Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Transkript

1

2

3 Naturvärden Liseberg 3 Sammanfattning Området är en del av Annebodaskogen och angränsar till Lisebergsparken, båda inns beskrivna i Stockholms parkprogram/parkplaner (Stockholms stad, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning, 2007). Inventeringens syfte har varit att, ur naturvårdssynpunkt, identiiera värdefulla miljöer/strukturer samt skyddsvärda arter. De högsta naturvärdena är knutna till de grova tallarna med höga naturvärden av kommunalt intresse (klass 3). På ett lertal tallar förekommer den rödlistade svampen tallticka. Barrskogsområdet är utpekat som miljö för tofsmes och vikig för spridningssamband för arter knutna till barrskogar (Habitatnätverk för barrskogslevande arter, Mörtberg ml. 2007). För övrigt återinns enstaka grova ekar och de rödlistade träden ask och skogsalm.

4 4 Naturvärden Liseberg

5

6 6 Naturvärden Liseberg NATURVÄRDESBEDÖMNING LISEBERG Inledning Denna rapport har utarbetats av Ekologigruppen AB 2012, på uppdrag av Claes Göran Wilander, Blomsterfonden. Åsa Eriksson, växtekolog vid Ekologigruppen har svarat för fältarbete, rapport och fotograier. Syftet med inventeringen har varit att, ur naturvårdssynpunkt, identiiera värdefulla miljöer/strukturer, samt skyddsvärda arter i delar av Annebodaskogen. Fältinventeringen utfördes i oktober Lisebergsparken och Annebodaskogen är en stadsdelspark med dalstråksoch naturstråksparkskaraktärer. Metodik Naturvärdesklassning Naturvärdesbedömning utfördes i en fyrgradig skala. Naturvärdesklasserna är som följer: Klass 1 = högsta naturvärde motsvarande nationellt intresse. Klass 2 = mycket högt naturvärde motsvarande regionalt intresse. Klass 3 = högt naturvärde motsvarande kommunalt intresse. Klass 4 = naturvärde motsvarande lokalt intresse. Områden med naturvärden som höjer sig över vanlig, brukad naturmark. Kan ha värden som tillför det exploaterade området kvaliteter. Naturvärdesbedömning är inte en fullständigt objektiv metod, utan grundar sig delvis på subjektiva expertbedömningar, vilka i sin tur grundar sig på mångårig erfarenhet av att bedöma olika typer av naturmiljöer, kunskap om Natura 2000-naturtyper och dess typiska arter, viktiga ekologiska strukturer, signalarter, rödlistade arter, m.m. Beintlig metodik från Skoglig nyckelbiotopsinventering, ängs- och hagmarksinventering, delar av Våtmarksinventeringen, m.l. metoder, ingår dock i Ekologigruppens inventeringsmetodik. Medarbetare på Ekologigruppen genomgår fortlöpande fortbildning, och har dessutom en form av intern certiiering, där samstäm-

