VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER FÖR ÅBO AKADEMI ÅR 2001

VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER FÖR ÅBO AKADEMI ÅR 2001 1. VERKSAMHETSÖVERSIKT 1.1. Åbo Akademis uppgift Åbo Akademis styrelse fastslog vid sitt möte den 12 juni 1997 följande verksamhetsidé och uppgift: Åbo Akademis verksamhetsidé: svenskt universitet med högklassig utbildning och forskning Åbo Akademi är det finlandssvenska universitetet, vars centrala mål är högklassig forskning och på forskningen baserad utbildning av hög kvalitet. Åbo Akademis särskilda mission är att tillgodose den svenskspråkiga befolkningens behov av universitetsutbildning och forskning. Inom ramen för sitt helhetsansvar för den svenska universitetsutbildningen i Finland skall akademin dels erbjuda ett brett utbildningsutbud så att de svenska studenterna erbjuds valfrihet och yrkeskarriärer jämbördiga med de finska studenternas, dels sörja för att det finns akademiskt utbildad personal på centrala samhällsområden för att betjäna den finlandssvenska befolkningen. Åbo Akademi omhuldar den fria vetenskapliga forskningen. Inom sina bästa vetenskapsområden skall akademin stå vid den internationella forskningens frontlinje. Inom såväl forskningen som utbildningen betonas den internationella inriktningen förenad med ett starkt nordiskt engagemang. Akademin har inom sin forskningsverksamhet ett specialansvar för de finlandssvenskt inriktade kultur- och samhällsvetenskaperna. Därtill gör akademin viktiga insatser inom den tekniska och naturvetenskapliga forskningen och utbildningen. Inom utbildningen betonas omsorgen om landets tvåspråkighet och finskspråkiga studerande välkomnas och stöds. Akademin upprätthåller och utvecklar en stimulerande forsknings- och inlärningsatmosfär. Såsom bildningsuniversitet skall akademin erbjuda en fri och aktiv intellektuell miljö som uppmuntrar till kritisk samhällsdebatt och lösningar av tidens stora frågor. Universitetet fyller även sin kulturbärande uppgift genom att stöda varierande slag av aktiviteter hos studerande och personal. Akademin har nära kontakter till kulturella, samhälleliga och näringslivsinriktade organisationer. Härigenom upprätthålls en fruktbar samverkan mellan den akademiska verksamheten och kulturen, samhället och näringslivet. Åbo Akademis uppgift Det övergripande syftet med Åbo Akademi som svenskt universitet i Finland finns inskrivet i Universitetslagen: Universiteten har till uppgift att främja den fria forskningen... (och) att meddela på forskning grundad högsta undervisning. (ur 4 ) Åbo Akademi skall särskilt tillgodose den svenskspråkiga befolkningens behov av utbildning och forskning samt i sin verksamhet beakta landets tvåspråkighet. (29 ) Stiftelsen för Åbo Akademi har iklätt sig ett betydande ansvar för akademins verksamhet. Stiftelsen är en garant för akademins autonomi och ett viktigt ekonomiskt stöd. 1

Akademins uppgift kan utvecklas och konkretiseras i följande tre punkter: Svenskt vetenskapssamfund Som svenskt vetenskapssamfund har Åbo Akademi skyldighet att upprätthålla svenska som undervisnings- och förvaltningsspråk och även som vetenskapligt språk i Finland. Akademin skall erbjuda ett på högtstående vetenskaplig forskning baserat brett utbildningsutbud till de svenskspråkiga studenterna i Finland. Utbildningsverksamheten bör genom samarbete och arbetsfördelning med andra svensk- och tvåspråkiga universitet och högskolor tillgodose samhällets behov av akademiskt utbildad svenskspråkig arbetskraft så att den svenskspråkiga befolkningen ges service på sitt modersmål inom de olika samhällsfunktionerna. Akademins uppgift är också att garantera den vetenskapliga återväxten på centrala vetenskapsområden. Till uppgiften