Inventering av vattenväxter, akvatisk fauna och trädlevande lavar i anslutning till

Inventering av vattenväxter, akvatisk fauna och trädlevande lavar i anslutning till Mölndalsån vid Landvetter Mölndalsån vid Landvetter. Medins Biologi AB 2009-09-10 Ingemar Abrahamsson Anna Henricsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Innehåll Bakgrund... 2 Metodik... 3 Vattenväxter... 3 Akvatisk fauna... 3 Trädlevande lavar... 4 Resultat och diskussion... 4 Vattenväxter och akvatisk fauna... 4 Lokal 1 gamla åfåran... 4 Lokal 2 västra kärret... 5 Lokal 3 östra kärret... 6 Lokal 4 Mölndalsån... 7 Trädlevande lavar... 7 Bedömning av naturvärden... 8 Bedömning av risk för påverkan på biologisk mångfald... 8 Allmänt... 8 Skyddsvärda arter... 9 Förslag till förebyggande och kompenserande åtgärder... 9 Referenser... 9 Bilaga 1... 10 Resultat vattenvegetation... 10 Bilaga 2... 12 Artlistor bottenfauna... 12 Bilaga 3... 18 Fältprotokoll bottenfauna... 18 Bilaga 4... 22 Inventering av trädlevande lavar... 22 1

Bakgrund Vid Mölndalsån i anslutning till Landvetter samhälle planerar Härryda kommun att utföra grävnings- och schaktningsarbeten för att minska riskerna för översvämningar vid högflöden. Den berörda åsträckan sträcker sig från mynningen i Gröen vid Landvetter och ca 1,5 km uppströms. Två typer av åtgärder planeras: Grävning av tre förbiledningsfåror i form av grunda kanaler som skall leda vatten vid vattenstånd över medelvattenståndet. Syftet är att avleda vatten vid högvattenföring förbi tre av åns meanderbågar. Förbiledningsfårorna har en total längd av ca 400 m. Längs två sträckor av Mölndalsån, med en total längd av ca 350 m, planeras breddning av åfåran. I anslutning till de planerade förbiledningsfårorna finns flera vegetationsrika småvatten. I två av dessa småvatten påträffades förekomst av smal dammsnäcka och yngel av åkergroda vid inventeringar av området våren 2008 (Henricsson m fl 2008). De två arterna är skyddsvärda. Smal dammsnäcka är för närvarande rödlistad inom kategorin VU (sårbar) och enligt det nya förslaget till rödlista inom kategorin NT (nära hotad). Åkergroda är fridlyst enligt artskyddsförordningen (SFS 2007:845). I juni 2009 beslutade länsstyrelsen om att grävningsarbetena kan antas medföra betydande miljöpåverkan, vilket innebär att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) skall tas fram. I sitt beslut daterat 2009-06-23 angav länsstyrelsen att MKB:n bör inbegripa: en redogörelse för växt- och djurliv i vatten och på land, samt verksamheternas inverkan på växt- och djurlivet, med särskild inriktning på rödlistade arter samt arter i artskyddsförordningen som berörs. förslag till kompensationsåtgärder för berört växt- och djurliv, särskilt för rödlistade arter samt arter som skyddas enligt artskyddsförordningen. I augusti 2009 fick Medins Biologi AB en förfrågan från Härryda kommun om att föreslå en inventering i syfte att ge underlag för att behandla ovanstående två frågeställningar. Vårt förslag till inventeringar omfattade fauna och kärlväxter i tre småvatten, kärlväxter i åfåran inklusive strandbrinken längs de två sträckor av Mölndalsån där breddning planeras samt trädlevande lavar längs hela den sträcka som är aktuell för planerade åtgärder. De tre småvattnen var de enda försumpade markerna i anslutning till planerade förbiledningsfåror som konstaterades innehålla vatten (ovan markytan) vid en besiktning i början av augusti. Vi bedömde att detta inventeringsförslag maximerade förutsättningarna att påträffa rödlistade eller fridlysta arter (som kan påverkas av planerade åtgärder) i förhållande till den kostnadsram som angavs. Härryda kommun antog vårt förslag och denna rapport behandlar såväl resultaten från inventeringarna som ovanstående två frågeställningar. 2

