Sameti1nget är ett själv5t.ändigt folkvalt parlament som ska verka för en levande samis 1 k kultur och medverka i sa mhäll1ppla,neri ngen. Såmediggi Såmedigge Saemiedigkie Sam etinget V COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:2 Samediggi Sametinget Coahkkinbeaivemearri Sammanträdesdatum 14-20 Saadtesken j uana/saxnäs
li Baiki ja aigi /Plats och tid Saxnäsgården,Saxnäs ; kl 08.00-14.15 Mearrideaddjit/ Beslutande Ieza oassevaldi /Övriga deltagande Ledamöter enligt bilagda uppropslistor Lahtut nammaeuorvunlisttuid mielde Siri Persson, ccilli/ sekreterare Paragrafåt /Paragrafer Dårkkisteaddji/ Utses justera 14-20 Agneta Rimpi, Karin Vannar Vuollaicallosat Underskrifter calli sekreterare I "~ 14-18 calli sekreterare ~u-~gft'~ur~~ Inger Anna Eira Andersson 18-20 sagadoalli ordförande 14-20 darkkisteaddji justerare 14-20 darkkisteaddji justerare Karin V annar 14-20 Justerarens sign 2 (14)
Darkkastus lea diedihuvvon almmuhantavvalis. Justeringen har tillkännagivits enlig anslag. Organa /Organ Sarnediggi/Sarnedigge/Saerniedigkie/Sametinget Coahkkinbeaivemearri/Sammanträdesdatum Ilmmuhanbeaivi /Datum för anslags uppsättande. ~.~ - 1-~... ~.1~.... Beavdegirjji vurkensadji Förvaringsplats för protokollet Samedikki hillddahus,giron/ Sametingets kansli, Kiruna Vuollaicala/Underskrift Justerarens sign jj (/(_ 3 (14)
COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:2 Paulus Kuoljok åvtehke 14 Rahpan Åvtehke diediha juohke lahttu oazzu 4 minuvtta sardnunaiggi juohke h aves, ii leat radji galle have oazzu sahkavuoru. Samedikki åvtehke savva buohkaide bures boahtima ja rahpa foahkkima. 15 Lahtuid nammacuorvun./. Lahtut curvojuvvojit nammafoorvunlisttu nr 1 mielde,, dii. 08.00. 31 lahtu leat sajis. Agneta Rimpi eohkka lahtu Håkan Jonsson sajis As lat Simma cohlclca lahtu Mi Berg sajis Peter Holmqvist cohklca lahtu Oscar Sedholm sajis Rolf Ohlson cohkka lahtu Sten Wälitalo sajis Nils Johan Labba cohkka lahtu Anne Madeleine Kuhmunten sajis Elisabeth Önnhall cohlclca lahtu Julia Wahlberg sajis Ronny Svarta eohlcka lahtu Lars Wilhelm Svonni sajis 16 Guovtti darkkisteaddji villjen Marita Stinnerbom evttoha Karin Vannar dårkkisteaddjin. Mona Persson evttoha Agneta Rim.pi darkkisteaddjin. Samediggi mearrida valljet Agneta Rimpi ja Karin Vannar darkkisteaddjin. Justerarens sign 4 (14)
Paulus Kuoljok ordfdrande 14 Öppnande Ordföranden meddelar talartid för varje ledamot 4 minuter per gång, ingen begränsning av antalet debinlägg. Sametingets ordförande hälsar samtliga välkomna och förklarar sammanträdet öppnat. 15 Upprop av ledamöter./. Upprop av ledamöter enligt bilagd närvarolista nr 1,, kl. 08.00. 31 ledamöter är närvarande. Agneta Rimpi ersätter ledamoten Håkan Jonsson Aslat Simma ersätter ledamoten Mi Berg Peter Holmqvist ersätter ledamoten Oscar Sedholm Rolf Ohlson ersätter ledamoten Sten Wälitalo Nils Johan Labba ersätter ledamoten Anne Madeleine Kuhmunten Elisabeth Önnhall ersätter ledamoten Julia Wahlberg Ronny Svarta ersätter ledamoten Lars Wilhelm Svonni 16 Val av två justerare Marita Stinnerbom föreslår Karin Vannar till justerare. Mona Persson föreslår Agneta Rim pi till justerare. Sametinget beslutar utse Agneta Rimpi och Karin Vannar till justerare. Justerarens sign 4 (14) :Y(; jj ~
COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:2 Paulus Kuoljok åvtehke 17 Davviriikkala8 såmekonvensuvdna Assegirjjit - Oassi Sami parlamentaralas raddai, raddehusmearradus 2012-09-12 SPR-Ruo beavdegirji 2012-10-18 Dievaseoahkkinbeavdegirji 2012-10-23, 44 SPR-Ruo protokoll 2012-12-09 Stivrabeavdegirji 2013-04-19, 56 PM 2013-04-14 - Bargodokumeanta/Davviriikkalas samekonvensuvdna, Sara Larsson ja Lars-Anders Baer Notåhta 2013-04-23 Samarbeid og forankring av arbeidet med samekonvensjonen i SPR Stivrabeavdegirji 20143-05-02, 70 Stivrabeavdegirji 2013-08-27, 109 Stivrabeavdegirji 2013-09-24--26 Stivrabeavdegirji 2015-08-31, 207 Stivrabeavdegirji 2017-01-16--19, 11 Stivrabeavdegirji 2017-01-24, 25./. Mielddus - Dievaseoahkkinbeavdegirji 2017-02-10--11, 10 - Gulaskuddan davviriikkalas samekonven8uv1ma birra 2017-03-03, dnr 