De svenska miljömålen, 16 st. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Relevanta dokument
FJÄLLFORSKNINGSKONFERENS

FJÄLLFORSKNINGSKONFERENS

Nyheter inom Miljömålssystemet

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Regeringsuppdrag - förslag till strategi för miljömålet Storslagen fjällmiljö (via länk) Karin Klingspor, projektledare för regeringsuppdraget

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

Sveriges miljömål.

Lärdomar från projektet Bortom konflikter i fjällen

Sveriges miljömål.

Med miljömålen i fokus

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Myllrande våtmarker och torvbruket

Forskning för miljömålen

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Drivkrafter i efterbehandlingsarbetet i Sverige

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i prövning

Kulturmiljö i RÅU Coco Dedering, Länsstyrelsen i Kalmar län Carl Johan Sanglert, Länsstyrelsen i Jönköpings län RUS/Kulturmiljö

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Miljöforskningsanslaget vår modell för samverkan mellan forskning och miljöförvaltning

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Miljömålssystemet i korthet

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i praktiken

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

Nätverket för Vindbruk : Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Mot en hållbar stadsutveckling

Nya etappmål för textilier och textilavfall Avfall Sveriges höstmöte 2013 Sanna Due Sjöström

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014.

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Miljömålen i Västerbottens län

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

Frågor för framtiden och samverkan

Ekologisk kompensation vid tillämpning av miljöbalken Linn Åkesson Jörgen Sundin

Hållbart samnyttjande och utveckling av fjällen - Vad är Länsstyrelsens fjälluppdrag?

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

God bebyggd miljö - miljömål.se

Temagruppernas ansvarsområde

Bilaga 4 Miljömål, strategier, och lagstiftning globalt, inom EU samt på nationell nivå

Svensk författningssamling

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Vägar till mångfunktionella landskap: en pilotmodell i Jämtlandsfjällen

Kommittédirektiv. Skatt på skadliga kemikalier i kläder och skor. Dir. 2019:15. Beslut vid regeringssammanträde den 18 april 2019


EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

Inledning. Inledning

Konventionen om biologisk mångfald, traditionell kunskap och sedvanebruk av naturresurser

Kommittédirektiv. Dir. 2011:91. Beslut vid regeringssammanträde den 13 oktober 2011

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering

Uppföljning av hälsa i miljömålen

Riksantikvarieämbetets strategiska plan

Uppdrag om översyn av Miljömålssystemet M 2008:02. Utredningen om miljömålssystemet

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde (eller 2018?)

Begränsa Sveriges klimatpåverkan - vad är kommunernas roll? Tätortsfrågor och landsbygdsfrågor för ett fossilfritt Sverige

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 EN SAMMANFATTNING

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Klimat- och miljöpolitiskt program. Handikapprådet

Miljömålsinfo. RMÖ-möte Ronneby

Grön infrastruktur i prövning och planering

Emergidiagram kopplade till de svenska miljömålen

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

Regeringens proposition 2009/10:155 Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete 2009/10:155

MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT

BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING

Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Miljömål i fjällandskapet

Hållbara Västerbotten Nya regionala miljömål i fokus -Åtgärder för bättre miljö och hälsa

Världsnaturfondens yttrande över Utredningen om miljömålssystemets betänkande Miljömålen i nya perspektiv SOU 2009:83

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska

Globalt perspektiv: Är hållbar utveckling rätt väg till Generationsmålet? Alf Hornborg Humanekologiska avdelningen Lunds universitet

Miljömålssystemet vad bör utvärderas, och varför? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Handelshögskolan Umeå Universitet

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Transkript:

