Riktlinjer för byggnation av fastighetsnät.

1 (20) Riktlinjer för byggnation av fastighetsnät. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4.1 Allmänt 4.2 Kablar 4.3 Spänningsmatning 4.4 Kontakter 4.5 Förstärkare 4.6 Passiva komponenter 4.6: 1 Fördelare och avtappare 4.6: 2 Abonnentuttag 4.7 Gränssnitt 4.8 Certifiering av fastighetsnät innan anslutning mot basnätet 4.9 Ingressmätning 4.10 Systemparameter i fastighetsnätet 4.11 Jordning Bilagor: 1. Certifieringsprotokoll 2. Förstärkarprotokoll 3. Inmätningsprotokoll, CANT Protokollet 4. Ingressmall

2 (20) 4.1 Allmänt Kabel-TV nätet har tidigare bara fungerat som bärare av analoga TV kanaler i en riktning ut mot kunden. Den tekniska utvecklingen går stadigt framåt med nya produkter. Ny teknik skapar nya möjligheter och med det följer fler lösningar för att utöka företagets tjänsteutbud till kunden. com hem har idag lanserat ett antal interaktiva tjänster i sina nät, varav Internet access är den som expanderar mest. Fler tjänster är att vänta under året och för att klara av detta så ställs det ett större krav på fastighetsnätens utförande. För samtidigt som komplexiteten i tjänsteutbudet ökar även kraven. De nya fastighetsnäten ska klara av returtrafik, vara okänsliga för störningar, ha högre driftsäkerhet mm. I dessa nät har varje anslutet hushåll möjligheten att, via ett kabelmodem eller digital dekoder få en dubbelriktad kommunikation med com hems bredbandsportal. En förutsättning för att klara av detta är att installatören har stor erfarenhet och kunskap om RF-projektering i framvägen, såväl som i returvägen. Vidare måste installatören ha god kunskap om svepning i båda riktningar samt ingressmätning med spectrumanalysator. Förutsättningen är samtidigt att fastighetsnätet uppfyller de krav som ställs i svensk standard, SS-EN50083 del 1-9. Utöver den svenska standarden gäller riktlinjerna beskrivna i BMF-handboken, som är en gemensam tolkning av branschen för ovanstående standard. För fastighetsnät kallat Hipnet+ som ansluts till com hems Basnät, gäller förutom ovan nämnd standard, riktlinjer och bestämmelser beskrivna i detta dokument. 4.2 Kablar Samtliga kablar ska uppfylla de riktlinjer som beskrivs i BMF handboken, under rubriken Kablar. 4.3 Spänningsmatning Spänningsmatning i ett fastighetsnät har det tidigare inte lagts så stor vikt vid. Nu när införandet av nya tjänster som kräver större tillgänglighet, så ökar även kraven på en noga planerad strömmatningsstruktur. Samtliga ingående komponenter skall vid strömmatning tåla en ström på 10A, kontakter av typen F-kontakt får inte användas. Den högsta tillåtna nätspänning får inte överstiga 48v AC, samt att dimensioneringen av transformatorns kapacitet är max 90 % av strömuttaget. I de fall där förstärkaren inte har ett inbyggt filter, skall detta ske med ett separat inmatningsdon som spärrar för in och utstrålning från nätet. Linjeförstärkarna i fastighetsnätet bör vara fjärrmatade med skyddstransformator från en gemensam punkt. Om möjlighet finns så skall även abonnentförstärkaren anslutas på så sätt att även den kan få spänning från linjeförstärkarens transformator. Om spänningsmatning enligt ovan inte är möjlig på grund av att kablarna i fastighetsnätet inte tillåter detta, så väljs lokalmatad förstärkare istället. Obs! Fjärrmatning i kabel får endast ske med en kabel som har ett homogent kopparrör som yttermantel. Fjärrmatning av förstärkare i kabel med folie och fläta är inte tillåtet.

