Dnr 43-2018:7125 Örnsköldsviks kommun bildning@ornskoldsvik.se Huvudmannabeslut för fritidshem efter tillsyn i Örnsköldsviks kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20
2 (5) Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Örnsköldsviks kommun att senast den 31 mars 2019 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen via e-post till skolinspektionen.umea@skolinspektionen.se Förutsättningar för utbildningen i fritidshemmet Skolinspektionen konstaterar att Örnsköldsviks kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Undervisningen i fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande samt kompletterar förskoleklassen och skolan. (14 kap. 2 skollagen; Lgr 11, 2.5 Övergång och samverkan, 2.8 Rektorns ansvar och 4 Fritidshemmets syfte) Åtgärder - Säkerställa att alla fritidshem ges förutsättningar att bedriva en verksamhet som kompletterar förskoleklassen och grundskolan och se till att rektorerna utvecklar samarbetsformer mellan förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Bedömning Skolinspektionens beslut redogör för de brister som framkommit vid tillsynstillfället. Det är huvudmannen som ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. I detta ligger ansvar för att upptäcka och rätta till brister närhelst de framkommer. Skolinspektionens tillsyn har visat på brister inom ett område. Huvudmannen behöver se till att rektorerna organiserar verksamheten vid alla enheter så att den ger förutsättningar för samverkan och erfarenhetsutbyte mellan personalen i fritidshemmet och skolan och så att verksamheten inom fritidshemmet blir ett komplement till verksamheten i grundskolan. Tillsynen har inte visat annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav inom övriga områden som granskats. Föreläggande Förutsättningar för utbildningen i fritidshemmet Skolinspektionen bedömer att det är en brist att det inom flera verksamheter saknas samverkan mellan fritidshem, förskoleklass och grundskola som möjliggör att
3 (5) fritidshemmet kompletterar utbildningen i nämnda skolformer och att personalen kan utveckla ett helhetsperspektiv på varje elevs utveckling och lärande. Av skollagen framgår att fritidshemmet ska komplettera utbildningen i förskoleklassen och grundskolan. Enligt läroplanen har rektorn ett särskilt ansvar för att samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Lärarna ska ta tillvara möjligheter till kontinuerligt samarbete om undervisningen i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. I Skolverkets allmänna råd om fritidshem (SKOLFS 2014:39) anges att rektorn bör organisera verksamheten så att den stödjer samarbetsformer och erfarenhetsutbyte mellan personalen i fritidshemmet, förskoleklassen och skolan för att på så sätt kunna skapa ett helhetsperspektiv på elevens utveckling, lärande och utbildning. Av förarbetena till skollagen (prop. 2009/10: 165, s.403) framgår att integration och samverkan mellan fritidshem och skola är viktigt och tydliggörs genom skollagens krav på att utbildningen i fritidshemmet ska komplettera utbildningen i de olika skolformerna. Samverkan mellan fritidshem och skola är bristfällig vid flera verksamheter. Av Huvudmannens redogörelse 2018 framgår av den sammanfattande analysen att brister finns i samverkanstid och gemensamma planeringar framhålls som ett problem. Vid intervju med ett urval av personal från de kommunala fritidshemmen framkommer att samverkan inte prioriteras och att det även finns brist på kunskap om hur samverkan kan gynna eleverna. Det handlar enligt personalen om att få tid till samverkan med lärarna vilket kan vara omöjligt att få till. Vid vissa fritidshem upplevs att det finns ett intresse från grundskolan att samverka medan det inte upplevs så på andra skolor. Det finns exempel på att personal från fritidshem och skola träffas, men att samverkan då främst handlar om praktiska frågor och inte hur fritidshemmet kan komplettera utbildningen i skolan. Av Huvudmannens redogörelse 2018 framgår av den sammanfattande analysen att samverkan med grundskolan har bestått i att fritidshemspersonalen har använts som resurs i klassrum eller varit lärare i praktiskt estetiska ämnen. Flera skolor har utvecklat rastaktiviteter och fått en bra helhetsbild av hur eleverna mår och vilka behov som behöver tillgodoses. Det vanligaste man samverkar kring är praktiska frågor men mer sällan kring pedagogiska frågor. Intervjuade rektorer från ett antal kommunala fritidshem framhåller att samverkan mellan skola och fritidshem fungerar olika väl på fritidshemmen. Samverkan mellan fritidshem och grundskola sker under skoltid men inte på så sätt att diskussioner förs om hur fritidshemmet innehållsmässigt kan komplettera skolan. Samverkan sker dock när det gäller värdegrundsarbetet. På mindre enheter kan innehållet under skoldagen följa med till verksamheten i fritidshemmet eftersom det är samma personal. På större enheter fungerar det dock inte så att innehållet i skolans verksamhet kompletteras i fritidshemmet. Det finns exempel på skolor där personalen i fritidshem och grundskola träffas tillsammans varje vecka men där diskussionerna mest handlar om sociala mål i
