Naturturism i Uppsala län

Slutrapport för projektstöd i landsbygdsprogrammet Projektnamn: Naturturism i Uppsala län - del 1 och 2 Foto: Frida Hedin, HS Konsult AB Frida Hedin 2010-05-10 HS Konsult AB Journalnummer: 2009-3403

Innehållsförteckning 1. Projektets identitet sid. 3 2. Kontaktpersoner sid. 3 3. Sammanfattning av projektet sid. 3 4. Genomförare av projektet sid. 4 5. Anledning till att genomföra projektet sid. 4 6. Till vem riktade sig projektet sid. 5 7. Vad genomfördes i projektet sid. 5 8. Vilka mål hade projektet, vad blev resultatet sid. 6 9. Vilka är de mätbara resultaten sid. 7 10. Hur har resultatet spridits sid. 7 11. Vilka kostnader har projektet haft, hur har dessa finansierats sid. 7 12. Vilka slutsatser drar jag från projektet sid. 7 Bilagor sid. 8 2

Slutrapport för projektstöd i landsbygdsprogrammet 1. Projektets identitet Namn: Naturturism i Uppsala län Journalnummer: 2009-3403 Stödmottagare: HS Konsult AB 2. Kontaktperson Frida Hedin HS Konsult AB 018-560432 Frida.Hedin@hush.se 3. Sammanfattning av projektet Bakgrund Bakgrunden till projektet var att HS Konsult vill hjälpa företagare på landsbygden som hyr ut boende till turister att utveckla sin verksamhet med naturupplevelser. En förstudie i Dalarna hade visat att det fanns intresse hos motsvarande målgrupp för att sådant projekt. Vad sa projektplanen Enligt projektplanen planerades att genomföra i del 1 av projektet: Kartläggning av företag med naturnära boende som vill utveckla sin verksamhet. Undersöka behov av kurser (för att i del två av projektet ordna kurser) i t.ex.: o Artkunskap fågel, flora m.m. o Guideteknik o Hemsidor Individuella genomgångar av företagen för att: o Hitta värdefulla miljöer o Möjlighet till naturstigar Hitta möjligheter till befintliga närliggande aktiviteter t.ex.: o Paddling o Vandringsleder o Ridleder o Fågelskådning Enligt projektplanen planerades att genomföra i del 2 av projektet: Ordna kurser inom de områden som de besökta företagarna uttryckt intresse för (artkunskap, guideteknik m.m.) Ordna hemsidekurs Ordna en studieresa till företag som jobbar med naturupplevelser Ordna en idékläckningsträff/nätverksträff Utvärdera projektet Vad genomfördes I del 1 av projektet genomfördes Kartläggning av företag Undersökning av behov och intresse av kurser inom artkunskap, guideteknik, kulturhistoria och hemsidor/marknadsföring på Internet samt intresse för studieresa/nätverksträff Individuella genomgångar av företagen, där omgivningen scannades av, företagarna fick berätta om sin verksamhet, vi spånade på idéer som skulle 3

kunna utveckla företaget. Genomgången dokumenterades i ett brev som sedan skickades ut till företagen. I del 2 av projektet genomfördes En kursserie som innehöll artkunskap, kulturhistoria, guideteknik och örter och trädgård En hemsidekurs/kurs i marknadsföring på Internet Ordnades en studieresa till två av de deltagande företagen. Externa föreläsare var inbjudna för att hålla föredrag. Studieresan blev som en kombinerad studieresa och nätverksträff där deltagarna fick goda möjligheter att lära känna varandra och skapa kontaktnät Fortsättningshjälp till de företagare som önskade detta. Hjälpen bestod t.ex. i att skapa informationsmaterial till naturstigar. Utvärdering och sammanställning av projektet Resultatet Projektet har löpt väl ut och alla delar har kunnat genomföras. Resultatet har blivit att de deltagande företagen har utvecklat sina verksamheter med naturupplevelser och fått en ökad förståelse för natur och kultur. Flera av företagen har utökat sin verksamhet med naturstigar/naturbeskrivande material om sin närmiljö. Positiva effekter Flera av företagen har knutit kontakt med varandra och funderar på att starta samverkan på ett eller annat sätt. Det kan handla om att sälja paket tillsammans eller att tipsa om varandras boende. Positiva effekter för projektledaren är att denne lärt sig oerhört mycket samt fått nya idéer och inspiration till hur man ytterligare kan hjälpa dessa företag vidare att utveckla sin verksamhet med naturupplevelser. Erfarenheter Om målgruppen är för smal kan det vara svårt att få in tillräckligt många deltagare till projektet. Uteslut inte personer genom att ha en för smal målgruppsbeskrivning i ansökan. Fundera på när på året som det kan vara svårt för målgruppen att medverka i projektet, lägg upp projektet utifrån det. 4. Genomförare av projektet Medverkande personer: Frida Hedin - projektledare, Sören Eriksson, Kikki Fors, Petter Haldén - föreläsare, Diana Brisenborn projektekonom. Alla är anställda på HS Konsult AB. Är projektet förankrat: Projektet är förankrat. Intresse fanns och finns hos målgruppen samt andra organisationer så som Upplands naturguider ekonomisk förening, Studiefrämjandet m.fl. Samarbete med andra organisationer/föreningar/kommuner/företag: Naturskyddsföreningen, Upplands naturguider ekonomisk förening, Dala Naturguider, Upplandsmuseet, Grönare Liv och Entreprenörsfabriken anlitades för föreläsningar. Möten ägde rum med Studiefrämjandet och Hela landet lär för att se om samarbeten kunde skapas. Nya samarbeten: Det är inte omöjligt att framtiden bär samarbeten med ovan nämnda aktörer, men inget bestämt i dagsläget. 5. Anledning till att genomföra projektet Den förstudie som genomfördes i Dalarna för att se om det fanns intresse och behov hos motsvarande målgrupp för ett projekt likt detta visade att det fanns både intresse och behov. Av 4

