Två av stugorna (Stuga 1 och 2) på Lilla Raksta ligger på en höjd omgiven av en stor naturtomt i området Raksta.

Relevanta dokument
Torp på fastigheten Ekerö-Nibbla 1:1

Nulägesbeskrivning. Läge. Exteriör. Våningsantal. Grund Torpargrund, stomme Timmerstomme.

Landängen 1:43. Lisa Sundström Rapport 2009:19

Solberga och Raksta styckas för bebyggelse

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

JONSTORP 33:2 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2014 INSÄTTNING AV TAKFÖNSTER OCH INREDANDE AV VIND RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet Fotopunkt A.

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

DOKUMENTATIONSRAPPORT

JONSTORP 23:4 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2013 RENOVERING AV BONINGSHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun

HÄLLBERGA FASTIGHETEN RUNDMAR 1:35 NYFORS, TYRESÖ

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation

Denna utredning är utförd av Länsmuseet Gävleborg på uppdrag av Bygg- och miljöförvaltningen, Sandvikens kommun.

ANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING

Hammaren, torp under Årsta

Förslag till planbestämmelser för

Inventering av Näs by

Askeby Gästgivaregård besiktning 13 och 27 juni 2006

Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret

Vid Hånö finns ett sadeltaksväxthus och en vinkast. Herrgården är privatägd.

Solberga/del av Raksta

Gården Grunnarp. O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l. D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT

byggnadsvård Åkers kyrka Åkers Klockargård 1:1 & Åkers Tuna 1:1, Åkers socken, Strängnäs kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län

Kungsstugan och Borgarhuset i Wadköping

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

Jordkällaren vid Hammarby herrgård

Vita villan Antikvarisk förundersökning Husby Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland

UPPENDICK S. 1 A från SO K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) UPPENDICK S. 1 A från SV. UPPENDICK S.

5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund

byggnadsvård Solberga gård Kulturmiljöanalys inför detaljplan Kv Bergman 14, Åkers socken, Strängnäs kommun, Södermanlands län Eva Wockatz

2 Karaktärisering av kapellanläggningen

Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun

Ställdalsgård, hus 4. Renovering av hus 4, år Ställdalen 1:2, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland.

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET

Rekommendationer vid underhåll av Erskines hus i Gästrike-Hammarby

INVENTERINGSBLANKETT, OMRÅDESHELHET Nr. 1

Lantbrukets ekonomibyggnader

Krigsmanskassan 4. Östra varvsgatan 4 a-c. Djurgården

Duvan 6, befintliga gårdsbyggnader

Restaurering av tak ._--- Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn. Slutrapport

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från

byggnadsvård Starrhults gård Antikvarisk medverkan Reparation av enkelstuga och loftbodar 2003

FÖRUNDERSÖKNING SÖRBY GÅRD

Röda längan. Antikvarisk dokumentation och konsekvensananlys inför ombyggnad. Hagbard 3 Västerås Västmanland. Sara Bäckman

PLANBESKRIVNING Detaljplan för fastigheten Skeppet 17, Viken Höganäs kommun, Skåne län

Vård- och underhållsplan

Kungsholms fort. Karlskrona kommun. Inventering av interiörer. Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin

Dingtuna gamla stationshus

LJUNGSTRÖM 1 A från SV

Granbomsstugan. Byte av fasadpanel Örebro läns museum Rapport 2010:23. Charlott Torgén. Frövi 9:1, Näsby socken, Lindesbergs kommun, Västmanland

Slätteryds byskola. KulturMiljö Västsverige Eivind Claesson. Dokumentation och utredning med anledning av väckt fråga om byggnadsminnesförklaring

byggnadshistoriskt: huvudbyggnaden representerar lokal byggnadstradition

Erik- Gunnarsgården i Norberg

byggnadsvård Selberga gårds flyglar Antikvarisk kontroll Utvändiga arbeten 2008 Selberga 1:9, Ludgo socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

Upplands Väsbys stationshus

Del av kv. Skräddaren och Smedjebacken 3:28

Brygghus på Stabby prästgård

LARS-NILS I ÖNNEBERG. Antikvarisk medverkan i samband med renovering av mangårdsbyggnad. Önneberg 5:9 Alfta socken Ovanåkers kommun Hälsingland 2009

värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2.

