VD-kommentar för budget 2016 med inriktning för

1 VD-kommentar för budget 2016 med inriktning för 2017-2018 A: Uppgift enligt kommunfullmäktiges direktiv och inriktningsmål SISAB ska tillhandahålla ändamålsenliga, flexibla och kostnadseffektiva lokaler för stadens skol- och förskoleverksamhet. Bolaget ska delta aktivt i planeringsarbetet för fortsatt utbyggnad av skolor och förskolor. Under perioden planeras för nyproduktion och utbyggnad av flera skolor och förskolor. De kommande åren är det bolagets viktigaste uppgift att följa med i utvecklingen av ett växande Stockholm. I praktiken innebär det att utredningar och projekteringar för kommande stora projekt följer tidplaner och att beställningar från kunderna ges möjligheter att inkomma i tid. För projekt som ligger längre fram i planeringen är det av stor vikt att följa planprocesser och att bolaget tillser att mark erhålls även för kommande skolor och förskolor. Därtill är det för bolaget av stor vikt att konceptet Framtidens Förskola utvecklas positivt. Det är angeläget att dra lärdomar av de hittillsvarande projekten och att synergieffekterna får positivt resultat för såväl kortade ledtider som lägre kostnader. Kommunfullmäktiges inriktningsmål I enlighet med bolagets affärsidé att ge barn och ungdomar bästa möjliga start i livet äger, förvaltar och utvecklar SISAB Stockholms skolor och förskolor. Med hållbarhet och smarta lösningar i trygga och inspirerande utbildningsmiljöer bidrar SISAB till att forma framtidens Stockholm. Kommunfullmäktiges fyra inriktningsmål styr bolaget på en övergripande nivå: Ett Stockholm som håller samman Ett klimatsmart Stockholm Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Ett demokratiskt hållbart Stockholm Kommunfullmäktiges uppdrag till SISAB är att tillhandahålla ändamålsenliga, flexibla och kostnadseffektiva lokaler för stadens skol- och förskoleverksamhet. Ägardirektiv för 2016-2018 arbeta med utveckling och förvaltning av förskole- och skollokaler tillsammans med stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden verka för kostnadseffektiva, energieffektiva och ändamålsenliga lokallösningar delta i arbetet för att utveckla Skärholmen i samarbete med Stockholmshem och Stockholms Stadsteater AB delta i planeringen och genomföra utbyggnaden av förskolor och grundskolor för ett växande Stockholm se över möjligheten till förvärv av fastigheter som kan omvandlas till skollokaler verka för en giftfri skolmiljö i samarbete med Kemikaliecentrum tillsammans med utbildningsnämnden se över stadens fritidslokaler och minska trängseln för barn på fritids arbeta aktivt för att tillgodose en god inomhus- och utomhusmiljö avseende ljud och luftkvalitet utveckla och upprusta stadens skolgårdar och utemiljöer där det bedöms nödvändigt arbeta aktivt med energieffektivisering och förnyelsebar energi i befintligt bestånd och vid nyproduktion

2 verka för att fler förskolor och skolor har tillagningskök arbeta mot stadens mål för hantering av matavfall samverka med idrottsnämnden och utbildningsnämnden för att idrottshallar i största möjliga mån ska planeras vid skolor ta fram en plan hur Stockholms skolgårdar bättre kan rustas för att främja idrott och rörelseinriktad lek genomföra åtgärder för att tillgängliggöra klassrum, skolidrottshallar och andra idrottsytor utanför skoltid inventera möjligheterna att skapa studentlägenheter i vakanta lokaler fortsätta arbetet med att minska administrativa och indirekta produktionskostnader medverka i översynen av stadens verksamhetsfastigheter avseende gränsdragningsfrågor för drift, underhåll och investering se över möjligheterna att installera solceller eller plantera grönska på skolbyggnaders tak och fasader följa upp av kommunfullmäktige beslutade indikatorer Verksamhet för att uppnå målen Stockholm växer Staden och regionen fortsätter att växa. Långsiktigt ökar efterfrågan på lokaler för såväl skola som förskola, vilket medför en fortsatt hög nivå på ny- och tillbyggnation de kommande åren. Under