Flygteknik 2010: Taktiska datalänkar vägen till den framtida Gripen Peter Hellström Principal Engineer Communications and Data Link Tactical Systems Aerosystems Business Area Aeronautics 19-okt-2010
Taktiska datalänkar Agenda Introduktion Tillbakablick (hur det började ) Gripen 39A/B 39C/D Den framtida Gripen Summering 2
Taktiska datalänkar Introduktion Informationsutbyte via Taktiska datalänkar och förmågan att koppla ihop avancerade system i en helhet, känns som ett mycket modernt påfund. Trots det så var det faktiskt runt 50 år sedan som Sverige, som ett av de första länderna i världen, började använda denna teknik för att knyta ihop kraftfulla radarstationer med Stridsledning på marken och Jaktflygplan i luften. Avsikten med denna presentation är att i korthet visa hur historien legat till grund för Gripen:s nuvarande förmåga, samt hur vi idag tror att nästa generation av Gripen kommer att utvecklas inom detta område. 3
Taktiska datalänkar Tillbakablick The story begins... Ny hotbild på 50-talet Bombplan på hög höjd, med hög fart och lång aktionsradie. Även kärnvapen. Ökat krav på kort reaktionstid ( kill chain ) Intercepttaktiken Kunna möta och bekämpa fientliga flygförband utanför Sveriges gräns. Detta ledde fram till: nytt jaktflygplan, J35 Draken nytt luftbevaknings- och stridsledningssystem, STRIL60 (inkl radar PS-08) nya flygbaser, BAS60 förbättrat störskydd, Flygvapnets styrdatasystem (inkl dataöverföring) Image: Tu-16 Badger (Wikipedia) 4
Taktiska datalänkar Tillbakablick Draken Saab J35 Draken, (operativ 1960-1999), var det första Jaktflygplanet som utrustades med en taktisk datalänk. Ambitionen från början var att kunna styra flygplanet från marken, men detta övergavs och istället begränsades till att kunna överföra order och information. Draken försågs med styrdatamottagare och integrerades mot Stril60. Ett informationsbärande protokoll utvecklades med adresserade meddelanden: Målhöjd Avstånd och bäring mellan Jakt och mål Rekommenderad kurs Kommandon (tyst ledning) Direkt Strids Ledning (STIG, BRYT, etc.) beroende på datakapacitet och sensorer. J35-radar användes först i anfallets slutskede. RGC Image: Draken (Wikipedia) 5
Taktiska datalänkar Tillbakablick Viggen Saab 37 Viggen, (operativ 1972-2005). Nästa generation Jaktflygplan med förbättrad datorkapacitet och display. Viggen integrerades också mot Stril60. Dock medgav förbättrade sensorer och modernare avioniksystem att Indirekt Strids Ledning kunde tillämpas. Funktionaliteten utökades för att stödja den nya ledningsprincipen, samt utnyttja Viggens kapacitet. Det innebar bl a att information skickades broadcast och att ledningen adresserade gemensamma objekt. Detta försåg Viggen med en unik situationsmedvetenhet. En ny taktisk datalänk (tjänst) utvecklades och som innebar informationsutbyte inom egen taktisk enhet (Rote) i realtid. Denna nya möjlighet kom att få stor betydelse för Jakttaktiken i Svenska flygvapnet. (Jaktlänk) Image: Viggen (Wikipedia) 6
Taktiska datalänkar Tillbakablick FV2000 Definition av det nya Svenska flygvapnet startade med utvecklingen av Gripen 1982. Syftet var bl a att stödja Jakt/Attack/ Spaning samt dra nytta av kapaciteten i ett 4:e generationens flygplan: Utökad datorkapacitet Förbättrat presentationssystem Data fusion Förbättrade sensorer Dessutom ville man utnyttja Gripen som en möjlig informationskälla (Backlink). Viggens Jaktlänk vidareutvecklades. Möjlighet att skicka större informationsmängder till både markorganisationen och andra Gripen-förband infördes. Image: Försvarets Historiska Telesamlingar 7
Taktiska datalänkar Gripen 39A/B Saab 39 Gripen, ( operativ 1996-) Den första versionen av Gripen, 39A/B, utrustades med ett 3-radiosystem, FR-JAS. FR-JAS-systemet stödjer tal- och datakommunikation. Gripen integrerades med det nya svenska Stridsledningssystemet (Stril90/StriC). Datakommunikation enligt en svenskutvecklad datagränsyta (s k 300-meddelanden) Styrkan i Gripen, avseende taktiska datalänkar, ligger i hur informationen integreras och används, t ex sensorfusion, beslutstöd, HMI, etc. Image: Copyright Saab AB Photographer: Katsuhiko Tokunaga 8