Örserums skola. Antikvarisk medverkan i samband med byte av yttertak och takavvattningssystem. Gränna socken i Jönkäpings kommun, Jönköpings län.

Edinsborg och Torpet Fiskarro. Tyresö 1:451 resp. del av Tyresö 1:7 Tyresö kommun ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING

Antikvarisk förundersökning

Ändring av detaljplan D177 Hamrum 3:50. Planbeskrivning SAMRÅDSHANDLING. Dnr

byggnadsvård Gryts gård Gimmersta 1:5, Julita socken, Katrineholms kommun, Södermanlands län Antikvarisk förundersökning

Doktorn 5. Svend och Hannes hus i Laholm

Prästtorp 1:1 Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:210. Antikvarisk medverkan. Strå socken Vadstena kommun Östergötlands län

Fotodokumentation av byggnader av kulturhistoriskt intresse Färjestaden 1:153 m fl Mörbylånga Kommun

Krigsmanskassan 6. Bergsgränd 4. Djurgården

BESLUT. Erik Nygren Hässelby. Byggnadsminnesförklaring (BM) av medeltidshuset, rna- SKYDDSFÖRESKLIFTER

DOKUMENTATIONSRAPPORT ' "..~~ '". II KVTULLEN2 1992:6 ... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. . o

PETRONELLA 4 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. PETRONELLA 4 från SV DÖRR. PETRONELLA 4 från S BESLAG

Smedja på Nyhyttan 2:1

RESTAURERING AV F D FOLKSKOLA, KVARSÄTT 1:19 SELÅNGERS SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN

Gråmålad betong. WIHLBORG N. 1 A från NV

En handelsgård i Arboga

Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

fastighet: WENDT 1, hus A. adress: Körlings väg 9. ålder: arkitekt / byggm: Tage Billgren. användning: Bostäder.

WIHLBORG SÖDRA från sydväst. WIHLBORG S. från SV

(6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Exempel på ersättningsutredning (3 kap )

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna

Torpet Solbaddet. Anders Jonsson Rapport 2006:32

Rapport 2013:18. Kulturmiljöunderlag inför detaljplaneläggning av sportstugeområdet Raksta, Tyresö socken, Tyresö kommun, Södermanland.

Dnr 2014/ GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län

Byggnadsminnesförklaring av Prästgrundets kapell, Skärgården 2:146 och 147, Söderhamns stad och kommun, Hälsingland.

Kvarteren Laxen m fl. Planbeskrivning. Ändring av stadsplan (1283K-6204) för. Helsingborgs stad

Simsons Prästgård Käringön 1:1 Käringön socken, Orust kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt.

Hammarbystugan Rapport 2014:15. Åtgärdsförslag inför restaurering av Hammarbystugan, Erikskulle, Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening.

Ö HAGA 1 A från SO K = 3, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) Ö HAGA 1 A från NO. Ö HAGA 1 A från NV VERANDA

ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING 2014:065 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Karin Myhrberg

EdsPrästgård 1:9,Njursta 1:9, Övra Runby 1:4 och 6:1 Eds socken, Upplands Väsby kommun

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård.

Dokumentation av interiörer i Alléhuset, fd lantarbetarbostad

Gäddeholm. Kompletterande byggnadsinventering. Gäddeholm 2:1, ekonomibyggnader Gäddeholm 2:61 Gäddeholm 2:23 Irsta socken Västerås kommun Västmanland

KLOCKARGÅRDEN OCH TORPET NYTORP, TYRESÖ

Transkript:

LILLA Raksta Omgivning Området Raksta är relativt kuperat och bebyggt med fritidshusbebyggelse som uppkommit efter styckningen av området på 1950-talet. Fritidshusen i området är under omvandling till permanent bebyggelse. Tomt Lilla Raksta ligger vid Rakstaringen i Raksta. Bebyggelsen ligger på en höjd omgiven av en stor naturtomt. Två av stugorna (Stuga 1 och 2) på Lilla Raksta ligger på en höjd omgiven av en stor naturtomt i området Raksta. 65

