Vita villan Antikvarisk förundersökning Husby Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland

Transkript

1 Vita villan Antikvarisk förundersökning Husby Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Hanna Hjalmarsson Bebyggelseantikvarie 1

2 CC BY 04 Produktion: Stockholms läns museum Foto: Hanna Hjalmarsson, Stockholms läns museum, om inte annat anges. Omslagsbild: Husby-Ärlinghundra Märstas hembygdsförening 2

3 Innehåll Bakgrund 4 Skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse 4 Historik 4 Byggnadsbeskrivning 6 Kulturhistoriskt värde 12 Rekommendationer för detaljplanebestämmelser 13 Referenser 14 3

4 Bakgrund Inför upprättande av ny detaljplan för Centralskolan, fastigheten Märsta 1:223, har Sigtuna kommun anlitat Stockholms läns museum för en antikvarisk förundersökning av skolans före detta personalbostad, kallad Vita villan. Byggnaden är försedd med rivningsförbud i gällande detaljplan och kommunen vill nu utreda om detta skydd rekommenderas att kvarstå. Syftet med den antikvariska förundersökningen är att redogöra för byggnadens historik, nuläge och kulturhistoriska värden, samt att ta fram förslag på hur eventuella detaljplanebestämmelser bör utformas. Skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Byggnaden är försedd med rivningsförbud i gällande detaljplan från Historik När Märsta stationssamhälle utvecklades i början av 1900-talet uppstod snart behovet av en ny, större skola. En skoltomt donerades av landsfiskalen O H Simlund som ägde Nymärsta gård. På skoltomten uppfördes skolhus och personalbostad, båda färdigställda Omgivningen var fotfarande lantlig och byggnaderna upplevdes troligtvis som imponerande med sin stora skala och stildrag av såväl nationalromantik som 1920-talsklassicism. Personalbostaden innehöll lägenheter för skolans rektor och lärare. Vid skolans öppnande fanns två folkskolelärare och en småskolelärare. På skoltomten anlades en stor trädgård, avsedd för både personalens bruk och undervisningsändamål. Figur 1. Fotografi som visar den lantliga omgivningen vid uppförandet. Centralskolan och personalbostaden till höger i bild. Framför personalbostaden syns skolträdgården. Foto: Husby-Ärlinghundra Märstas hembygdsförening 4

5 Figur 2. Ovan ses skolhuset i förgrunden till höger och personalbostaden på längre avstånd till vänster. Då fotot togs fanns ännu ingen entré på skolhusets södra sida. Källa: Odaterat foto i skriften Husby skola Figur 3. Fotografi från 1920-talet som visar den stora trädgårdsodlingen framför personalbostaden. Foto: Husby- Ärlinghundra Märstas hembygdsförening 5