7 Naturvärden Liseberg 7 migheten i bedömningar kontrolleras och naturvärdesbedömningsmetodiken kvalitetssäkras. Vid värdeklassiiceringen har bedömning gjorts av följande parametrar: * Naturtypens ovanlighet/sällsynthet. Exempelvis naturmiljöer som är ovanliga ur ett riksperspektiv, exempelvis större ansamlingar av grova ihåliga ädellövträd, eller artrika betesmarker, klassas minst som regionalt intressanta, klass 2. * Objektets storlek och kontinuitet: ju större objekt och ju längre kontinuitet desto högre värde. Storlek och kontinuitet är de två enskilt viktigaste ekologiska faktorerna för biologisk mångfald. * Ekologiska samband med intilliggande miljöer. Detta kriterium kan ersätta storlekskriteriet i de fall många små objekt med starka ekologiska samband ligger i nära anslutning till varandra. * Ekologiskt viktiga strukturer eller småmiljöer, exempelvis förekomst av död ved eller hålträd, som utgör viktiga livsmiljöer för hotade insektssvamp-, moss- och lavarter. En rik förekomst av grov död ved eller hålträd innebär alltid minst värdeklass 2, regionalt intressanta. * Förekomst av hotade / rödlistade arter. I allmänhet tilldelas objekt med förekomst av akut eller kritiskt (EN, CR) hotade arter minst värdeklass 2. Områden med förekomst av sårbara arter (VU) tilldelas som regel minst värdeklass 3. Detta gäller även för områden med förekomst av sällsynta missgynnade arter (NT). Observera att undantag gäller för tämligen allmänt förekommande missgynnade fågelarter, där rödlistekriteriet utgörs av starkt minskande trend. Dessa arter utgörs av sånglärka, törnskata, stenskvätta, hämpling och entita. Förekomst av dessa arter medför inte automatiskt att området betraktas som kommunalt intressant. * Förekomst av indikatorarter/signalarter. Om arter med mycket högt indikatorvärde förekommer, innebär det oftast regionala intressen. I naturliga gräsmarker är indikatorarter den viktigaste grunden för klassiicering. I övrigt utgör de en viktig hjälp men utgör inte den viktigaste faktorn. * Förutsättningar för bibehållande av värde. En liten naturlig gräsmark, exempelvis en liten åkerholme kan tilldelas en lägre värdeklass om det bedöms vara omöjligt att på praktiskt sätt upprätthålla värden genom skötsel. Tidigare inventeringar Eftersökningar och sammanställning av beintliga inventeringar och övriga underlag har resulterat i fältkartor och underlag inför årets fältinventering. De beintliga underlagen består av rödlistade arter från Artdatabanken och Stockholms stads parkplan och sociotopkarta. Inga uppgifter angående höga naturvärden eller skyddad natur är kunnat återinnas i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering eller i Länsstyrelsen i Stockholms läns GIS-skikt.

8 8 Naturvärden Liseberg Osäkerhet i bedömningen En viss osäkerhet inns i bedömningen då inventeringen endast är gjord under ett tillfälle. Naturvärden som är starkt årstidsknutna som fågel, svamp samt insekter som endast lyger vid en viss tid på året eller vid soligt väder kan inte med säkerhet fångas upp vid ett enda besök. Fältinventering Inventeringens syfte har varit att, ur naturvårdssynpunkt, identiiera värdefulla miljöer/strukturer samt skyddsvärda arter, i delar av Annebodaskogen, Östberga, Stockholms stad. Resultat skall kunna användas för att analysera hur framtida bebyggelse kan förläggas så att negativ påverkan på beintliga naturvärden minimerar. Fältinventeringen utfördes i oktober Allmän beskrivning av området Området är en del av Annebodaskogen och angränsar till Lisebergsparken, båda inns beskrivna i Stockholms parkprogram/parkplaner (Stockholms stad, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning, 2007). Annebodaskogen ligger i södra Stockholm i stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör mellan villastaden Liseberg och lerfamiljsområdet Östberga. Huddingevägen utgör en gräns och barriär för områdets norra del. Annebodaskogen har en förbindelse med övrig grönstruktur i södra Stockholm via Årstafältet-Hemskogen-Svedmyraskogen. Lisebergsparken och Annebodaskogen har ett lertal rekreativa värden, men är bullerstört. Områden med naturvärden Nedan beskrivs de objekt som hittades i undersökningsområdet. Se naturvärdeskartan för objektens utbredning och läge.

9

10 10 Naturvärden Liseberg Område 1 - blandskog Naturvärdesbedömning Klass 4, naturvärden av lokalt intresse. Beskrivning Blandskog; bitvis blåbärsgranskog, bitvis aspskog med lövinslag, mot kanterna enstaka tallar, björkar och ekar. Förekomst av grova aspar (35-40 cm i diameter), grova granar (35-40 cm i diameter) samt enstaka grov tall (35 cm i diameter). En hel del. Markskiktet och buskskiktet domineras av lövsly, främst asp, lönn och ek. Förekomst av nejlikrot, smultron och liljekonvalj. Ask, alm och sälg inns i området. En del förekomst av död liggande ved och en torraka. Motiv till naturvärdesbedömning Förekomst av rödlistade arter. Bufertzon för hällmarkstallskogarna. Värdefulla strukturer och element Sälg Rödlistade arter Ask och skogsalm Skötsel Borttagning av skräp (sopor, asfaltsrester) och trädgårdsavfall. Röjning runt grova träd.