Historik Lilla Raksta är den äldsta bebyggelsen i området som åtminstone sedan medeltiden legat under Tyresögodset. 1562 omnämns Nils Ryning som har ett torp i Rackesta vilket troligen avser Lilla Raksta. På 1748-52 års karta omnämns Lilla Raksta som Raksta och på 1796-1802 års karta Racksta. 1932 omnämns Bondraksta med jord till Tyresö. Den nuvarande bebyggelsen på Lilla Raksta utgörs av fyra byggnader varav den äldsta möjligen härrör från 1600-talet eller 1700-talets första hälft. Fastigheten har sedan 1950-talet varit i familjen Söderholms ägo och används som fritidsbostad. Exteriör Stuga 1 Stuga 1 från väster. Den äldsta stugan på tomten utgörs av en timrad tvårumsstuga med tillbyggd farstukvist i en våning. Byggnaden är ursprungligen en enrumsstuga med okänt byggnadsår, tillbyggd med ett rum troligen under tidigt 1700-tal. Enligt uppgift finns en igensatt dörr i byggnadens norra del åt öster. 66

Stuga 1 från öster. Stugan står på en fogad naturstensgrund och är timrad med panelade fasader med delvis okantad locklistpanel. Fasaderna är rödfärgade med vita inklädda knutar. Taket är ett åstak täckt med enkupigt äldre taktegel. Under takteglet ligger ett äldre brädtak kvar. Taket kröns av en putsad hög skorsten med profilerat krön med plåtöverbeslagning. Fönster utgörs av enkla, enrutsbågar med två, fyra eller sex rutor. I gavlarna enkla, tvåluftsfönster med två rutor/båge försedda med pressade hörnjärn och upphängningsbeslag vanliga under 1900-talets början. Fönster och fönsterfoder är vitmålade. Den tillbyggda farstukvisten är locklistpanelad och rödfärgad. Ytterdörren är en plankdörr klädd med liggande, smala brädor försedd med kraftiga handsmidda bandgångjärn. Inuti farstukvisten sitter den äldre ytterdörren kvar. Dörren är en ålderdomlig bräddörr klädd med liggande profilerad panel och försedd med smidda bandgångjärn, handtag Ytterdörr till stuga 1 av liggande panel försedd med kraftiga bandgångjärn. 67

Okopplade tvåluftsfönster i gavlarna med pressade hörnjärn vanliga under 1900-talets början. och låsbeslag. Farstukvisten är försedd med en hängränna av trä. I den norra gaveln finns en vindstrappa upp till en vindslucka. Interiör Stugan omfattas av två rum varav kammaren i norr troligen är äldre och har en något högre nivå interiört. Båda rummen bevarar äldre skurgolv spikade med handsmidd spik och synliga äldre takbjälkar. Ytskikten (tretexskivor) i rummen är i övrigt sentida. Kammaren har en öppen spis och köket ett kökspiskomplex med senare insatt järnspis Klafreström no. 826 (årsmodell 1939-40) och tillbyggda fasta skåp. Den tidigare ytterdörren sitter kvar i förstukvisten. Bräddörr klädd med liggande profilerad panel försedd med kraftiga bandgångjärn och äldre smidesdetaljer. Dörren mellan rummen är en fyrfyllningsdörr med kammarlås (sent 1800 till tidigt 1900-tal). 68

Kammaren med skurgolv, synliga takbjälkar och öppen spis. Profilerade dörr- och fönsterfoder. Fönsterna är okopplade och försedda med uppställningsbeslag av 1800-talsmodell. Köket med kökspis med kåpa och fasta skåp. 69

Stuga 2 Stuga 2 från norr. Stuga 2 från sydöst. Enrumsstuga med ingång i gaveln. Enligt uppgift från ägaren möjligen uppförd under 1800-talet och farstun tillbyggd 1937. Stugan står på fogad naturstensgrund med källare i souterrain. I källaren är golvets undersida av okluvna brädor synliga. 70

Byggnaden är timrad med rödfärgade locklistpanelade fasader med vitmålade inklädda knutlådor, fönster och vindskivor. Taket är ett åstak och täcks med enkupigt äldre lertegel. Den höga skorstenen är oputsad och har ett profilerat krön. Tre fönster av olika utformning; ett tvåluftsfönster med två rutor/båge och pressade beslag vanliga under tidigt 1900-tal i södra gaveln, ett enluftsfönster med fyra rutor och pressade beslag i västra fasaden och ett litet ospröjsat enluftsfönster i östra fasaden. I fastun sitter den äldre ytterdörren kvar utgjord av en En äldre ytterdörr sitter kvar i farstun. bräddörr med fasspontpanelade liggande bräder försedd med smidda bandgångjärn. Byggnadens entrédörr är en bräddörr klädd med smala, liggande brädor och är försedd med bandgångjärn. Interiör i stuga 2. 71