åren 2016-2018 har flera stadsdelar behov av ytterligare förskoleplatser, samtidigt som utbildningsnämnden bedöms ha ett fortsatt ökat behov av skollokaler. SISAB kommer fortsätta ha en aktiv roll i planeringsarbetet för ett växande Stockholm. Samarbetet i staden skapar förutsättningar för såväl planering av underhållsinsatser som för bolagets möjligheter att förbereda investeringar. Tillväxten av nya förskolor och skolor begränsas bland annat utav tillgången på lämplig mark. Obebyggd och tillgänglig mark utgör i vart fall i stadens centrala delar en synnerligen begränsad resurs. Därför planerar SISAB att ta en mer aktiv roll inom fastighetsutveckling. När nya förskole- och skollokaler behövs kommer SISAB framgent även att undersöka alternativ som innebär förvärv samt omställning av lokaler som tidigare haft annan användning. Områdesplanering SISAB:s områdesplan utgör bolagets strategiska långtidsplanering för skolbeståndet. På grund av ett växande Stockholm ökar behovet av samverkan med stadens pedagogiska förvaltningar. Områdesplanen är en viktig grund i denna samverkan. Målet är att redan i planeringsskedet skapa gemensamma målbilder och prioriteringar som kan bidra till kortare ledtider i senare processer. Se även Områdesplan för skolor 2015-2040, bilaga 4. Skolgårdar SISAB genomför under 2014-15 ett projekt med ett stort antal reparations- och underhållsarbeten på skol- och förskolegårdar. Insatserna innefattar staket och grindar, planteringar, fallskyddsunderlag, asfalt, kantsten och utemöbler. Insatserna avser reparationer och återställande till ursprungligt skick. Gällande utveckling av befintliga skolgårdar samt nya anläggningar finns det behov av nya satsningar. Dessa nysatsningar ska dock i enlighet med gällande ramavtal beställas och finansieras utav hyresgästen. Gällande utveckling av nya anläggningar så ska SISAB samarbeta med utbildningsnämnden i framtagande av en plan för de kommande åren.

3 Utveckla välfungerade utbildningsmiljöer SISAB arbetar aktivt för att upprätthålla välfungerade utbildningsmiljöer i bolagets fastigheter. En viktig grund i detta arbete är det referensmaterial för utbildningslokaler som SISAB kontinuerligt utvecklar. Referenserna har sin utgångspunkt i såväl de senaste direktiven som bolagets expertkunskaper men hämtar samtidigt goda exempel från olika skolor i Stockholm samt från övriga landet. Referenserna utgör tillsammans med bolagets projekteringsanvisningar grunden för alla SISAB:s byggprojekt. Under perioden kommer referensmaterialet att uppgraderas och utvecklas. Bland annat pågår utvecklingen av ett referensmaterial gällande arkitektur. Energi effektivisering och inomhusmiljö Under perioden kommer energieffektiviseringsarbetet att prioriteras. SISAB:s energimål avser numera total energianvändning, det vill säga uppvärmning och all elanvändning (inklusive verksamhetsel). Målet till år 2020 är 180 kwh/m2. Arbetet kommer att fokusera på de insatser som är fastslagna i SISAB:s långsiktiga energiplan. Mellan åren 2016 och 2018 så satsas 23-24 mnkr årligen. I alla ny- och ombyggnadsprojekt görs också en analys av möjligheten till energioptimering. En viktig del av skolornas inomhusmiljö är luftkvaliteten. Ambitionen är att upprätthålla en hög nivå godkänd OVK (Obligatorisk Ventilations Kontroll). Målet för perioden är satt till 94 procent godkänd OVK. För de kvarvarande procenten ska det pågå eller planeras för åtgärder. SISAB kommer vidare fortsätta arbetet med att verka för giftfria skolmiljöer. För att förhindra att nya gifter tillförs fastigheterna ska samtliga entreprenörer, konsulter och egen personal använda material som uppfyller kriterierna i BVB (system för miljöbedömning av byggvaror). Gällande PCB så ska SISAB till 2016 ha färdigsanerat 100 procent av inventerad PCB i fog och mark. Samtliga nybyggnadsprojekt ska miljöcertifieras genom systemet Miljöbyggnad, lägst nivå silver. B. Strategier och marknadsförutsättningar Staden och regionen fortsätter att växa. Långsiktigt