenk, F. Dijk & S. Dirksen 2009. Collision risk of birds with modern wind turbines. Ardea 97, 357-366. Krijgsveld, K. L., R. C. Fijn, C. Heunks, P. W. van Horssen, J. de Fouw, M. Collier, M. J. M., Poot, D. Beuker & S. Dirksen 2010. Effect studies offshore wind farm Egmond aan Zee. Progress report on fluxes and behaviour of birds covring 2007 & 2008. Noordzeewind report nr OWEZ_R_231_TI_20100810 Bureau Waardenburg report nr 09-023. Langston, R. H. W. & J. D. Pullan 2003. Wind farm and birds: An analysis of the effects of windfarms on birds and guidance on environmental assessment criteria and site selection issues. Report T-PVS/Inf (2003) 12, by BirdLife International to the Council of Europe, Bern Convention on the Conservation of European Wildlife and Natural Habitats. RSPB/BirdLife in the UK. Larsen, J. K. & P. Clausen 2002. Potential wind park impacts on Whooper swans in winter: The risk of collision. Waterbirds 25 (special publication 1), 327-330. Leopold, M. F., C. J. Camphuysen, H. Verdaat, E. M. Dijkman, H. E. G. Meesters, G. M. Aarts, M. Poot & R. Fijn 2010. Local birds in and around the offshore wind park Egmond aan Zee (OWEZ) (T-O & T-1). Imares Wageningen UR, report 0034/10 CWEZ R 221 T1 20100329. Lucas, M. de, G. F. E, Janss, & M. Ferrer 2004. The effects of a wind farm on birds in a migration point: the Strait of Gibraltar. Biodiversity and Conservation 13, 395-407. 21

Lucas, M. de, G. F. E. Janss, D. P. Whitfield & M. Ferrer 2008. Collision fatality of raptors in wind farms does not depend on raptor abundance. Journal of Applied Ecology 45, 1695-1703. Länsstyrelsen Värmland & Länsstyrelsen Västra Götaland 2011. Fåglar i Vänerområdet ur ett vindkraftsperspektiv. 2011:05 Länsstyrelsen Värmland, 2011:17 Länsstyrelsen Västra Götaland. Martin, G. R. 2011. Understanding bird collisions with man-made objects: a sensory ecology approach. Ibis 153, 239-254. Martin, G. R. & J. M. Shaw 2010. Bird collisions with power lines: Failing to see the way ahead? Biological Conservation 143, 2695-2702. Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Värmlands län. naturvårdsverket. Rapport 5668-April 2007. Naturvårdsverket 2009. Handbok för Artskyddsförordningen. Del 1 Fridlysning och dispenser, handbok 2009:2, Utgåva 1, April 2009. Percival, S. M. 2010. Kentish Flats offshore wind farm: Diver surveys 2009-1010. Ecology Consulting, Durham, UK. Petersen, I. K., T. K. Christensen, J. Kahlert, M. Desholm & A. D. Fox 2006. Final results of bird studies at the offshore wind farms at Nysted and Horns Rev. NERI report commissioned by DONG energy och Vattenfall A/S. Rydell J., Engström H., Hedenström A., Kyed Larsen J., Pettersson J. & Green M. 2011. Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss Syntesrapport. Naturvårdsverket, Stockholm. Rapport 6467. EU 2009. Rådets direktiv 2009/147/EC om bevarande av vilda fåglar. SOF. 2013. Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft. Stewart, G. B., A. S. Pullin & C. F. Coles 2007. Poor evidence-base for assess- ment of windfarm impacts on birds. Evironmental Conservation 34, 1-11. Svensson S. Svensson M. Tjernberg M. 1999. Svensk fågelatlas. Vår fågelvärd, supplement 31, Stockholm. Zeiler, H. P. & V. Gruenschachner-Berger 2009. Impact of wind power plants on black grouse Lyrurus tetrix in Alpine regions. Folia Zoologica 58, 173-182. Walker, D., M. McGrady, A. McCluskie, M. Madders & D. R. A. McLeod 2005. Resident golden eagle ranging behaviour before and after contruction of a windfarm in Argyll. Scottish Birds 25, 24-40. Internet: http://www.artdata.slu.se/artportalen.asp http://www.artportalen.se/birds/ (uttag av fågelinformation i maj 2010) http://www.naturvardsverket.se/sv/arbete-med-naturvard/skydd-och-skotsel-av-vardefull-natur/ Natura-2000/Svenska-Natura-2000-listor/ (artlistor fågeldirektivet, bilaga 1). 22