Metodik Vattenväxter Inventeringen, som utfördes 12-13 augusti 2009, omfattade förekommande kärlväxter och kransalger i tre småvatten samt i åfåran inklusive strandbrinken längs två sträckor av Mölndalsån (figur 1). Övervattensvegetationen inventerades till fots längs stranden medan förekomsten av undervattens- och flytbladsvegetationen undersöktes med hjälp av en förlängd kratta. 4a 1 2 3 4b Figur 1. Tre småvatten (lokalerna 1-3) inventerades på vattenväxter och akvatisk fauna). De två delsträckorna av Mölndalsån (lokal 4) inventerades på vattenväxter. Akvatisk fauna Inventering av akvatisk bottenfauna i lokal 1-3 utfördes 19 augusti 2009. Vid lokal 1 och 2 (figur 1) fanns öppna vattenytor och här gjordes en noggrann kvalitativ inventering av bottenfaunan genom att samla in prover från ett stort antal platser (> 30 delprov per område). Insamlingen av prover gjorde huvudsakligen med håv med en masktäthet på 0,5 x 0,5 mm. Dessa prover kompletterades med att plocka upp vegetation och stenar som söktes igenom efter fastsittande arter. Lokal 3 var vid inventeringstillfället nästan helt uttorkad med endast en liten fläck öppet vatten (ca 0,2 x 0,2 m). Bottnen genomsöktes med hjälp av en burk som drogs genom bottensubstratet, varefter bottensubstratet hälldes genom ett såll med en 3

masktäthet på 0,5 x 0,5 mm. Även intilliggande vegetation och områden med fuktig jord genomsöktes för att hitta nedgrävda snäckor. Samtliga prover konserverades i etanol och analyserades senare på laboratoriet. Lokalbeskrivningar upprättades för de tre lokalerna (se bilaga 3) enligt Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (lokalbeskrivning version 1:6, 2006-04-26). Trädlevande lavar Inventeringen utfördes den 19 augusti av Svante Hultengren, Naturcentrum. Metodiken redovisas i bilaga 4. Resultat och diskussion Vattenväxter och akvatisk fauna Lokal 1 gamla åfåran Detta småvatten utgörs av en gammal åfåra som vid inventeringstillfället var avgränsad mot Mölndalsåns nuvarande fåra av ett relativt kraftigt vegetationsbälte. Lokalen är ca 100 x 10 m och utgjordes huvudsakligen av öppen vattenyta med relativt tät övervattensvegetation längs stränderna och de branta strandbrinkarna. Det maximala vattendjupet uppskattades till ca 1 m. Botten utgjordes av gyttja och dy. Mossor förekom sparsamt längs strandbrinken. Lokal 1: gammal åfåra som avgränsas av ett vegetationsbälte mot Mölndalsån. 4

Den dominerande vegetationen vid stranden utgjordes av skogssäv och blåsstarr. Under vattenytan förekom rikligt med glansslinke/mattslinke (de två arterna kan inte särskiljas på sterila skott) med inslag av gropnate. Flytbladsvegetation förekom mycket sparsamt i form av gäddnate. Totalt påträffades 28 arter av kärlväxter och en art kransalg på lokalen (bilaga 1). De påträffade arterna är allmänt förekommande i måttligt näringsrika vatten i södra Sverige. Kransalgerna glansslinke och mattslinke är väl spridda i Europa och har 110 respektive 150 nutida rapporterade förekomster från svenska sötvatten (Schubert & Bindow 2003). Individmässigt dominerades faunasamhället av sötvattensgråsuggor, som livnär sig på finfördelat dött organiskt material, samt tofs- och fjädermyggslarver. Den ovanliga skinnbaggen Hesperocorixa sahlbergi påträffades. Dessutom fanns höga tätheter av tre snäckarter: Gyraulus albus (ljus skivsnäcka), Physella heterostropha (amerikansk blåssnäcka) samt den rödlistade Omphiscola glabra (smal dammsnäcka, hotkategori VU - sårbar). Faunan på lokalen har inte undersökts tidigare. Lokalen utgör således en ny fyndplats för smal dammsnäcka. Totalt påträffades 27 olika taxa, bland annat känsliga arter vilket visar på obetydlig påverkan med avseende på eutrofiering och surt vatten. Lokal 2 västra kärret Ett småvatten på 50 x 10 m med vatten ovan mark och centrala öppna vattenytor. Mottar tillrinning från i söder mynnande cementrör. Stora delar av kärret var bevuxet med övervattensvegetation. Det maximala vattendjupet uppskattades till ca 0,5 m. Botten utgjordes av torv, gyttja och dy. Mossor förekom sparsamt längs strandbrinken. Vegetationen dominerades av skogssäv, topplösa och missne. Centralt påträffades en gles submers vegetation bestående av gropnate. Totalt påträffades 23 arter av kärlväxter (bilaga 1). De påträffade arterna är allmänt förekommande i måttligt näringsrika vatten i södra Sverige. Lokal 2: vegetationsrikt kärrartat småvatten. 5