hör även att tillse att forskning och undervisning bedrivs på sådana ämnesområden som har en speciell betydelse för det svenska samhälls- och kulturlivet i Finland. Som svenskt universitet i Finland har Åbo Akademi en speciell uppgift i att slå vakt om de möjligheter till samverkan och gemensamma satsningar som den nordiska universitetsgemenskapen erbjuder. Åbo Akademi har ett övergripande ansvar att tillgodose utbildning och forskningsbehov i de delar av Svenskfinland som har stor svensk befolkning eller strategisk betydelse för svenskhetens fortbestånd i landet. Akademins engagemang i Österbotten är ett konkret exempel på detta. Som en integrerad del av Åbo Akademi har Vasa övningsskola en central betydelse för den finlandssvenska lärarutbildningen. För att kontinuerligt främja kompetensutvecklingen inom övningsskolan eftersträvas en utbyggd samverkan inom forsknings- och utvecklingsarbetet mellan övningsskolan och pedagogiska fakulteten. I den händelse att den svenska universitetsutbildningen i landet utsätts för åtgärder som hotar den svenska utbildningsautonomin eller om det skulle framkomma uppenbara brister inom den svenska utbildningssektorn är det Åbo Akademis uppgift, som den största och mest mångsidiga enheten, att axla sitt helhetsansvar. Internationellt vetenskapssamfund För Åbo Akademi som generellt vetenskapssamfund i nationell och internationell samverkan är ett kontinuerligt fördjupat kvalitetskrav en självklar utgångspunkt. Akademins ambition är att inom alla vetenskapsområden uppnå internationell standard och att inom sina bästa profileringsområden etablera sig som ett ledande forskningscentrum. En nödvändig förutsättning för att uppnå och bibehålla denna kvalitativa målsättning är en fruktbar växelverkan mellan studerande, lärare och forskare. För att följa upp och stödja denna kvalitetsambition vidtas utvärderings- och andra uppföljningsåtgärder, som beaktar de olika vetenskapernas och utbildningsområdenas särart och institutionella villkor. Hög kvalitet och effektivitet kräver på kort sikt en konsolidering av resurserna till styrke- och profileringsområden framom expansion till nya områden. Då de vetenskapliga disciplinerna och det omgivande samhället är dynamiska till sin karaktär framväxer på längre sikt nya forsknings-, kunskaps- och utbildningsbehov, även av interdisciplinär natur. Åbo Akademis speciella helhetsansvar gör att universitetet ständigt måste beakta behoven såväl inom etablerade styrkeområden som inom innovativa framtidsområden. Som ett led i att möta det ständigt expanderade internationella ansvaret fortsätter akademin sina ansträngningar att utveckla en internationellt konkurrenskraftig forsknings- och studiemiljö. Akademin deltar aktivt bl.a. i universitetssamarbetet inom Östersjöregionen och vidareutvecklar och fördjupar sina nordiska kontaktnät på forskningens, utbildningens och förvaltningens område. 2

Via COIMBRA- och SANTANDERGRUPPEN har akademin blivit en efterfrågad samarbetspartner i olika studentutbytesprogram. Även de utomeuropeiska kontakterna utbyggs. Åbo Akademis uppgift som ett generellt vetenskapssamfund innebär också att i all verksamhet slå vakt om en öppen, kritisk och aktiv intellektuell miljö. Genom valfrihet och interdisciplinära perspektiv ges studenter, lärare och forskare möjligheter och impulser att dryfta och kritiskt granska tidens stora frågor samt att analysera vetenskapens och universitetens relation till dessa. Akademin värnar om den fria vetenskapliga forskningen och förenar målsättningarna för det fria bildningsuniversitetet och det dynamiska forskningsuniversitetet. Kulturbärande samfund Åbo Akademis ideella tillkomsthistoria med en stark förankring i det svenska Finlands kulturbärande