Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale

2007-05-16 Dnr HSN 4-3-2007 MÅL och INRIKTNING 2008-2010 Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 VISION 4 VERKSAMHETSIDÉ 4 STRATEGISKA MÅL 5 ÖVERGRIPANDE MÅL 6 - vårdgarantin 7 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD INOM OMRÅDET 8 - Psykisk hälsa, psykisk ohälsa, psykiatri och BUP 9 - Barn- och ungdomars hälsa, Barn- och ungdomssjukvård, barn och ungdom i behov 12 av särskilt stöd av vård och omsorg - Äldres hälsa. Äldresjukvård 14 - Patienter i behov av vård och stöd i livets slutskede 15 - Människor med funktionshinder 16 BEFOLKNINGENS BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 17 - Medborgarnas behov 17 - Hälsolägesbeskrivning 17 - Vårdkonsumtion 19 - Läkemedelskonsumtion 21 FÖRDJUPNING AV NÄMNDENS UPPDRAG 22 - Folkhälsoarbete 22 - Hälso- och sjukvårdens Utvecklingsstrategi 23 - Primärvård 23 - Sjukhusvård 24 - Tandvård 25 STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN 25 - Kommunikation med befolkningen 25 - Hälso- och sjukvårdens roll för folkhälsan 26 - Närsjukvårdens utveckling inom nämndområdet 27 - Kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården 29 - Prioriteringar 30 - Ersättningssystemen 30 UPPFÖLJNING 31 - Måluppfyllelse 31 - Avtals- och verksamhetsuppföljning 31 - Balanserad styrning 31 AVSLUTNING 32 Bilaga: Befolkningspyramid HSN 4 33 2

SAMMANFATTNING Dokumentet Mål och inriktning har en långsiktighet och bärighet över flera år. Nämnden har ett ansvar för att säkerställa att befolkningens behov av hälso- och sjukvård tillfredsställs på ett bra sätt. Utmaningen ligger i att vara steget före, såtillvida att förändringar i behovsmönster ska upptäckas på ett tidigt stadium och åtgärder tidigt planeras för att möta de förändrade behoven. Nämndens ansvar består i att skapa sig en tydlig bild av hälsoförhållandena hos befolkningen, formulera politiska mål som anger nämndens vilja, kartlägga och analysera behov av hälso- och sjukvård, säkerställa en prioritering i enlighet med nationella, regionala och lokala beslut, styra hälso- och sjukvårdsutbud med lämpliga verktyg, beställa hälso- och sjukvård av olika typer (hälsofrämjande, förebyggande, vård och behandling samt rehabilitering) och att följa upp resultat och effekter av de beställningar som gjorts. Detta dokument beskriver nämndens vision, verksamhetsidé, strategiska mål och övergripande mål samt mål för prioriterade grupper och områden. Behoven av hälso- och sjukvård beskrivs utifrån befolkningsutveckling, hälsoläge, vårdkonsumtion och läkemedelskonsumtion. Fördjupning av nämndens uppdrag preciseras vad gäller folkhälsoarbete, hälsooch sjukvårdens utvecklingsstrategi, primärvård, sjukhusvård och tandvård. Strategiska utvecklingsområden som nämnden uppfattar är viktiga för framtiden: kommunikation med befolkningen hälso- och sjukvårdens roll för folkhälsan närsjukvårdens utveckling inom nämndområdet kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården, prioriteringar i ersättningssystemen Slutligen beskrivs de former av uppföljning som hälso- och sjukvårdsnämnden anser nödvändiga för att skapa kunskap i beställningsprocessen. 3

INLEDNING Nämndens uppdrag och övergripande inriktning enligt reglementet Hälso- och sjukvårdsnämnden ska verka för en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska på regionfullmäktiges uppdrag företräda befolkningen och verka för en förbättring av folkhälsan, klarlägga befolkningens behov av hälso- och sjukvård i samverkan med bl a kommuner, försäkringskassa, arbetsförmedling och brukarorganisationer, göra behovsanalyser och prioriteringar, fastställa hälsomål och beställa folkhälsoinsatser, primärvårdstjänster, tandvård, sjukhusvård och handikappverksamhet. Hälso- och sjukvårdsnämnden har ett samlat ansvar för befolkningens tillgång till primärvård, sjukhusvård, tandvård, folkhälsoinsatser och handikappverksamhet och därmed för en samlad beställning inom nämndens geografiska område. Detta sker genom vårdöverenskommelser med regionens utförare och avtal med externa vårdgivare. Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar för uppföljning och analys av befolkningens hälsa och gjorda beställningar avseende kvalitet, service, effekter, resultat och kostnader. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för att i olika forum föra dialog med invånarna inom nämndens geografiska område samt svarar för att invånarna får tillgång till information om tillgänglig hälso- och sjukvård, avgifter inom hälso- och sjukvården, högkostnadsskydd, regler för hjälpmedel samt övriga förutsättningar för att få vård. Nämnden ska inom sitt ansvarsområde skapa förutsättningar för utveckling av folkhälsoarbetet och har ett uppföljningsansvar. VISION En god hälsa, en god vård under hela livet på lika villkor för hela befolkningen VERKSAMHETSIDÉ Hälso- och sjukvårdsnämndens uppgift är att främja hälsa och förebygga ohälsa samt erbjuda befolkningen/medborgarna en god offentligt finansierad hälso- och sjukvård samt tandvård efter behov och på lika villkor. Nämnden ska erbjuda en hälso- och sjukvård som är säker, trygg, patientfokuserad, kunskapsbaserad och ändamålsenlig, jämlik, ges i rimlig tid och är effektiv. De invånare som är i störst behov av hälso- och sjukvård i första hand få ta del av sjukvårdens resurser. 4

STRATEGISKA MÅL En valfri hälso- och sjukvård präglad av hög tillgänglighet med hög kvalitet i det medicinska omhändertagandet och personliga bemötandet. God hälso- och sjukvård med hög kvalitet och hög tillgänglighet är nyckelfrågor. Vården ska ges inom vårdgarantins gränser och kontinuitet skapar trygghet i relationen mellan patient och vårdgivare och är särskilt viktig för de patienter som har behov av kontinuerlig vård och omsorg. Patientens rätt till fast läkarkontakt behöver säkerställas. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård innebär ett hälsofrämjande förhållningssätt i stället för en problem- och sjukdomsorientering. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Hälso- och sjukvårdens insatser ska utgå ifrån ett helhetsperspektiv, vilket innebär ett hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande, behandlande och rehabiliterande perspektiv. Utveckla och stärka närsjukvården samverkan mellan vårdgivare. Närsjukvårdens grundidé är att utveckla den basala hälso- och sjukvården. För att den nära vården ska tillförsäkras tillräcklig kompetens och sammanhållna vårdprocesser krävs en välfungerande samverkan mellan primärvård, sjukhus och den kommunala hälso- och sjukvården. Patientens vård ska inte störas av organisatoriska gränser. Stärka och utveckla folkhälsoarbetet i samverkan med respektive kommun. Folkhälsoarbete handlar om att påverka befolkningens hälsa och bedrivs på befolknings- och samhällsnivå. Folkhälsoarbetet omfattar både hälsofrämjande och sjukdoms-/skadeförebyggande insatser och bygger på tvärsektoriell samverkan. Basen är det arbete som bedrivs lokalt, i folkhälsoråd/motsvarande, i kommunerna. En kostnadseffektiv hälso- och sjukvård med en ekonomi i balans. En kostnadseffektiv hälso- och sjukvård möjliggörs genom att styra insatser som innebär att mesta möjliga vård kan utföras inom primärvården. Genom sådana insatser skapas förutsättningar för en god hälso- och sjukvård med god tillgänglighet för nämndens invånare. En stabil ekonomisk situation ger förutsättningar för nämnden att fördela resurser som kan innebära långsiktiga satsningar för att förbättra nämndinvånarnas hälsa. 5