6 Byggnadsbeskrivning Centralskolans ursprungliga skolhus och personalbostad är inte längre solitärer i ett öppet odlingslandskap, utan har med åren kringbyggts av nya skolbyggnader. Personalbostaden ligger på en höjd i kvarterets mitt, i nära anslutning till den ursprungliga skolbyggnaden. Runtom växer stora träd, däribland tall och gran, som troligtvis hör till den trädgård som en gång omgav bostaden. Exteriör Personalbostaden är en 1 ½-plansvilla i nationalromantisk stil med drag av 1920-talsklassicism. Byggnaden har ett utsvängt mansardtak, ursprungligen täckt med lertegelpannor, men numera med enkupiga röda betongtakpannor. På taket sitter två stora, tidstypiska skorstenar inklädda i röd plåt. Nederst har huset en spritputsad, mörkgrå sockel. Fasaderna i övrigt är slätputsade vita och pryds av hörnkedjor och en takgesims. På gavlarna avslutas hörnkedjorna med kapitäl. I sen tid har fasaderna avfärgats med en vit stänkputs som ger en grövre yta. Fönstren är ursprungliga, småspröjsade tvåluftsfönster med pressade hörnjärn. På gavlarna finns lunettfönster samt små enluftsfönster. I de nedre takfallen finns ursprungliga, plåtinklädda takkupor med avrundade överstycken. På den västra gaveln finns en källardörr och en garagedörr. Källardörren är klädd med diagonala träribbor samt har utsirade dörrgångjärn och dörrtrycke i karaktäristisk nationalromantisk stil. Garagedörren har ett mer funktionalistiskt utförande klädd med karosseripanel. På östra gaveln finns en entré som utgörs av en farstukvist i vitt trä på hög spritputsad sockel. Dörren är klädd med vita, stående ribbor och troligtvis från 1900-talets andra hälft. Trappan är av granit och trappavsatsen är täckt med blåglaserade kakelplattor. Farstukvisten är renoverad men bevarar sin ursprungliga karaktär. På långsidorna har ytterligare entréer byggts till. På södra långsidan finns en entré från Entrén har betongtrappa och ramp samt räcke av trä. Taket är valmat och täckt med betongpannor och dörren är en sentida, vit aluminiumdörr. På norra långsidan finns en utbyggnad från 1997 med plåtklätt pulpettak och ovanliggande balkong för nödutgång via en brandtrappa i galvaniserat stål. Trappan till entrén är av betong och dörren är en sentida aluminiumdörr. Innan den nuvarande tillbyggnaden gjordes på norra långsidan fanns där en mindre farstukvist med ovanliggande balkong. Figur 4. Från sydost. 6

7 Figur 5. Södra långsidan. Figur 6. Norra långsidan. 7

8 Figur 7. Västra gaveln. Figur 8. Östra gaveln. 8

9 Figur 9. Ursprungliga småspröjsade fönster med pressade hörnjärn och munblåst glas. Figur 10. Glaserat kakel på farstukvistens avsats. Figur 11. Källardörr och garagedörr på västra gaveln. Interiör Invändigt finns stora delar av den fasta inredningen bevarad. Dörr- och fönsterfoder samt golvsocklar med tidstypiska profiler är till stor del bevarade. Även ett antal ursprungliga fyllningsdörrar finns kvar på övervåningen. Det finns även ett antal innerdörrar från eller 1940-talet i en enklare, funktionalistisk stil. På bottenplan finns en WC som troligtvis inretts på 1940-eller 50-talet. Handfatet med separata kranar, samt en del detaljer såsom väggpanel, handukshängare av porslin och originaldörr finns bevarade. På bottenvåningen finns även en stor öppen spis av 1950-talstyp, med sockel, eldstadsplan och hylla av grå, polerad marmor. På flera ställen finns äldre strömbrytare i 9

10 bakelit samt äldre armatur. Flertalet ursprungliga sektionsradiatorer finns också bevarade samt många garderober med ursprungliga dörrar och inredning. Trappan till övervåningen är troligtvis den ursprungliga men den är i nuläget täckt med en plastmatta. Ett vitt ursprungligt räcke finns bevarat. Övervåningens hall har bevarad träpanel på väggar och i tak. På båda våningarna är planlösningen delvis förändrad. Golv och tak är i huvudsak sentida och även många innerdörrar. Taken har sänkts då ventilation installerats. Figur 12. Ursprungliga golvsocklar. Figur 13. Ursprungliga fönster och fönsterfoder. Figur 14. Handfat och kranar, eller 50-tal. (Kranarnas vred är utbytta) Figur 15. Dörrtrycke och lås till WC. Figur 16. Äldre armatur. Figur 17. Ursprunglig sektionsradiator. 10

11 Figur 18. Öppen spis från 1950-talet, med marmordetaljer. Figur 19. Ursprunglig fyllningsdörr på övervåningen. Figur 20. Ursprungligt trappräcke. Figur 21. Ursprunglig fyllningsdörr. Figur 22. Hallen på övervåningen med bevarad vägg- och takpanel. Figur 23. Närbild väggpanel. 11