och näringslivsorienterade kretsar gör akademin till en central kulturinstitution och en gemensam angelägenhet för hela det svenska Finland. Som komplement till sitt forskaroch grundutbildningsansvar har akademin ett utbildningsansvar för den vuxna svenskspråkiga befolkningen av såväl allmänbildande som fortbildande karaktär. Inom akademin är biblioteket, museerna och samlingarna, men även förlagsverksamheten, centrala element i universitetets kulturansvar. Akademin har med sin Stiftelse naturliga kontaktytor till övriga svenska fonder, kulturorganisationer och massmedia och upprätthåller bl.a. inom Samordningsdelegationen ett nära samarbete med övriga svensk- och tvåspråkiga universitet, högskolor och utbildningsorganisationer. Akademistudenternas verksamhet t.ex. inom studentkörer, orkestrar och motions- och idrottsföreningar skapar kontakter mellan studieliv och kulturell verksamhet i det omgivande samhället. Fortsatta och fördjupade kontakter till näringsliv och samhälle upprätthålls av Samhällsdelegationen och alumniorganisationer, såsom Åbo Akademiker. 3

1.2. Åbo Akademis organisation 1.8.2001 Kansler Rektor Första prorektor Andra prorektor Styrelsen (27 medl.) Rektor (ordf.), prorektorerna, 8 repr. för prof., 8 repr. för lärare, forskare o. övr. pers., 8 studerande Förvaltningsämbetet Humanistiska fakulteten 2 institutioner, 3 institut Åbo Akademis tryckeri Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten 8 institutioner, 1 institut Fristående institutioner Åbo Bioteknikcentrum Cyklotron-PET-inrättningen Datacentralen Fortbildningscentralen Språktjänsten Åbo Akademis bibliotek Vasa vetenskapliga bibliotek Åbo datatekniska forskningsoch utbildningscentrum Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten 5 institutioner, 6 institut Kemisk-tekniska fakulteten 10 laboratorier, 1 institut Teologiska fakulteten 2 institut Österbottens högskola Styrelsen (9 medl.) Samhälls- och vårdveten-skapliga fakulteten 2 institutioner, 1 institut Pedagogiska fakulteten 3 institutioner Fristående institution Vasa övningsskola Fortbildningscentralen 4

1.3. Förändringar i verksamheten och omgivningen Akademin bedrev under år 2001 verksamhet på elva olika vetenskaps- och utbildningsområden, dvs. de teologiska, humanistiska, samhällsvetenskapliga, merkantila, pedagogiska, psykologiska, naturvetenskapliga, teknisktvetenskapliga, hälsovårdsvetenskapliga, farmaceutiska och juridiska områdena. 1.3.1. Studentantagning och studier Akademin har gemensam antagning till alla fakulteter och varje sökande kan tilldelas endast en studieplats. Akademin deltar också i den för alla tekniska universitet och fakulteter gemensamma antagningen till diplomingenjörsutbildning. De tre Åbouniversiteten samarbetar då det gäller studentrekrytering bl.a. genom att ordna gemensamma abiturientinformationstillfällen och träffar för gymnasiernas studiehandledare. Studerande från Åland har varit föremål för speciellt intresse och akademin har därför under de senaste åren ordnat urvalsprov på Åland. Det har kunnat förverkligas genom samarbete med Ålands högskola och studieserviceenheten vid Ålands landskapsstyrelse. Studentrekryteringen från övriga nordiska länder har skett främst genom deltagande i studentmässa i Sverige tillsammans med de övriga universiteten och högskolorna som erbjuder svenskspråkig utbildning. Tabell 1. Antagning av studerande till Åbo Akademi Enhet Sökande Ändring Nyinskrivna Ändring 2000 2001 % 2000 2001 % HF 346 339-2 158 159 - MNF 223 236 + 6 165 151-8 ESF 454 521 +15 147 177 + 20 KTF 164 177 + 8 122 137 + 12 TF 42 43 + 2 34 25-26 PF 339 336-1 181 180 - SVF 148 138-7 87 82-6 ÅA-tot. 1716 1790 + 4 894 911 + 2 Intresset för studier vid akademin återgick till det