den anledningen beslutades att det i Uppsala län inte behövde göras en förstudie innan projektet drogs igång. HS Konsult AB jobbar ofta med landsbygdsföretagare och har därför kunskaper om målgruppen och dess behov. 6. Till vem riktade sig projektet Projektet riktade sig till företagare som hyr ut boende till turister. Dessa företagare är ofta småföretagare som antingen driver sin verksamhet på heltid eller på deltid. Några av personerna var i startgroparna för att dra igång sin verksamhet. I tabell 1 redovisas antal deltagande företag samt antal deltagande personer i del 1 respektive del 2 av projektet. Antal kvinnor respektive män samt antal personer med utländsk bakgrund redovisas också. I de två nedersta raderna redovisas det totala antalet företag respektive personer som deltagit i någon del av projektet. Tabell 2 beskriver fördelningen i procent. Tabell 1. Antal deltagande personer och företag i projektets olika delar. Observera att de två sista raderna samlar antalet som varit delaktig i någon del av projektet (vissa personer var bara med i del 1 och andra bara i del 2). Antal deltagande personer och företag Del 1 Totalt företag Del 2 Totalt företag Totalt företag Totalt personer Kvinnor Män Utländsk bakgrund 17 19 16 3 3 Totalt personer Kvinnor Män Utländsk bakgrund 13 17 14 3 2 Totalt personer Kvinnor Män Utländsk bakgrund 19 23 18 5 3 Tabell 2. Antal deltagande personer i projektet i procent. Deltagande i procent Kvinnor Män Utländsk bakgrund Del 1 84% 16% 16% Del 2 82% 18% 12% Totalt 78% 22% 13% Tabellen visar tydligt att projektet gynnat kvinnligt företagande på landsbygden samt att även personer med utländsk bakgrund haft möjlighet och tagit chansen att delta i projektet. Av projektet har de deltagande företagarna berörts direkt medan deras gäster kommer att beröras indirekt när företagarna utökar sin verksamhet med fler aktiviteter. Då de deltagande företagen har gäster både i form av barnfamiljer, vuxna individer och utländska gäster gynnas både barn, ungdomar, vuxna och personer med utländsk bakgrund på sikt av projektet. 7. Vad genomfördes i projektet När genomfördes projektet Projektet genomfördes mellan första juni 2009 och sista maj 2010. Vilka aktiviteter ingick i projektet Kartläggning av företag Individuella genomgångar av de kartlagda företagen Kursserie med inriktning på artkunskap, kulturhistoria och guideteknik Kurs i hemsidor/marknadsföring på Internet Studieresa och nätverksträff Hjälp att skapa informationsmaterial till naturstigar/omgivande natur 5