Interiör Enrumsstuga med tillbyggd fastu. Öppen spis med igenmurad bakugn. Stugan har äldre breda skurgolv spikade med handsmidd spik. Taket utgörs av bred lockpanel mellan takbjälkar. Hög golvlist med fasad profil. Tapetserade väggar. Fönsterna utgörs av okopplade, enkla bågar försedda med uppställningsbeslag av 1800-talsmodell. Uppställningsbeslag av 1800-talstyp. 72

Stuga 3 Enligt uppgift från ägaren är byggnaden hittflyttad under 1950-talet. Byggnaden är uppförd med liggtimmer på fogad naturstensgrund. Taket är ett åstak täckt med enkupigt lertegel. Fönsterna är tvåluftsbågar med två rutor/båge med sentida upphängningsbeslag. Fönster, fönsterfoder och vindskivor är vitmålade. Stuga 3. Interiör Ej besökt. 73

Uthus Uthuslänga. Traditionell uthuslänga av stående rödfärgade brädor med pulpettak lagt med papp. Uthuset härrör från 1800- eller tidigt 1900-tal och inrymmer flera bodar och dass. Fem svarttjärade boddörrar med ålderdomliga gångjärnsbeslag. Kulturhistorisk värdering Dokumentvärden Byggnadshistoriskt värde Stuga 1 och 2 har genom sin från äldre tid bevarade timmerstomme och bevarade planlösning ett byggnadshistoriskt värde genom sin ålder och ålderdomlighet och bär vittnesbörd om en gången tids byggnadsskick. Stugorna utgör ett exempel på enkel bebyggelse i äldre tider och är särskilt välbevarade från byggnadstiden. Samhälls- och socialhistoriska värden Lilla Raksta har som torp under Tyresögodset ett samhälls- och socialhistoriskt värde då det vittnar om samhälleliga förhållanden i äldre tider och berättar om människors levnadsförhållanden i äldre tider. Torpbebyggelsen är området Rakstas ursprung och berättar om områdets äldsta historia och har ett stort lokalhistoriskt värde. 74

Upplevelsevärden Miljöskapande värden Torpbebyggelsen på en höjd i Raksta omgiven av en stor naturtomt har stora upplevelsemässiga värden genom sin ålderdomliga och välbevarade bebyggelse utan moderna inslag och har närmast ett musealt upplevelsevärde. Förstärkande/övergripande motiv Kvalitet Äldre byggnadsdetaljer som timmerstommar, äldre tegeltak, ytterdörrar, äldre inredning och äldre beslagning är utförda på ett hantverksmässigt sätt av hög kvalitet. Autenticitet, äkthet Stugorna och uthuset har genom sin orörda och sedan byggnadstiden välbevarade exteriör och interiör i huvudsak ursprungligt skick ett stort autenticitetsvärde. Sällsynt Lilla Raksta är Rakstas enda torpmiljö från äldre tider och är därmed en sällsynt föreetelse i området. Välbevarade torpmiljöer med välbevarade torp från äldre tider är idag en sällsynt företeelse. Förslag till planbestämmelser Lilla Raksta bedöms sammantaget omfattas av ett särskilt kulturhistoriskt värde och bör därför skyddas i detaljplan. För byggnaderna Stuga 1 och 2 samt uthus kan beteckningen q användas och kompletteras med index för rivningsförbud Lilla Raksta, K. B. Hellström, 1882. Avfotograferad teckning, Nordiska museet. 75

samt skyddsbestämmelser. Bebyggelsen på Lilla Raksta får därmed inte förvanskas enligt PBL 3:12 eller rivas enligt PBL 8:16 samt ska enligt PBL 3:13 underhållas så att dess särart bevaras. Byggnadens ursprungliga byggnadsdelar, material och färgsättning ska bevaras och underhållas med traditionella metoder och material. Med hänsyn till tomtens stora miljöskapande värden med bör tomten inte styckas. Nya byggnader ska utformas med särskild hänsyn till omgivningens och den befintliga bebyggelsens särart. Planlösning och äldre bevarad fast inredning och spisar bör i Stuga 1 och 2 omfattas av skyddsbestämmelser. 76