10. Bilagor Bilaga 1 Artlista Samlad lista från över alla påträffade arter under inventeringen 2013. Art EU;s fågeldirektiv bilaga 1. Hotkategori Häckningskriterie Område Kommentar Blåmes 3 Bofink 3 Drillsnäppa 2 Stora Stavsjön Duvhök Sträckande över Stora Stavsjön i sydlig riktning Entita 2 Fiskgjuse X 2 vid ett gammalt bo i Stora Stavsjön en ensam fågel, rör sig mellan boet och laxsjöarna längre söderut. Fiskmås 2 Grågås Sträckande mellan Stora Stavsjön och Gäddsjön i sydvästlig riktning Gräsand 3 Grönfink 2 Gröngöling 2 Gulsparv 2 Gärdsmyg 3 Gök 3 Kanadagås Sträckande öster om Breberg även ett rastande par i Stora Stavsjön Knipa 4 enstaka par/individer förekommer allmänt i sjöarna i området Koltrast 8 Korp 2 Kricka 4 23

Art EU;s fågeldirektiv bilaga 1. Hotkategori Häckningskriterie Område Kommentar Kråka 2 Kungsfågel 3 Lövsångare 3 Morkulla 3 a, en individ på hygget vid verk 2 b, en individ vid Tosjön Nattskärra NT X 3 a, en individ hördes på hygge öster om Gölabäcken vid verk 3 b, två individer spelande på vägen i höjd med verk 1 c, en individ spelande vid Fallet öster om verk 2 d, en individ spelade på mossen öster om verk 6 observationerna gjorda i den nordvästra delen av det aktuella vindkraftsområdet. Nötskrika 2 Ormvråk 2 termikflygande ormvråk sågs över Stora Stavsjön Pilgrimsfalk VU X jagade sträckande ringduvor öster om Breberg Ringduva 2 öster om Breberg Rödhake 3 Rödvingetrast 3 Skata 4 Smålom NT X 4 Gäddsjön och i Bläcksjön två individer observerade i Gäddsjön, en individ observerad i Bläcksjön. Gäddsjön och Bläcksjön är förmodligen fiskesjöar, ingen häckning konstaterad. Spillkråka X 8 Stora Stavsjön 24

Art EU;s fågeldirektiv bilaga 1. Hotkategori Häckningskriterie Område Kommentar Stjärtmes 3 Storlom X Stora Stavsjön en ensam fågel observerad Större hackspett 3 Svartmes 3 Sångsvan X Sträckande a, mellan Stora Stavsjön och Gäddsjön b, öster om Breberg i sydvästlig riktning i sydlig riktning Sädesärla 4 Sädgås Sträckande mellan Stora Stavsjön och Gäddsjön i sydvästlig riktning Talgoxe 8 Talltita 3 Taltrast 3 Tjäder X 2 längs vägen mellan verk 6 och 7 en tupp Tofsmes 3 Trana X 4 a, en individ vid Stora Stavsjön Trädpiplärka 3 b, två vuxna och en ungfågel rastande vid Gäddsjön Arternas risk att dö ut anges enligt kriterierna nedan. För vidare information om rödlistade arter hänvisar vi till http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/rodlistan/ NT= Nära hotad, VU= Sårbar, EN= Starkt hotad, CR= Akut hotad och RE= Nationellt utdöd För vidare information om arter upptagna i fågeldirektivets bilaga 1 hänvisar vi till http:// www.naturvardsverket.se/upload/04_arbete_med_naturvard/vagledning/faglar/vl_faglar_lathund.pdf 25