ökar efterfrågan på lokaler för såväl skola som förskola, vilket medför en fortsatt hög nivå på ny- och tillbyggnation de kommande åren. Under perioden har flertalet stadsdelar behov av ytterligare förskoleplatser, samtidigt som utbildningsnämnden haft ett ökat behov av skollokaler. SISAB kommer fortsatt ha en aktiv roll i planeringsarbetet för ett växande Stockholm. Samarbetet skapar förutsättningarna för så väl planeringen av underhållsinsatser som för bolagets möjligheter att planera investeringar. Konjunkturen har återhämtat sig under det senaste året. Särskilt har byggkonjunkturen under senaste året varit stark. De låga räntorna förväntas fortsatt vara låga under perioden fram till 2018. Sannolikt bidrar detta till ett fortsatt starkt bostadsbyggande. Underhållsstrategi SISAB:s planering av det långsiktiga underhållet sker i bolagets fastighetssystem VITEC. Inom fem åtgärdsgrupper som i sin tur bryts ner i flera underkategorier anges dels underhållsbehov dels investeringsbehov. Fastighetens behov ska styra underhållsinsatserna. Högsta prioritet är att ingen fastighet skall förlora i ekonomiskt värde på grund av uteblivet underhåll. Grundläggande i detta avseende är att byggnadens skal skyddar byggnadens inre delar från påverkan. Åtgärder avseende tak, fasad och fönster har alltså högsta prioritet. Underhållsstrategin utgår också ifrån att stora drag och samordning av olika åtgärder är att föredra framför dyra akuta åtgärder. I samband med beställda verksamhetsanpassningar ska SISAB se över behovet av underhållsinsatser och om möjligt genomföra dessa inom ramen

4 för samma projekt. I SISAB:s underhållsstrategi ingår dessutom att identifiera byggnader som saknar teknisk livslängd. Saknas teknisk livslängd för en fastighet så är det dyrare att underhålla än att riva och bygga nytt. Inom ramavtalet med Stockholms stad finns möjligheter till att riva och bygga nytt i de fall teknisk livslängd saknas. Högsta prioritet under perioden har även underhållsinsatserna gällande en sund inomhusmiljö (OVK samt sanering) samt energieffektiviseringen enligt nedan. SWOT-analys Styrkor - Effektiv förvaltning till låga kostnader. - Effektivt system för hantering av felanmälningar. - Utvecklade rutiner och metoder för att förvalta och bygga utbildningslokaler. Svagheter - Låg soliditet. - Svårigheter att finna goda evakueringslösningar vid exempelvis grundsaneringar och ventilationsbyten. - Svårigheter att i nybyggnadsområden finna lämplig mark för förskolor och skolor. Möjligheter - Konceptet Framtidens Förskola, kortade ledtider och lägre kostnader. - Utvecklade rutiner och metoder för att hantera stora projekt. - God organisation och struktur för fortsatt energieffektivisering. Hot - Potentiellt en kommande byggboom som kan leda till brist på arbetskraft och höga byggpriser. - Möjligheten att göra ränteavdrag inom koncernen riskerar att försvinna. - En hög medelålder bland personalen. Risk att kunskaper går förlorade. - Problem att rekrytera rätt kompetens. C. Ekonomisk analys Resultat efter finansnetto samt övriga nyckeltal 2016 2017 2018 Resultat efter finansnetto (mnkr) 0 0 0 Avkastning på totalt kapital (%) 1,5 1,5 1,5 Investeringar (mnkr) 1600 1800 1900 Medeltal anställda 180 180 180 SISAB budgeterar för ett nollresultat de kommande tre åren. Nollresultatet uppnås genom att underhållsinsatserna anpassas utifrån de för respektive år tillgängliga resurserna. Införandet av K3-regelverket kommer fortsatt att få betydelse för SISAB:s redovisning och ekonomi. Sedan komponentredovisningen införts definieras fler insatser som investeringar och färre insatser kostnadsförs. Dessutom ökar investeringsnivåerna under perioden på grund av en förväntad beställningsökning. Beställningsökningen beror på ett växande Stockholm och den därför stora efterfrågan på nya skolor och förskolor. Investeringsnivåerna har ökat de senaste

