NATURVÄRDESBEDÖMNING AV

NATURVÄRDESBEDÖMNING AV NATUROMRÅDE VID RINGVÄGEN, KUNGSÄNGEN, UPPLANDS-BRO KOMMUN Underlag för miljöbedömning av detaljplan 2010-04-29

Beställning: NCC Boende AB Kim Hultén Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08 556 026 80 2010-04-29 Huvudförfattare: Johan Allmér Medarbetare: Anna Seffel Kvalitetsgranskning: Krister Sernbo Trädmärkning utförd av Anna Seffel och inmätningen utförd av Upplands-Bro kommuns mätenhet Godkänd av kund: JA/ NEJ ÅÅÅÅ-MM-DD Projekt: 5814 Kungsängen C Status: Slutversion Datum: 2010-04-29 Dokumentansvarig: Anna Seffel 2 Ringvagen_Naturvardering_40, 2010-04-29

INNEHÅLL Bakgrund... 4 Naturvärden... 5 Beskrivning... 5 Ekologiskt värdefulla strukturer...5 Signalarter...5 Skyddsvärda arter...5 Ekologiska spridningssamband för tallskogar... 5 Naturvärdesbedömning... 6 Känslighet... 6 Osäkerhet i bedömningen... 6 Trädinmätning... 8 Metod...8 Resultat...8 Bilaga 1. Metodik för naturvärdesbedömning... 9 Parametrar för naturvärdesbedömning...9 Bilaga 2. Karta över inmätta träd... 11 Referenser... 12 Ringvagen_Naturvardering_40, slutversion:4.0, 2010-04-29 3

BAKGRUND Ekologigruppen har genomfört en naturvärdesbedömning av ett mindre skogsområde i centrala Kungsängen, Upplands-Bro kommun. Materialet ska fungera som underlag för miljöbedömning av föreslagen detaljplan. Fältinventering, naturvärdesbedömning och sammanställande av rapport har gjorts av ekolog Johan Allmér på Ekologigruppen AB. Fältarbetet utfördes den 20 november 2009. För beskrivning av metodik för naturvärdesbedömningen, se bilaga 1. För att tydliggöra omfattning och utbredning av grova träd inom området, genomfördes en inmätning av grova träd. Inmätningen utfördes av mätenheten på bygg- och miljöavdelningen, Upplands-Bro kommun, i januari 2010. Resultatet av inmätningen redovisas i bilaga 2. 4 Ringvagen_Naturvardering_40, 2010-04-29

NATURVÄRDEN Beskrivning Det inventerade området utgörs av tallskog som är beläget i en syd- och västsluttning. Området är kuperat, bitvis med ganska branta partier. Mindre områden med hällmark förekommer sparsamt. Fältskiktet är i den södra delen huvudsakligen av grästyp, bitvis med ett stort inslag av blåsippor. Skogen utgörs annars till större delen av blåbärsristyp. Skogen är olikåldrig och till viss del genomhuggen och stora delar utgörs av gles skog. Lövsly förekommer bitvis rikligt med en hel del ek. Senvuxna ekar förekommer sparsamt i området varav någon med hackspettshål. De övre delarna utmed Ringvägen utgörs över lag av något yngre tallbestånd. Här finns dock inslag av äldre tallar som bedöms vara åtminstone 110 år gamla. I de nedre delarna av sluttningarna är träden över lag betydligt äldre, här bedöms de äldre träden vara minst 150 år gamla. Även om det finns ett relativt stort inslag av gammal tall är det förhållandevis få träd som är av grövre dimensioner. Död ved förekommer sparsamt i vissa delar av området och framför allt då som torrträd men även några lågor finns. Ekologiskt värdefulla strukturer gammal tall (allmänt), torrträd av tall (sparsamt), låga av tall (enstaka), brandljud på tall (brandskada), senvuxen ek (sparsamt), hålträd av ek (enstaka, senvuxen). Signalarter I området hittades tre signalarter; blåsippa, grynig blåslav och tallticka. Skyddsvärda arter Inga ovanliga eller rödlistade arter har påträffats, eller är kända i tidigare dokumentation. Samtliga fågelarter omfattas av artskyddsförordningen, liksom den fridlysta arten blåsippa. Ekologiska spridningssamband för tallskogar Det undersökta området ligger i anslutning till Mälaren där det generellt sett finns starka ekologiska spridningssamband för tallskogar med höga naturvärden. Det finns sannolikt relativt goda spridningsförhållanden för arter knutna till gamla tallar i områdena kring Kungsängen. På Stäksön, mittemot Kungssängen ligger ett naturreservat med inslag av mycket gamla tallar som utgör en värdekärna för tallmiljöer i området. Likaså är många bestånd med värdefulla tallar kända längs Mälarstränderna, från Sigtuna och Upplands- Väsby och vidare till Stockholmsregionens gröna kilar. Detta nätverk bedöms kunna vara av stor regional betydelse. Ringvagen_Naturvardering_40, slutversion:4.0, 2010-04-29 5