3 (20) 4.4 Kontakter När det gäller kontakter i näten så ställs det mycket högre krav på en riktigt utförd kontakt än vad många tror. En bristfälligt utförd kontakt kan i framtiden förstöra hela fastighetsnätets kommunikation. Det är därför av oerhört stor vikt att kontakteringen utförs rätt, och att man följer tillverkarnas anvisningar vid monteringen. En felaktigt monterad kontakt orsakar ofta många timmars onödig felsökning som kan undvikas om man gör rätt från början. Detta gäller även skarvar, försök att undvika dessa så ofta det går. Varje skarv och kontakt på vägen till kunden är ytterligare en tänkbar felkälla. För att uppnå en hög kvalitet så ska samtliga kontakter för slingkabel i fastighetsnätet bytas. Kontakter av typen Twist ON får inte användas i fastighetsnätet. Alla övriga kontakter/skarvar i fastighetsnätet ska bara bytas om dessa inte uppfyller en fullgod funktion enligt BMF. 4.5 Förstärkare Allmänt: Frekvensområdet ska vara 5-65/85-862Mhz. Förstärkarna ska ha fasta mätpunkter så att underhållsmätning kan ske utan att bryta TV-signalen. Mätpunkten på förstärkarens utgång ska vara riktkopplad, och mätpunkten på förstärkarens ingång ska vara transformatorkopplad. Fjärrmatade förstärkare får inte ha F-kontakter på ingången. Vid installation i fastighetsnätet ska samtliga förstärkare monteras på träplatta. Detta gäller även passiva don som sitter i anslutning till förstärkaren. Returegenskaper: På returförstärkarens ingång ska möjlighet finnas för att mata in svepsignaler för inmätning av returen i systemet. Returförstärkaren ska vara tekniskt konstruerad så att Gain & Slope sitter placerat på utgången av returförstärkaren, dvs. efter hybriden. Förstärkning ska prestera minimum 20 db s förstärkning mellan ingångs- och utgångskontakterna i förstärkarhuset. Framvägsegenskaper: På förstärkarens ingångssteg (före första hybriden) måste justeringsmöjlighet finnas för att uppnå en rak Innivå. Detta innefattar funktioner som dämpning, equalisering eller kabelsimulator. Denna funktion ska finnas inom förstärkaren, och inte utanför! Mellan förstärkarens hybridsteg ska Förbetoning (slope) och dämpning av signalen kunna ske. Förbetoning ska kunna göras så att utnivån kan uppnås enligt punkt 4.10. Prestanda på förstärkaren: Förstärkaren ska klara en min utnivå på CTB cenelec >110 dbµv, med ett störavstånd på >60dB EN50083-3, 4.2.2 (42 kanalers belastning).

