Tappsund, Ekerö kommun. Naturinventering och naturvärdesbedömning, landmiljö

Transkript

1 Tappsund, Ekerö kommun Naturinventering och naturvärdesbedömning, landmiljö augusti 2010

2 Beställning: Monika Nilsson, Stadsarkitektkontoret Ekerö kommun Framställt av: Ekologigruppen AB Telefon: Augusti 2010 Huvudförfattare: Åsa Eriksson Kvalitetsgranskning: Ulrika Hamrén Projektnr: 5977 Dokumentansvar: Åsa Eriksson 2

3 Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 5 Metodik 5 Naturinventering 7 Naturvärden 12 Spridning och gröna samband 16 Osäkerhet i bedömningen 16 Referenser 17 3

4 Sammanfattning Denna rapport redovisar naturvärden för landmiljön inom planområde för detaljplan Tappsund 1:48 m. fl. i Ekerö kommun. Naturinventeringen utfördes mer detaljerat i strandzonen (zon 1) och mer översiktligt i övriga delar (zon 2). Två områden bedömdes ha naturvärden motsvarande klass 4 - lokalt värde respektive klass 3 - kommunalt värde. Område 1:1 är ett vassbälte med värden för fåglar och insekter och som motsvarar lokalt värde. Område 2:1 är en relativt artrik lövskog med grova träd med goda förutsättningar för insekter och kryptogamer, ask som rödlistad art, samt indikatorarter för lundmiljöer såsom svart trolldruva. Område 2:1 bedöms ha klass 3, kommunalt värde. Inga rödlistade arter, utöver ask, noterades och uttag från Artdatabanken gav endast äldre artuppgifter. Området finns inte med i Skogsstyrelsens nyckelbiotopinventering eller noterad som TUVAobjekt i Jordbruksverkets register. 4

5 Naturinventering och naturvärdesbedömning av Tappsund, Ekerö kommun Inledning Denna rapport har utarbetats av Ekologigruppen AB, 2010 på uppdrag av Monika Nilsson, Stadsarkitektkontoret på Ekerö kommun. Åsa Eriksson, växtekolog vid Ekologigruppen har svarat för fältarbete, rapport och fotografier. Syftet med inventeringen har varit att, ur naturvårdssynpunkt, identifiera värdefulla miljöer/strukturer, samt skyddsvärda arter i landmiljön för detaljplan Tappsund 1:48 m. fl. Ekerö kommun. Fältinventeringen utfördes den 5 augusti Inventering av vattenmiljön redovisas i en separat rapport, Naturvatten i Roslagen AB Metodik Naturvärdesklassning Ekologigruppen AB utgår från Naturvårdverkets klassning (1-3) när det gäller naturvärdesbedömning av naturobjekt. En fjärde klass används för att fånga upp lokalt värdefulla områden. Klass 1 = högsta naturvärde motsvarande nationellt intresse. Klass 2 = mycket högt naturvärde motsvarande regionalt intresse. Klass 3 = högt naturvärde motsvarande kommunalt intresse. Klass 4 = naturvärde motsvarande lokalt intresse. Områden med naturvärden som höjer sig över vanlig, brukad naturmark. Kan ha värden som tillför det exploaterade området kvaliteter. Naturvärdesbedömning är inte en fullständigt objektiv metod, utan grundar sig delvis på subjektiva expertbedömningar, vilka i sin tur grundar sig på mångårig erfarenhet av att bedöma olika typer av naturmiljöer, kunskap om Natura 2000-naturtyper och dess typiska arter, viktiga ekologiska strukturer, signalarter, rödlistade arter, m.m. Befintlig metodik från Skoglig nyckelbiotopsinventering, ängsoch hagmarksinventering, delar av Våtmarksinventerinng, m.fl. metoder, ingår dock i Ekologigruppens inventeringsmetodik. Medarbetare på Ekologigruppen genomgår fortlöpande fortbildning, och har dessutom en form av intern certifiering, där samstämmigheten i bedömningar kontrolleras och natutrvärdesbedömningsmetodiken kvalitetssäkras. 5