ÖVERGRIPANDE MÅL Med kvalitet i hälso- och sjukvården i regionen avses att vården ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad och ändamålsenlig, jämlik, ges i rimlig tid och vara effektiv. Dessa är de övergripande kvalitetskriterier som hälso- och sjukvården i regionen ska uppfylla. Med kvalitet i hälso- och sjukvården i regionen avses att: Hälso- och sjukvården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig. Preventiva åtgärder och åtgärder inom utredning, behandling och rehabilitering ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Vården ska vara ändamålsenlig för varje patients behov av hälso- och sjukvård och ska ge patienten en hälsovinst. Hälso- och sjukvården ska vara säker för patienterna. Säker hälso- och sjukvård är en grund för allt kvalitetsarbete och innebär att vårdskador ska förhindras genom ett aktivt systematiskt förebyggande arbete. Hälso- och sjukvården ska vara patientfokuserad. Det innebär att vården ska ges med respekt och lyhördhet för varje patients behov, förväntningar och värderingar, samt att dessa vägs in i de kliniska besluten. Vården ska så långt möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienterna ska informeras om regionens regler för valfrihet i vården och ges möjligheter att välja vårdgivare. De patienter som har behov av kontinuitet i sina kontakter med vården ska erbjudas det. Exempel på sådana patientgrupper är äldre med stora vårdbehov och människor med långvariga sjukdomar. Invånarna ska ges möjlighet att välja en fast läkarkontakt i primärvården. Hälso- och sjukvården ska vara effektiv. Det vill säga den ska ges med god kvalitet till rimliga kostnader. Tillgängliga resurser används på bästa sätt för att uppfylla regionens kvalitetsmål. Alla politiker, chefer och medarbetare i regionen ska arbeta för en effektiv hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvården ska vara jämlik för alla invånare i regionen. Det innebär att vården ges med respekt för alla människors lika värde. Den individ som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Hälso- och sjukvården behöver anpassas efter kvinnors och mäns ibland olika förutsättningar och behov. Hälso- och sjukvården ska präglas av en medvetenhet kring dessa ibland förekommande olikheter. Hälso- och sjukvården ska ges i rimlig tid. Varje vårdsökande invånare, som vänder sig till hälso- och sjukvården i regionen ska, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som hon eller han har behov av. 6

Tillgänglighet - Vårdgarantin Vårdgarantin är en överenskommelse mellan Staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Vårdgarantin började gälla den 1 november 2005 och gäller inom Sveriges gränser. Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska beställa vård motsvarande de behov som finns för att medborgarna i nämndområdet ska erbjudas vård inom garantitiderna. Vårdgarantin innebär att: Primärvården ska erbjuda kontakt via telefon eller på plats samma dag. Om läkarkontakt inom primärvården behövs ska denna erbjudas inom högst sju dagar. Efter beslut om remiss/vårdbegäran ska ett besök inom den specialiserade vården om sådan behövs kunna erbjudas inom högst 90 dagar. Efter beslut om behandling ska denna erbjudas inom högst 90 dagar. Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom gäller besöksgaranti till specialistläkare inom två veckor, för barn inom två dagar. Neuropsykiatrisk utredning är ett område där gränsdragningen är svår att göra, varför nationellt och inom regionen har förhållningssättet varit att dessa ingår i vårdgarantin. Vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin sänks till en månad. Sjukhusen och primärvården har såväl ett verksamhetsmässigt som ekonomiskt ansvar för fastställda garantitider. Det innebär att alla patienter som utifrån medicinska indikatorer och prioriteringar bedömts vara i behov av åtgärd, men där vårdgivaren inte kan ge vård inom vårdgarantins tidsgränser, ska ges möjlighet att få vård hos annan vårdgivare som har kortare väntetid. Patienten kan då välja att få vård hos annan vårdgivare eller kvarstå hos nuvarande vårdgivare, men avstår då samtidigt från vårdgarantin. Patienter, som av eget val avstått från vårdgarantin, ska erbjudas besök eller behandling inom sex månader. Om sjukhuset har behov av andra vårdgivare för att tillgodose att en patientgrupp får vård inom garantitiden, ska sjukhuset i första hand ta kontakt med annat sjukhus i regionen, i andra hand anmäla patientens vårdbehov till Vårdslussen som förmedlar vård till annan vårdgivare. Kostnaden för de patienter Vårdslussen förmedlar vidare svarar sjukhuset för. Vårdslussen ska regionövergripande samordna upphandlingar av vårdtjänster för vårdgarantipatienter. Detta görs på uppdrag av berörda vårdgivare och avtalstecknare är hälso- och sjukvårdsdirektören. 7

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD INOM NÄMNDOMRÅDET Hälso- och sjukvårdsnämnden samverkar med andra sektorer för att främja goda livsvillkor och livsbetingelser för hela befolkningen, men speciellt för människor i utsatta situationer. Genom att skapa stödjande miljöer, inom arenor där människor lever och verkar, stimuleras alla människor till hälsosamma levnadsvanor. Inom hälso- och sjukvården har personalen en nyckelroll i att systematiskt integrera relevanta förebyggande och hälsofrämjande aspekter i alla patient- och anhörigkontakter. Nämndens mål för att utveckla folkhälsan i befolkningen (det allmänna hälsotillståndet) utgår från ett livscykelperspektiv från en gynnsam start i livet till en hälsosam ålderdom. Prioriterade grupper / områden Psykisk hälsa, psykisk ohälsa, psykiatri, inkl. barn- och ungdomspsykiatri. Barns och ungdomars hälsa, barn- och ungdomssjukvård, barn och ungdom i behov av särskilt stöd av vård och omsorg. Äldres hälsa, äldresjukvård. Patienter i behov av vård och stöd i livets slutskede. Psykisk hälsa, psykisk ohälsa, Psykiatri, inkl. barn- och ungdomspsykiatri Psykisk ohälsa är ett begrepp som omfattar allt från psykisk sjukdom och psykisk störning till brist på välbefinnande, se figur 1. Psykisk hälsa Ökat antal Stabilt antal Psykisk ohälsa Nya ohälsan -oro -ängslan -etc Psykisk sjukdom -depression -psykos -schizofreni -etc Figur 1: Grader av psykisk hälsa ohälsa, Källa: efter idé från Pia Ekbom-Johansson. 8