Naturvärdesbedömning Området som helhet bedöms vara av kommunalt intresse, klass 3 (för metodik och klassificering av naturvärden se Bilaga 1). Denna bedömning motiveras av förekomst av äldre gamla tallar, olikåldrig skog, förekomst av torrträd och signalarter. De högsta naturvärdena är lokaliserade till hällmarkspartierna och de nedre delarna av sluttningarna. Enstaka gamla tallar förekommer även i de något yngre delarna av skogsområdet vilket gör att området som helhet bedöms vara av kommunalt intresse. Känslighet Vid exploatering riskerar naturvärdena att gå förlorade om träden avverkas. Om möjligt bör gamla tallar sparas. Ur naturvårdssynpunkt gör det mest nytta att försöka behålla grupper med gamla tallar på platser där beskuggningen av dem blir minimal, efter som det finns vedlevande insekter som är starkt knutna till solexponerade tallar. Det förekommer inga tallar som är så pass gamla eller grova att de måste mätas in som individer, däremot kan det vara lämpligt att mäta in äldre tall för att hitta partier av tallar som är lämpliga att spara. Osäkerhet i bedömningen Inventeringen genomfördes sent på säsongen vilket har gjort att det inte har varit möjligt att inventera växter, fåglar eller svampar. Vår bedömning är dock att naturvärdesbedömningen som den är inte skulle ha ändrats om inventeringen gjorts under växtsäsong. Detta förutsätter dock att inga särskilt hotade eller rödlistade arter förekommer på platsen som inte har varit möjliga att upptäcka under inventeringstillfället. 6 Ringvagen_Naturvardering_40, 2010-04-29