4 (20) Godkända förstärkarfabrikat i fastighetsnätet: Arcodan, Danlab, Hirschmann, Kathrein, Philips, Teleste, Tonna, samt Wisi. Dessa fabrikat har idag modeller som uppfyller ovanstående krav och är alltså godkända. 4.6 Passiva komponenter För att uppnå en hög kvalitet så ska samtliga passiva don i fastighetsnätet bytas. Passiva don och komponenter skall väljas med samma noggrannhet som de aktiva, eftersom de i högsta grad påverkar både signalkvalitet och funktion i både fram- och returriktning. Standarden SS- EN50083-4, passiva koaxialkomponenter för bredbandsnät, beskriver vilka parametrar som ska anges och dess värden. 4.6: 1 Fördelare och avtappare Avtapparen ger en högre isolation mellan portarna än en fördelare. Både fördelare och avtappare kan ha AC- eller DC-pass men kan även vara försedda med spänningsblockering på portarna för att skydda sin funktion vid oönskade spänningar på nätet. Donens innehåll är känsligt och vid oönskade spänningar kan de ingående komponenternas specifikationer ändras, även om ett rent driftsavbrott inte uppträder. Även onormalt höga signalnivåer kan skada komponenterna och t ex orsaka mättnad i ferriterna vilket leder till intermodulation inom hela frekvensområdet. Känsligheten av detta beror mycket på vilket ferritmateriel som används. Rekommenderat är att komponenter med intermodulationsfria delar nyttjas. Kravspecifikationen nedan är uppdelad i två kvalitetsgrader. Passiv utrustning ska uppfylla prestanda enligt minst grad 2. Passiva Don Frekvens Grad 1 Grad 2 Skärmdämpning 30-470 MHz 470-1000 MHz > 75 db > 65 db Reflektionsdämpning (alla portar) Isolation (alla portar) 5-40 MHz 40-862 MHz 5-40 MHz 40-862 MHz 22 db 22 db 1,5 db/oktav (men minst 14 db) 22 db 22 db 1,5 db/oktav (men minst 14 db) 18 db 18 db 1,5 db/oktav (men minst 10 db) 18 db 18 db 1,5 db/oktav (men minst 10 db) Riktkoppling 5-40 MHz 40 862 MHz 10 db 18 db 1,5 db/oktav (men minst 10 db) 10 db 18 db 1,5 db/oktav (men minst 10 db) * Högre skärmdämpning krävs i vissa fall. Om utgångarna har olika dämpning ska kravet på isolation ökas med skillnaden i dämpning mellan utgångarna. Riktkoppling = Isolationen OUT-TAP tappdämpningen Handbokens rekommendation. Standarden säger endast att den ska anges.

5 (20) 4.6: 2 Abonnentuttag Som abonnentuttag kan användas både genomgångs- och slututtag. Det skall vara selektivt och ha tre till fyra abonnentportar. Uttag finns i ett antal versioner med 7-20 db dämpning. Vid montering av flera uttag i kaskad, bör uttag med den högre avtappningsdämpningen monteras i början av kaskaden, och resten av uttagen i fallande dämpningsordning där sista uttaget har det lägsta dämpningsvärdet. Det skall även innehålla högpassfilter på TV-porten för att dämpa eventuella returstörningar på 5-46Mhz från abonnentens TV-port, som annars skulle kunna störa trafiken på returbandet. Komponenterna i uttagen kan vara känsliga mot oavsiktliga spänningar och onormalt höga signalnivåer. Anslutningskontakt på TV-porten ska vara IEC hane. Motsvarande på radioporten ska vara IEC hona. För returtrafiken och data används F-hona som vid installationsskedet ska terminernas med slutmostånd. Frekvensområde, dämpning och frekvensgång ska enligt SS-EN50083 anges av tillverkaren. Några riktlinjer för dess värden ges inte. Om abonnentuttaget är försett med filter så ska även värden för krominans/luminansfördröjning anges. Viktigt att nämna är att uttagen måste ha en hög kvalitet på isolationen, TV-OUT för att klara kravet på 42dB mellan två olika uttag. Detta är speciellt viktigt i slutet av slingan. Exempel på abonnentuttag med tre portar med filter. Frekvens Dämpning Isolation TV-TV 30-862 MHz > 42 db Isolation mellan TV- Radio 5-862 MHz > 10 db Isolation mellan Data-TV/R 5-65 MHz 85-862 MHz > 40 db > 20 db Dämpning mellan IN-TV IN-Radio 5-25 MHz 25-40 MHz Reflektionsdämpning 40-1750 MHz Ingång: 18 db Utgång: 18 db TV-port: 14 db Radioport: 10dB Riktkoppling 40-1750 MHz 18 db 36 db vid 8 eller 12 MHz Kanalraster. 40-862 MHz 1,5 db/oktav, men minst 10 db. Gäller genomgångsuttag. > 45 db > 30 db