Psykisk ohälsa, psykiatri inkl. barn- och ungdomspsykiatri Vårdgarantin ska anpassas till de krav som psykisk ohälsa och psykiatrisk sjukdom ställer när det gäller snabbt och riktigt omhändertagande. Arbetet för psykisk hälsa ska kännetecknas av en helhetssyn kring patienten och dennes sjukdom. Utvecklingsplanen för psykiatri och utvecklingsplanen för barn- och ungdomspsykiatri ska följas av lokala utvecklingsplaner, dels inom SIMBA-området, dels på Öckerö. Dessa lokala utvecklingsplaner ska utgöra en del av närsjukvårdsplanerna. Att motverka och behandla psykisk ohälsa är ett prioriterat utvecklingsområde. Den psykiska ohälsans andel av sjukskrivningarna är störst bland unga och då särskilt bland unga kvinnor. Kvinnor utgör en större andel än män bland patienterna med psykisk ohälsa. Uppföljning ska göras med utgångspunkt från de i regionen antagna indikatorerna för uppföljning av kvalitet och resultat inom psykiatrin, för att säkerställa tillgänglighet, kontinuitet och ett effektivt nyttjande av resurserna. Barn och ungdomar Tidiga insatser är viktiga för att förebygga ohälsa och förhindra psykisk sjukdom senare i livet. Väntetiderna till barn- och ungdomspsykiatrin ska vara korta och tillgängligheten ska vara hög oavsett var man bor inom nämndområdet. Vårdkedjan ska säkerställas genom nära samarbete mellan berörda aktörer. Inte minst är samarbete med kommunerna genom skola och socialtjänst avgörande för att arbeta med barns och ungdomars hela livssituation. Unga med riskbruk-/missbruksproblem ska uppmärksammas. Psykiatri Enligt regionfullmäktige ska andelen av hälso- och sjukvårdens resurser till vård av psykisk ohälsa och psykiatrisk sjukdom öka, väntetider till barn- och ungdomspsykiatrin kortas och tillgång till beteendevetenskaplig kompetens erbjudas genom varje vårdcentral. Vårdgarantin ska anpassas till de krav som psykisk ohälsa och psykiatrisk sjukdom ställer när det gäller snabbt och riktigt omhändertagande. Barn- och ungdomspsykiatrin är en prioriterad verksamhet. För att få en väl fungerande psykiatriverksamhet ska samverkan öka mellan vuxenpsykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrin, primärvård och övriga vårdgivare. Närsjukvårdens roll i den psykiatriska vården stärks, genom insatser i primärvården med beteendevetenskaplig kompetens och psykiatrisk konsultmedverkan. Samarbetet mellan olika verksamheter, kommuner och myndigheter ska utvecklas utifrån lokala förutsättningar. Vidare ska nämnden verka för att ett policy- och riktlinjedokument utarbetas kring ansvarsfördelning för vuxna med sammansatta psykiska/psykiatriska och sociala problem liknande VÄSTBUS. Psykiatrin måste förnya och förändra sitt arbetssätt, t ex minska läkemedelskonsumtionen genom kompletterande terapeutiska behandlingar. För att möta befolkningens behov ska öppna psykiatriska mellanvårdsformer etableras som alternativ till traditionell slutenvård och för att avlasta akutvården. Vården för missbrukare behöver förstärkas, bland annat genom utveckling av vården för patienter med allvarlig psykisk störning kombinerat med missbruk. 9

Regionen är ansvarig för vården av personer dömda till rättpsykiatrisk vård, en vård som kräver allt mer resurser. Den utbyggnad av rättspsykiatrin som ska ske de närmaste åren kommer att ge mer ändamålsenlig vård och kommer att avlasta allmänpsykiatrin. Regionala utvecklingsplanen för psykiatri I den regionala utvecklingsplanen för psykiatrin har identifierats ett antal strategiska utvecklingsområden som är angelägna att prioritera i utvecklingen av den psykiatriska vården. Dessa är följande: Etablering av flera öppna psykiatriska mellanvårdsformer som alternativ till traditionell slutenvård för psykiskt funktionshindrade och för nyinsjuknande i psykossjukdom. Förstärkning av missbrukarvården, bl a genom utveckling av psykiatriska vården för patienter med samtidig allvarlig psykisk störning och missbruk. Utveckling av vårdformer för unga vuxna och för äldre samt för patienter med neuropsykiatriska störningar respektive ätstörningar. Utveckling av arbetsfördelning och samverkan mellan primärvård och specialistpsykiatri för att möjliggöra arbetsformen primärvårdspsykiatri. Regionala utvecklingsplanen för barn- och ungdomspsykiatri (BUP) De lokala utvecklingsplanerna för psykiatrin ska även omfatta barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet inom nämndområdet. Den regionala utvecklingsplanen för BUP syftar till att förbättra sjukvårdens insatser för barn och ungdomar med psykiatriska problem genom att använda de samlade resurserna så effektivt som möjligt. Barn och ungdomar samt anhöriga som söker hjälp hos BUP har ofta eller har haft kontakt med socialtjänsten, elevhälsan, mödra- och barnhälsovården, ungdomsmottagningen eller primärvården. Insatser kan också behövas både från BUP, barn- och ungdomsmedicin och/eller barn- och ungdomshabiliteringen. Utvecklingsplanen lyfter därför fram behovet av samlade samhällsinsatser till barn och unga med psykiatriska problem. Barn och ungdomars svårigheter ska uppmärksammas i tid och tillsammans med anhöriga ska de erbjudas insatser tillräckligt tidigt för att vända en negativ utveckling. Denna uppgift sker bäst genom basverksamheternas förebyggande hälsoarbete som når alla barn och ungdomar. Ungdomsmottagningarna ska vara en lättillgänglig basverksamhet för ungdomar och unga vuxna med lindriga psykiska besvär för att exempelvis förhindra att utvecklingskriser övergår i allvarligare psykiska tillstånd. Vidare bör primärvården få bättre förutsättningar att fungera som första linjens sjukvård för barn och ungdomar med psykiska problem. När basverksamheternas och primärvårdens resurser inte täcker vårdbehovet ska BUP ta vid som specialiserad verksamhet. För att använda de samlade resurserna så effektivt som möjligt ska BUP utveckla vårdsamverkan med övriga vårdgivare på specialistnivå inom hälso- och sjukvård, kommunal verksamhet och Statens institutionsstyrelse (SiS). Alla verksamheter som 10