5 tre åren med närmare 400 mnkr. I denna budget och inriktning förväntas investeringarna öka med ytterligare 400 mnkr mellan åren 2016 och 2018. Fram till 2020 beräknas investeringarna öka med ytterligare 100 mnkr till 2 miljarder kronor. Eftersom investeringar ökar så ökar också avskrivningarna. Under perioden så beräknas avskrivningarna öka från cirka 530 mnkr år 2016 till 630 mnkr år 2018. De höga investeringsnivåerna innebär också att bolagets balansomslutning och upplåning kommer att öka. Fram till 2018 beräknas balansomslutningen öka med cirka tre miljarder. Eftersom räntenivåerna kommer att var mycket låga under hela perioden fram till 2018 så blir dock de finansiella kostnaderna relativt konstanta. Under 2016 så beräknas de finansiella kostnaderna sjunka under dagens nivåer och därefter stiger de finansiella kostnaderna till 221 mnkr 2018. De låga räntekostnaderna innebär dock samtidigt sänkta hyresintäkter. Byggkostnaderna beräknas stiga under perioden, som en konsekvens av en förstärkt konjunktur, vilket främst påverkar bolagets stora investeringsprojekt. D. Stora Projekt och Investeringar Planeringsprojekt över 300 mnkr Björnbodaskolan, 309 mnkr (utredningsprojekt) Beställning på volymstudie har erhållits från Utbildningsförvaltningen med önskemålet om en skola för 1000 elever. Volymstudie har presenterats för Utbildningsförvaltningen under juni 2014 varvid beställning erhållits för utredningsarbete inför inriktningsbeslut. Utredningen beräknas klar till sommaren 2015 och skall även innehålla evakueringslösning. Efter inriktningsbeslut i utbildningsnämnden och efterföljande beställning tar arbetet med förslagshandling vid. Offert beräknas kunna lämnas under första halvåret 2016. Projektering och produktion beräknas till 3 år. Preliminärt färdigställande tidigast vår 2019. Årstafältet, 310 mnkr (utredningsprojekt) Ny grundskola planeras på Årstafältet. Efter diskussioner med Utbildningsförvaltningen, SISAB och Exploateringskontoret angående placering av skolan är inriktningen i dagsläget troligen två skolor med cirka 800-900 elever per skola. Skola nummer ett beräknas klar 2020 och skola nummer två beräknas klar cirka 2030. SISAB har erhållit förstudiebeställning från Utbf, 2014-11-03, för skola ett. Brandstegen 1, 360 mnkr (utredningsprojekt) Stadsbyggnadskontoret har tagit fram ett program för Aspudden-Midsommarkransen i oktober 2012, där en ny skola föreslås i gamla brandstationen. Skolan ska vara F-6, med möjlighet att bygga om till F-9 för 800-900 elever. Planbesked erhölls 2013-10-15. Beställning på detaljplane- och utredningsarbete erhållen från Utbildningsförvaltningen 2014-04-01. Planarbetet startades 2014-05-12. Planen beräknas vinna laga kraft kvartal 2 2016. Skolan beräknas vara klar för inflyttning tidigast 2020. Stadshagsklippan, 300 mnkr (utredningsprojekt) Utbildningsförvaltningen planerar för en ny skola i Stadshagen. Volymstudie beställd av SISAB i slutet av januari 2014. Skolan ska inrymma F-6, 3 paralleller för 630 elever. Beställning på utredning inkom från utbildningsförvaltningen oktober 2014. Projektet är komplicerat då tillgången på mark är begränsad och det är flera aktörer i direkt anslutning till skoltomten både ovan och under mark. Detaljplaneändring krävs för området. Start PM togs

6 av stadsbyggnadskontoret i februari 2014. Stadsbyggnadskontoret räknar med genomförande i februari 2016 om planen inte överklagas. Inflyttning kan som tidigast ske under 2019 förutsatt att inga överklaganden av detaljplanen kommer in. Planavtal samt markanvisning är påskrivet av SISAB och tillbaka skickat till Stadsbyggnadskontoret respektive Exploateringskontoret februari 2015. Kämpetorpsskolan, 350 mnkr (utredningsprojekt) Planerad ut- och nybyggnad av Kämpetorpsskolan i Älvsjö med mål om en kapacitetshöjning med 730 elevplatser. Ombyggnationen planeras för att möta det ökade elevantalet. Planeringen avser en tillbyggnad innehållande matsal, kök samt rivning av gymnastik, vaktmästarbostad och hus S. Verksamheten är från och med årsskiftet 2014/2015 evakuerad till Solbergaskolan. Arbete med förslagshandlingar