Faunasamhället dominerades av sötvattensgråsuggor samt tofs- och fjädermyggslarver. Dessutom fanns relativt hög andel av fåborstmaskar samt dagsländor av släktet Cloeon. Enstaka exemplar av flera arter av vattenlevande skalbaggar påträffades, främst rovlevande dykarbaggar. Dessa är goda flygare och kan lätt förflytta sig till nya vattensamlingar vid uttorkning. Totalt påträffades 14 olika taxa, däribland den ovanliga skinnbaggen Hesperocorixa sahlbergi. Indikatorarter saknades men faunan bedömdes inte vara negativt påverkad av försurning, eutrofiering eller annan typ av påverkan. Djursamhällets sammansättning, med en låg andel sländor och få indikatorarter får anses som normal för denna vattentyp. Lokal 3 östra kärret Ett kärr på 40 x 10 m som vid inventeringstillfällena hade en liten fläck öppet vatten (ca 0,2 x 0,2 m) och saknade öppna vattenytor. Hela kärret var bevuxet med övervattensvegetation. Botten utgjordes av torv och gyttja. Mossor saknades. I kärret noterades flera exemplar av grodor den 19 augusti. Vegetationen dominerades av skogssäv och blåsstarr. Totalt påträffades tolv arter av kärlväxter (bilaga 1). De påträffade arterna är allmänt förekommande i måttligt näringsrika vatten i södra Sverige. Djursamhället dominerades av fåborstmaskar samt fjäder- och stickmyggslarver. Relativt hög andel sötvattensgråsuggor förekom också, samt dykarbaggar, främst av släktet Hydroporus. Totalt påträffades endast sju taxa. Faunans artfattigdom bedöms bero på periodvis uttorkning. Våren 2008 påträffades rikligt med smal dammsnäcka i kärret (Henricsson m fl, 2008). Då förekom den på fuktig jord och bland vegetation i den del av kärret som inte var uttorkad. Lokal 3: kärr med en tät vegetation av skogssäv och blåsstarr. 6

Lokal 4 Mölndalsån Längs de två inventerade delsträckorna var Mölndalsån ca 10 m bred med ett maxdjup på 1,5-2,0 m. Botten utgjordes av lera, silt och dy med enstaka inslag av sand och grus. Endast kärlväxter inventerades. Längs åns botten och branta strandbrinkar förekom endast sparsamt med vegetation. Den dominerande arten var skogssäv som växte glest längs strandbrinkarna. Submers vegetation påträffades endast i anslutning till en kort strömsträcka med sand och grus i den nedre delen av lokal 4b. Totalt påträffades 16 arter av kärlväxter (bilaga 1). Samtliga påträffade arter utom springkorn kan betecknas som allmänt förekommande längs måttligt näringsrika vatten i södra Sverige. Mossberg m fl (1992) anger springkorn som ganska sällsynt på skuggig, fuktig mulleller lerjord med förekomst i Götaland och Svealand. Lokal 4b: Mölndalsån (övre delsträckan). Trädlevande lavar Inga skyddsvärda arter kunde konstateras inom de inventerade områdena, och epifytlavfloran i stort var relativt trivial med mestadels vanliga arter, trots att det lokalt fanns både äldre träd och inslag av ädellövträd. Skogen bedömdes dock vara för ung (<80 år) och mark- och fuktighetsförhållandena var heller inte särskilt gynnsamma för särskilt fuktighetskrävande arter eller rödlistade arter. Resultaten redovisas mer utförligt i bilaga 4. 7