möter barn och ungdomar behöver utveckla rutiner för att identifiera och handlägga självmordsbenägna individer i samverkan med BUP. Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen - VÄSTBUS I samband med avtalet 2001 om överförandet av de sociala institutionerna från VGR till kommunförbunden, kom parterna överens om att gemensamt arbeta fram en policy och riktlinjer för ansvarsfördelning för målgruppen barn och ungdomar med sammansatta psykiska/psykiatriska och sociala problem. Ett projekt, som kom att kallas VÄSTBUS, startades. 2005 antog regionstyrelsen respektive Västkoms styrelse Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik. Inom varje sjukhusområde har en central ledningsgrupp bildats. Uppföljning av hur riktlinjerna följs inom nämndområdet bör genomföras snarast. Följande målgrupper ska särskilt uppmärksammas Hälso- och sjukvårdsnämndens målsättning är att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa bland hela befolkningen. Särskilda åtgärder ska vidtas för att tidigt fånga upp riskgrupper för att förebygga och behandla psykisk ohälsa hos barn, ungdomar och äldre samt hos psykiskt funktionshindrade. Barn och ungdomar med psykisk ohälsa Stödet till barn och ungdomar med psykisk ohälsa sker genom primärvårdens barnmedicinska mottagningar, genom barnhälsovårdens barnpsykologresurser samt genom ungdomsmottagningarnas kurators- och psykologkompetens. De lokalt placerade barnpsykiatriska mottagningarna för gruppen barn och ungdomar utgör ett viktigt inslag. Att förbättra övergången/överlämnandet av patienter från barnpsykiatrin till vuxenpsykiatrin är ett angeläget utvecklingsområde. Ungdomsgruppen mellan 16-25 år ska särskilt uppmärksammas och insatserna för denna grupp samordnas mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. Behov finns av utveckling av öppna psykiatriska mottagningar för denna grupp. Äldre med psykisk ohälsa Psykisk ohälsa hos äldre är ett i alltför stor utsträckning dolt vårdbehov. De äldres symtombild skiljer sig från yngre varför det behövs särskild kunskap för att rätt uppmärksamma deras behov. Patienter som är i behov av psykiatrisk vård ska identifieras och erbjudas behandling. Psykiskt funktionshindrade I utvecklingen av omhändertagandet av psykisk funktionshindrade har samarbetet mellan kommunal hälso- och sjukvård, primärvård och psykiatrisk vård speciellt stor betydelse med tanke på att psykiska sjukdomar kräver insatser från olika vårdgivare. Det är angeläget att organisationen stödjer samverkan med utgångspunkt från patienten. En sådan samverkansorganisering är Personliga ombudsverksamheten som finns inom nämndområdet. 11

Barns och ungdomars hälsa, Barn- och ungdomssjukvård, barn och ungdom i behov av särskilt stöd av vård och omsorg Barns och ungdomars hälsa Barn och ungdomar har i en internationell jämförelse mycket god fysisk hälsa. Men hälsan är ojämnt fördelad i barn och ungdomsgrupperna. Hälso- och sjukvårdsnämndens målsättning för barn och ungdomar har sin grund i barnkonventionen och den av regionstyrelsen antagna Strategin för Västra Götalandsregionens arbete med FN:s barnkonvention samt Policyn gällande barnperspektivet i vuxenvården. Nämndens inriktning syftar till att förverkliga barnets rätt i enlighet med konventionens grundprinciper: barnets rätt till likvärdiga villkor, barnets bästa i främsta rummet, barnets rätt till liv och utveckling samt barnets rätt att uttrycka sina åsikter. Barnens behov ska beaktas i alla verksamheter. Speciell uppmärksamhet ska riktas mot barn vars förälder/vårdnadshavare drabbas av allvarlig sjukdom, skada eller död samt om misstanke finns om negativa konsekvenser för barnet till följd av brister i den vuxnes omsorgsförmåga. Våld i nära relationer ska särskilt uppmärksammas av vårdgivarna. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska skapa förutsättningar för barnhälsovården inom nämndområdet att nå upp till måltalen enligt regionens verksamhetsplan för barnhälsovård. Alla nyfödda barn ska få en hälsosam start i livet genom: - Att signaler som kan tyda på ogynnsam utveckling tidigt uppmärksammas. - Ökat fokus på mödra- och barnhälsovårdens hälsofrämjande insatser. - En tobaks-, alkohol- och drogfri graviditet och uppväxtmiljö. - Att såväl sociala som professionella nätverk utvecklas. Det är särskilt viktigt att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap, att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn och att uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle genom att bl.a. genomföra föräldrautbildningar. Insatserna ska främja gynnsamma uppväxtvillkor för alla, men speciellt fånga upp utsatta gruppers särskilda behov. Det är också viktigt att stärka barns psykosociala resurser så att icke önskvärda reaktioner på stress och andra ogynnsamma faktorer minimeras. Insatser inom mödra- och barnhälsovården, förskolan, skolan samt fritidsverksamheten kompletterar varandra och kan jämna ut sociala skillnader och främja hälsan för barn i socialt mindre gynnade områden. Tvärsektoriell samverkan ska stimuleras och utvecklas mellan berörda samhällsaktörer, t ex genom bildandet av familjecentraler. 12

Barn och ungdomar ska få hälsosamma uppväxtvillkor genom att: - Samverkan stimuleras mellan myndigheter och organisationer vars verksamhet riktas mot barn och unga. - Föräldrar känner sig trygga i sin föräldraroll. - Hälsofrämjande och förebyggande arbetet runt övervikt och fetma förstärks. - Ungdomar har hälsosamma levnadsvanor. - Andelen ungdomar med riskbeteende, t ex användning av tobak, alkohol och narkotika minskar. - Ungdomsmottagning med god tillgänglighet och god kvalitet finns i varje kommun. - Antalet tonårsgraviditeter och aborter minskar. - Förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar bland unga minskar. - Antalet självskador och självmord ska minska. Barn och ungdomar ska få stöd under hela uppväxttiden och ges förutsättningar att kunna göra hälsosamma val senare i livet. En viktig förutsättning för goda uppväxtvillkor är att barn och ungdomar har goda förebilder bland vuxna män och kvinnor. Nätverk för föräldrar som stärker dem i föräldrarollen ska stimuleras. Genom hälsofrämjande miljöer i s k hälsofrämjande skola kan barn och unga få möjlighet att utveckla sina egna resurser, känna sig trygga och tillfreds med den de är. Alla ungdomar som går ut högstadiet ska ha fått information om de främsta riskfaktorerna för ohälsa, vilka grundläggs under uppväxtåren: tobaksbruk, alkoholoch drogmissbruk, ohälsosam kost, fysisk inaktivitet samt oskyddat sex. Ungdomsmottagningarna inom nämndområdet ska vara lättillgängliga och ha öppen mottagningsverksamhet dit unga människor söker sig på eget initiativ för att få råd, stöd och behandling. Lättillgängligheten ger stora möjligheter till tidig upptäckt av begynnande ohälsa och möjlighet till tidiga insatser. Mottagningarnas tillgänglighet ska utgå från ungdomarnas behov, till exempel öppet på eftermiddagar och minst en kväll per vecka. Målgrupp för verksamheten är ungdomar till och med 24 år. Ungdomarna ska erbjudas stöd under hela uppväxttiden och ges förutsättningar för att kunna göra hälsosamma val vid utveckling av livsstil och levnadsvanor. Ungdomsmottagningen ska främja fysisk och psykisk hälsa samt stärka och hjälpa ungdomar i övergången mellan ungdom och vuxenliv. Den psykosociala verksamheten vid ungdomsmottagningarna utvecklas i samverkan med psykiatriska enheter och andra aktörer på orten som arbetar med ungdomar. Ungdomsmottagningarna i nämndområdet har byggts ut i samverkan med respektive kommun under de senaste åren med utgångspunkt från det för kommun och region gemensamma styrdokumentet Ungdomsmottagningar i Västra Götaland. 13