pågår och detaljplanen förväntas vinna laga kraft december 2015. Av den totala projektkostnaden om 350 mnkr beräknas SISAB:s kostnad för ventilation och underhåll uppgå till cirka 51 mnkr. Produktionen beräknas starta våren 2016 och hela projektet beräknas klart till höstterminen 2018. Trekantens skola, 230 mnkr (utredningsprojekt) En ny skola planeras vid sjön Trekanten, Liljeholmen. SISAB har fått en utredningsbeställning av Utbildningsförvaltningen 2013-10-23 och en markanvisning av Exploateringskontoret, där det idag är parkmark. Byggnaden beräknas för cirka 645 elever F- 6 i 3 paralleller samt 15 särskoleelever. Detaljplanearbetet inklusive samråd är slutfört och antagandeprocessen pågår, beräknas ske i stadsbyggnadsnämnden under våren 2015 och därefter beslut i kommunfullmäktige. Förslagshandlingsbeställning inväntas i maj-juni 2015. Bedömd överklagandetid cirka 1,5 år. Möjlig byggstart årsskiftet 2016/2017. Byggtid cirka 2 år. Utifrån detta beräknas skolan tidigast vara klar för inflyttning under hösten 2019. Sjöviksskolan, 405 mnkr (inriktningsprojekt) En ny skola planeras i Årstaberg, Liljeholmen. SISAB har ansökt och erhållit markanvisning av Exploateringskontoret. Platsen där skolan initialt planerades är parkmark, således måste befintlig detaljplan ändras. Under detaljplanearbetet har en alternativ placering utretts och det är nu denna som det arbetas vidare med. Byggnaden beräknas för 1200 elever årkurs 1-9 och innehåller dessutom en idrottshall. Inriktningsbeslut togs i SISAB:s styrelse 2013-11-26 samt i Stockholms Stadshus AB:s styrelse den 2014-03-17. Projektet förutsätter en genomförandebeställning samt en godkänd detaljplan. Planen ställs ut i juni 2015 samt beräknas antas i SbN den 10/9 2015. Därefter tas den upp i Kommunfullmäktige oktobernovember 2015. Förutsatt att en villkorad genomförandebeställning kommer kvartal fyra 2015 så beräknas skolan vara klar för inflyttning hösten 2019. Norra Djurgårdsstaden skola, 330 mnkr (inriktningsprojekt) Om- och tillbyggnad av hus 13 i Gasverksområdet till skola för inledningsvis F-6. Skolan kommer att inrymma 830 elever. Skolan dimensioneras för 900 elever för att i framtiden kunna vara flexibel. Utbildningsnämnden tog ett inriktningsbeslut för skolan i juni 2013. I februari 2014 tog SISAB:s styrelse inriktningsbeslut för projektet. Projektet förutsätter en genomförandebeställning samt en godkänd detaljplan. Beställning på förslagshandling från Utbildningsförvaltningen inkom till SISAB i juli 2014 och arbetet med detta pågår. Länsstyrelsen har synpunkter på att byggnaden är för hög i förhållande till befintlig byggnation i området. Försvinner ett våningsplan från projektet så försvinner samtidigt 180 elevplatser. Förslag finns att flytta de eleverna till Hjorthagens skola som då behöver byggas ut. Uppdelningen av eleverna har dock organisatoriska nackdelar. PM inlämnat till

7 Stadsbyggnadskontoret som Utbildningsförvaltningen och SISAB har skrivit angående detta. Granskningstiden löpte ut 2015-03-11. Inflyttning beräknas tidigast till höstterminen 2019. Genomförandeprojekt över 300 mnkr Kungsholmens Grundskola (Fridhemsskolan), 312 mnkr (genomförandeprojekt) Skolan var före om- och tillbyggnaden en F-5 skola med cirka 510 elever. Skolans framtida organisation skall vara F-6 med fem paralleller det vill säga omkring 1155 elever fördelade på 35 klasser samt med integrerade fritidshem för F-3. Ombyggnaden utförs på ett sådant sätt att det senare ska vara enkelt inrymma organisationen F-9. Köket skall även fortsättningsvis kunna leverera mat och skall ha en kapacitet på cirka 1500 portioner. En tillbyggnad utförs på cirka 6 000 kvadratmeter innehållande bland annat gymnastiksal. Genomförandebeslut är taget av Utbildningsförvaltningen juni 2013 och SISAB har erhållit beställning på genomförande. Markarbeten startade i början av 2014. Inga förändringar av tidplanen ses i nuläget. Inflyttning planeras till höstterminen 2016. Strategiska investeringar/nyproduktion SISAB:s