Ammarnäs 4 februari 2015

De svenska miljömålen, 16 st. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Etappmålen en del av målstrukturen Riksdagen beslutade våren 2010 om en ny målstruktur för miljöarbetet: Ett generationsmål anger inriktningen för en samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen. Etappmål anger steg på vägen till generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmål anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Preciseringar förtydligar innebörden av Miljökvalitetsmålet Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Miljömålets definition "Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar." Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Vår nästa generations användare av fjällen generationsmålet Vi ska till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Forskningssatsningen Forskningssatsningen Storslagen fjällmiljö ska ge oss mer kunskap till framtidens fjällförvaltning. Forskningssatsningen vill uppmuntra ett helhetsperspektiv på fjällandskapet och bygger på nära samverkan mellan berörda fjällaktörer. Forskningen stödjer miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. Syfte med forskningssatsningen Syftet är att skapa fördjupad förståelse för fjällvärldens konflikter och möjligheter och att med respekt för olika perspektiv främja en hållbar utveckling. Satsningen präglas av en strävan att koppla samman ekologisk, ekonomisk och social/kulturell hållbarhet och uppmuntrar ett helhetsperspektiv på det levande fjällandskapet. Kopplingen till miljömålet Forskningen ska vara till stöd för miljökvalitetsmålet "Storslagen fjällmiljö".

Samverkan är viktigt I förarbetet till forskningsutlysningen medverkade en rad fjällaktörer och även i forskningssatsningen kommer många fjällaktörer att medverka och bidra med sina perspektiv. Det stärker forskningsresultatens kvalitet, legitimitet och användbarhet. Utlysningar i två faser Naturvårdsverket har, för perioden 2013-2015, låtit de utvalda forskningsprojekten dela på 26 miljoner kronor. I tillägg har forskare även erhållit medel från Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetets som gått ihop i en satsning på kulturmiljörelaterad forskning i fjällen. Naturvårdsverkets utlysning för 2015-2017, som är forskningssatsningens andra fas och har fokus på implementering, beslutas under våren 2015

Arbetsgruppen för Storslagen fjällmiljö ska bidra till att forskningen kommer fjällvärldens aktörer till godo, att forskarvärlden får ökad insikt i fjällvärldens praktiska utmaningar och möjligheter samt att utforma ytterligare utlysningar. Deltagare i arbetsgruppen: Pelle Fredriksson, Kommunikatör MIUN Mats Forslund, Svensk turism Jörgen Jonsson, Svenska Samernas Riksförbund Ruona Burman, Länsstyrelsen i Jämtland / Fjälldelegationen Kjell-Åke Aronsson, Àjtte Anne Walkeapää, Sametinget Anders Lundvall, Naturvårdsverket Per-Olov Wikberg, Naturvårdsverket Sandra Wåger, Naturvårdsverket Erik Hellberg, Naturvårdsverket Hördur Haraldsson, Naturvårdsverket Marianne Liljesköld, Naturvårdsverket

Aktuella Forskningsprojekt Följande är forskningssatsningens utvalda projekt, som handlar om allt från gruvdrift till friluftstrender och betespräglade landskap. Alla projekt har som ambition att koppla ihop ekologisk, ekonomisk och social/kulturell hållbarhet. Bortom konflikter i fjällen Utmaningar och möjligheter i svenska fjäll (Mittuniversitetet) Den nya fjällupplevelsen Friluftstrender och hållbar utveckling (Mittuniversitetet) Ett betespräglat fjällandskap Hållbart renbete i en föränderlig miljö (Umeå universitet) Fjällens rörelsearv Diskreta monument i hållbar fjällutveckling (KTH) Gruvdrift i fjällen En studie av olika vägar mot hållbarhet (Umeå universitet) Integrerad natur- och kulturmiljövård i fjällen (Stockholms universitet) Kommunikativ kapacitet i fjällen Dynamisk och legitim förvaltning (SLU) Kulturella ekosystemtjänster i fjällen (Göteborgs universitet) Miljöövervakning och beslutsstöd i fjällen (SLU) Samverkan i fjällen Lokal samverkan miljö- och naturresursförvaltning (Umeå universitet)

Hemsida: storslagnafjall.se Preunumerera på nyhetsbrev Twitter: twitter.com/storslagnafjall Twittra om temadagarna: #ammarsors