6 (20) 4.7 Gränssnitt B/F och gränssnitt WISI XU-xx har ersatts av ett nytt gränssnitt benämnt B/F. Som nytt gränssnitt mellan bas- och fastighetsnät räknas F-anslutningen på ingången till den nya galvaniska avskiljaren, Tratec TRIS- 256F. Kontrollmätning av signalkvalitén från basnätet utförs på den galvaniska avskiljarens mätpunkt, benämnd (TP 8.5dB). Denna nya galv kommer således att tillhöra fastighetsnätet. Den galvaniska avskiljaren monteras enligt nedan. OBS! Fastighetsnätet måste jordas enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter samt com hems riktlinjer enligt, punkt 4.11. Schematisk bild av TRIS-256F. F-anslutning på enhetens ingång räknas som operatörens gränssnitt mot fastighetsnätet. Benämnd B/F.

7 (20) TRIS 256F inklusive diplexfilter monterad under ombyggnation Under ombyggnationen av fastighetsnätet skall ett diplexfilter med minst 25dB isolation på området 5 85Mhz monteras. Anledningen till detta är att inte släppa in radiostörningar i basnätets övriga delar under pågående byggnation. När fastighetsnätet har justerats in i framvägen och returriktningen, och att inmätning/certifierings protokollet är ifyllt så skickas detta in till beställaren för klarrapportering. Uppfyller fastighetsnätet com hem s krav kommer en beställning på Aktivering att skickas ut och därefter så kan diplexfiltret monteras bort och inkoppling till basnätet göras. Obs! Innan fastighetsnätet returaktiveras mot basnätet, så måste personalen på NOC godkänna inkoppling mot basnätet. Efter att en aktivering har gjorts så skickas Certifieringsprotokollet tillbaka till beställaren. Schematisk bild på kopplingen mellan TRIS 256F och diplexfilter.

8 (20) 4.8 Certifiering av fastighetsnät innan aktivering mot basnätet Med certifiering menas: - Signalnivåer i B/F är dokumenterade och uppfyller com hem norm - Brus och störningar i fastighetsnätet ej överskrider com hem norm - Fastighetsnätet är byggt i enlighet med ingått avtal med com hem norm Innan ett fastighetsnät kopplas in mot basnätet så ska detta godkännas av com hem s beställare, samt NOC i Göteborg. Nätet ska vara installerat/monterat på ett fackmannamässigt sätt och vara tätt mot RF instrålning, samt att inmätningsprotokollet och certifieringsprotokollet ska vara ifyllt enligt instruktioner från com hem. Det är också viktigt att brusmattan från området ligger på en acceptabel nivå i förhållande till storleken på området. Efter att inmätningsprotokollet är ifyllt och godkänt skickas detta tillbaka till beställaren på com hem. En viktig del av den kommande certifieringen är att brusmattan (C/N) och störningarna (C/I) har ett tillräckligt avstånd till nyttosignalen. Här har storleken på fastighetsnätet en betydande roll och därför så kommer kravet på de uppmätta värdena att variera mellan olika fastighetsnät. För att kunna göra en korrekt ingressmätning måste en spectrumanalysator nyttjas, och detta ska utföras enligt punkt 4.9a. 4.9 Ingressmätning Allmän information om komplexiteten att mäta ingress Att beräkna hur stort C/I man har i ett nät går inte att göra exakt då alla faktorer inte är kända. Man kan däremot göra approximativa beräkningar som har sin grund i en rad mätningar på nät av olika storlek och skick. Dessa värden får dock inte tas som exakta då förutsättningarna skiljer mellan storstad/småstad, innerstad/ytterstad, sommar/vinter med flera faktorer. Den största enskilda faktorn är dock kvaliteten på nätet. Com hem s erfarenhet är dock att ett riktigt uppställt samband ger resultat som speglar verkligheten med en noggrannhet på 5 db vilket torde räcka för att sätta en gräns för att godkänna eller underkänna ett nät som är nybyggt. En sådan beräkning ger ett resultat som följer i ett kaskadnät av god kvalitet 25 lgh C/I = 59,8 db BW 2,56 MHz 50 lgh C/I = 56,2 db BW 2,56 MHz 100 lgh C/I = 52,6 db BW 2,56 MHz 250 lgh C/I = 47,8 db BW 2,56 MHz 500 lgh C/I = 44,2 db BW 2,56 MHz 1000 lgh C/I = 40,6 db BW 2,56 MHz 2000 lgh C/I = 37,0 db BW 2,56 MHz 4000 lgh C/I = 33,4 db BW 2,56 MHz