6 Vid värdeklassificeringen har bedömning gjorts av följande parametrar: * Naturtypens ovanlighet/sällsynthet. Exempelvis naturmiljöer som är ovanliga ur ett riksperspektiv, exempelvis större ansamlingar av grova ihåliga ädellövträd, eller artrika betesmarker, klassas minst som regionalt intressanta, klass 2. * Objektets storlek och kontinuitet: ju större objekt och ju längre kontinuitet desto högre värde. Storlek och kontinuitet är de två enskilt viktigaste ekologiska faktorerna för biologisk mångfald. * Ekologiska samband med intilliggande miljöer. Detta kriterium kan ersätta storlekskriteriet i de fall många små objekt med starka ekologiska samband ligger i nära anslutning till varandra. * Ekologiskt viktiga strukturer eller småmiljöer, exempelvis förekomst av död ved eller hålträd, som utgör viktiga livsmiljöer för hotade insekts- svamp-, moss- och lavarter. En rik förekomst av grov död ved eller hålträd innebär alltid minst värdeklass 2, regionalt intressanta. * Förekomst av hotade / rödlistade arter. I allmänhet tilldelas objekt med förekomst av akut eller kritiskt (EN, CR) hotade arter minst värdeklass 2. Områden med förekomst av sårbara arter (VU) tilldelas som regel minst värdeklass 3. Detta gäller även för områden med förekomst av sällsynta missgynnade arter (NT). Observera att undantag gäller för tämligen allmänt förekommande missgynnade fågelarter, där rödlistekriteriet utgörs av starkt minskande trend. Dessa arter utgörs av sånglärka, törnskata, stenskvätta, hämpling och entita. Förekomst av dessa arter medför inte automatiskt att området betraktas som kommunalt intressant. * Förekomst av indikatorarter/signalarter. Om arter med mycket högt indikatorvärde förekommer, innebär det oftast regionala intressen. I naturliga gräsmarker är indikatorarter den viktigaste grunden för klassificering. I övrigt utgör de en viktig hjälp men utgör inte den viktigaste faktorn. * Förutsättningar för bibehållande av värde. En liten naturlig gräsmark, exempelvis en liten åkerholme kan tilldelas en lägre värdeklass om det bedöms vara omöjligt att på praktiskt sätt upprätthålla värden genom skötsel. Insamling av kunskap Befintlig kunskap om områdets naturvärden har eftersökts i databaser från Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen och Artdatabanken. Fältinventering Inventeringens syfte har varit att, ur naturvårdssynpunkt, identifiera värdefulla miljöer/strukturer samt skyddsvärda arter, vid Tappsund, Ekerö kommun. Fältinventeringen utfördes den 5 augusti

7 Naturinventering I uppdraget ingick att inventera den strandnära zonen mer detaljerat - kallat zon 1, och en mer översiktlig inventering av övriga delar - kallat zon 2 i enlighet med kommunens önskemål. Ungefärligt programområde samt inventeringszoner.(zon 1 heldragen, zon 2 streckad) Från PM naturvärden - underlag för naturvärdesinventering. Ekerö kommun, Stadsarkitektkontoret, juni

8 Zon 1 Strandområdet i zon 1 består av ett yttre vassbälte i den västra och mellersta delen av zonområdet (se vidare under naturvärden) och i den östra delen av öppen gräsyta och lövträd. Den allra östligast delen ingår till stora delar i lövskogsområdet som har sin huvudsakliga utbredning i zon 2. I zon 1 finns även hel del byggnader och rester av byggnader och en hel del avfallsplatser (byggmaterial och skräp). Inom området förekommer även en del planterade träd och buskar (exempelvis syren) och rester från tidigare hus och trädgårdar. Trädskiket består främst av al men ett stor inslag av andra lövträd förekommer såsom lönn, björk, gråvide, ask, sälg, hägg, ek och asp. I området finns även mindre inslag av grova tallar. Fältskiktet är varierat från den östra delen med klippt gräsmatta (vid båtplatserna) med främst groblad och trivialgräs till bitvis hävdgynnad flora som indikerar värdefull gräsmark. I den mellersta delen finns det bitvis ett flertal arter som är hävdgynnade; gulmåra, röllika, nysört, enstaka exempar av svartkämpar, kärringtand, humlelusern, äkta johannesört. Fältskiktet vittnar även om att ytan har varit störd och bebyggd med ruderatväxter som ullört, gråbo, kvastfibbla, revfingerört, vit sötväppling och femfingerört. Inom hela zonen finns många gödselindikatorer: brännässla, kirskål, åkertistel, älggräs och hallon, vilka är vanliga och triviala arter som fungerar som negativa indikatorer för gräsmarker. Vid de strandavsnitt som saknar vass finns en del arter som är mer knutna till vattenmiljöer men i små bestånd; vattenpilört, blomvass, fackelblomster, svärdslilja åkermynta/kransmynta, strandlysing och gåsört. För zon 1 är även vattenmiljön inventerad genom förenklad biotopkartering - se Naturvatten i Roslagen AB, Sammanfattningsvis delades strandzonen in i sju biotoper varav en biotop av kommunalt värde, fyra med lokalt naturvärde och 2 biotoper bedömdes sakna särskilda naturvärden. 8

9 Zon 1, utom värdeområde 1:1 9

10 Zon 2 Zon 2 består av bebyggelse, parkeringsutrymmen, bollplan och naturmark. Inom bebyggelsen finns mång odlade träd och buskar runt hus och parkeringar såsom körsbär, äppelträd, fläder, rönn, lönn, diverse barrträd m. fl. I den södra delen av zonen finns en område med högt gräs och rosbuskar och i kanten mot vägen trädskikt med lönn, sälg, äppelträd, ask, asp m.fl. I fältskiktet finns vass, palsternacka, groblad, trivialgräs, mjölkört, åkertistel, renfana, kirskål, ryssgubbe, åkervinda m. fl. I zon 2 finns även en relativt örtrik lövskog. Skogsområdet består främst av björk, lönn, asp, ek, hassel och ask men en mindre del är av mer barrskogskaraktär. Se vidare under naturvärden. 10