Barn- och ungdomssjukvård Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd av vård och omsorg ska erhålla detta genom att: - Hälso- och sjukvården tillsammans med kommunens socialtjänst och skola, särskilt uppmärksammar barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt. - Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder ska erhålla ökad tillgänglighet till utredning och behandling. - Psykosocial kompetens inriktad på barns och ungdomars behov finns att tillgå på vårdcentralerna. - Primärvården aktivt arbetar med integrationsproblematiken. I nära samarbete med berörda aktörer ska vårdkedjan och nivåstrukturering för barn med psykiska störningar säkerställas. Vårdkedjan inkluderar socialtjänst, ungdomsmottagning, barnmedicinsk mottagning och BUP. Diagnostiseringen av barn med neuropsykiatrisk problematik förväntas öka. För att tillgodose deras vårdbehov med lämpliga vård- och behandlingsformer har nämnden utökat resurserna för neuropsykiatriska teamen i nämndområdet, NP-team. På Öckerö finns ännu inget NP-team. Andra målgrupper för ett gemensamt arbete är barn till missbrukande föräldrar och barn till psykiskt sjuka föräldrar. Äldres hälsa, Äldresjukvård Hälsosam ålderdom De äldres hälsa ska stärkas genom aktivering: stärka det friska, förebyggande och rehabilitering. Den äldres behov består av såväl goda matvanor som fysisk aktivitet. Rehabiliterande insatser är av stor vikt för att rörelseförmågan ska kunna bevaras så länge som möjligt. Erfarenheter från olika håll i landet visar att uppsökande verksamhet bland äldre har givit goda resultat. Verksamheten utförs i samverkan mellan kommunens äldreomsorg, hemsjukvården och primärvården. Syftet är att uppmärksamma riskfaktorer och skapa förutsättningar för en hälsosam ålderdom. Äldre ska ha en så god hälsa att de behåller sitt oberoende, sin självkänsla och sin plats i samhället genom att: - Stimulera till uppsökande verksamhet bland äldre med syfte att upptäcka olycksfallsrisker, isolering, inaktivitet, felaktig medicinering och olämpliga kostvanor. - Hälso- och sjukvårdsnämnden i samverkan med andra aktörer stimulerar äldre till ett aktivt deltagande i samhällslivet. 14

Äldresjukvård En god sjukvård för äldre innebär att kontinuitet i vården tillgodoses. I nära samarbete mellan länssjukvård, primärvård och den kommunala hälso- och sjukvården utformas vårdprogram och fungerande vårdkedjor för berörda patientgrupper. Resultatet av arbetet ska redovisas ur ett patientperspektiv, där resultat och effekter för berörda människor sätts i fokus. Nämnden ska ha årliga avstämningar med kommunerna om behov/resurser för denna målgrupp. En väl fungerande närsjukvård innebär att den enskilde vårdtagaren inte behöver känna av ansvarsgränserna mellan de olika vårdnivåerna. Insatser för äldre patienter med behov av sjukvård ska inriktas på att effektivt behandla sjukdom och rehabilitera efter sjukdomsperiod, men också stödja den kroniskt sjukes möjlighet att ha ett bra liv, genom att: - Vården som ges till äldre patienter ska, så långt möjligt, ske i den äldres närmiljö och ges av samma läkare. - Vårdkedjorna mellan kommunen/primärvården/länssjukvården fungerar. - Vårdprogram avseende kroniska sjukdomar upprättas i samverkan mellan regionen och kommunen. - Äldre patienter får hjälp av sin primärvårdsläkare att navigera rätt i sjukvårdssystemet och inte känna av ansvarsgränserna mellan olika vårdgivarnivåer. - Geriatrisk kompetens ska finnas att tillgå i vårdkedjan kring de äldre patienterna. Patienter i behov av vård och stöd i livets slutskede Alla patienter i livets slutskede ska tillförsäkras en lindrande (palliativ) vård på lika villkor inom hela nämndområdet, oavsett vårdnivå. Den palliativa vården ska vila på en etisk grund och utgå från patientens behov av en aktiv helhetsvård genom tvärprofessionellt sammansatta vårdteam. För utveckling av den palliativa vården krävs god samverkan mellan olika vårdgivare med gemensamma mål. Palliativa team ska utvecklas gemensamt med den kommunala hälso- och sjukvården, primärvården och sjukhuset. Patienten och dennes anhöriga får ett stort inflytande över vårdplaneringen och möjlighet att välja var vården ska ges: på sjukhus, inom kommunala vårdinrättningar eller i hemmet genom att: - Patienter som vårdas i livets slutskede ska mötas med värdighet och respekt. - Samtliga patienter som erhåller palliativ vård i livets slutskede ska ges möjlighet att aktivt välja vårdform/vårdformer. Ingen ska behöva dö ensam. - Patienter som vårdas i livets slutskede ska, så långt möjligt, behandlas av samma läkare. - Alla patienter som är i behov av återinskrivning på sjukhus för palliativ vård ska ha rättighet att återgå till tidigare vårdavdelning och läkare. - Palliativa resursteam ska successivt byggas upp i samverkan mellan regionens och kommunernas hälso- och sjukvård. - Patienter inom palliativ vård ska ha optimal symtomlindring oavsett var patienten vårdas. 15