9 (20) Bandbredden på 2,56 MHz är den största bandbredden per kanal i ett Docsis system. I ett färdigt driftsatt system med kabelmodem måste man ha ett C/I på 25 db eller mer om man vill använda 16 QAM, därtill kommer en rimlig marginal mot oförutsedda fel och störningarnas variationer över tiden. Om 4000 lägenheter kopplas till samma upstream-port i CMTS har vi 8,4 db marginal i nätet för försämringar innan vi måste göra underhåll på nätet. Vid en någorlunda hög penetration av modem kan man med fördel minska antalet hushåll per upstream-port i CMTS och därigenom få större marginaler i nätet. Hur mäter man detta då? Ett vanligt sätt att mäta C/I är att koppla in en spektrumanalysator på returnätet och ta en maxhold under exempelvis 10 minuter. Denna metod ger inte C/I. Det vi egentligen vill göra är att göra ett stort antal mätningar under en längre tid och bestämma nivån för varje enskild mätning. Sedan kan vi ställa krav på hur många av dom mätningarna som får vara sämre än ett bestämt värde, (ingen, 1, 1% ). Egentligen utgår vi från hur stora felaktigheter vi kan tolerera i vår kommunikation. Det här förfaringssättet är inte praktiskt genomförbart utan vi får gå tillbaka till vår maxhold mätning och göra någon form av omräkning. Om vi jämför en korrekt mätning med en maxhold mätning ser vi att maxhold mätningar blir cirka 5 db högre om vi gör en maxhold under 1 minut. Exakt hur mycket högre den mätningen blir beror naturligtvis på vilken typ av störningar vi mäter på och till viss del på vilken detektor instrumentet har. Singelsweep Maxhold under en minut

10 (20) Med detta resonemang skulle vi få följande krav vid en maxhold under en minut. 25 lgh C/I = 54,8 db BW 2,56 MHz 50 lgh C/I = 51,2 db BW 2,56 MHz 100 lgh C/I = 47,6 db BW 2,56 MHz 250 lgh C/I = 42,8 db BW 2,56 MHz 500 lgh C/I = 39,2 db BW 2,56 MHz 1000 lgh C/I = 35,6 db BW 2,56 MHz 2000 lgh C/I = 32,0 db BW 2,56 MHz 4000 lgh C/I = 28,4 db BW 2,56 MHz ----------------------------------------------------------------------------------------------------- 4.9a Inmätningsrutin för Ingressmätning Koppla in spektrumanalysatorn efter returförstärkaren via ett diplexfilter som på bilden nedan. Mata in en signal till returförstärkaren med en nivå på 75 dbµv in till returförstärkarens ingångssteg. Justera returförstärkaren till den maximala utnivån. Med en 20 db returförstärkare får vi en signalnivå på utgången på cirka 95 dbµv. Kontrollera detta på spektrumanalysatorn och anteckna mätvärdet på certifieringsprotokollet under rubriken nyttosignalnivå. Koppla bort signalen för att minska risken för överstyrning av ingångssteget i spektrumanalysatorn. Inställning på spektrumanalysatorn: Svep: Max 30 ms (så snabb sveptid som möjligt) Start 5.0 Mhz Stop 65.0 Mhz Resolution BW 300 khz Video filter BW 100 khz Att 0 db 10 db/div