12 Kulturhistorisk värdering och utlåtande Vita villan är en av Märstas äldsta byggnader, uppförd som personalbostad till ortens första skola, Centralskolan. När Centralskolan uppfördes var den en respektingivande anläggning i en omgivning till stor del bestående av glesbebyggd landsbygd. Som en del av skolmiljön är Vita villan lokalhistoriskt värdefull då den är en viktig institution i samhället som flera generationer Märstabor har en relation till. Personalbostaden har en välbevarad exteriör karaktär som förmedlar anläggningens ursprungliga ställning. Invändigt finns fast inredning av hög kvalitet bevarad. Av särskilt värde är de ursprungliga fönstren, bevarade interiöra snickerier, övervåningens hall samt den öppna spisen. Byggnaden har ett socialhistoriskt värde genom att med sin storlek, bevarade fasta inredning och till viss del bevarade planlösning berätta om levnadsförhållanden för skolpersonalen under 1900-talets början. På tomten finns äldre träd som vittnar om skolmiljöns ursprungliga karaktär med en stor trädgårdsanläggning. Den sammantagna bedömningen är att byggnaden har ett högt kulturhistoriskt värde och bör förses med skydds- och varsamhetsbestämmelser i detaljplanen. Norrsidans entré avviker från personalbostadens ursprungliga uttryck, vilket påverkar det kulturhistoriska värdet negativt. Entrén på södra långsidan har ett något mer anpassat utförande men detaljerna bör ses över. Önskvärt från antikvarisk synpunkt vore att entréernas gestaltning överlag sågs över. Bland annat bör de sentida ytterdörrarna av aluminium bytas ut till dörrar med mer tidsenlig utformning. Negativt är också att de ursprungligen slätputsade fasaderna förgrovats av sentida stänkputs. Vid framtida renovering bör målet vara att återställa fasadputsen till ett mer ursprungligt utseende. 12

13 Rekommendationer för detaljplanebestämmelser Skyddsbestämmelse (q) Förslag till formulering: q - Byggnaden får inte rivas. Ursprungliga byggnadsdelar och material ska bevaras, se beskrivning nedan. Exteriör Ursprungliga fönster (samtliga utom fönstren på norra utbyggnaden) Granittrappa på östra gaveln Källar- och garagedörrar på västra gaveln Interiör Äldre fast inredning bevaras, såsom vägg- och takpaneler, dörr- och fönsterfoder, öppen spis samt golvsocklar. För exempel på ursprunglig inredning se fotografier under rubrik x på s. x i planbeskrivningen. (Formuleringen kompletteras med fotografier som jag kan hjälpa till med att välja ut.) Varsamhetsbestämmelse (k) Förslag till formulering: k - Kulturhistoriskt värdefull byggnad som ska bibehållas till sin karaktär. Underhåll ska ske med metoder och material som är anpassade efter befintlig stil och utformning. Se beskrivning av kulturhistoriskt värdefulla karaktärsdrag nedan. Värdebärande karaktärsdrag att beakta: Byggnadens befintliga grundvolym. Spritputsad, mörkgrå sockel. Vit, slätputsad fasad med hörnkedjor, kapitäl och takgesims. Utsvängt mansardtak täckt med enkupiga takpannor. Breda, plåtinklädda skorstenar med profilering upptill. Plåtinklädda takkupor med rundade överstycken. Entrén på östra gaveln med vita träräcken och sadeltak täckt med enkupiga takpannor. 13

14 Referenser Tryckta källor Husby skola : till minne av en av Sveriges äldsta skolor och andra gamla skolor i Husby- Ärlinghundra och Odensala socknar: minnesskrift för Husby skola, vars 300 år firas (1997). Märsta: Husby-Ärlinghundra Märsta hembygdsfören. Palmberg-Eriksson, Stina (2000). Skolhuset som samhällsspegel: lärarhandledning. 1. uppl. Stockholm: Riksantikvarieämbetet Otryckta källor Fotografier, Husby-Ärlinghundra Märstas hembygdsförening Bygglovshandlingar, Bygglovsavdelningen Sigtuna kommun. 14

15 Järnvägsgatan 25, NACKA. Tel vx , info Fax E-post 15