Taktiska datalänkar Gripen 39A/B Ett antal datalänktjänster integrerades i Gripen 39A/B: Tal-/Datatjänst (TD-tjänst) Stridatatjänst (S-tjänst) Direktdatatjänst (D-tjänst) Flygplanlänk (F-tjänst) Image: Copyright Saab AB Photographer: Katsuhiko Tokunaga Datakommunikation på mark (SU-länk) 9
Taktiska datalänkar Gripen 39C/D Gripen 39C/D (nästa Gripenversion) fick ett uppgraderat Kommunikations- och datalänksystem: Modulbaserat system med standardinterface. FR-JAS utbytt mot ett nytt system: R&S V/UHF-radio för tal- och datakommunikation (M3AR). Extern kryptering MIDS (Länk16) Nytt audiosystem Standardiserad mark/mekförbindelse Nya kontrollpaneler Image: Copyright Saab AB Photographer: Frans Dely 10
Taktiska datalänkar Gripen 39C/D Ett antal datalänktjänster har integrerats/integreras f n i Gripen 39C/D: TIDLS (förbättrad Flygplanlänk) LinkZA (Sydafrikanskt datalänkkoncept, inkluderar ett antal olika datatjänster) Länk16 Digital Close Air Support (CAS) GADLS Image: Copyright Gripen International Photographer: Frans Dely 11
Taktiska datalänkar Gripen 39C/D TIDLS: En grundläggande taktisk datalänk för informationsutbyte inom egen taktisk enhet (Rote/Grupp). Kan enkelt anpassas och kompletteras efter kundens önskemål. Helt automatisk krypterad och störskyddad datalänk som i realtid utbyter information via SECOS 5/16- Enhanced. (SECOS = Secure Eccm COmmunication System). TDMA-baserat informationsutbyte i det militära UHF-bandet. Gripen-optimerat datalänkprotokoll. Typ av information: Information om eget flygplan, sensorinformation, etc. 12
Taktiska datalänkar Gripen 39C/D Link-Za: Datalänk enligt Sydafrikansk standard (CNIS). Inkluderar ett antal olika datalänktjänster. Image: Copyright Saab AB Photographer: Frans Dely 13
Taktiska datalänkar Gripen 39C/D Länk16: En NATO-kompatibel Taktisk Datalänk som i Gripen använder en MIDSterminal. Möjliggör krypterad och störskyddad taloch datakommunikation i L-bandet (~1GHz). Integrerad i Gripen, i huvudsak för att vara interoperabel. F-14 1 NETS 128 TDMA NETS CRUISER Time Slots GROUND STATION THAAD Image: Länk16 14
Taktiska datalänkar Gripen 39C/D Digital Close Air Support (CAS): Standardiserad tal- och datakommunikation med en Forward Air Controller (FAC). Ger möjlighet till digitaliserat informationsutbyte, dvs positionerna för mål, inflygningspunkt, egna styrkor, etc lagras i flygplanet och kan användas för en attack. Image: Copyright Saab AB Photographer: Frans Dely 15
Taktiska datalänkar Gripen 39C/D GADLS: Modern nyutvecklad datalänk för Thailand, vilken knyter ihop Gripen med C 2 -system på mark. Höga ambitioner och stor utvecklingspotential! Image: Copyright Saab AB Photographer: Stefan Kalm 16
Taktiska datalänkar Den framtida Gripen F n pågår arbete med att definiera och ta fram den tredje versionen av Gripen. Förutom ett antal stora förbättringar av t ex radar, motor, skrov och avioniksystemet, så kommer även det redan unika Kommunikations- och Datalänksystemet att lyftas ytterligare ett stort steg: Modulbaserat system med lätt utbytbara komponenter (standardinterface). Nyutvecklade V/UHF SDR för utökad tal- och datakommunikation. Bredbandsradio för överföring av större datamängder, t ex bild och video. BLOS kommunikation, t ex Satellitkommunikation eller HF-system. Expandera antalet parallella datatjänster. Förbättrat text- och störskydd, anpassningsbart till olika kundkonfigurationer. Image: Copyright Gripen International Photographer: Katsuhiko Tokunaga 17
Taktiska datalänkar Den framtida Gripen Vart är vi då på väg inom området Kommunikation och Datalänk? (egna reflektioner) Interoperabilitet! Resan har bara börjat Olika användare olika behov! (Flexibilitet) SDR billigare integration och ökad flexibilitet. Snabbare och säkrare dataförbindelser mellan olika plattformar öppnar upp för nya taktiska och tekniska möjligheter. (Alltid uppkopplad ) Image: Copyright Gripen International Photographer: Katsuhiko Tokunaga 18
Taktiska datalänkar Summering Taktiska datalänkar är ingen ny företeelse. Sverige var bland de första länderna i världen för drygt 50 år sedan! Förmågan har stegvis förbättrats genom åren och lett fram till dagens Gripen-system. Nyckeln till Gripen:s unika datalänksystem ligger i hur dessa har integrerats i flygplanet. På senare år har interoperabilitet blivit ett nyckelord och styrt Gripen:s utveckling. 19
Frågor? 20