11 (20) Med ovanstående inställningar mäter vi med ett filter på 300 khz och får därigenom ett för bra värde om vi bara räknar rutor på skärmen. Som alltid när vi mäter med spektrumanalysatorn måste vi ta hänsyn till bandbredder på instrumentet och på den kanal som vi vill mäta på. Vi vill helst inte öka bandbredden på spektrumanalysatorn eftersom vi får svårt att urskilja enskilda störningar. Vi måste då räkna om våra värden ytterligare en gång för att kompensera för den smalare mätbandbredden. I nedanstående omräkning har inte korrektionsfaktor för mätfilter och förförstärkaren i spektrumanalysatorn medräknats då dessa skiljer sig mellan typer och fabrikat, ett vanligt värde är dock 1,5 db. Följande referensnivåer nedan skall således nyttjas vid mätningarna. 25 lgh C/I = 64,1 db BW 300 khz 50 lgh C/I = 60,5 db BW 300 khz 100 lgh C/I = 56,9 db BW 300 khz 250 lgh C/I = 53,1 db BW 300 khz 500 lgh C/I = 48,5 db BW 300 khz 1000 lgh C/I = 44,9 db BW 300 khz 2000 lgh C/I = 41,3 db BW 300 khz 4000 lgh C/I = 37,7 db BW 300 khz Nu får vi problem att göra dessa mätningar då spektrumanalysatorns egenbrus kommer att vara stort i förhållande till det brus som vi förväntar oss från nätet. Det är först när vi kommer upp till i storleksordningen 100 lägenheter stort nät som mätningarna blir tillförlitliga med en normal spektrumanalysator. Återstår problemet med enstaka störningar. Exempel på sådana störningar är kortvågssändare, K2 i Örebro, K4 i Stockholm, 27 MHz bandet med flera. Ett rimligt krav är att kortvågsinstrålningen kan tillåtas vara 15 db högre än den brusmatta vi får. Övriga störningar från områdesspecifika sändare till exempel K4 i Stockholm måste behandlas individuellt från område till område. För att våra beställare ska kunna utläsa om Er Ingressmätning håller kraven så har vi skapat ett antal masker enligt bilaga 4. Masken läggs över spektrumbilden, störnivåer under masken är godkänt nät.

12 (20) 4.10 Systemparameter i fastighetsnätet Signalvärde efter B/F punkten (utgången på TRIS-256-F) Nivåer för AM kanaler Frekvensgång i hela frekvensbandet Signal/brus (C/N), AM kanaler Signal/störförhållande (CTB) AM kanaler >73dBµV max 15 db > 48 db > 61 db Krav på Fastighetsnätet utöver SS-EN50083 Nätet ska projekteras för 42 analoga kanaler med kanalbelastning enligt CENELEC. Vid projektering av fastighetsnätet ska en tolerans på 2dB användas. Samtliga returförstärkare i fastighetsnätet ska projekteras med en rak Innivå på 75dB. Dämpningen mellan abonnentuttag och närmaste returförstärkare >22 och max 37 db. AM TV signaler i abonnentuttaget: RF nivå på TV kanaler Returfönster i dataporten Frekvensgång över hela frekvensbandet Frekvensgång inom valfritt 60MHz Frekvensgång 5 65 MHz C/N CTB 60 77 dbµv 97-112 dbµv < 12 db < 6 db < 4 db >46dB >57dB Signalkvalitet i returbandet 5-65MHz: I enlighet med inmätningsrutinen 4.9a, och bilaga 4 Driftnivåer på förstärkare: För att driftpersonalen ska kunna utföra service effektivt på förstärkarna i fastighetsnätet så ska enhetliga utnivåer tillämpas. Frekvenser: Slope Kaskad Utnivåer linjeförstärkare 862MHz 100 dbµv >6dB 4st Utnivåer abonnentförstärkare 862MHz 106 dbµv >6dB 1st I vissa fall kan abonnentförstärkaren drivas på 109dB s utnivå. Detta ska då innan projektering godkännas av byggavdelning på comhem.