1.2.2.2017-315 - Dievaseoahkkinbeavdegirji 2017-08-28, - 29,-09-01, 9 - Stivrabeavdegirji 2017-11-12-14, 163 - SPR Stivrabeavdegirji assi SPR s 30/2017 - Stivrabeavdegirji 2017-12-20-21, 203 - Stivrabeavdegirji 2018-01-15-17, 6 - Stivrabeavdegirji 2018-04-11-13, 58 - Stivrabeavdegirji 2018-04-27, 98 Assegiedahalli: Per-Olof Nutti Samediggi mearridii cakcamanu 1 b 2017, 19 Davviriikkalas samekonvenfovrma assi mclhcahuvvo odda stivrii vai dat giedahalla ja buohtalasta assi Norgga ja Suoma såmedikkiiguin. Digastallan boahtte SPR stivraeoahkkima birra skabmamanu 29 b plånen dihte davviriikkalas sam ekonven8uvnna viidaset barggu. Stivra mearridii skabmamånu 12-14 b 2017, 163 ah te ah te gohceut h ajddahusa eohkket dan stivrra bellodagaid gulaskuddanvastadusaid, giedahallat assi viidaseappot ovdanboahtån oaiviliid vuodul. Justerarens sign 5 (14)
Paulus Kuoljok ordförande 17 Nordisk samekonvention Dokument - Bidrag till Samiskt parlamentariskt råd, regeringsbeslut 2012-09-12 SPR-S protokoll 2012-10-18 Plenurnsprotokoll 2012-10-23, 44 SPR-S protokoll 2012-12-09 Styrelseprotokoll 2013-04-19, 56 PM 2013-04-14 -Arbetsdokuemnt/Nordisk samekonvention, Sara Larsson och Lars-Anders Baer Notat 2013-04-23 Samarbeid og forankring av arbeidet med samekonvensjonen i SPR Styrelseprotokoll 20143-05-02, 70 Styrelseprotokoll 2013-08-27, 109 Styrelseprotokoll 2013-09-24--26 Styrelseprotokoll 2015-08-31, 207 Styrelseprotokoll 2017-01-16--19, 11 Styrelseprotokoll 2017-01-24, 25./. - Bilaga - nordisk sarnekonvention - Plenumsprotokoll 2017-02-10--11, 10 - Remiss angående nordisk samekonvention 2017-03-03, dm 1.2.2.2017-315 - Plenumsprotokoll 2017-08-28, - 29,-09-01, 9 - Styrelseprotokoll 2017-11-12-14, 163./. - SPR styrelseprotokoll sak SPR s 30/2017 - Styrelseprotokoll 2017-12-20-21, 203 - Styrelseprotokoll 2018-01-15-17, 6 - Styrelseprotokoll 2018-04-11-13, 58 - Styrelseprotokoll 2018-04-27, 98 Föredragande: Per-Olof Nutti Sametinget beslutade den 1septembet2017, 19 Davviriikkalas saamikonvensuvdna återremitteras till den nyvalda styrelsen för beredning och koordinering med Sametingen i Norge och Finland. Diskussion med anledning av kommande sammanträde med SPR:s styrelse den 29 november för planera fortsättningen av arbetet med nordisk samekonvention. Styrelsen beslutade den 12-14 november 2017, 163 uppdra till kansliet sammanställa denna styrelsens partier inlämnade remissyttranden, bereda ärendet vidare utifrån framförda synpunkter. 5 (14)
COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:2 98 Davviriikkalas samekonvensuvdna - joatkka Såmi parlamentaralas radi stivrras lea leamas bargofoahkkin skabmamånu 29 b 2017 ja telefoneoahkkimis juovlamånu 7 b mearriduvvui galga saddejuvvot reive iesgudet riikka raddehussii mas dåhttut joatkit samekonven8uvnna siehtadallamiiguin. Stivra mearridii juovlamanu 20-21 b 2017, 203 juohke stivralahttu råhkada vuoruhanlisttu dain artihkkaliin mat såhttet 8addat aigeguovdilin boahtte siehtadallanvuorus, evttohusat addojit stivrasagadoallåi ovdal juovlamånu 28 b. SPR stivra galga gied:ahallat assi foahkkimis guovvamånu 4-5 b. Stivra mearridii odd:ajagimånu 15-17 b 2018, 6 bidja died:uid assebåhpiriidda. SPR stivrafoahkkimis gu ovvamånu 4-5 b bazii assi giedahalakeahtta. Stivra mearridii cuoijomånu 11-13 b 2018, 58 giedahallat assi stivrafoahkkimis CUOIJOmanu 27 b, gied:ahallat assi liigedievasfoahkkimis rniessemånu 2018. Suoma, Norgga ja Ruota Samedikkit giedahallet dal, SPR ramma siskkobealde, gudiid artihkkaliid davviriikkalas såmekonvensuvnnas såhtta siehtadallat viidaseappot. Stivra evttoha Samedikki mearridit bidjat dieduid assebåhpiriidda. Paragrfzfa dfzrkkistuvvo dakkavitte ]usterarens sign 6 (14)