normala efter en svacka på tre år. Den största ökningen under de senaste åren finns bland sökande till teologi och rättsnotarieutbildningen. Däremot har intresset för hälsovård och naturvetenskap minskat. Inom det tekniska området har datatekniken vunnit terräng på processteknikens bekostnad. Under året skrev 911 nya studerande in sig vilket är den nivå som har rått sedan 1998. Till PF antogs nya studerande till samtliga utbildningar år 2001, dvs. förutom till allmän pedagogik, klasslärar-, speciallärar- och barnträdgårdslärarutbildning också till utbildning av ämneslärare i huslig ekonomi och slöjd. Tabell 2. Studentantalet vid Åbo Akademi Enhet Närvarande stud. för grundexamen 2000 2001 Ändring % Forskarstuderande 2000 2001 Ändring % HF 1009 1021 + 1 160 181 + 13 MNF 897 934 + 4 153 137-10 ESF 1100 1156 + 5 135 148 + 10 KTF 528 553 + 5 134 141 + 5 TF 162 162-57 59 + 3 PF 846 890 + 5 72 77 + 7 SVF 397 401 + 1 69 63-9 Totalt 4939 5117 + 4 780 806 + 3 5

715 studerande var frånvaroanmälda vid utgången av år 2001. Det totala antalet studerande för grundexamen har därmed uppgått till ca 5 200 vilket är omkring 1 000 studerande mer än tio år tidigare. Samarbetet mellan Åbouniversiteten då det gäller biämnesstudier har fortgått. Antalet studieveckor som avlades vid ÅA av studerande vid de andra universiteten var ca 1 500, vilket innebär en ökning på nästan 20 %. Undervisning på främmande språk, främst engelska har erbjudits både utländska och inhemska studerande. Totalvolymen på utbudet av undervisning för grundexamen var 456 sv vilket innebär en fortsatt tillväxt jämfört med tidigare år (405 sv år 2000, 288 sv år 1999) samtidigt som antalet avlagda sv som år 2001 var 4 944 också fortsatt att växa (4 409 sv år 2000 och 2 824 år 1999). Utbildningsområdesvis fördelades studieveckorna enligt följande: Humanistiska: 24 erbjudna, 166 avlagda, pedagogiska: 24 erbjudna, 36 avlagda, samhällsvetenskapliga: 56 erbjudna, 390 avlagda, psykologiska: 2 erbjudna 46 avlagda, rättsvetenskapliga: 26 erbjudna, 200 avlagda, merkantila: 160 erbjudna 2 950 avlagda, naturvetenskapliga: 111 erbjudna 1 016 avlagda och tekniska: 53 erbjudna, 140 avlagda. 1.3.2. Personalen Personalen vid Åbo Akademi (Vasa övningsskola icke beaktad) har fortsatt att växa. Det totala antalet årsverken uppgick år 2001 till 1 164, vilket jämfört med 2000 (1 023) innebär en ökning med 41 (3,7 %). Den budgetfinansierade personalen har ökat med 2,8 %, från 722 till 742, medan antalet externfinansierade årsverken har ökat med 5,2 %, från 401 till 422. Detta innebär att andelen externfinansierade årsverken är 36,3 %. Lärarna Antalet lärare vid akademin (årsverken) har efter den lilla nedgången år 2000 nått upp till samma nivå som under tidigare år. År 2001 var antalet lärarårsverken 366 jämfört med 359 årverken år 2000, 367 år 1999 och 364 år 1998. Antalet årsverken med budgetfinansiering steg från 324 år 2000 till 331 år 2001, men är ännu lägre än år 1999 (337), medan de externfinansierade är lika många som år 2000, dvs 35. Åbo Akademis andel av de budgetfinansierade lärarårsverkena i hela landet var år 2001 4,38 % eller obetydligt lägre än år 2000 (4,39 %). Den externfinansierade nationella andelen har sjunkit från 7,14 % år 2000 till 6,52 % år 2001. Lärarnas fördelning per fakultet och kategori framgår av sidan 33. Här kan man konstatera en liten ökning av årsverkena vid MNF, ESF och KTF, vilken kan tillskrivas den ökade utbildningen på IT-området. Antalet kvinnliga lärare är 126, vilket innebär att kvinnornas andel av de budgetfinansierade lärarna är densamma som de två föregående åren dvs. 41,4 %. Detta är en obetydligt högre andel än kvinnornas andel av lärarkåren i hela landet (39,9 %). Noteras kan, att antalet kvinnliga professorer är 21, vilket var färre än året innan (24). Andelen är densamma som i hela landet (drygt 20 %). Den övriga personalen Ökningen av den övriga personalen, som alltså inte inkluderar lärartjänsterna, var mycket kraftig under hela 1990-talet. År 1990 uppgick denna personalkategori till 479 årsverken, medan antalet år 2000 uppgick till 764 (en ökning med 59,5 %). År 2001 hade antalet stigit till 798. Ökningen jämfört med år 2000 är 4,4 %. 6