Ringvagen_Naturvardering_40, slutversion:4.0, 2010-04-29 7

TRÄDINMÄTNING Inför den planerade exploateringen av skogområdet vid Ringvägen i Kungsängen centrum har Ekologigruppen AB, på uppdrag av NCC Boende AB, inventerat den aktuella platsen med avseende på äldre träd. Detta för att få en överblick av hur stor andel av de ekologiskt mest värdefulla träden som idag står där nya hus planeras, kunna bedöma risken för påverkan samt bedöma möjligheter till anpassningar och åtgärder. Metod För trädmärkningen har följande kriterier följts: Barrträd > 40 cm i diameter eller >120 år (tallar mindre än 40 cm i diameter har mätts in då de kunnat antas vara över 120 år, s.k senvuxna träd) Ek > 25 cm i diameter Övriga lövträd > 30 cm i diameter Om någon signalart påträffats vid träden har detta antecknats. Efter märkningen har inmätning av träden skett av Upplands-Bro kommun. Koordinaterna för de inmätta träden har en noggrannhet om 1 meter. Resultat Totalt märktes 155 träd inom området (Karta i Bilaga 2). Större delen av dessa träd är barrträd; 126 tallar och en gran. Resterande lövträd (29 st.) består främst av ek och björk samt något fåtal lönn (2 st.) och asp (2 st.). Tallticka hittades jämnt spritt över hela området. Tallticka är en signalart som troligtvis kommer att bli rödlistad under 2010. Som signalart indikerar tallticka vanligtvis skyddsvärda tallbestånd med höga naturvärden då den växer på träd som uppnått en ålder på 150-200 år. Sådana träd utgör ofta livsmiljöer för många ovanliga och rödlistade arter. Det biologiska värdet av ett träd är inte enbart knutet till tjockleken. Träd med håligheter och död ved är generellt mer värdefulla, men sådana träd förekommer endast sällsynt. Träd som vuxit långsamt har ofta ett större värde, trots att tjockleken inte avspeglar åldern. Senvuxen ek förekommer sällsynt och spritt i sluttningen, medan senvuxna tallar förekommer mer allmänt i sluttningens nedre delar. 8 Ringvagen_Naturvardering_40, 2010-04-29

BILAGA 1. METODIK FÖR NATURVÄRDESBEDÖMNING Ekologigruppen AB utgår från Naturvårdverkets rekommendationer om en tregradig värdeskala när det gäller naturvärdesbedömning av naturobjekt: Klass 1, högsta naturvärde, nationellt intresse. (skall inte blandas ihop med utpekade Riksintressen för naturvård, enligt Miljöbalken). Av betydelse för den biologiska mångfalden i landet Klass 2, högt naturvärde, regionalt intresse. Av betydelse för den biologiska mångfalden i länet. Klass 3, högt naturvärde, kommunalt intresse. Av betydelse för den biologiska mångfalden i kommunen. Till Naturvårdsverkets tre klasser brukar Ekologigruppen tillfoga en fjärde klass, klass 4, naturvärden av lokalt intresse. Av betydelse för den biologiska mångfalden inom stadsdelen. Värdeklassningen utgör Ekologigruppens bedömning, grundad på naturvetenskapliga iakttagelser. Den är inte politiskt förankrad eller beslutad, kommunalt intresse i denna inventering innebär således inte att kommunen tagit ställning i naturvärdefrågan. Naturvärdesbedömning är inte en fullständigt objektiv metod, utan grundar sig delvis på subjektiva expertbedömningar, vilka i sin tur grundar sig på mångårig erfarenhet av att bedöma olika typer av naturmiljöer, kunskap om Natura 2000-naturtyper och dess typiska arter, viktiga ekologiska strukturer, signalarter, rödlistade arter, m.m. Befintlig metodik från Skoglig nyckelbiotopsinventering, ängs- och hagmarksinventering, delar av Våtmarksinventerinng, m.fl. metoder, ingår dock i Ekologigruppens inventeringsmetodik. Medarbetare på Ekologigruppen genomgår fortlöpande fortbildning, och har dessutom en form av intern certifiering, där samstämmigheten i bedömningar kontrolleras och natutrvärdesbedömningsmetodiken kvalitetssäkras. Parametrar för naturvärdesbedömning Vid värdeklassificeringen görs bedömning med hjälp av följande parametrar: Naturtypens ovanlighet/sällsynthet. Exempelvis naturmiljöer som är mycket ovanliga ur ett nationellt perspektiv, exempelvis rikkärr, större ansamlingar av grova ihåliga ädellövträd, eller artrika betesmarker, klassas minst som regionalt intressanta. Förekomst av Natura 2000 naturtyper (skall inte blandas samman med utpekade Natura 2000 objekt) tas med i bedömningen av ett områdes naturvärde. Likaså förekomst av habitatarter (enligt EUs art- och habitatdirektiv) och deras livsmiljöer. Klassas som minst kommunalt värdefulla, ofta regionalt, beroende på vilken naturtyp. Ringvagen_Naturvardering_40, slutversion:4.0, 2010-04-29 9