Bedömning av naturvärden Med avseende på vattenvegetationen uppvisade de inventerade lokalerna en flora som kan betraktas som relativt typisk för måttligt näringsrika vattendrag och småvatten. Vegetationens mångformighet var relativt hög vid två av de inventerade småvattnen (lokal 1 och 2) medan den kan betecknas som låg vid de två övriga lokalerna. Förutom springkorn vid lokal 4, som bedöms vara mindre allmän, påträffades endast allmänt förekommande arter. De inventerade lokalerna (1-4) bedöms ha måttliga botaniska värden. Den akvatiska faunan vid de tre småvattnen kan betecknas som typisk och ordinärt artrik för denna typ av miljöer. Lokal 3 var artfattig vilket bedöms bero på periodvis uttorkning. Två ovanliga arter påträffades, Omphiscola glabra (smal dammsnäcka) vid lokal 1 samt skinnbaggen Hesperocorixa sahlbergi vid lokal 1 och 2. Den smala dammsnäckan är rödlistad och betecknas som sårbar (kategori VU). Rikligt med smal dammsnäcka påträffades våren 2008 vid lokal 3 (Henricsson m fl, 2008) då lokalen uppvisade flera pölar med vatten. Orsaken till att arten inte förekom i augusti 2009 (denna inventering) var troligen den långt gångna uttorkningen. Våren 2008 konstaterades även förekomst av grodyngel av åkergroda vid lokal 2 och 3 (Henricsson m fl, 2008). Åkergroda är fridlyst enligt artskyddsförordningen (SFS 2007:845). De inventerade lokalerna (1-3) bedöms ha höga faunistiska värden. Sammantaget bedöms de inventerade småvattnen uppvisa höga naturvärden, främst för att de utgör livsmiljöer för smal dammsnäcka (lokal 1 och 3) eller reproduktionslokaler för åkergroda (lokal 2 och 3). De inventerade sträckorna av Mölndalsån (lokal 4) bedöms uppvisa måttliga naturvärden med avseende på kärlväxter. Den trädlevande lavfloran i området bedöms uppvisa ringa naturvärden. Bedömning av risk för påverkan på biologisk mångfald Allmänt De planerade åtgärderna riskerar att påverka växt- och djurlivet vid de inventerade lokalerna. Vid lokal 1-3 genom förändrade hydrologiska förhållanden och ökad solinstrålning. Vid lokal 4 främst genom grävning och grumling. Vid lokal 1 kan vattenomsättningen förväntas öka, framför allt vid mycket höga vattenstånd i Mölndalsån då förbiledningskanalen avlänkar vatten till lokalen. Vid lokal 2 och 3 riskerar vattentillgången att försämras på grund av såväl ökad dränering som reducerad tillrinning. Borttagande av träd kan förväntas medföra ökad solinstrålning. Växt- och djurlivet riskerar att påverkas i olika omfattning vid lokalerna. Vid lokal 1 blir troligen förändringarna relativt små. En ökad vattenomsättning vid högvatten, som rimligen uppstår under vinterhalvåret, bedöms inte påtagligt förändra förutsättningarna för de arter som förekommer. Ökad bortförsel av bottensubstrat kan dock inverka på den submersa vegetationens artsammansättning och förekomst. Vid lokal 2 och 3 kan minskad vattentillgång påtagligt och permanent förändra betingelserna för den nuvarande faunan och floran. Vid lokal 4, Mölndalsån, leder grävningsarbetena tillfälligt till en reducerad artdiversitet. Påverkan kan dock förväntas bli av övergående natur på grund av återkolonisation. Om den grus- och sandbotten, som finns vid det korta strömpartiet längs den 8