Avancerad Vård i Hemmet AVH inom SIMBA-området Inom närsjukvårdsarbetet har hälso- och sjukvårdsnämnden tillsammans med Kungälvs sjukhus, primärvården och kommunerna inom SIMBA-området beslutat att starta ett palliativt team för avancerad vård i hemmet. Med avancerad vård i hemmet avses sådan hemsjukvård som kräver sjukhusens medicinska eller tekniska resurser eller annan särskild kompetens. Avancerad vård i hemmet omfattar behandling vid t ex akuta geriatriska sjukdomar, neurologiska sjukdomar, lungsjukdomar, cancersjukdomar samt avancerad palliativ vård. Avancerad vård i hemmet ersätter institutionell vård och är läkarledd och teambaserad. Den ges dygnet runt, innehåller kvalificerad medicinsk teknologi och ställer krav på att det finns en sjukhussäng tillgänglig, så kallad "öppen retur", för det fall att patienten inte längre kan ges sjukvård i hemmet. AVH-teamets uppgift ska vara ett råd- och stödteam. Teamet ska stödja patienten, anhöriga och personalen. I teamets uppgift ingår att kompetensutveckla personal inom sjukhus, primärvård och kommun. Råd och stöd ska kunna ges i det enskilda boendet. Teamet övertar inte patientansvaret och ingår inte i själva patientarbetet. Teamet ska även vara en samordnande funktion för att säkerställa vårdplanering och dokumentation. Genom kontinuitet runt patienten i vårdarbetet ska teamet skapa trygghet både för patient, anhörig samt vård- och omsorgspersonal. Kvaliteten höjs i vårdplaneringen och informationsöverföringen mellan sjukhus, primärvård och kommun, vilket innebär ett mycket bättre beslutsunderlag under jourtid. En tilläggsbeställning läggs till Kungälvs Sjukhus med uppdraget att inrätta och driva ett palliativt team för avancerad vård i hemmet. Människor med funktionshinder De av handikappskommittén antagna mål utgör plattformen för nämndens insatser för människor med funktionshinder. Inom respektive kommun finns framtagna program för handikappade, som i allt väsentligt följer regionens mål. Hälso- och sjukvården inklusive tandvården ska utgå från ett helhetsperspektiv. Människor med funktionshinder ska ha samma rätt som andra patienter till information, inflytande, delaktighet och ett gott bemötande som präglas av respekt och lyhördhet för den enskilde personens funktionshinder och dess handikappande konsekvenser. 16

BEFOLKNINGENS BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Medborgarnas behov Ett känt faktum är att ett växande antal äldre i befolkningen leder till ett ökat resursbehov eftersom vårdbehovet tilltar med åldern. Effekten förstärks av den medicinska och tekniska utvecklingen som innebär att våra möjligheter att hjälpa allt sjukare och allt fler patienter ökar. Parallellt ökar också efterfrågan, krav och förväntningar på sjukvården. Behovet av både akuta och planerade insatser vid framför allt de åldersrelaterade sjukdomarna växer. Sjukdomarna demens, diabetes, höftfraktur, artros, slaganfall, cancer och hjärtsvikt kommer att öka under de närmaste åren. Vi ser också en ökad psykisk ohälsa samt ökade och särskilda behov hos grupper med olika etnisk bakgrund. Hälso- och sjukvården ska ges på lika villkor och utgå från befolkningens behov, inte efterfrågan. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Hälsolägesbeskrivning Befolkningsutvecklingen Befolkningens behov av sjukvård bestäms i hög grad av befolkningens sammansättning. Faktorer som spelar in är ålder, kön och sjuklighet. Även stad eller landsbygd påverkar liksom socioekonomiska faktorer. Viktigast är befolkningens ålder. Nämndens befolkning fortsätter att öka. Prognosen fram till 2019 tyder på en ganska kraftig ökning för framförallt Kungälv, Stenungsund och delvis även för Ale. Tjörn och Öckerö ökar sin befolkning om än inte så kraftig. Befolkningsutveckling HSN 4 1968-2006 50 000 folkmängd 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 år 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 1407 Öckerö 1415 Stenungsund 1419 Tjörn 1440 Ale 1482 Kungälv Linjär (1482 Kungälv) Linjär (1440 Ale) Linjär (1415 Stenungsund) Linjär (1419 Tjörn) Linjär (1407 Öckerö) 17

Demografi Folkmängden 2006 uppgick till 116 072 invånare. Inom nämndområdet bor det färre ensamboende och färre utrikesfödda. Förvärvsintensiteten är högre, arbetslösheten lägre och inkomstnivån högre än regionen i övrigt. Utbildningsnivån 16-84 år Andelen med högskolexamen är lägre i nämndområdet, 12 %, mot 17 % i regionen. Socioekonomi 20-64 år Fler arbetar och färre är arbetslösa vilket är positivt sett även i hälsotermer. Något fler är höginkomsttagare bland männen jämfört med regionen och klart färre är låginkomsttagare bland både män och kvinnor, vilket också är positivt hälsomässigt. Hälsa 16-84 år 70 % uppger sig ha ett gott allmäntillstånd, men 16 % har nedsatt psykisk välbefinnande. Andelen kraftigt överviktiga är större än i regionen. Levnadsvanor Det är lika vanligt att vara fysiskt aktiv i regionen som i nämndområdet. 14 % är dagligrökare, även det i nivå med regionen. 13 % av befolkningen har riskabel alkoholkonsumtion samt 24 % uppskattas ha dåliga kostvanor. Antalet aborter för unga kvinnor ökar tydligt sett över tid. Psykisk ohälsa Ängslan, oro eller ångest, huvudvärk, trötthet och sömnbesvär har minskat i befolkningen de senaste åren, vilket sammantaget pekar på att det psykiska välbefinnandet ökat. Men unga kvinnor i åldrarna 15 till 24 år har fortsatt ogynnsam utveckling av sitt psykiska välbefinnande sedan mitten av 90-talet. Förklaringar till den ogynnsamma utvecklingen bland unga ligger förmodligen i stora strukturella förändringar i arbetslivet med stor arbetslöshet bland unga som följd. Vidare ställer en ökad differentiering och individualisering i samhället högre krav på ungdomar att överblicka all information som förekommer och göra kloka val. Det finns klara skillnader mellan kvinnor och män vad gäller psykisk ohälsa: Män har i högre utsträckning riskabla alkohol- och spelvanor, missbruksdiagnoser, och högre självmordsfrekvens. Kvinnor har i högre utsträckning nedsatt psykiskt välbefinnande, självrapporterade sömnsvårigheter, huvudvärk, stress, ängslan/oro/ångest, sjukvårdskontakter för psykisk ohälsa, depressioner, psykofarmakakonsumtion, långa sjukfall med psykisk-ohälsa-diagnos, självmordstankar, självrapporterade självmordsförsök, sjukvårdskontakter för avsiktlig självdestruktiv handling ( självmordsförsök ). Livslängd och Dödlighet Medellivslängden är det genomsnittliga antal år som en person förväntas leva om nuvarande mönster i dödlighet består. Under perioden 2002-2006 var återstående medellivslängden vid födelsen i Västra Götaland 78,3 år för män och 82,6 år för kvinnor. Medellivslängden har aldrig varit högre än nu och fortsätter att öka. Dödsfallen före 75 års ålder kan vara viktiga att redovisa särskilt, eftersom de i princip kan vara möjliga att förhindra. Dessa kan även avspegla de aspekter av människors livsvillkor som har betydelse för hälsotillståndet i befolkningen. Inom Västra 18