411 årsverken, dvs. 52 % av årsverkena bland den övriga personalen utfördes med budgetfinansiering, vilket är samma relativa andel som år 2000. Den övriga personalen i årsverken per fakultet framgår av s. 34. Jämfört med år 2000 har den övriga personalens årsverken ökat vid HF (+3), MNF (+10), ESF (+10), TF (+2), PF (+2), ÅAB (+2), DC (+1), SPT (+1), BTC (+3) och FÄ/Vasa (+2). Minskningar noteras för KTF (-6) och SVF (-1). Ökning per tjänstegrupp jämfört med år 2000 kan noteras för forskningspersonalen (6 %), den biträdande personalen för undervisning och forskning (8 %), adb-personalen (9 %) och förvaltningspersonalen (5 %). Antalet anställda forskare med projektfinansiering från Finlands Akademi har ökat från 59 år 2000 till 68 år 2001, vilket utgjorde 4,17 % av hela landet. Sammanlagt var antalet anställda med anslag från Finlands Akademi 87 (3,9 % av hela landet). Åbo Akademis andel av den övriga personalen vid hela universitetsväsendet i Finland var år 2001 3,92 %, vilket var något lägre än år 2000 (3,93 %). Åbo Akademis andel av forskningspersonalen var 3,9 %, av de anställda inom forskarskolor 5,1 % och av den personal som inte räknas till forskare 3,8 %. Personalens totala fördelning per enhet och personalkategori framgår av s. 33. 1.3.3. Utrymmen Under året inträffade ett antal förändringar i utrymmesdispositionen. I Vasa togs Vasa vetenskapliga biblioteks nybyggnad Tritonia i bruk under sommaren, de biblioteksutrymmen som i samband med detta frigjordes i Didacticum övertogs av Fortbildningscentralen för Österbottens högskola, medan motsvarande utrymmen sades upp i Bankhuset. I Helsingfors har ytterligare utrymmen upphyrts för den utlokaliserade lärarutbildningen. I Åbo har ytterligare tilläggsutrymmen för den utvidgade utbildningen och forskningen på IT-området hyrts i DataCity. Utrymmena i Svenska gården vid Slottsgatan har sagts upp från årsskiftet 2001/2002. Sammanlagt förfogade Åbo Akademi i slutet av år 2001 över ca 87 400 m 2 lägenhetsyta. 1.3.4. Finansiering Användningen av budgetanslag (momenten 29.10.21 och 29.10.22) uppgick år 2001 till 236 122 913 mk, vilket innebar en ökning med 2,86 % jämfört med år 2000 (226 794 635 mk). Användningen av externa anslag uppgick år 2001 till 156 266 916 mk, vilket jämfört med år 2000 (138 855 909 mk) innebar en ökning med 12,54 %. Den externa finansieringens andel av totalfinansieringen har stigit från 37,98 % år 2000 till 39,82 % år 2001. 7

1.3.5. Strukturell utveckling I statsrådets utvecklingsplan för forskning och undervisning 1999 2004 uppställs som målsättning att öka möjligheterna att inrikta resurser på satsningsområden och att stöda nya områden i tillväxt. Målsättningen är därför att universiteten före utgången av år 2002 skall omdisponera 3 % av sina basresurser enligt nivån 1999 för att förbättra förutsättningarna för forskning och undervisning och stöda sina satsningsområden. För akademins del innebär 3 % av basresurserna ca 5,6 Mmk (942 000 ). Åbo Akademi tillämpar i sin interna anslagsfördelning en modell som utöver historiska fakta beaktar mål och resultat inom grund- och forskarutbildning samt forskning (publikationer). År 2002 fördelades ca 60 miljoner mark enligt dessa kriterier, som inneburit en successiv förstärkning av