17 Nordisk samekonvention-forts. Samisk parlamentarisk råds styrelse har haft arbetsmöte den 29 november 2017 och vid telefonsammanträde den 7 december beslutat översända en skrivelse till respektive lands regeringar fortsätta förhandlingarna med nordisk samekonvention. Styrelsen beslutade den 20-21 december 2017, 203 varje styrelseledamot upprättar en prioriteringslista på tänkta artiklar som kan komma i fråga vid fortsätta förhandlingar, förslagen ska vara tillhanda styrelseordföranden senast den 28 december. SPR:s styrelse ska vid sammanträde den 4-5 februari bereda och behandla ärendet. Styrelsen beslutade den 15-17januari 2018, 6 lägga informationen till handlingarna. Vid SPR:s styrelsemöte den 4-5 februari utgick ärendet. Styrelsen beslutade den 11-13 april 2018, 58 behandla ärendet vid styrelsesammanträdet den 27 april, behandla ärendet vid extra plenum i maj 2018. I Sametingen i Finland, Norge och Sverige, inom ramen för SPR, bereds för närvarande vilka artiklar i nordisk samekonvention som kan förhandlas vidare. Styrelsen föreslår Sametinget besluta lägga informationen till handlingarna. Paragrafen justeras omedelbart Justerarens sign 6 (14)
COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:2 17 Davviriikkalas samekonvensuvdna - joatkka Josefina Skerk evttoha botket dievaseoahkkima vai dieduid sahttit juohkit gittauvssaid duohken. Per-Olof Nutti evttoha bellodatjodiheddjiide sahtta juohkit eanet dieduid. Å vtehke loahpaha digastallama. Åvtehke bidja ovdan proposifovnna dohkkehit dehe hilgut stivrra evttohusa, ja gavnnaha Samediggi doarju stivrra evttohusa. Samediggi mearrida bidjat dieduid assebahpiriidda. Karl-Einar Enarsson cohkka lahtu Lars-Paul Kroik sajis Justerarens sign 7 (14)
SÅ.MEDIGGI 17 Nordisk samekonvention-forts. Josefina Skerk föreslår plenum ajourneras så information kan lämnas bakom lyckta dörrar. Per-Olof Nutti föreslår partiföreträdare kan delges ytterligare information. Ordföranden förklarar deben avslutad. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för styrelsens förslag och finner Sametinget godtagit styrelsens förslag. Sametinget beslutar lägga informationen till handlingarna. Karl-Einar Enarsson ersätter ledamoten Lars-Paul Kroik ]usterarens sign <y-r- j) ~ 7 (14)
COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:2 Paulus Kuoljok åvtehke 18 Årbevirolas måhttu Assegirjjit - Rådd:ehusmearradus Biras- ja energiijadepartemeanttas 2017-03-09, dnr 1.3.8-2017-383 Stivramearradus 2017-04-10--12, 73 Stivrabeavdegirji 2017-06-13--14, 91 Stivrabeavdegirji 2017-08-14, 107 Stivrabeavdegirji 2017-08-21, 115 Stivrabeavdegirji 2017-08-31, 120 Stivrabeavdegirji 2017-10-04, 149 Stivrabeavdegirji 2017-11-12-14, 187 Stivrabeavdegirji 2017-12-20-21, 209 Stivrabeavdegirji 2018-01-15-17, 19 Stivrabeavdegirji 2018-02-08, 31 Stivrabeavdegirji 2018-02-22, 41./. Loahpparaporta Stivrabeavdegirji 2018-04-1-13, 69 Assegiedahalli: Lars-Ove Sjajn Såmediggi lea raddehusas gciibidan oazzut stuorit formålalas ovddasvastadusa sami årbevirolas måhtus. Earet eara biddjui foahkkimis birasministariin guovvarnanu 1 b 2016, ovdan gaibadus Samediggi galga saddat ng. fokalaasahussan Biologalas girjaivuodakonven8uvnna (CBD) artihkal 80) barggus ja dain mearradusain mat gusket ålgoålbmogiidda. Samediggi oaccui njukcamanu 9 b 2017 sierra bargogohcfosa nasuvnnalaceat gokcat årbevirolas måhtu biologalas girjåivuoda seailluheamis ja guoddevas geavaheamis mii maid cadno artihkkaliidda 8j ja loc dan konvensuvnnas. Samediggi galga ovttas Luonddugahttendoaimmahagain doaimmahit dan barggu (ge. Mildosa) Duo gas Biologalas girjåivuoda konvensuvdna (CBD) lea ON-vuogadagas vuolggahuvvon. Dat vuollåicallui ON biras- ja ovdanahttinkonferanssas (Rio,1992) ja bodii fapmui 1993:s go maiddai RuoHa vuollå.icålii dan. Konven8uvnna ulbmil lea suodjalit ja ceavzilis vuogi mielde avkkastallat biologalas girjåivuodain, ja celko genehtalas resurssat galget vuoiggalaccat juogaduvvot. CBD stivre EU strategiija ja lå.hkaasahusaid biologalas gitjaivuoda ektui, ja dasto rnaiddå.i Ruota strategiija dan suorggis ja ekovuogadatbålvalusaid ektui (Prop. 2013/14:141). Das lea stuora mearkka8upmi daidda biraskvalitehtamihtuide maid raddehus lea mearridan. Ruota strategiijas biologalas girjaivuoda ja ekovuogadatbalvalusaid ektui celko ah te riikkaidgaskasas barggus å.r.jgirussa raddehus ovdanahttit ja doarjut doaimmaid mat veahkehit olahit strategalas plana, namalassii Aichimihtut, jagi 2020 radjai. Dan planas gavdno visuvdna, Justerarens sign 8 (14)