Götaland varierar den förtida dödligheten. Antalet döda per 100 000 i åldrarna 1-74 år är lägst i nämndområdet. Tandhälsa Barn och ungdomars tandhälsa hör till den bästa i regionen. Dock uppger 11 % av den vuxna befolkningen att dom har dålig tandhälsa. Vårdkonsumtion Vårdkonsumtionen inom nämndområdet är en viktig faktor att beakta vid bedömningen av nämndinvånarnas behov av hälso- och sjukvårdsinsatser. Genom vårdkonsumtionen är det möjligt att analysera antal besök, var befolkningen får sin vård och hur patientströmmarna ser ut i regionen. Primärvård Antalet läkarbesök inom primärvården för nämndområdets invånare är högre än genomsnittet inom regionen. Speciellt hög är antalet läkarbesök för kommuninvånarna på Öckerö, bland annat som en följd av kommunens goda tillgänglighet inom primärvården. År 2006 minskade dock antalet läkarbesök inom primärvården, medan antalet övriga besök totalt fortsatte att öka. Förklaringarna består bland annat i att andelen ersättningsbara besök ökat de sista åren då exempelvis särskild ersättning utgår för sjuksköterske- och specialistsjuksköterskebesök. Andelen jourbesök av nämndinvånare inom HSN 4 på Axessakuten i Göteborg har årligen ökat cirka 200 besök per år från 2003-2006. Läkarbesök inom primärvården 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 2004 2005 2006 10 000 0 Ale Kungälv Tjörn Öckerö S-sund 19

Länssjukvård Den enskilt största utföraren av länssjukvård för nämndinvånare inom HSN 4 är Kungälvs sjukhus. Undantaget är Öckerö där den största konsumtionen av länssjukvård sker vid SU. Från och med år 2007 ansvarar även Kungälvs sjukhus för all psykiatrisk vård för boende vuxna och barn inom Ale. Tidigare har denna vård delvis utförts av NU-sjukvården. Erfarenhet visar att det kan ta tid innan effekten av förändrad beställning av länssjukvård blir tydlig. Nedanstående bild åskådliggör andelen vårddagar per sjukhus där nämndens invånare fått vård 2006. Var får invånarna sin vård? 120% 100% 80% 60% 40% KS NU SU 20% 0% Ale Kungälv Tjörn Öckerö S-sund Kungälvs sjukhus erbjuder invånare i Västra Götaland öppen och sluten specialiserad vård på länssjukvårdsnivå inom disciplinerna allmän internmedicin, diabetologi, gastroenterologi, kardiologi, geriatrik/rehabilitering, ortopedi, urologi, allmän kirurgi, psykiatri samt öppenvård för barn- och ungdomspsykiatri (BUP) i Kungälv, Stenungsund/Tjörn och Ale. Ett antal specialiteter kan inte erbjudas inom Kungälvs sjukhus, exempelvis barn- och kvinnosjukvård, ögonsjukvård, näs- och halsspecialister. Vård inom dessa områden tillhandahålls uteslutande av SU samt en mindre del av NU-sjukvården. Även om nämndens huvudsakliga beställning av länssjukvård är riktad mot Kungälvs sjukhus finns fortfarande en förvånansvärt hög andel konsumtion kvar vid NU. Prognosen för befolkningstillväxten för kommunerna inom HSN 4 visar på en kraftig befolkningstillväxt de närmaste åren. Vidare blir en allt större del av befolkningen äldre och är i behov av diverse insatser från såväl länssjukvård som primärvård. Perioden 1997-2004 innehöll mycket små variationer gällande antal vårdtillfällen per individ bland nämndens kommuninvånare. De två sista åren kan en viss ökning noteras där bland annat Tjörn ökat antalet vårdtillfällen per individ från 0,13 till 0,15. Den kommun som ligger högst avseende vårdtillfällen, liksom föregående år är Ale. 20

Antal vårdtillfällen per invånare 2005-2006 0,18 0,16 0,14 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 Ale Kungälv Tjörn Öckerö S-sund 2005 2006 Läkemedelskonsumtion Läkemedelskonsumtionen, mätt som DDD per tusen invånare och dag, hade 2006 samma nivå i nämndområdet som i regionen. Siffrorna är åldersstandardiserade. Det finns dock viss variation mellan kommunerna vilket nedanstående tabell visar. Tjörn Öckerö Kungälv Ale HSN 4 exkl Stenungsund VGR Stenungsund 2006 1 572 1618 1363 1730 1666 1606 1664 Många faktorer på omgivnings- och individnivå kan påverka läkemedelsanvändningen. Bland omgivningsfaktorer kan nämnas olikheter i terapeutiska traditioner, rekommendationer från läkemedelskommitté, regler för subventionering av läkemedel och marknadsföring av läkemedel. Bland de många individuella faktorer som kan påverka läkemedelsanvändningen finns det förutom hälsotillståndet demografiska, socioekonomiska och psykosociala faktorer samt faktorer som är relaterade till livsstil. Den självrapporterande konsumtionen av psykofarmaka förefaller vara betydligt högre i Stenungsund än i övriga kommuner. Tabellen nedan anger kommunvis andel som i procent rapporterat att de under en tremånadsperiod 2006 använt: Typ, se ovan Tjörn Öckerö Kungälv Ale Stenungsund Sömnmedel 12 12 11 9 17 Antidepressiva 6 6 6 8 9 Lugnande ångestdämpande 6 3 4 7 8 21

FÖRDJUPNING AV NÄMNDENS UPPDRAG Folkhälsoarbete Hälsa är en resurs för individen, medan god folkhälsa är ett mål för samhället. Folkhälsopolitik handlar om att skapa möjligheter och förutsättningar för en god hälsoutveckling i befolkningen samt att utjämna skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället. God folkhälsa (ett gott allmänt hälsotillstånd i befolkningen) är en förutsättning för en god samhällsutveckling. Regionfullmäktige antog en folkhälsopolitisk policy för Västra Götaland Det goda livet, den 2 maj 2000. Riksdagens beslutade år 2003 om mål för folkhälsan, med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, samt en sektorsövergripande målstruktur med elva målområden. Folkhälsoarbete handlar om att påverka befolkningens hälsa. Det innebär att arbetet bedrivs på befolknings- och samhällsnivå. Folkhälsoarbetet omfattar både hälsofrämjande och sjukdoms-/skadeförebyggande insatser och bygger på tvärsektoriell samverkan. Basen är det arbete som bedrivs lokalt, i folkhälsoråd/motsvarande, i kommunerna. Folkhälsan ska förbättras inom nämndområdet, dels genom att nämnden satsar på utveckling av en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård dels genom att nämnden satsar på lokalt befolkningsinriktat folkhälsoarbete. Hälso- och sjukvårdsnämnderna har inom regionen huvudansvaret för det lokala folkhälsoarbetet och företräder regionen i lokala folkhälsoråd. Detaljerade folkhälsomål utformas gemensamt mellan samverkansparterna i folkhälsoråden med utgångspunkt från befolkningens hälsoläge i respektive kommun. Nämnden har också ansvar för att följa upp och utvärdera folkhälsoarbetet inom sitt geografiska område. Lokalt folkhälsoarbete Hälso- och sjukvårdsnämnden har att inom sitt nämndområde verka för att: - Det i varje kommun finns ett väl fungerande folkhälsoråd. - Folkhälsoplaner fastläggs i respektive folkhälsoråd och revideras kontinuerligt. - Folkhälsoplanerartjänst/-er finns i respektive kommun. - Skapa förutsättningar för primärvårds- och tandvårdspersonal att aktivt delta i folkhälsoråd och i olika arbetsgrupper som är kopplade till råden. Folkhälsorådens insatser styrs genom politiskt antagna folkhälsoplaner, såväl i kommunfullmäktige som i hälso- och sjukvårdsnämnden. Ordförande i folkhälsorådet utses av kommunen, medan vice ordförande utses av hälso- och sjukvårdsnämnden. Principen för folkhälsomedel till lokalt folkhälsoarbete är en samfinansiering mellan kommun och hälso- och sjukvårdsnämnd, 50/50-princip. Avtal tecknas mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunen om lokalt folkhälsoarbete. Vidare tecknar nämnden tilläggsöverenskommelser med primärvården 22