naturvetenskaper och teknik. Omfördelningen av anslag kommer inte alltid snabbt till synes i radikala strukturförändringar, men långtidsverkan är betydande, då man beaktar att redan en omfördelning av 1 % av anslaget till förmån för satsningsområdena innebär 600 000 mk och att den reella omfördelningseffekten av anslagsfördelningsmodellen under åren 2000 2002 varit närmare 5 %. Fakulteterna har i sin tur uppmanats se över sin interna anslagsfördelning i relation till utbildningsansvar och uppnådda resultat. För att bereda de av statsrådet efterlysta strukturella förändringarna som inte vid Åbo Akademi, som har ett brett utbildningsansvar, medger några drastiska snabba ingrepp, tillsattes en arbetsgrupp för strukturförändringar som i maj 2000 avgav sitt betänkande. Styrelsebehandlingen av betänkandet har resulterat i två betydelsefulla strukturella åtgärder, dvs. den övergång till tre undervisningsterminer som genomfördes från hösten 2001 och en minskning av antalet institutioner från 51 till 20 från samma tidpunkt. Övergången till tre terminer, som innebär att läsåret är indelat i tre undervisningsterminer, medför bl.a. en effektivare utspridning av undervisningen på hela läsåret, vilket i sin tur medger en effektivare användning av undervisningsutrymmena, en åtgärd som på lång sikt minskar behovet av undervisningsutrymmen och medför konkreta inbesparingar i nybyggnadsprojekten Arken, Strandkvarnen och det planerade för universiteten i Åbo gemensamma IT-huset. Också på kort sikt ger möjligheten till omdisponering av bl.a. övningslaboratorier enligt en försiktig beräkning en effekt på ca 300 000 mk per år genom att akademin nu har möjlighet att avstå från hyresutrymmen. Minskningen av antalet institutioner som i enlighet med rekommendationen i den s.k. CREutvärderingen skedde av administrativa och ekonomiska skäl får också det betydande ekonomiska konsekvenser på längre sikt, men redan inbesparingen i föreståndararvoden förenat med möjligheten att omdisponera administrativa personalresurser ger en effekt på 350 000 mk. Arbetsgruppen för strukturella förändringar framförde ytterligare två konkreta åtgärder, vilka nu genomförts, dvs. en förstärkning av IT-närstödet och en satsning på svenska språket, närmast akademiskt skrivande, vilka inneburit satsningar på 520 000 respektive 300 000 mk Utbildningen av barnträdgårdslärare i Jakobstad har varit föremål för en helhetsutvärdering, som resulterat i att verksamheten bibehålls i Jakobstad med ett betydande regionalt ekonomiskt stöd. Härigenom har det blivit möjligt att stöda den övriga lärarutbildningen med ca 1 000 000 mk. Ämnet kvinnoforskning, inom vilket en professur fram till år 2001 upprätthölls med projektanslag, har utvärderats och styrelsen har fattat beslut om fortsatt finansiering av 8

professuren med budgetanslag samtidigt som ämnet förstärkts med en assistenttjänst. Kostnadsverkan är ca 700 000 mk. Satsningen på kvinnoforskning stöds även av inrättandet av en överassistenttjänst i sociologi, kostnad ca 285 000 mk. Satsningarna på Åbo Akademi som skärgårds- och miljöuniversitet och som innefattar forskning i marinbiologi och ekologi har till stora delar skett med stöd från Stiftelsen för Åbo Akademi, medan akademin med budgetmedel inrättat en miljökoordinatorstjänst, samt berett verksamheten tilläggsutrymmen i fastigheten Akademigatan 1. Kostnadsverkan är ca 800 000 mk. Åbo Akademis sysselsättningsfrämjande verksamhet Arbetsforum som i initialskedet upprätthölls med projektanslag har nu integrerats till en ordinarie del av verksamheten upprätthållen med budgetanslag. Den årliga satsningen är ca 780 000 mk. Den nyligen inrättade enheten för forskningsservice, som är gemensam med Åbo universitet, upprätthålls