4 (5) verksamheten. Något fritidshem har gemensamma kvällsträffar med skolan en gång i månaden. Personalen beskriver exempel där samverkan fungerat med skolan. Exempelvis kring språkutvecklande arbetssätt där fritidshem och grundskola arbetat tillsammans med att ta fram arbetsområden med saker att utföra i elevgrupp. Vid de intervjuer som genomförts med personal och rektorer vid kommunala fritidshem liksom från dokumentation från huvudmannen framkommer dock samstämmigt att samverkan mellan fritidshemmen, förskoleklassen och grundskolan är ett utvecklingsområde. Skolinspektionen bedömer dock att det inte vid alla verksamheter finns en sådan samverkan mellan fritidshem och grundskola att fritidshemmens verksamhet kan komplettera utbildningen i grundskolan. Motivering till föreläggande som ingripande Örnsköldsviks kommun uppfyller inte författningarnas krav och föreläggs därför att vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. Områden där Skolinspektionen inte har funnit brister Styrning och utveckling av utbildningen Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att Örnsköldsviks kommun uppfyller författningarnas krav inom styrning och utveckling av utbildningen. I ärendets slutliga handläggning har utredare Lena Johansson och jurist Caroline Rönnegard deltagit. På Skolinspektionens vägnar X Agnetha Burström sfattare X Stefan Persson Föredragande Signerat av: Stefan Persson
5 (5) Allmänt om tillsynen: Mer om Skolinspektionens tillsyn hittar du på www.skolinspektionen.se Bilagor Bilaga 1: Fakta om fritidshem i Örnsköldsviks kommun
Bilaga 1 Dnr 43-2018:7125 Fakta om fritidshem i Örnsköldsviks kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Örnsköldsviks kommun under hösten 2018. Detta beslut avser huvudmannens samlade ansvarstagande för utbildningen inom skolformen fritidshem. Örnsköldsviks kommun ligger i Västernorrlands län och i landskapet Ångermanland samt är beläget vid Bottenhavet. Örnsköldsvik är Ångermanlands befolkningsmässigt största kommun med 56 139 invånare den 31 december 2017 och tillhör kommungruppen mindre stad/tätort. Antalet invånare i Örnsköldsviks tätort den 31 december 2017 var 32 953. Under kommunfullmäktige och kommunstyrelse leds all utbildningsverksamhet i Örnsköldsviks kommun från förskola till vuxenutbildning av Bildningsnämnden med tillhörande förvaltning. Bildningsförvaltningen leds av en förvaltningschef som under sig har verksamhetschefer. En av dessa verksamhetschefer har ett särskilt ansvar för verksamheten vid fritidshemmen. Verksamheten inom grundskola och förskoleklass är indelad i åtta skolområden. Inom dessa skolområden finns 29 grundskolor med fritidshem. Verksamheten vid fritidshemmen leds av rektorer som också är rektorer inom grundskoleverksamheten. Hösten 2018 fanns det 2 267 elever inskrivna i verksamheten vid kommunens fritidshem. Av den kostnadsstatistik som Skolverket presenterar framgår att kostnaden per elev eller inskrivet barn i fritidshem i Örnsköldsvik är något högre än för kommungruppen men likvärdig med kostnaden för kommunal fritidshemsverksamhet i riket. Personalkostnaden är lägre i Örnsköldsviks kommun än för kommungruppen och kommunal verksamhet i riket medan kostnaden för lokaler och inventarier är högre än för kommungruppen men lägre än för kommunal fritidshemsverksamhet i riket. Det framgår vidare av Skolverkets statistik för 2017 att andelen inskrivna elever av samtliga barn är lägre i Örnsköldsviks kommun än i kommungruppen och i samtliga kommuner både för åldersgruppen 6-9 år och för åldersgruppen 10-12 år. Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen är dock tydligt högre i Örnsköldsvik än i kommungruppen och samtliga kommuner. Antal inskrivna elever per personal är högre i Örnsköldsvik medan antalet inskrivna elever per avdelning är lägre än för kommungruppen och samtliga kommuner. 1 (2) Måluppfyllelse Inga uppgifter finns om måluppfyllelse för verksamheten inom fritidshem i Skolverkets uppföljningsstatistik. Av redovisad måluppfyllelse från huvudmannen framgår att fritidshemmen i stor utsträckning beskriver hur de arbetat med olika områden men att de mer sällan beskriver måluppfyllelsen i verksamheten. Detta är ett viktigt utvecklingsområde enligt huvudmannens egen dokumentation. Huvudmannen gör ändå bedömningar av måluppfyllelsen utifrån det samlade underlaget och måluppfyllelsen bedöms vara god inom de flesta områden förutom verksamheternas egna bedömningar av måluppfyllelsen. Flera rektorer nämner svårighet att få behörig personal. Det blir
Dnr 43-2018:7125 2 (2) därigenom svårare att upprätthålla den kvalitet man önskar samt innebär att arbetsbelastningen ökar på den behöriga personalen. Verksamheten i fritidshemmen är enligt huvudmannens dokumentation av kvalitetsarbetet utformad på ett sådant sätt att elever tillförsäkras en säker, trygg och i övrigt en god miljö. Studiero, trygghet och trivsel nämner ändå de flesta rektorer som utvecklingsområden på fritidshemmen. Verksamheten uppfyller delvis målet att elevgrupperna i fritidshemmet har en lämplig storlek och sammansättning. Att målet delvis uppfylls beror på lokalernas utformning och storlek. Fritidshemmens samarbete med hemmen bedöms ha fungerat väl.