13 (20) 4.11 Jordning och potentialutjämning Allmänt: När det gäller jordning och potentialutjämning är SS-EN 50083-1 mycket klar i sin lydelse, Kabeldistributionssystem skall vara utförda och konstruerade så att inga farliga spänningar kan uppstå i ytterledare på några kablar eller i metallhöljen på passiva delar. Om anläggningen har problem med stora potentialskillnader och utjämningsströmmarna i ledarna överstiger den maximala ström som tillåts, så ska kabelsystemet delas upp i flera olika potentialområden. För att göra detta används en galvanisk avskiljare där ytterledare hos varje sektion ansluts till ett jordningssystem. Potentialutjämningen är endast till för att skydda kabelsystemet och ska inte anses ge skydd mot elchock (farlig strömgenomgång) från elektriska installationer. Jordning: Jordning av anläggningen ska utföras enligt skissen nedan samt att kabeln som förbinder kabelsystemet med fastighetens jordningssystem ska vara färgmarkerad gul/grön och ha en minsta ledararea av 4mm2 Cu. Varje anslutning av en skyddsledare eller jordtagsledare till fastighetsnätets jordningsplint ska vara lätt tillgänglig och riktigt utförd genom användning av presshylsor, klammer, svetsning, eller hårdlödda skarvar. Vidare ska också en galvanisk avskiljare, TRIS 256F monteras i samband med att fastighetsnätet ansluts till ett jordningssystem. Notera att det är viktigt att denna monteras och kopplas in åt rätt håll och att den galvaniska avskiljaren skiljer av både inner- och ytterledare. Obs Jordning av fastighetsnätet ska ske till fastighetens huvudpotensialutjämningskena (PUS) och endast till den. Nätet får inte direkt jordas till el-centralens jordskena. Om fastigheten inte har en befintlig PUS skena så måste fastighetsägaren se till att denna monteras upp. Det är installatörens uppgift att installera en gul/grön jordkabel fram till denna PUS skena.

14 (20) Schematisk bild på jordning efter B/F.

15 (20) Bilaga 1 Certifieringsprotokoll: Följande dokument ska användas som protokoll vid aktivering av fastighetsnät mot basnätet. Nivåprotokoll för TRIS Låga kanalen Mellan kanal Höga kanalen Frekvens (mhz) S7, E5 287,25 (S19) E66, E67 Utnivå på testuttaget, TRIS-256/F Innivå till första förstärkare (dbµv) Identitet på B/F Finns dokumentation! JA NEJ Stad Returaktiverat Basnät! JA NEJ Adress Tekniker ID Driftsatt datum Företag Klockslag vid mätn. Godkänd av com hem Spektrumbild av frekvensbandet mätt ut ur diplexfiltret enligt punkt 4.9a Instrument: Nyttosignalnivå: : dbµv

16 (20) Bilaga 2 Förstärkarprotokoll: Denna bild ska monteras vid varje förstärkare i fastighetsnätet. Bilden kommer att finnas tillgänglig digitalt. Förstärkarens ID Innivå Hi Retur Utnivå 65Mhz Innivå Low Kaskad 220/48V AC Förstärkarmodell: Utnivå 862Mhz:

17 (20) Bilaga 4 Ingressmallar: 0-25 Lgh 0-20 - 40-60 - 80 5 65 25-50 Lgh 0-20 - 40-60 - 80 5 65

18 (20) 50-100 Lgh 0-20 - 40-60 - 80 5 65 100-250 Lgh 0-20 - 40-60 - 80 5 65

19 (20) 250-500 Lgh 0-20 - 40-60 - 80 5 65 500-1000 Lgh 0-20 - 40-60 - 80 5 65

20 (20) 1000-2000 Lgh 0-20 - 40-60 - 80 5 65 2000-4000 Lgh 0-20 - 40-60 - 80 5 65