till en del med projektanslag men också med budgetanslag bl.a. för utrymmen och för avlöning av det forskningsombud som är placerat vid enheten. Den årliga satsningen är ca 315 000 mk. Inom humanistiska fakulteten har en professur i klassiska språk ombildats till en professur i franska för att stöda undervisningen i moderna språk samt en professur i finska ersatts av ett lektorat i finska för att svara på det ökade behovet av undervisning i finska, medan professuren i finska ombildats till en professur i nordisk folkloristik som är ett viktigt finlandssvenskt ämne. Ekonomisk verkan ca 535 000 mk. För att förstärka bio-området har matematisk-naturvetenskapliga fakulteten med ordinarie budgetmedel inrättat en assistentur i biologi, en assistentur i biokemi och en assistentur som stöd för den nya utbildningen i hälsobiovetenskap som inletts med projektanslag. Ytterligare har en tidsbunden professorstjänst i biokemi, företrädesvis datorstödd strukturbiokemi inrättats. De strukturella kostnadsverkningarna är beräknade till 650 000 mk. Genom satsningarna på MediaCity tryggas den svenskspråkiga befolkningens behov av högre utbildning och forskning med tanke på informationssamhällets växande behov. Verksamheten på området har byggts upp med betydande projektanslag och anslag för regional utveckling via undervisningsministeriet och med externa anslag, bl.a. för tjänster i masskommunikation och mediepedagogik men också genom akademins egna tilläggssatsningar som är på nivån 550 000 mk/år. För att ytterligare stöda den utbildning som med projektmedel bedrivs i Helsingfors för avhjälpande av bristen på lärare, har Åbo Akademi av sina disponibla anslag avdelat medel för hyror samt för en tillfällig professur ca 450 000 mk per år. Vasa vetenskapsbibliotek (Tritonia), som är ett för alla universitetsenheter i regionen gemensamt bibliotek, inledde sin verksamhet sommaren 2001 och innebär ett betydande uppsving för biblioteksverksamheten och informationstjänsten i regionen samtidigt som i biblioteket också verkar ett inlärningscenter. Då man beaktar de tidigare satsningarna på biblioteksverksamheten i Österbotten, de tilläggsanslag som akademin i statsbudgeten erhållit för ökade fastighetskostnader och även omdisponeringen av Österbottens högskolas tidigare biblioteksutrymmen, kan man konstatera att akademins totala satsning på Tritonia och det därtill anslutna inlärningscentret som år 2002 uppgår till ca 3 250 000 mk och att ca 1 200 000 mk av detta innebär en ökad satsning jämfört med tidigare. Summan av de här relaterade strukturella förändringarna blir 9 335 000 mk (1 570 034 ) dvs. 5 % av basfinansieringen, vilket betydligt överstiger målsättningen 3 %. 9

Det mångsidiga samarbetet mellan universiteten i Åbo avseende förvaltning, språkundervisning, informationsteknologi, biblioteksservice, tvärvetenskapligt samarbete inom mera än 20 olika institut eller projekt, forskarutbildning, grundutbildning, öppna universitetet, engelskspråkig undervisning, anskaffning och utnyttjande av apparatur, skötseln av försöksdjur och samarbete inom organisationer, som byggts upp för att befrämja kontakterna mellan vetenskap och näringsliv, har år 2001 utvecklats enligt samma riktlinjer som redovisats tidigare. Examensinriktad fortbildning fortsattes år 2001 inom IT-området. Vid MNF inledde 19 personer examensinriktad fortbildning i informationsbehandling samt vid ESF 26 personer i informationssystem och 12 personer i informationsförvaltning. Samarbetet mellan universitetsenheterna i Vasa har under året utvecklats enligt linjerna i det samarbetsavtal som undertecknades år 1997 och det konsortieavtal mellan alla universitetsoch högskoleenheter verksamma i Vasa som undertecknats år 2001. 10