investeringar utgörs till klart största delen utav strategisk nyproduktion. De stora volymerna kommer från nybyggda förskolor och skolor. Men även tillbyggnation för att åstadkomma ytterligare lokalkapacitet vid befintliga skolor utgör också en stor del av de strategiska investeringarna. Ersättningsinvesteringar genomförs i mindre omfattning exempelvis i samband med ventilationsbyten. Eftersom ventilationsbyten kräver evakuering av byggnaden sker normalt även annan investering för att bibehålla funktionalitet. Förvärv/Försäljning av anläggningstillgångar Det kan konstateras att mängden tillgänglig mark för byggnation av nya förskolor och skolor är begränsad. I brist på tillgänglig mark för exploatering kommer SISAB under de kommande åren där det visar sig lämpligt att även se över möjligheten till förvärv av strategiska fastigheter som kan omvandlas till skollokaler. För närvarande pågår diskussioner i tidigt skede kring ett par eventuella förvärv. Planer på försäljningar saknas för perioden. Prioriteringsgrunder Högst prioritet i bilagan Stora projekt och investeringar har projekt där genomförande beslut är fattat, där stora kostnader redan är nedlagda och i projekt som inom en snar framtid beräknas färdigställas. Lägst prioritet får därmed utredningar, med små nedlagda kostnader och som inte beräknas färdigställas på många år. Därutöver har ytterligare prioritet givits för exempelvis projekt som har positiv miljöeffekt eller där gymnastiksalar/idrottshallar byggs. Konsekvensanalys och risker 2016 budgeteras en investeringsvolym på 1,6 miljarder. De största investeringarna 2016 är Sjöviksskolan, Kungsholmens grundskola, Enskedefältets skola samt Kämpetorpsskolan. Under åren därefter växer investeringar med 200 mnkr och sedan med 100 mnkr till 2019. Investeringar är nödvändiga för att möta de stora elevkullarna i berörda områden. I slutändan handlar detta om det kommunala ansvaret att ordna utbildning för alla som enligt skollagen har rätt att gå i skolan. I vissa ombyggnationer kan det också handla om att uppfylla nödvändiga fastighetstekniska lagar och krav. E. Särskilda uppdrag Utveckling av typhus

8 SISAB kommer under perioden att fortsätta arbetet med Framtidens förskola. Framtidens förskola är en standardiserad konceptbyggnad. Idén är att på ett nytänkande sätt genom standardiseringen minska kostnaderna, korta produktionstiderna samt garantera en energieffektiv och miljövänlig byggnad. Framtidens förskola är en styrka för SISAB som möjliggör snabbare färdigställande av beställda förskolor. De två första förskolorna är klara och för ytterligare sju Framtidens förskola har antingen inriktningsbeslut eller genomförandebeslut fattats. Arbetet med att försöka utveckla ett liknade koncept även för skolbyggnader är än så länge i sin linda men kommer under perioden att påbörjas. Minskad energiförbrukning och miljöpåverkan SISAB har under 2015 genomfört ett utvecklingsprojekt för att utreda möjligheter att investera i solcellsanläggningar på skoltak. Ambitionen är att installera två solcellsanläggningar under perioden 2015-2016. Solcellerna bör placeras på platta eller lutande tak mot syd eller sydost. Solcellerna bör installeras på nya eller relativt nya tak. Idealt bör taket ha en längre kvarvarande livslängd än 30 år. I annat fall kan solcellerna behöva nedmonteras för eventuella takbyten eller takreparationer. Solceller förefaller ur energisynpunkt vara effektivt. I vilken utsträckning som solceller också bidrar till minskade koldioxidutsläpp ur ett livscykelperspektiv förefaller bero på hur tillverkningen sker och vilken typ av material som används. En viktig fråga för framtiden blir därför om solcellsanläggningarna kan få såväl en positiv klimatpåverkan och en låg elkostnad? Denna fråga berör såväl produktionsförhållanden vid tillverkningen samt upphandlingen av solceller med låga koldioxidutsläpp. Tillgänglighet SISAB bedriver under åren 2015-2018 ett projekt för att öka tillgängligheten i skolor hyrda av