och tandvården angående befolkningsinriktat folkhälsoarbete, samt utvecklings- och utbildningsinsatser inom den egna organisationen för en mer hälsoinriktad hälsooch sjukvård. I Kungälvs sjukhus överenskommelse ingår att som Hälsofrämjande sjukhus delta i befolkningsinriktat folkhälsoarbete, liksom utvecklings- och utbildningsinsatser inom den egna organisationen för en mer hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdens Utvecklingsstrategi Den 1 mars 2004 antog regionfullmäktige ett inriktningsdokument för struktur- och verksamhetsutveckling för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. Inriktningsdokumentet innehåller en beskrivning av fyra grundläggande vårdnivåer: primärvård som basen i hälso- och sjukvården, specialistsjukhus med ett utökat ansvar för planerad vård och varierande grad av akut verksamhet, akutsjukhus dit akutresurserna inom de opererande specialiteterna och vården av viss internmedicin koncentreras samt regionsjukhuset för den högspecialiserade vården. Utveckling av närsjukvården är en viktig förutsättning för utvecklingen av hälso- och sjukvården. Regionens utvecklingsstrategi betonar följande grundläggande principer: - Använda de samlade resurserna så effektivt som möjligt. - Utveckla och stärka närsjukvård och primärvård. - Öka tillgängligheten till vård på dagtid. - Öka andelen planerbar vård. - Skapa effektivare enheter för planerad vård. - Jourverksamhet på tider då det är få patienter avvecklas. - Koncentrering av den specialiserade breda akutsjukvården för att tillgodose kvalitet och säkerhet. - Stärka samverkan mellan vårdgivare. Utvecklingsstrategin är styrande för utvecklingen av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. Inriktningen bygger på fyra vårdnivåer: - Primärvården och närsjukvården är basen i hälso- och sjukvården. - Specialistsjukhuset ansvarar för planerad vård och i varierande grad akut verksamhet. - Akutsjukhuset ska ge bred specialiserad akutsjukvård dygnet runt. - Regionsjukhuset ansvarar för den högspecialiserade vården och är motorn i forskning och utveckling. Primärvård Primärvårdens uppdrag är att vara basen i hälso- och sjukvården och stå för närhet och trygghet för befolkningen. Det innebär ett förstahandsansvar för invånarnas hälso- och sjukvård. Uppdraget gäller dygnet runt, årets alla dagar. Inriktningen är att förtydliga och förstärka primärvården så att fler patienter söker och får sin vård och behandling där. Det ska vara primärvården som gör en första bedömning som sedan ligger till grund för efterföljande prioriteringar. Primärvården ska vara nära i både tid och rum, skapa trygghet, kontinuitet och tillit. Alla invånare som vill ha fast läkarkontakt ska kunna få det. 23

Primärvården är patientens vägvisare i vården. Områdesansvaret är grunden för dess verksamhet. Inom sitt område förväntas primärvården utveckla god kunskap om befolkningens villkor och en väl fungerande samverkan med andra vårdgivare för att klara hälso- och sjukvårdslagens krav på hög tillgänglighet och god kvalitet. Stödet till hemsjukvården och det särskilda boendet ska förstärkas. Tillgång till geriatrisk kompetens på vårdcentralerna ska tillgodoses. Vårdbesök på mottagning ska i högre grad än idag ske hos andra personalkategorier än läkare. Genom fortsatt utveckling av teambaserat arbetssätt där flera yrkeskategorier samverkar runt patienterna kan behoven av hälso- och sjukvård hos befolkningen tillgodoses på ett effektivt sätt. Genom att utveckla och förstärka den beteendevetenskapliga kompetensen kan man på ett tidigt stadium möta den ökade psykiska ohälsan hos befolkningen. Primärvården ansvarar för hälsovården i sitt område med särskild tonvikt på barn och ungdomar, mödrar och de äldre. Det är dock viktigt att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet blir en viktig angelägenhet för hela hälso- och sjukvården och utgör en självklar del i all vård och behandling, i alla patient- och anhörigkontakter. Det är av största vikt att utveckla arbetssätt som stöder och stärker människors egen förmåga att hantera sin sjukdom eller sin ohälsa. En väl fungerande sjukvårdsrådgivning dygnet runt är också en viktig funktion för att vara befolkningen behjälplig med rådgivning och information, samt att lotsa patienten till rätt vårdinstans. Minst 90% av samtalen till sjukvårdsrådgivningen ska besvaras inom 3 minuter. Tillgänglighet är en av nyckelfrågorna för att primärvården ska kunna utgöra hälsooch sjukvårdens bas, dels genom en hög tillgänglighet när kontakt behövs, dels på tider på dygnet när befolkningen har möjlighet att söka kontakt. Sjukhusvård Sjukhusens uppdrag är att tillsammans med övriga vårdgivare ge invånarna en hög tillgång till god vård. Detta innebär att invånarna ska vara säkra på att kunna få hjälp vid olycksfall och akuta sjukdomsfall när kunskap och resurser vid vårdcentralerna inte räcker till. En självklar uppgift är att producera vård i den omfattning som avtalats med nämnden. Sjukhusen har också ett områdesansvar. Sjukhusen har en viktig roll avseende konsult-/specialistmedverkan i primärvården. Inom psykiatrin har en särskild konsultationsmodell utvecklats mellan sektorsråden för psykiatri och allmänmedicin. Tillgänglighet till sjukhusvård kommer även fortsättningsvis att vara ett prioriterat område, särskilt med tanke på de nya nationella vårdgarantireglerna som infördes november 2005. Nationella vårdgarantin innebär att väntetiden till besök får vara högst 90 dagar och till behandling högst 90 dagar. Beställare och utförare har ett gemensamt ansvar att ta sig an de krav som den nationella garantin ställer. 24