Bilaga 2 Tabell häckningskriterier Nedan redovisas använda kriterier för häckning i ovanstående tabeller. Möjlig häckning: 1 Arten observerad under häckningstid 2 Arten observerad under häckningstid i möjlig häckningsbiotop 3 Sjungande hanne (hannar) observerad, andra häcknings- eller revirläten hörda eller annat motsvarande beteende iakttaget under häckningstid 4 Ett par observerat i lämplig häckningsbiotop under häckningstid Trolig häckning: 5 Permanent revir sannolikt genom observation av revirbeteende (t.ex. sång) eller motsvarande på samma plats under minst två olika dagar. 6 Parningsceremonier och spel, inklusive parning 7 Besök vid sannolik boplats 8 Ängsligt, eller oroligt beteende eller varningsläten från gamla fåglar tydande på ägg eller ungar i närheten 9 Ruvfläckar på gamla fåglar studerade i handen Säkerställd häckning: 10 Bobyggande eller utgrävande (uthackande) av bohål 11 Avledningsbeteende eller fågel som spelar skadad 12 Använt bo påträffat 13 Nyligen flygga ungar (bostannare) eller dunungar (borymmare) 14 Gammal fågel som lämnar eller flyger in i eller till bo eller bohål under omständigheter eller på sätt som tyder på att boet är bebott 15 Gammal fågel som bär exkrementsäck 16 Gammal fågel med föda åt ungar 17 Äggskal påträffade 18 Bo där gammal fågel iakttagits ruvande 19 Ungar hörda i bo 20 Ägg eller ungar sedda i bo 26

Bilaga 3 Kartor Karta 1 Översikt inventerat område K a r t a 1 Ö v e r s i k t i n v e n t e r a t o m r å d e $ 07 $ 12 $ 11 $ 15 $ 19 Teckenförklaring $ Verk Utökat etableringsområde Etableringsområde ± km 2013-12-02 0 0,5 1 $ 06 $ 13 $ 03 $ 08 $ 09 $ 01 $ 04 $ 02 $ 05 $ 10 $ 14 $ 18 $ 16 $ 20 $ 17 $ 22 OpenStreetMap (and) contributors, Copyright ortofoto: CC-BY-SA Metria 27

28 2013-12-02 ± 0 Observationspunkter Linjetaxering Etableringsområde Utökat etableringsområde Teckenförklaring 0,5 1 km Karta 2 Översikt linjetaxering och observationspunkter OpenStreetMap (and) contributors, CC-BY-SA Copyright ortofoto: Metria Kompletterande fågelinventering Laxåskogen, Laxå och Askersunds Karta 2 Översikt linjetaxering och observationspunkter

29 b b b b 2013-12-02 ± Flygväg / fiskgjuse Pilgrimsfalk Ormvråk Duvhök Fiskgjuse / Boplats Fåglar Etableringsområde 0 Utökat etableringsområde Teckenförklaring Karta 3 Rovfåglar 0,5 1 km b b b b OpenStreetMap (and) contributors, CC-BY-SA Copyright ortofoto: Metria Kompletterande fågelinventering Laxåskogen, Laxå och Askersunds Karta 3 Observationer av rovfåglar

30 ` 2013-12-02 Tjäder Spillkråka Fåglar ± Etableringsområde 0 Utökat etableringsområde Teckenförklaring 0,5 1 km ` Karta 4 Observationer av spillkråka och tjäder OpenStreetMap (and) contributors, CC-BY-SA Copyright ortofoto: Metria Kompletterande fågelinventering Laxåskogen, Laxå och Askersunds Karta 4 Observationer av spillkråka och tjäder

31 ( I 2013-12-02 Sträckrörelser ± 0 Observationspunkter Etableringsområde Utökat etableringsområde Teckenförklaring ( I 0,5 1 km ( I ( I ( I Karta 5 Sträckrörelser och observationspunkter ( I ( I OpenStreetMap (and) contributors, CC-BY-SA Copyright ortofoto: Metria ( I Kompletterande fågelinventering Laxåskogen, Laxå och Askersunds Karta 5 Sträckrörelser och observationspunkter

32 2013-12-02 Flygkorridor Storlom Smålom Fåglar ± Etableringsområde 0 Utökat etableringsområde Teckenförklaring 0,5 1 km Karta 6 Observationer av lom OpenStreetMap (and) contributors, CC-BY-SA Copyright ortofoto: Metria Kompletterande fågelinventering Laxåskogen, Laxå och Askersunds Karta 6 Observationer av lom

33 2013-12-02 Nattskärra ± Etableringsområde 0 Utökat etableringsområde Teckenförklaring 0,5 1 km Karta 7 Observationer av nattskärra OpenStreetMap (and) contributors, CC-BY-SA Copyright ortofoto: Metria Kompletterande fågelinventering Laxåskogen, Laxå och Askersunds Karta 7 Observationer av nattskärra

34