övre delsträckan (lokal 4b), grävs bort försvinner förutsättningarna för förekomst av submers vegetation längs den inventerade delen av Mölndalsån. Den submersa vegetationen, som vid inventeringstillfället bestod av hårslinga och klolånke, bedöms dock förekomma allmänt längre uppströms i ån. De anlagda förbiledningsfårorna riskerar att minska den biologiska mångfalden i de tre småvatten som inventerades. Förbiledningsfårorna kan dock även bidra till mångformigheten i området. Om de anläggs så att de håller vatten under merparten av året kan de utgöra en livsmiljö för flera av de vattenberoende växter och djur som finns i området. Skyddsvärda arter Det är osäkert hur de skyddsvärda arterna smal dammsnäcka (rödlistad) och åkergroda (fridlyst), som förekommer vid de tre småvattnen, kommer att påverkas av de planerade åtgärderna. Åtgärderna riskerar att negativt påverka dessa två arter till följd av ökad dränering eller förändrad tillrinning. Troligen är risken för negativ påverkan störst vid lokal 2 och 3 eftersom dessa två lokaler är mer störningskänsliga med avseende på de hydrografiska förhållandena. Förslag till förebyggande och kompenserande åtgärder De naturvärden som har identifierats i området är huvudsakligen knutna till de tre inventerade småvattnen. För att förebygga negativ påverkan på skyddsvärda arter och biologisk mångfald vid dessa tre småvatten bör åtgärder vidtas för att minska riskerna för ökad dränering eller reducerad tillrinning. Vid eventuella kompensationsåtgärder bör åtgärder som gynnar smal dammsnäcka och åkergroda prioriteras. Det innebär skapande av våtmarker, smådammar och diken med varierat djup och vattennivå. Vegetationen bör utgöras av våtmarksknutna gräs och halvgräs. Smal dammsnäcka lever i miljöer som ofta torkar ut under sommaren. Huvuddelen av året skall de dock vara vattenhållande. Det räcker inte att miljöerna endast håller vatten vid högflödessituationer. Tjocka lerlager och växter på botten ökar snäckornas överlevnad under torrperioder jämfört, med sandigt stenigt material eller tunna lerlager. Med avseende på smal dammsnäcka bör beskuggade miljöer eftersträvas. Näringsfattigt oorganiskt material bör användas vid utfyllnad. Det är sannolikt att det tar åtminstone några år innan miljöerna är lämpliga för smal dammsnäcka. Referenser Henricsson, A., Abrahamsson, I. & Rådén, R. 2008. Mölndalsån inventering och bedömning av naturvärden. Medins Biologi AB. Mossberg, B., Stenberg, L. & Ericsson, S. 1992. Den nordiska floran. Wahlström & Widstrand. Schubert, H. & Blindow, I. 2003. Charophytes of the Baltic Sea. Koeltz Scientific Books. 9

Bilaga 1 Resultat vattenvegetation 10

Vattenväxter vid Mölndalsån i Landvetter 2009-08-12/13 Lokal 1 Lokal 2 Lokal 3 Lokal 4 Påträffade arter Gamla åfåran Västra kärret Östra kärret Mölndalsån Skogssäv Scirpus sylvaticus 3 3 3 2 Glansslinke / mattslinke Nitella flexilis / opaca 3 Topplösa Lysimachia thyrsiflora 2 3 2 Missne Calla palustris 2 3 Strandlysing Lysimachia vulgaris 2 2 2 1 Blåsstarr Carex vesicaria 2 2 3 Flaskstarr Carex rostrata 2 1 Vasstarr Carex acuta 2 Krypven Agrostis stolonifera 2 1 Rörflen Phalaris arundinacea 2 2 2 Mannagräs Glyceria fluitans 2 2 1 Tuvtåtel Deschampsia caespitosa 2 1 Svärdslilja Iris pseudacorus 1 2 1 1 Strandklo Lycopus europaeus 2 2 2 1 Veketåg Juncus effusus 2 2 2 Kråkklöver Potenyilla palustre 2 Älgört Filipendula ulmaria 2 2 2 Bredkaveldun Typha latifolia 2 Gropnate Potamogeton berchtoldii 2 2 Gäddnate Potamogeton natans 1 Kabbleka Caltha palustris 1 Hästskräppa Rumex aquaticus 1 1 Kärrsilja Peucedanum palustre 1 1 Vattenmåra Galium palustre 1 1 Smålånke Callitriche palustris 2 Sommarlånke Callitriche cophocarpa 1 Klolånke Callitriche hamulata 1 Ältranunkel Ranunculus flammula 1 Fackelblomster Lythrum salicaria 1 1 Jättebalsamin Impatiens glandulifera 1 1 Blekbalsamin Impatiens parviflora 1 1 Springkorn Impatiens noli-tangere 1 Frossört Scuttelaria galericulata 1 Bergdunört Epilobium montanum 1 1 Besksöta Solanum dulcamara 2 2 Gul näckros Nymphaea lutea 1 Hårslinga Myriophyllum alterniflorum 1 Skogsfräken Equisetum arvense 1 Majbräken Athyrium filix-femina 2 2 1 Hultbräken Phegopteris connectilis 1 Stenbräken Cystopteris fragilis 1 Förekomst* * 1 = dominerande och rikligt förekommande, 2 = allmänt förekommande, 3 = enstaka eller sparsamt förekommande. 11