11 Naturvärden Liseberg 11 Område 1

12 12 Naturvärden Liseberg Område 2 - Hällmarkstallskog, nordvästra delen Naturvärdesbedömning Klass 3, högt naturvärden av kommunalt intresse. Beskrivning Hällmarkstallskog med grova tallar och riklig förekomst av tallticka. En del död ved, främst i form av torrakor. Markskikt domineras av blåbär och lingonris, mossor och lavar. Det förekommer bitvis mycket skräp efter kopparstölder - plastdelar av ledningar. Den östra delen av område 2 hyser de högsta naturvärdena med lera gamla, grova tallar med riklig förekomst av tallticka. Motiv till naturvärdesbedömning Förekomst av grova träd och rödlistad art. Utgör del i spridningssamband för barrskogsarter. Värdefulla strukturer och element Död ved Indikatorarter Tallticka Rödlistade arter Tallticka Skötsel Eventuellt röjning runt grova tallar för att öka solbelysning på stammar. Öka andelen död ved. Borttagning av skräp.

13 Naturvärden Liseberg 13 Område 2

14 14 Naturvärden Liseberg Område 3 - Hällmarkstallskog, sydöstra delen Naturvärdesbedömning Klass 3, högt naturvärden av kommunalt intresse. Beskrivning Hällmarkstallskog. Mot Huddingevägen mest yngre tallar, små ekar och rönn, lundgröe. Närmare husen grövre tallar med tallticka och hackhål. Markskikt domineras av blåbärsris, ljung, mossor och lavar (bägarlav). En del död ved, främst i form av torrakor. Den sydvästra delen av område 3 hyser de högsta naturvärdena med många grova tallar med tallticka och en grov ek (45 cm i diameter). Motiv till naturvärdesbedömning Förekomst av grova träd och rödlistad art. Utgör del i spridningssamband för barrskogsarter. Värdefulla strukturer och element Död ved Indikatorarter Tallticka Rödlistade arter Tallticka Skötsel Eventuellt röjning runt grova tallar för att öka solbelysning på stammar. Öka andelen död ved. Borttagning av skräp.

15 Naturvärden Liseberg 15 Område 3

16 16 Naturvärden Liseberg Område 4 - Aspskog Naturvärdesbedömning Klass 4, naturvärden av lokalt intresse. Beskrivning Aspskog med inslag av ek, björk, sälg, rönn. Mycket skräp och asfaltsrester och ett stort inslag av trädgårdsrymlingar. Förekomst av smultron och nejlikrot. Små branter med förutsättningar för bland annat mossor. Motiv till naturvärdesbedömning Vissa naturvärden och bufertzon för hällmarkstallskogen. Värdefulla strukturer och element Asp, sälg och mossbeväxt berg Rödlistade arter - Skötsel Eventuellt bortröjning av gran. Borttagning av skräp.

17 Naturvärden Liseberg 17 Område 4

18 18 Naturvärden Liseberg Grön infrastruktur och ekologiska spridningssamband Det aktuella området är en del av Annebodaskogen som i sin tur utgör en del av Stockholms grönstruktur. I söder anknyter grönstrukturen till Hanvedenkilen. I en analys av habitatnätverk för barrskogslevande arter används tofsmes som representant för värdefulla barrskogar. Tofsmes är en fågel som är knuten till sammanhängande äldre barrskogar och som missgynnas av fragmentering och urbanisering. Skogarnas storlek och kvaliteter har analyserats med hjälp av geograiska modeller. Det aktuella området utgör ett av områdena som i modellen utkristalliserats som värdefullt, såväl som livsmiljö för tofsmes och andra barrskogslevande arter, som för spridning (Mörtberg, U., Zetterberg, A. & Gontier, M. 2007). På kartan kan man se att det aktuella området utgör en form av utpost mot väst och är viktig för fortsatt spridning norrut och troligen västerut. Figur från Mörtberg ml Rosa pil visar aktuellt område Figur 17. Habitatnätverk för tofsmes enligt expertmodellen. Potentiella reproduktionsområden utgörs av sammanhängande områden med optimalt habitat på minst 3 ha. Kring dessa finns övriga aktivitetsområden. Områden med begränsade möjligheter till födosök och skydd ansågs mindre troliga att de ingick i aktivitetsområden, men däremot kan de tänkas fungera för andra rörelser i landskapet, såsom spridning.