Utvärdering och sammanställning Vad har gått som planerat De flesta aktiviteter har mer eller mindre avlöpt som planerat, inga stora avvikelser har behövt göras. Vad har gått bättre än planerat Studieresan, deltagarna var mycket nöjda efter avslutad dag. Vad har inte gått som planerat Eftersom den tänkta målgruppen inte hade tid att delta i projektet under de mest intensiva turismmånaderna (juni-augusti) var projektet lite trögstartat. Detta ledde till att de ingående aktiviteterna försköts en del i tid jämfört med planeringen men de var ändå möjliga att genomföra. Det tog heller inte fullt så många timmar som beräknat att genomföra de individuella genomgångarna i del 1 av projektet som beräknat. Den tid som blev över användes då till att göra fördjupad hjälp till de företag som önskade det. Den fördjupade hjälpen resulterade i informationsmaterial till naturstigar eller omgivande natur. Svårigheter eller hinder under projektets gång En smärre svårighet var uppstarten av projektet (se första stycket i ovanstående punkt). En annan svårighet var att hitta en föreläsare som kunde hålla hemsidekursen utan ersättning. I projektplanen hade ett visst företag som ger hemsidekurser till småföretagare gratis avsetts att hålla föreläsningarna, tyvärr kunde detta företag inte göra det när det var dags. Efter en del letande hittades dock ett företag som kunde ställa upp på de premisser som rådde. En tredje svårighet var att betalningsviljan hos målgruppen för att göra en studieresa låg lägre än planerat i projektplanen. Detta gjorde att studieresan fick hållas på närmare avstånd än planerat för att spara in på kostnaderna. Studieresan blev dock mycket lyckad som den blev. 8. Vilka mål hade projektet, vad blev resultatet Vilka var projektets mål Målet med projektet var att hjälpa turismföretagare som hyr ut boende att utveckla sin verksamhet med naturupplevelser. Indirekt handlar det om att de personer som driver företagen får ny och/eller djupare kunskap om natur, kultur och guideteknik. Vad blev resultatet Resultatet blev att de deltagande företagen fick fördjupade kunskaper inom natur, kultur och guideteknik. Vissa av företagen har redan i dagsläget skapat nya aktiviteter att erbjuda sina gäster, så som naturstigar i närheten av boendet. Många av företagen har fått nya idéer till vad de kan göra med sina verksamheter. Ett annat resultat är också att företagen har fått mer kunskap om hur de marknadsför sig på Internet samt att de har skapat ett nätverk sinsemellan. Om målet är endast delvis uppfyllt Målet med projektet är helt uppfyllt. 6

Har projektet gynnat miljö och hållbar utveckling? Projektet har i allra högsta grad gynnat miljö och hållbar utveckling genom att tanken med projektet är att gynna nationell och lokal turism. Aktiviteter i naturen är hållbara i sig själva och sparar därför på miljön. Har projektet arbetat med ungdomar, kvinnor och personer med utländsk bakgrund Projektet har i stor utsträckning gynnat kvinnor och delvis gynnat personer med utländsk bakgrund. Projektets målgrupp är till största del kvinnor. Några av de deltagande personerna hade utländsk bakgrund, många av företagens gäster kommer från andra länder. Projektet har inte specifikt jobbat med ungdomar, men då företagen har gäster i form av barn, ungdomar och vuxna gynnas alla av de naturaktiviteter som företagen kan utveckla sina verksamheter med. (För mer information se tabell 1 och 2). Har projektet främjat kompetensutveckling Projektet har i största grad främjat kompetensutveckling genom att det ingått kurser av olika slag och målet var att höja kompetensen hos de deltagande personerna. 9. Vilka är de mätbara resultaten Tabellen Mätbara resultat enligt EU:s riktlinjer kompletteras av uppgifter under punkt 6 ovan. 10. Hur har resultatet spridits Hur har jag spridit resultatet av projektet Delrapport, lägesrapport samt slutrapport skickas in till Länsstyrelsen som även distribuerar till Jordbruksverket. Artiklar har skrivits till Hushållningssällskapets medlemstidning under projektets gång. UNT och TV4 Uppland har gjort reportage om projektet under projektets gång. Vilka andra aktörer kan vara intresserade av projektresultatet Turismföretagare, projektägare, Länsstyrelser, Jordbruksverket m.fl. Hur kan resultatet vara till nytta för andra som jobbar med företags- och landsbygdsutveckling Genom att läsa slutrapporten och reflektera över de erfarenheter som projektet genererat. 11. Vilka kostnader har projektet haft, hur har dessa finansierats Redovisa projektets totala kostnader Se kostnadssammanställning. Övriga kostnader Se kostnadssammanställning. Redovisa för finansieringen för projektet Största delen av finansieringen kommer från projektstöd. En mindre del av finansieringen kommer från medfinansiering vilket är de deltagaravgifter som inkommit. För mer information om finansieringen se den totala ekonomiska redovisningen. 12. Vilka slutsatser drar jag från projektet Vilka slutsatser kan jag dra, vad har varit svårt, oförutsett, intressant eller nytt Projektet har avlöpt som planerat, starten försvårades av att den inträffade mitt under den värsta turismsäsongen och det var därför lite trögt att få intresserade deltagare men efter hand droppade de in. Inga direkt oförutsedda händelser har inträffat. Intressant har det varit att följa företagens 7

utveckling under projekttiden och se deltagarnas entusiasm över de nyförvärvade kunskaperna samt de nätverk de skapat sinsemellan. Vilka mervärden har projektet tillfört Såväl projektledare, som projektmedarbetare och deltagare har lärt sig nya, värdefulla saker genom projektets gång. Vilka rekommendationer kan jag ge till andra som vill genomföra liknande projekt Tänk noggrant igenom projektplanen innan ansökan skickas in. Sätt inte upp en alltför smal målgrupp för projektet. Gör gärna förstudier/enkätundersökningar för att ta reda på vad målgruppen är intresserad av och var betalningsviljan för olika delar ligger. Bilagor Kostnadssammanställning Tabellen Mätbara resultat enligt EU:s riktlinjer 8