utbildningsnämnden. Grunden är att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder enligt Boverkets definition. Men även hissar och toaletter åtgärdas i anslutning till publika lokaler. Bland de vanligaste åtgärderna i projektet ingår; ramper till entréer; förlängda ledstänger; sänka trösklar; hörslingor i aula/matsal; installation av dörrautomatik; uppföra rullstolstoaletter samt att tillgänglighetsanpassa äldre hissar. Projektet omfattar drygt 15 skolor årligen till en uppskattad kostnad av 250 mnkr under perioden 2016-2018. Ytterstadsarbete - bostäder, kultur, skola, idrott, arbete SISAB kommer under perioden att delta i arbetet för att utveckla Skärholmen. Arbetet sker tillsammans med Stockholmshem och Stockholms Stadsteater AB. I Husby samarbetar SISAB med Fryshuset för att fylla fd Dalhagsskolan med flera typer av verksamhet. Fryshuset finns redan idag på plats i gymnastiksalen med verksamheten Lunga Gatan. Tanken är att i flera etapper fram till slutet på 2016 renovera och sedan fylla byggnaderna med såväl, skolverksamhet som med föreningar och annan social verksamhet. Förskolor och skolor SISAB beräknar under perioden att bygga åtta större förskolor med ett budgeterat investeringsutfall på minst 50 mnkr styck. Därutöver planeras för ytterligare ett stort antal förskolor för under 50 mnkr i enlighet med Planeringsunderlaget för 2016-2020. Under rubriken Stora projekt och investeringar beskrivs SISAB:s nio skolbyggnationer med en beräknad investeringsutgift om minst 300 mnkr per skola. Förbättra lokalutnyttjandet SISAB har i uppdrag att bidra till att stadens lokalutnyttjande effektiviseras. SISAB ingår i flera olika arbetsgrupper tillsammans med bland annat utbildningsnämnden och

9 idrottsnämnden. SISAB kommer bland annat att verka för att: fler idrottshallar byggs i anslutning till skolor; tillgängliggöra klassrum utanför skoltid; tillgängliggöra idrottshallar och idrottsytor utanför skoltid. Förutom till idrott kan skollokaler även nyttjas som såväl möteslokaler, föreningslokaler och som kulturlokaler. Dock krävs givetvis ett samförstånd och samarbete mellan fastighetsägare och hyresgäst. Det kan också komma att krävas investeringar i passersystem/larmsystem. Staden ska vara en bra arbetsgivare Samtliga anställda som arbetar deltid skall erbjudas att arbeta heltid. Vidare arbetar SISAB med kontinuerlig fortbildning för personalen. För 2015 är målet att tre procent av arbetstiden ska bestå utav utbildning. Bolaget arbetar aktivt med friskvårdsinsatser. Bolaget kommer även under åren 2016-2018 att erbjuda sommarjobb för ungdomar samt praktik och liknade för grupper som är långt ifrån arbetsmarknaden. Social hållbarhet Under perioden avser SISAB att införa Vita jobb-modellen. SISAB har redan idag ett samarbetsavtal med Skattemyndigheten för att förhindra oegentligheter och fusk. Vita jobbmodellen är en vidareutveckling av detta arbete. I praktiken innebär modellen att genom upphandlingarna och avtal försäkra sig om att leverantörer och underleverantörer inte anställer svart arbetskraft och att villkoren för leverantörernas och underleverantörernas anställda ska garanteras. Vidare ska upphandlingar och avtal innehålla en antidiskrimineringsklausul som förbinder leverantörerna att följa svensk antidiskrimineringslagstiftning. SISAB ska utveckla sitt system för egenkontroll och därigenom kunna garantera att verksamheterna lever upp till avtalade krav. Interna utvecklings- och processarbeten Låga produktionskostnader och administrativa kostnader är av högsta prioritet under perioden. Sänkta produktionskostnader kan åstadkommas bland annat genom ett utvecklat samarbete med samtliga parter i de stora projekten. En tidig samsyn kan minska förändringar och förseningar av de stora projekten. SISAB kommer under perioden verka för att bolaget samt eventuellt även övriga delar i staden får användning/tillgång till bolagets datorsystem för Felanmälan och beställning. Stockholm den 27 mars 2015 Åsa Öttenius Verkställande direktör