Bilaga 2 Artlistor bottenfauna 12

Förklaring till artlistor - rinnande vatten Det. = Ansvarig för artbestämning. Skattning av förekomst av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologisk grupp. Skattning av förekomst har gjorts enligt 1 = enstaka förekomst, 2 = vanlig och 3 = dominerande. Försurningskänslighet (Fk): 0 - taxas toleransgräns är okänd 1 - taxa har visats klara ph lägre än 4.5 2 - ph 4.5-4.9 3 - ph 5.0-5.4 4 - ph 5.5 Funktionell grupp (Fg): 0 - ej känd 1 - filtrerare 2 - detritusätare 3 - predatorer 4 - skrapare 5 - sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för organisk belastning (Eg): 0 - kunskap saknas för bedömning, 1 - taxa påträffas i vatten med mycket hög påverkan, 2 - taxa påträffas i vatten med hög påverkan, 3 - taxa påträffas i vatten med måttligt hög påverkan, 4 - taxa påträffas i vatten med liten påverkan, 5 - taxa påträffas i vatten helt utan påverkan. Raritetskategori (Rk): Ov = ovanlig RE = försvunnen CR = akut hotad EN = starkt hotad VU = sårbar NT = missgynnad DD = kunskapsbrist 13

1. Småvatten vid Mölndalsån, gamla åfåran 2009-08-19 x: 6400990 y: 1285710 Det. Karin Johansson, Medins Biologi AB Metod: Kvalitativt - ej ackrediterad metod RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI Fk Fg Eg Rk Relativ förekomst M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) * 3 3 0 1 0,2 2,3 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta * 0 2 0 2 0,4 4,5 HIRUDINEA, iglar HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) * 3 3 2 1 0,2 2,3 TTheromyzon tessulatum - (Müller, 1774) * 3 3 3 1 0,2 2,3 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) * 1 2 2 3 0,6 6,8 EPHEMEROPTERA, dagsländor Cloeon sp. (simile gr.) * 4 4 3 1 0,2 2,3 TRICHOPTERA, nattsländor Oligotricha striata - (Linné, 1758) * 0 3 4 1 0,2 2,3 HEMIPTERA, skinnbaggar Gerris lacustris - (Linné, 1758) * 1 3 0 1 0,2 2,3 Hesperocorixa sahlbergi - (Fieber, 1848) * 2 2 0 Ov 1 0,2 2,3 Notonecta glauca - Linné, 1758 * 2 3 0 2 0,4 4,5 COLEOPTERA, skalbaggar AAgabus sp. Ad. * 0 3 0 1 0,2 2,3 GGyrinus sp. Lv. * 0 3 0 1 0,2 2,3 HHaliplus sp. Ad. * 0 3 0 2 0,4 4,5 HHaliplidae Lv. * 0 0 0 1 0,2 2,3 HHydaticus seminger Ad. - (De Geer, 1774) * 0 3 2 1 0,2 2,3 HHydroporus sp. Ad. * 0 3 0 1 0,2 2,3 HHyphydrus ovatus Ad. - (Linné, 1761) * 2 3 2 1 0,2 2,3 I Ilybius sp. Ad. * 0 3 0 1 0,2 2,3 I Ilybius sp. Lv. * 0 3 0 2 0,4 4,5 RRhantus sp. Ad. * 0 3 0 1 0,2 2,3 DIPTERA, tvåvingar Chaoboridae * 0 3 0 3 0,6 6,8 Chironomidae * 0 0 0 3 0,6 6,8 Sciomyzidae * 0 3 0 1 0,2 2,3 GASTROPODA, snäckor Gyraulus albus - O. F. Müller, 1774 * 4 4 2 3 0,6 6,8 Omphiscola glabra - (O.F. Müller, 1774) * 0 4 0 VU 3 0,6 6,8 Physella heterostropha - (Say, 1817) * 0 4 3 3 0,6 6,8 BIVALVIA, musslor SSphaerium sp. * 3 1 3 2 0,4 4,5 SUMMA (antal individer): 44 0 0 0 0 8,8 100 SUMMA (antal taxa): 25 0 0 0 0 5,0 Totalantal taxa 25 EPT-index 2 MILA 41 Danskt faunaindex 3 Naturvärdesindex 22 ASPT-index 4,1 Surhetsindex 7 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 14