Paulus Kuoljok ordförande 18 Traditionell kunskap Dokument - Regeringsbeslut frän Miljö- och energidepartementet 2017-03-09, dnr 1.3.8-2017-383 Styrelsebeslut 2017-04-10--12, 73 Styrelseprotokoll 2017-06-13--14, 91 Styrelseprotokoll 2017-08-14, 107 Styrelseprotokolll 2017-08-21, 115 Styrelseprotokoll 2017-08-31, 120 Styrelseprotokoll 2017-10-04, 149 Styrelseprotokoll 2017-11-12-14, 187 Styrelseprotokoll 2017-12-20-21, 209 Styrelseprotokoll 2018-01-15-17, 19 Styrelseprotokoll 2018-02-08, 31 Styrelseprotokoll 2018-02-22, 41./. Slutrapport Styrelseprotokoll 2018-04-1-13, 69 Föredragande: Lars-Ove Sjajn Sametinget har begärt av regeringen om få ett ökat formellt ansvar för samisk traditionell kunskap, bl.a vid ett möte med miljöministern den 1 februari 2016 lämnades en begäran om Sametinget skulle bli fokal punkt för Artikel 8(j) i konventionen om biologisk mångfald (CBD) och tillhörande bestämmelser avseende alla frågor som gäller urfolk. Sametinget fick den 9 mars 2017 ett särskilt uppdrag om nationellt arbete om traditionell kunskap för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald kopplat till artiklarna 8j och 10c i CBD. Uppdraget ska genomföras i samarbete med Naturvårdsverket (se bif.). Bakgrund Konventionen om biologisk mångfald (CBD) har arbetats fram inom FN-systemet. Den undertecknades vid FN:s konferens om miljö och utveckling (i Rio, 1992) och trädde i kraft 1993, då även Sverige undertecknade den. Målen för arbetet inom konventionen är bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden och nyttan av använda genetiska resurser ska fördelas rättvist. CBD styr EU:s strategi och förordningar om biologisk mångfald och därmed Sveriges strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (Prop. 2013/14:141). Den har i sin tur stor betydelse för de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen. I den svenska strategin för biologisk mångfald och ekosystemtjänster uttalas det regeringen i det internationella arbetet särskilt satsar på utveckla och stödja åtgärder för nå den strategiska planen, Aichimålen, till år 2020. Planen innehåller vision, målsättningar och arbetsprogram för rädda den biologiska mångfalden och därigenom säkra fungerande 8 (14)
COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:2 18 Årbevirolas mahttu - joatkka mihttomearit ja bargoprogrårruna mainna galgat gadjut biologalas girjåivuoda ja nu sihkkarastit buresdoaibmi ekovuogadaga. Biologalas girjåivuoda ja ekovuogadatbalvalusaid strategiijas boahta ovdan Aichimihtu 18 dåfus galga Ruotas leat njunus rolla arbevirolas måhtu ja algoalbmotnjulgosiid dohkkeheamis. Artihkal 8(j) ja sullasas assiide gavdno konvensuvnnas sierra bargoprogramma mii lea dehålas jus galga sihkkarastit ålgoålbmogiidda ollislas oassålastima konvensuvnna duohtandahkamis. Vuoddoprinsihppan lea ee. årbevirolas militus galga leat seamma arvu go ieza milituin. Konven8uvnnas leat guokte sierra protokolla; Cartagenaprotokolla mii cilge got suddjet lunddolas biologalas girjaivuoda dakkar riskkain mat såhttet saddat jus ealli dahkkonorganismmat, mat leat råhkaduvvon oddaåigasas bioteknihkain, 1obi haga levvet lunddolas birrasii. Nagoyaprotokolla ges mudde beassama genehtalas resurssaide ja arbevirolas milituide genehtalas resurssaid birra, ja vuoitu dan geavaheamis galga juhkkot vuoiggalaccat. Ruotta lea nugo 90 ieza riikka callån vuollåi protokolla, ja galga dal eadahisgoahtit dan nasuvnnalaceat. EU-lahkaasahus (511/2014) mudde Nagoyaprotokolla eadaheami EU siskkobealde. Samedikki åigumusat CBD:s lea vuoddoprinsihppan arbevirolas mahtus lea seamma årvu go ieza måhtus, ja algoålbmogiid sadji konvensuvnna cadaheamis galga sihkkarastot. CBD ja dan protokollat ja bargoprogrårruna leat dehalas instrumeanttat Samedikki barggus das sami berostumit galget devdot ollasit viset dasiin Ruotas. CBD artihkal 80) ja 10( c) nannejit såmit galget ollåsit ja beaktilit beassat oassålastit proseassain mat saddet mearradussan. Såmediggåi lea diehttelas ah te mii galgat doaibmat CBD Artihkal 8 G) ja dasa guoskevas mearradusaid fokålaasahussan viset assiin mat gusket ålgoalbmogiidda. Fokålaasahusa