Objektets storlek, samt kontinuitet. Ju större objekt och ju längre kontinuitet, desto högre värde. Storlek och kontinuitet är de två enskilt viktigaste ekologiska faktorerna för biologisk mångfald. Ekologiska samband med intilliggande miljöer. Detta kriterium kan ersätta storlekskriteriet i de fall många små objekt med starka ekologiska samband ligger i nära anslutning till varandra. Ekologiskt viktiga strukturer, funktioner eller småmiljöer, exempelvis lekområden för groddjur, opåverkad hydrologi, förekomst av död ved eller hålträd. Viktiga livsmiljöer för bland annat hotade insekts- svamp-, moss- och lavarter. En rik förekomst av grov död ved eller hålträd innebär alltid minst värdeklass 2. Förekomst av hotade / rödlistade arter. I allmänhet tilldelas objekt med förekomst av akut eller kritiskt (EN, CR) hotade arter minst naturvärde 2. Områden med förekomst av sårbara arter (VU) tilldelas som regel minst värdeklass 3. Detta gäller även för områden med förekomst av sällsynta missgynnade arter (NT). Observera att undantag gäller för tämligen allmänt förekommande missgynnade fågelarter, där rödlistekriteriet utgörs av starkt minskande trend. Dessa arter utgörs av sånglärka, törnskata, stenskvätta, hämpling och entita. Förekomst av dessa arter medför inte automatiskt att området betraktas som kommunalt intressant. Förekomst av signalarter för skog och öppen mark. Arterna delas in i tre signalvärdekategorier, mycket högt signalvärde (3), högt signalvärde (2) och visst signalvärde (1). Om arter med mycket högt signalvärde förekommer, signalerar det oftast regionala intressen. Förutsättningar för bibehållande av värde. En liten naturlig gräsmark, exempelvis en liten åkerholme kan tilldelas en lägre värdeklass om det bedöms vara omöjligt att på praktiskt sätt upprätthålla värden genom skötsel. Skogliga nyckelbiotoper utpekade av Skogsvårdsstyrelsen har som regel, men inte alltid, tilldelats klass 2, regionala naturvärden. Motiv för detta är att nyckelbiotoper vanligen endast utgör några få procent av länets (Kalmar) skogsmark och att samtliga därför är av regional betydelse för den biologiska mångfalden. Objekt med naturvärde, enligt nyckelbiotopsinventeringen, har som regel tilldelats naturvärdeklass 3, kommunalt värde. 10 Ringvagen_Naturvardering_40, 2010-04-29

BILAGA 2. KARTA ÖVER INMÄTTA TRÄD Ringvagen_Naturvardering_40, slutversion:4.0, 2010-04-29 11

REFERENSER Boende i närområdet kring Ringvägen, 2008: Tillägg till grönplan för Upplands-Bro kommun Ekopark Ringvägen. 31/8 2008. Skrivelse till kommunen. Skogsstyrelsen, 2005: Handbok för inventering av Nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen, 2008: Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Upplands-Bro kommun: gällande översiktsplan, ÖP 2000, antagen av kommunfullmäktige 2002-02-04 2 Upplands-Bro kommun: Grönplan, behandlad av kommunfullmäktige 2008-12-18 137 Utdrag från databaser: www.artportalen.se www.artdatabanken.se www.raa.se/cms/fornsok/start.html Personkontakter Emilie Grind, Plan- och exploateringschef, Upplands-Bro kommun Ylva Hedin, Plan och exploateringsavdelningen, Upplands-Bro kommun Ingemar Jonsson, Tekniska avdelningen, Upplands-Bro kommun Margareta Sjöberg, Representant för boende på Ringvägen med omnejd 12 Ringvagen_Naturvardering_40, 2010-04-29