19 Naturvärden Liseberg 19 Skyddsvärd lora och fauna Tallticka Rödlistade arter 3 rödlistade arter påträfades vid inventeringen inom området. Arterna utgörs av växt- och svamparter som är knutna till partier med äldre talldominerad barrskog med obruten skoglig kontinuitet och blandskogar. Talltickan, Phellinus pini (nära hotad NT) är knuten till gamla tallar och kontinuitet av detta substrat, förekommer på minst 6 träd inom delområde 2 och 3. Arten är inte direkt ovanlig inom Stockholms län. Ask, Fraxinus exelsior (sårbar VU) är kraftigt drabbad av askskottsjukan och även om vissa askar har en förstärkt motståndskraft så är inga resistenta träd kända. Detta medför en risk för en mycket snabb utslagning av större delen av svenska askbeståndet. Förekommer i område 1. Skogsalm, Ulmus glabra (sårbar VU) är kraftigt påverkad av almsjukan och idag är större delen av det svenska beståndet drabbat. Det inns ännu ingen känd resistens mot sjukdomen och det är stor risk att endast de mest isolerade bestånden har någon framtid. Förekommer i område 1. Rödlistade arter, uttag från Artdatabanken och Artportalen Uttag från Artdatabanken över rödlistade arter enligt Rödlistan 2010 gav 3 arter; ask, skogsalm, rosenink. Ask och skogsalm påträfades område 1. Rosenink inns noterad i omgivningen och den häckar i regel på friska till fuktiga marker och förekommer regelbundet även i lövrika kantzoner mot jordbruksmark, i igenväxande lundar och buskrika betesmarker, på buskrik igenväxande jordbruksmark, i parker och trädgårdar liksom på kalhyggen med ymnig lövvegetation. Skyddsvärda indikatorarter knutna till skog Talltickan är upptagen på skogsstyrelsens lista över skogliga signalarter. Se vidare under rödlistade arter ovan. Svartmes och tofsmes är mesfåglar som är goda signalarter för värdefull barrskog och blandskog. De förekommer oftast i större sammanhängande skogsområden och tycks inte trivas i små och isolerade skogspartier. Tofsmes har använts i studier och modeller av barrskogssamband i Stockholms stad.

20 20 Naturvärden Liseberg Allmänna skötselförslag Lövskogsmiljöer bör behålla sin lövskogsprägel med bortröjning av gran och tall. Lövsly bör hållas undan och röjning bör ske runt de grova ädellövträden för att öka solbelysningen på stammarna och öka kronbredden. Skapa död ved. Många rödlistade arter, inte minst lavar och insekter, är beroende av solbelysning och ihåligheter/död ved. Hamla och/eller återhamla gärna ädellövträd. Runt grov tallar bör röjning ske för att öka solbelysning av tallstammar. Skapa död ved. Fri utveckling i övrigt. Förslag till åtgärder Inventering av rekreativa värden Fortsatta studier över grön infrastruktur och ekologiska spridningssamband Detaljerade inventeringar av svampar och insekter Skötselplan för hela Annebodaskogen avseende naturvärden och rekreativa värden

21 Naturvärden Liseberg 21 Referenser Artdatabanken. Rödlistade arter. Artportalen. Länsstyrelsernas GIS-data. Mörtberg, U. Zetterberg, A. & Gontier, M Landskapsekologiskanalys i Stockholm stad: Habitanätverk för levande arter och barrskogsarter. Miljöförvaltningen, Stockholms stad. Regionplane- och traikkontorets rapporter Upplevelsevärden sociala kvaliteter i den regionala grönstrukturen. Regionplanenämnden Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS Skogsstyrelsen. Nyckelbiotoper, naturvärden, sumpskogar, ädellövskogar. GIS-data. Stockholms stad. Sociotopkarta. Stockholms stad. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Parkplan för Årsta, Östberga, Johanneshov, Enskede gård, Enskedefältet, Gamla Enskede, Dalen och Stureby.

22