2. Småvatten vid Mölndalsån, västra kärret 2009-08-19 x: 6400995 y: 1285630 Det. Jenny Palmkvist/Anna Henricsson, Medins Biologi AB Metod: Kvalitativt - ej ackrediterad metod RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI Fk Fg Eg Rk Relativ förkomst M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta * 0 2 0 2 0,4 8,3 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) * 1 2 2 3 0,6 12,5 ODONATA, trollsländor Aeshnidae * 0 3 0 1 0,2 4,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Cloeon sp. (dipterum gr.) * 0 4 3 2 0,4 8,3 HEMIPTERA, skinnbaggar Hesperocorixa sahlbergi - (Fieber, 1848) * 2 2 0 Ov 1 0,2 4,2 COLEOPTERA, skalbaggar Colymbetinae * 0 3 0 1 0,2 4,2 HHydroporus sp. Ad. * 0 3 0 1 0,2 4,2 HHygrotus sp. Lv. * 2 3 2 1 0,2 4,2 I Ilybius ater Ad. - (De Geer, 1774) * 0 3 2 1 0,2 4,2 I Ilybius sp. Lv. * 0 3 0 1 0,2 4,2 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) * 2 3 3 1 0,2 4,2 DIPTERA, tvåvingar Chaoboridae * 0 3 0 3 0,6 12,5 Chironomidae * 0 0 0 3 0,6 12,5 Dixidae * 0 1 0 1 0,2 4,2 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. * 1 1 0 2 0,4 8,3 SUMMA (antal individer): 24 0 0 0 0 4,8 100 SUMMA (antal taxa): 14 0 0 0 0 2,8 Totalantal taxa 14 EPT-index 1 MILA 37 Danskt faunaindex 3 Naturvärdesindex 3 ASPT-index 4,0 Surhetsindex Diversitetsindex 1 3,74 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 15

3. Småvatten vid Mölndalsån, östra kärret 2009-08-19 x: 6400975 y: 1285715 Det. Anna Henricsson, Medins Biologi AB Metod: Kvalitativt - ej ackrediterad metod RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI Fk Fg Eg Rk Relativ förekomst % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta * 0 2 0 3 3,0 17,6 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) * 1 2 2 2 2,0 11,8 COLEOPTERA, skalbaggar HHydroporus sp. Ad. * 0 3 0 2 2,0 11,8 I Ilybius sp. Ad. * 0 3 0 1 1,0 5,9 I Ilybius sp. Lv. * 0 3 0 1 1,0 5,9 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae * 0 0 0 3 3,0 17,6 Culicidae * 0 0 0 3 3,0 17,6 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. * 1 1 0 2 2,0 11,8 SUMMA (antal individer): 17 17,0 100 SUMMA (antal taxa): 7 Totalantal taxa 7 EPT-index 0 MILA 31 Danskt faunaindex 3 Naturvärdesindex 0 ASPT-index 2,8 Surhetsindex 1 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 16

17

Bilaga 3 Fältprotokoll bottenfauna 18

1. Småvatten vid Mölndalsån gamla åfåran RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 7B SO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: 6400990 / 1285710 Kommun: Härryda Provtagningsuppgifter Datum: 2009-08-19 Metodik: Kvalitativt Provtagare: Anna Henricsson Provyta (m 2 ): - Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 1 Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 70 m Lokalens maxdjup: >1,1 m Lokalens bredd: 6 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 6 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 14,1 C Lokalens medeldjup: 0,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: långskottsväxter Finsediment: - Grova block: - Mossor: saknas Sand: - Häll: - Påväxtalger: <5 % Grus: - Övervattensv: 5-50% Fin detritus: 5-50% Fin sten: - Flytbladsv: <5 % Grov detritus: 5-50% Grov sten: - Långskottsv: <5 % Fin död ved: 5-50% Fina block: - Rosettväxter: <5 % Grov död ved: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al rönn Dominerande 2: buskar ormbunkar hallon Dominerande 3: gräs/halvgräs/vass - - Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Botten täckt av fin- och grovdetritus. Omöjligt att uppskatta oorganiskt bottensubstrat. Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 19

2. Småvatten vid Mölndalsån västra kärret RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 7B SO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: 6400995 / 1285630 Kommun: Härryda Provtagningsuppgifter Datum: 2009-08-19 Metodik: Kvalitativt Provtagare: Anna Henricsson Provyta (m 2 ): - Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 1 Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 30 m Lokalens maxdjup: >1,1 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 5 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 13,9 C Lokalens medeldjup: 0,8 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: - Grova block: - Mossor: saknas Sand: - Häll: - Påväxtalger: <5 % Grus: - Övervattensv: 5-50% Fin detritus: 5-50% Fin sten: - Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: - Långskottsv: <5 % Fin död ved: <5% Fina block: - Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: buskar ormbunkar hallon Dominerande 3: gräs/halvgräs/vass - - Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Botten täckt av fin- och grovdetritus. Omöjligt att uppskatta oorganiskt bottensubstrat. Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 20