11 Zon 2, utom naturvärdesområde 2:1 11

12 Naturvärden Två områden, ett i zon 1 och ett i zon 2, har naturvärden motsvarande klass 4 (lokalt värde) respektive klass 3 (kommunallt värde). Dessa två områden beskrivs nedan. Naturvärden Klass 3 Klass 4 1:1 2:1 Naturvärdesområden 12

13 Område 1:1 Vassbälte, klass 4 - Lokalt värde Vassområdet vid strandkanten kan hysa värden för främst fåglar och insekter. Detta område överrensstämmer med biotopkarteringen av vattenvärden (biotop 2). I biotopkarteringen har denna sträcka utpekats som lokalt värde vad gäller vattenmiljön med möjlighet som lekområde för gädda, abborre och karpfisk och biotopens höga grad av naturlighet. För ytterligare information se rapport - Naturvatten i Roslagen AB, Naturvärdesområde 1:1 13

14 Område 2:1 Artrik lövskog, klass 3 - kommunalt värde Området är en relativt örtrik lövskog bestående främst av björk, lönn, asp, ek, hassel och ask, men en mindre del är av mer barrskogskaraktär med främst tallar. Tall och gran förekommer i hela skogsområdet och flertalet är grova. Bok förekommer också i området. Området har rekreativa värden med stigar, möjlighet till vattenkontakt och kojbyggen. Värdefulla strukturer och element Grova tallar med förutsättningar för rödlistade arter såsom tallticka och reliktbock (ca 40 cm i diameter) Grova ekar med förutsättningar för främst lavar och insekter (ca 70 cm i diameter) Grova granar och björkar Hassel Torrakor Hackhål Indikatorarter för skogliga värden Svart trolldruva, smultron, backsmultron, teveronika, ängs/skogsviol, gökärt, blåsippa, gullviva, harsyra, äkta johannesört, natt och dag. I området finns även negativa indikatorer som örnbräken, kirskål, brännässla och en hel del trädgårdsavfall. En del trädgårdsrymlingar påträffas i skogen. Rödlistade arter Ask Skötsel Skogsområdet bör behålla sin lövskogsprägel med bortröjning av mindre tall och gran. De grova barrträden bör stå kvar och röjning bör ske runt träden för att öka solbelysning av tallstammar. Lövsly bör hållas undan och röjning bör ske runt de grova ekarna för att även här öka solbelysningen på stammarna och öka kronbredden. Trädgårdsavfall bör tas bort för att minska gödseleffekter och hindra trädgårdsrymlingar från att ta över fältskiktet - gäller främst i den sydöstra delen. 14

15 Svart trolldruva Naturvärdesområde 2:1 15

16 Tidigare inventeringar Skogsstyrelsen har inga områden med naturvärden inrapporterade i sitt dataregister (nyckelbiotoper, objekt med naturvärden, ädellövskogar eller sumpskogar) I Länsstyrelsernas GIS-data finns inga inrapporterade områden (riksintressen natur, kultur eller friluftsliv, ängs- och betesmarker, våtmarksobjekt eller naturminnen). Rödlistade arter, uttag från Artdatabanken och Artportalen Uttag från Artdatabanken över rödlistade arter enligt Rödlistan 2010 gav endast 2 artnoteringar. Båda dessa är av mycket gammalt datum, sanddådra från 1916 och lergelélav från Inga av dessa har återfunnits. Spridning och gröna samband Tappsund ligger mellan värdekärnor på Lovö och Jungfrusundsåsens kilområde. Spridning av arter, främst knutna till vattenmiljön och lövskog är idag möjlig. Hela Ekerökilen innehåller viktiga regional spridningssamband för arter knutna till ädellövskog (Regionplanenämden 2009). Osäkerhet i bedömningen En viss osäkerhet finns i bedömningen då inventeringen för zon 2 endast är översiktlig. Sällsynta arter kräver mer detaljerad inventering. Fältinventeringen är gjord under ett tillfälle under sommaren. Naturvärden som är starkt årstidsknutna som fågel, svamp samt insekter som endast flyger vid en viss tid på året eller vid soligt väder kan inte med säkerhet fångas upp vid ett enda besök. För område 2:1 bör en mer detaljerad inventering utföras och en skötselplan upprättas. 16

17 Referenser Artdatabanken. Rödlistade arter. Artportalen. Länsstyrelsernas GIS-data. Naturvatten i Roslagen AB Naturinventering vid Tappsund, Ekerö. Regionplane- och trafikkontoret Grönstrukturen i Stockholmsregionen. Regionplane- och trafikkontoret Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar. Ekerökilen. Regionplanenämnden Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS Skogsstyrelsen. Nyckelbiotoper, naturvärden, sumpskogar, ädellövskogar i Ekerö kommun. GISdata. Ekerö kommun. PM naturvärden - underlag för naturvärdesinventering för detaljplan Tappsund 1:48 m fl, Stadsarkitektkontoret, Ekerö kommun. Ekerö kommun. Ortofoto. 17

18 18