sisdoallu såhtta rievddadit: Samediggi galga artihkal 8(j) fokålaasahussan movttiidahttit daguide sihke riikkaidgaskasaceat, nasuvnnalaceat, guovllu dasis ja båikkålas dasis. Dat såhtta dahkkot omd. nu lekte ja calmmustahtta buriid ovdamearkkaid viiddis milittolonohallamis, na8uvnnalaccat ja Ruotas ja måilmmis mudui. Såmedikkis lea go lea fokalaasahussan ovddasvastadus råhkadit strategiija ja implementeret 8(j) Ruota eisevalddiin. Ovddasvastadus jodihit, buohtalastit ja foovvulit dån barggu Ruotas vai mearradusat ja geatnegasvuodat rnaid Ruotta lea valdan badjelasasartihkal 8 (j) rårrunaid siskkobealde, duodai eadahuvvojit. Lagidit vuoddodieduid ja rnudui veahkehit råhkkanit got RuoHa galga dahkat artihkal S(j) ståhtaidgaskasas proseassa ramma siskkobealde. Danin galga Samediggi doalahit oktavuoda raddehusa Diedalas radiin biologalas girjåivuoda ektui (mii lea cadnon Luonddugåhttendoaimmahahkii). Samedikkis lea ovddasvastadus dan oktavuodas Justerarens sign 9 (14)
18 Traditionell kunskap - forts. ekosystem. I strategin för biologisk mångfald och ekosystemtjänster framgår det för Aichimål 18 ska Sverige ha en ledande roll i erkännandet av traditionell kunskap och urfolkens rättigheter. Det finns ett arbetsprogram för artikel 8(j) och relaterade frågor inom konventionen som är viktigt för säkerställa fullt och effektivt deltagande av urfolk i genomförandet av konventionen. En grund princip är traditionell kunskap ska värderas lika som annan kunskap. Konventionen inkluderar två särskilda protokoll; Cartagenaprotokollet som specificerar hur man ska skydda den naturliga biologiska mångfalden från tänkbara risker med levande modifierade organismer, som utvecklats med modern bioteknik, kommer ut i den naturliga miljön och Nagoyaprotokollet som reglerar tillträde till genetiska resurser och traditionella kunskaper om genetiska resurser samt rättvis fördelning av vinster som kan uppstå vid användandet av dem. Sverige har tillsammans med drygt 90 andra länder skrivit under protokollet och står nu inför ett nationellt genomförande. En EU-förordning (511/2014) reglerar genomförandet av Nagoyaprotokollet inom EU. Sametingets intentioner En grundprincip i CBD är traditionell kunskap ska värderas lika som annan kunskap och säkerställa fullt och effektivt deltagande av urfolk i genomförandet av konventionen. CBD och dess protokoll samt arbetsprogram är viktiga instrument i Sametingets arbete med samiska intressen ska tillgodoses fullt ut på alla nivåer i Sverige. I CBD:s artikel 8(j) och lo(c) är det tydligt samerna ska ha fullt och effektiva deltaganden i processer som leder fram till beslut. Sametinget ser det som en självklarhet vi ska utgöra fokalpunkt för Artikel 8(j) i CBD och tillhörande bestämmelser avseende alla frågor som gäller urfolk. Innehållet i vara en fokalpunkt kan variera: Sametinget ska genom vara fokalpunkt för artikel 8(j) inspirera till handling internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. Det kan göras till exempel genom lyfta fram och synliggöra goda exempel som stimulerar till ökat kunskapsutbyte, nationellt och mellan Sverige och andra delar av världen. Sametinget som fokalpunkt har ansvar för strategi och implementering av 8(j) hos myndigheter i Sverige Ansvara för driva, samordna och följa upp arbetet inom Sverige med genomföra de beslut och åtaganden som Sverige har gjort och gör inom ramen för artikel 8(j). Ta fram underlag och på annat lämpligt sätt hjälpa till med förbereda Sveriges agerande inom ramen för den mellanstatliga processen inom artikel 8(j). I detta sammanhang ska Sametinget i lämpliga delar ha kontakter med regeringens Vetenskapliga råd för biologisk mångfald (knutet till Naturvårdsverket). Sametinget ansvarar i det sammanhanget för bedöma om det finns behov av politisk beredning och i sådana fall ta upp dessa frågor i god tid med miljö- och energidepartementet. 9 (14)
COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:2 18 Årbevirolas mahttu - joatkka irvvostallat leago dirbu politihkalas giedahallamii, ja dasto buori åiggis loktet assi birasja energiijadepartemeanttain. Asahit ja <loalahit riikkai<lgaskasas oktavuodaid, omd. konvensuvnna callingottiin ja eara riikkaidgaskasas orgånaiguin, dan rnade go lea darbu vai eadaha ovdalis namuhuvvon doairnrnaid. Valbmet vuodu raporteremii vuosttazettiin konvensuvnna callingoddåi, ja addit raporttaid biras-ja servodathuksendeparternentii ja iezåide dain eoahkkirni:in gos MKB-guovddas lea leamas mielde. Såmi albmotvalljen asahussan ja eisevaldin de oaidnit mii Sårned:ikki guovddas beallin gos såmiguoskevas assit galget giedahallot. Nagoyaprotokolla n anne aigurnusa diktit Sårnedikki leat asahussan mii galga mearridit got beassan resurssaide ja såmi arbevirolas måhttui galga habmejuvvot, jus oba galggas ge. Go raddehusa lea mearridan bidjat dan barggu Samediggåi, de <lat adda Sårnediggåi stuorit vejolasvuoda nannet arbevirolas måhtu seailluheami ja arvvusatnirna, seammas go dat nanne Sårned:ikki eisevaldin go Årbediehtu ja sami kultuvra leat guovddazis Samed:ikki h ålddaseamis. Bargogoheus adda maid vejolasvuoda våikkuhit ja nannet ieza eisevålddiid barggu irbediedu eadahemiin sin halddaseamis ja sin mearradusdahkamis. Sårnediggi deaivvadii Luonddugåhttendoaimrnahagain CUOIJomånu 21 beaivvi soahpat bargogoh ceosa bargovugiid. Sivra rnearridii cuoijornånu 10-12 b 2017, 73 gohceut stivrasagadoalli ja hålddahushoavdda joatkit bargamis assiin, ohcat raddehusas rudaid doairnmahit bargogohceosa, giedahallat assi boahtte stivraeoahkkimis geassemanus 2017, Paragr4fa darkkistuvvo dakkaviåe Stivra mearridii geassemanu 13-14 b 2017, 95 dohkkehit raddehusgohceosa direktiivvaid oktan rievdadusevttohusaiguin. Mielddus. Stivra mearridii borgernånu 14 b 2017, 107 Justernrens sign giedahallat assi telefoneoahkkimis borgemanu 21bdii13.00. 10 (14)
18 Traditionell kunskap - forts. Etablera och vidmakthålla de internationella kontakter, till exempel med konventionens sekretariat eller andra internationella organ, som behövs för genomföra punkterna ovan. Ta fram underlag till rapportering till framför allt konventionens sekretariat samt lämna rapporter till miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet och andra från de möten där MKBcentrum har deltagit. Som samisk folkvald institution och myndighet ser vi Sametinget är det centrala nav som samiskrelaterade frågor ska behandlas i. Nagoyaprotokollet styrker intentionen Sametinget är den institution som ska avgöra om och hur tillträde till resurser och samernas traditionella kunskaper ska utformas. Regeringens beslut om ett särskilt uppdrag ger Sametinget ökade möjligheter stärka bevarandet av och respekten för traditionell kunskap samtidigt som det stärker Sametinget som myndighet då Årbediehtu, de samiska traditionella kunskaperna, och den samiska kulturen är centrala i Sametingets förvaltning. Uppdraget ger vidare möjlighet påverka och stärka andra myndigheters genomförande implementera traditionell kunskap i sin förvaltning och sina beslut. Sametinget träffade Naturvårdsverket den 21 april för komma överens om formerna för uppdraget. Styrelsen beslutade den 10-12 april 2017, 73 uppdra till styrelseordföranden och kanslichef bereda ärendet vidare, hos regeringen ansöka om medel för uppdraget, behandla ärendet vid nästa styrelsesammanträde i juni 2017, Paragrafen justeras omedelbart Styrelsen beslutade den 13-14 juni 2017, 95 anta direktiv för regeringsuppdraget med de föreslagna förändringarna. Bilaga. Styrelsen beslutade den 14 augusti 2017, 107 behandla ärendet vid telefonsammanträde den 21 augusti kl 13.00. 10 (14)
COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:2 18 Årbevirolas mahttu - joatkka Stivra mearridii borgemanu 21 b 2017, 115 dohkkehit proseaktaplana, nammadit Kristina Nordling proseaktajodiheaddjin, stivrasagadoalli galga leat mielde proseavtta stivrenjoavkkus. Paragrrifa drirkkistuvvui dakkavide Stivra mearridii borgemanu 31 b 2018, 120 famohuhttit stivramearradusa 2017-08-21, 115, gohcfot halddahusa valbmet as.si. Samediggi mearridii golggotmanu 4 b 2017, 149 dohkkehit proseaktadirektiivvaid mildosa jelgii, stivrafoahkkimiin galga jamma raporterejuvvot. Diehtojuohkin raddehusbargogohcfosa birra. Boazodoallolavdegoddi lea maijemus eoahkkimis gåibidan as.si ja eareliiggamt loahpparapc giedahallot dievasfoahkkimis. Stivra mearridii oddajagimanu 15-17 b 2018, 31 ah te ii valdde ovdan assi dievasfoahkkimis. Samediggi ja Luonddugåhttendoaimmahat galgaba raporteret bargogoh ceosa birra rad:dehussii guovvamanu 28 b 2018. Stivra mearridii guovvamanu 8 b 2018, 31 giedahallat assi stivraeoahkkimis guovvamanu 22 b. Justerarens sign 11 (14)