3. Småvatten vid Mölndalsån östra kärret RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 7B SO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: 6400975 / 1285715 Kommun: Härryda Provtagningsuppgifter Datum: 2009-08-19 Metodik: Kvalitativt Provtagare: Anna Henricsson Provyta (m 2 ): - Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 1 Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 40 m Lokalens maxdjup: 0,05 m Lokalens bredd: 30 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 0,1 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: låg Vattentemperatur: 13,1 C Lokalens medeldjup: 0,05 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: vid rödmarkerad pinne. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: - Grova block: - Mossor: saknas Sand: - Häll: - Påväxtalger: saknas Grus: - Övervattensv: > 50% Fin detritus: 5-50% Fin sten: - Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: - Långskottsv: saknas Fin död ved: 5-50% Fina block: - Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al björk Dominerande 2: buskar ormbunkar hallon Dominerande 3: gräs/halvgräs/vass - - Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Proverna togs i en mycket liten del av kärret som inte var uttorkad. Grodor noterades. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 21

Bilaga 4 Inventering av trädlevande lavar 22

NATURVÅRDSUTLÅTANDE: Inventering av skyddsvärda epifytiska lavar utmed Mölndalsån i Landvetter. 19/8 2009 Uppdrag och sammanfattning På uppdrag av Ingemar Abrahamsson, Medins Biologi AB, har en inventering av skyddsvärda epifytiska lavar genomförts inom fyra markerade områden utmed Mölndalsån (se karta), i närheten av åns utlopp i Landvettersjön. Inom utpekade områden avser man att genomföra en överledning av vatten, och i samband med dessa arbeten kommer ett antal träd att avverkas. Uppdraget var att undersöka om det finns skyddsvärda (sällsynta, rödlistade eller signalarter) lavar inom dessa områden. Dessutom gjordes en översyn av området i stort. Inventeringen genomfördes den 19/8 2009 under fyra timmar i fält. Inga skyddsvärda arter kunde konstateras inom områdena, och epifytlavfloran i stort är relativt trivial med mestadels vanliga arter, trots att det lokalt finns både äldre träd och inslag av ädellövträd. Skogen bedöms dock vara för ung (<80 år) och mark- och fuktighetsförhållandena är heller inte särskilt gynnsamma för särskilt fuktighetskrävande arter eller rödlistade arter t ex den omnämnda örlaven Hypotrachyna revoluta. Kort naturvärdesbeskrivning (se även karta nedan) Delområde A (område 1-3 samt F-fåra 1 enligt SWECO s Åtgärdsförslag). Uppströms övre bron. Glesare skog med bryn mot söder. En del äldre träd bl a en mycket grov pil (ca 1 meter i diameter) och en grov tysklönn. Trivial lavflora; dock med rikare blad- och busklavflora vilket förklaras genom det mer öppna och parkartade naturtypen som gynnar den här typen av lavvegetation. Utmed ån i den östligaste delen finns en del grövre träd. Slätbarksträd av lönn och rönn med rikare lavflora finns också, dock enbart vanliga arter. Delområde B (Område 4 samt F-fåra 2 enligt SWECO s Åtgärdsförslag). Mellan broarna. Blandskog av svämtyp samt i övrigt av parktyp, med en liten damm (avsnörpt korvsjö) i den västra delen. Fältskikt av högörtstyp med inslag av fackelblomster, blekbalsamin, jättebalsamin, frossört och topplösa. Lokalt finns grövre träd än 40 cm. Trivialt sammansatt lavflora och få arter. Vaxlav Dimerella pineti, Loxopora elatina får ses som fuktighetsindikatorer. Delområde C (Område 5-7 samt F-fåra 3 enligt SWECO s Åtgärdsförslag). Nedströms bron. Blandskog av svämtyp med al, björk, sälg och enstaka rönn. Fältskikt av högörtstyp med inslag av fackelblomster, blekbalsamin, jättebalsamin, frossört och topplösa. Enstaka träd som är grövre n 40 cm. Trivialt sammansatt lavflora. Arter: vaxlav Dimerella pineti, Bacidia arceutina, Loxospora elatina. I norra delen av området enstaka glansfläck Arthonia spadicea (signalart). Stenungsund 2009-08-22 Svante Hultengren Naturcentrum AB 23

24