Justerarens sign 11 (14) f;(/j} / SAMETINGET 18 Traditionell kunskap - forts. Styrelsen beslutade den 21 augusti 2017, 115 anta projektplanen, utse Kristina Nordling till projektledare, styrelseordföranden ska ingå i styrgruppen för projektet. Paragrafen justeras omedelbart Styrelsen beslutade den 31 augusti 2017, 120 upphäva styrelsebeslut 2017-08-21, 115, uppdra till kansliet bereda ärendet. Sametinget beslutade den 4 oktober 2017, 149 anta projektdirektiven enligt bilaga, regelbunden redovisning sker vid styrelsesammanträdena. Information lämnas angående pågående regeringsuppdraget. Rennäringsnämnden har vid senaste sammanträdet yrkat ärendet och specifikt slutrapporten ska behandlas på plenum. Styrelsen beslutade den 15-17 januari 2018, 31 inte behandla ärendet på plenum. Sametinget och Naturvårdsverket ska redovisa uppdraget till regeringen den 28 februari 2018. Styrelsen beslutade den 8 februari 2018, 31 behandla ärendet vid styrelsesammanträdet den 22 februari.
COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:2 18 Årbevirolas milittu- joatkka Stivra mearridii guovvamanu 22 b 2018, 41 dohkkehit raportta. Såmediggi ja Luonddugåhttendoaimmahat ovdanbijaiga raddehusgohcfosa guovvamanu 28 b 2018. Stivra evttoha Samedikki mearridit bidjat dieduid assebåhpiriidda./. Daniel Holst ovddida liigeevttohusa mildosa jelgii. Agneta Rimpi cohkka lahtu Oscar Sedholm sajis Rolf Ohlson cohkka lahtu Sten Wälitalo sajis Inger Baer Omma cohkka lahtu Lars Jon Allas sajis Å vtehke loahpaha digastallama. Åvtehke ilmmuha earet stivrra evttohusa de lea Daniel Holst ovddidan liigeevttohusa. Åvtehke bidja vuos ovdan stivrra evttohusa ja dasto Daniel Holst liigeevttohusa. Åvtehke bidja ovdan proposisuvnna doarjut dahje hilgut stivrra evttohusa ja gavnnaha Samediggi doarju stivrra evttohusa. Åvtehke bidja ovdan proposisuvnna doarjut dahje hilgut Daniel Holst liigeevttohusa ja gavnnaha Såmediggi hilgu Daniel Holst liigeevttohusa. Jienasteapmi gaibiduvvo. Son guhte doarju Daniel Holst liigeevttohusa vastida juo ja son guhte ii doatjjo Daniel Holstevttohusa vastida ii. Rabas jienasteamis saddet 14 juo-jiena ja 16 ii-jiena. Såmediggi lea danin hilgon Daniel Holst liigeevttohusa. Samediggi mearrida dasto bidjat dieduid assebåhpiriidda.. /. Daniel Holst diediha Jakt-och fiskesamerna, Landspartiet Svenska Samer ja lahttu Ronny Svarta reserverejit calalaccat mearradusa vuosta: Mielddus. Justerarens sign 12 (14)
18 Traditionell kunskap - forts. Styrelsen beslutade den 22 februari 2018, 41 godkänna rapporten. Sametinget och Naturvårdsverket redovisade regeringsuppdraget den 28 februari 2018. Styrelsen fåreslår Sametinget besluta lägga informationen till handlingarna../. Daniel Holst lämnar tilläggsförslag enligt bilaga. Agneta Rimpi ersätter ledamoten Oscar Sedholm Rolf Ohlson ersätter ledamoten Sten Wälitalo Inger Baer Omma ersätter ledamoten Lars Jon Allas Ordföranden förklarar deben avslutad. Ordföranden meddelar förutom styrelsens förslag finns ett tilläggsförslag från Daniel Holst. Ordföranden kommer först pröva styrelsens förslag och därefter Daniel Holst tilläggsförslag. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för styrelsens förslag och finner Sametinget beslutat enligt styrelsens förslag. Ordförande ställer till proposition för bifall eller avslag för Daniel Holsts tilläggsförslag och finner Sametinget förkastat Daniel Holst förslag. Votering begärs. Den som stöder Daniel Holsts tilläggsförslag svarar ja. Den som inte stöder Daniel Holsts förslag svarar nej. Vid öppen votering avges 15 ja-röster och 16 nej-röster. Sametinget har därmed förkastat Daniel Holst tilläggsförslag. Sametinget beslutar således lägga informationen till handlingarna../. Daniel Holst meddelar Jakt-och fiskesamerna, Landspartiet Svenska Samer samt ledamoten Ronny Svarta reserverar skriftligen mot beslutet.bilaga. 12 (14)
COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:2 Paulus Kuoljolc åvtehlce 19 Råddådallanortnet Assegirjjit - Kulturdepartemeantta remissa 2017-09-21, dm 1.2.1-2017-1209 Stivrabeavdegirji 2017-10-04, 143 Stivrabeavdegirji 2017-11-12-14, 173.1 Gulaskuddanvastadusat 2017-11-27 resp 2017-11-28, dm 1.2.1-2017-1209 Stivrabeavdegirji 2018-03-22, 49 Stivrabeavdegirji 2018-04-11-13, 66 Assegiedahallit: Peter Engström, Per-Olof Nutti Promemorias evttohuvvo galga asahuvvot odda sierra ortnet dasa got raddadallat sami albmogiin assiin mat gusket sidjiide. Njuolggadusat evttohuvvojit saddat odda raddadallanlilikan sårni albmoga assiide. Raddadallanortnet evttohuvvo leat viidabun go ieza råddadallangeatnegasvuodat dala lagain. Ulbmilin lea ovddidit ja narmet sami ålbmoga iefas vaikkuhanvålddi mearradusproseassain visot assiin mat gusket sidjiide. Låhkarievdadus evttohuvvo boahtit fåpmui suoidnernånu 1 b 2018. Gulaskuddanåigi lea skabmamanu 21 b 2017 radjai. Stivra rnearridii golggotrnånu 4 b 2017, 170.1 gohcfot halddahusa vålbmet assi, stivralahtut bu ktet oaiviliid stivrasagadoallai nu jodånit go vejolas. Stivra mearridii skabmamånu 12-14 b 2017, 173.1 ain bargat assiin. Kulturdepartemeanta lea ovddidan raddadallanortnega låhkaevttohusa ieza departemeanttaide vai dat searvålaga meannudit assi. Lea eahpesihkar bohtet go ovdan odda diedut - earet departemeantapromemoria - dievaseoahkkimii miessemanu 22-25 b 2018 Saadteskenjuanas. Stivra evttoha Samedilcki mearridit bidjat dieduid assebåhpiriidda. Justerarens sign 13 (14)
Paulus Kuoljok ordfarande 19 Konsultationsordningen Dokument - Remiss från Kulturdepartementet 2017-09-21, dnr 1.2.1-2017-1209 Styrelseprotokoll 2017-10-04, 143 Styrelseprotokoll 2017-11-12-14, 173.1 Remissyttrande 2017-11-27 resp 2017-11-28, dnr 1.2.1-2017-1209 Styrelseprotokoll 2018-03-22, 49 Styrelseprotokoll 2018-04-11-13, 66 Föredragande: Peter Engström, Per-Olof Nutti I Promemorian föreslås en ny och särskild ordning ska införas för konsultation i frågor av särskild betydelse för samerna. Reglerna föreslås bli införda som en ny lag om konsultation i frågor som rör det samiska folket. Konsultationsordningen föreslås gälla utöver annan samrådsskyldighet enligt gällande lagstiftning. Syftet är främja och stärka det samiska folkets inflytande över dess egna angelägenheter i beslutsprocesser. Lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2018 Remisstiden är till och med den 21 november 2017. Styrelsen beslutade den 4 oktober 2017, 170.1 uppdra till kansliet bereda ärendet, styrelseledamöter snarast lämnar synpunkter till styrelseordföranden. Styrelsen beslutade den 12-14 november 2017, 173.1 bereda ärendet ytterligare. Lagförslaget ang konsultationsordningen är överlämnad från Kulturdepartementet till övriga departement för gemensam beredning. Det konstateras det är osäkert om något nytt offentligt material - utöver departementspromemorian - kommer finnas tillgängligt till Sametingets plenum i Saxnäs den 22-25 maj 2018. Styrelsen föreslår Sametinget besluta lägga informationen till handlingarna. ]usterarens sign 13 (14)
COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:2 19 Raddådallanortnet Lars Paul Kroik boahttz fas sadjasis Åvtehke loahpaha digastallama. Åvtehke bidja ovdan proposi8uv1ma dohkkehit dehe hilgut stivrra evttohusa, ja gavnnaha Samediggi doarju stivrra evttohusa. Samediggi mearrida bidjat dieduid assebåhpiriidda. 20 Loahpaheapmi Åvtehke loahpaha foahkkima, kl 14.15. Justerarens sign 14 (14)
19 Konsultationsordningen - forts. Lars Paul Kroik återinträder Ordföranden förklarar deben avslutad. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för styrelsens förslag. ordförande finner Sametinget stödjer styrelsens förslag. Sametinget beslutar lägga informationen till handlingarna. 20 Avslutning Ordföranden avslutar sammanträdet, kl 14.15. Justerarens sign 14 (14)