Kulturmiljövårdens riksintressen Ulf Lindberg Riksantikvarieämbetet
Projektet Kulturmiljövårdens riksintressen Övergripande syfte Förbättra förutsättningarna att tillvarata och utveckla landskapets kulturvärden i enlighet med Miljöbalken och Landskapskonventionen Göra riksintressena mer kända, angelägna och begripliga Skapa en samsyn bland berörda aktörer Mål Sammanställa och sprida en handbok/vägledning Insatser för fortbildning och information till yrkesverksamma inom samhällsplaneringen Utveckla riksintressenas legitimitet, verka för att de ses som tillgångar Målgrupp Länsstyrelser, kommuner, museer, konsultföretag 2012-2013
Projektet Kulturmiljövårdens riksintressen Handbok/vägledning Remiss december 2013 - februari 2014 Färdigställs under april-maj 2014 Exempelsamling tillkommer Fortsättning Implementering och utbildningsinsatser Löpande under 2014 och 2015 Samordning med Boverket (PBL-kunskapsbanken) Utvecklingsfrågor Vad är riksintressant? Uppsiktsansvar Roller & ansvar statlig samsyn
Vad är poängen med riksintressesystemet? Främjar en hållbar utveckling genom att hushålla med långsiktiga och för landet väsentliga värden Ger särskild tyngd åt intressen som annars skulle väga lätt i planprocessen Ställer krav på planprocessens inriktning och kvalitet genom att tvinga till dialog Ger en tidig signal i planprocessen
Poängen missas ofta Kulturmiljön ses inte som en tillgång utan uppfattas mer som ett hinder för utveckling Planeringsprocessen fokuserar mer på vad riksintressena tål än vad de kan bidra med Dialog aktualiseras oftast först inför ett hot, istället för i ÖP-processen ÖP fungerar, i många fall, inte som den överenskommelse mellan stat och kommun som den är tänkt att vara Områdena i sig är dåligt förankrade och värdebeskrivningarna är svåra att omsätta/översätta i den fysiska planeringen
Uppdaterad syn på olika riksintressen Exploateringsintressen Bevarandeintressen Gemensamma resurser
Vem gör vad? Ansvar och roller Riksantikvarieämbetet lämnar uppgifter om riksintressen och har uppsiktsansvar Boverket samordnar myndigheternas underlag och ger tillsynsvägledning Länsstyrelserna tillhandahåller underlag, synpunkter och har tillsyn Kommunerna ansvarar för att riksintresset tillgodoses
Vad är ett riksintresse för kulturmiljövården? Ett riksintressant kulturlandskap återspeglar en betydelsefull samhällshistorisk utvecklingsprocess Riksintressen speglar snarare det typiska än det avvikande Riksintressen måste ha (fysiska) uttryck Riksintressen tål olika former av utveckling och förändring
Utvecklade urvalskriterier Då Riksintressena skall (prop 85/86:3) (Kulturmiljöer) - dokumentera olika utvecklingsperioder i landets historia - vara av särskilt värde för forskningen och som sevärdheter för en bred allmänhet (kultur-, natur- och friluftslivsmiljöer) - ha få motsvarigheter i landet eller i regioner - utgöra representativa exempel på landskaps- och miljötyper - särskilt väl belysa olika skeden i landskapets utveckling - vara av stor betydelse som referensområden för den vetenskapliga forskningen Nu Gäller fortfarande, men - fler perspektiv på den riksintressanta historien - starkare fokus på läsbarheten - betoning på det kännetecknande snarare än det kuriösa - krav på fysiska uttryck som speglar den riksintressanta historien - löpande översyn och uppdatering
14,0% Riksintressen, totalareal i % av länsarealen (land + vatten) 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD
400 Miljötyper övergripande 350 300 250 200 150 100 50 0
Utvecklad riksintressebeskrivning Motivering Skall ange: Präglande kulturhistoriskt tema(/-n) eller utvecklingsförlopp Tidsperiod kortare eller längre Olika präglande perspektiv - delberättelser Kulturhistorisk landskaps- / miljötyp Uttryck för riksintresset Skall ange: Det kulturhistoriska landskapets återspeglande beståndsdelar Landskapets och beståndsdelarnas kulturhistoriska karaktärsdrag och egenskaper samt rumsliga och funktionella samband och sammanhang
Principer för avgränsning Det är de kulturhistoriska värdena som utgör riksintresset den fysiska avgränsningen är underordnad. Förändringar såväl inom som utanför riksintressets avgränsning bedöms endast utifrån påverkan på riksintressets värden (d.v.s påtaglig skada). Utpekandet bygger enbart på en kulturhistorisk värdering. Avvägningar gentemot andra intressen skall inte påverka riksintressets inriktning och avgränsning. Fysiska uttryck - objekt, landskapsrum, strukturer, funktionella och visuella samband som är uttryck för riksintresset ska innefattas. Riksintressets utbredning innefattar inte, till skillnad från exempelvis världsarven, någon skydds- eller buffertzon. Länsstyrelsen ansvarar för en närmare precisering och uttolkning av avgränsningen.
Projektet stärker kulturmiljön Läsbarheten, tillgängligheten eller möjligheten att uppleva miljön stärks Kulturmiljön berikar projektet Kulturpolitiska mål & Miljöbalkens portalparagraf Förstärks Miljöns värden förstärks/förökas Neutral påverkan Miljöns värden förblir oförändrade Skada Miljöns värden försvagas Påtaglig skada Miljöns värden försvinner/förvanskas Övrig hänsyn gäller Lagkrav riksintresse
Rättsfall vad ska skyddas? Vad är påtaglig skada? Thor (2012) -Viktigt lokalt intresse befintlig byggnad avviker redan- höjd och volym utgör karaktärsdrag skydd inom värdekärna, fritt utanför -Reducerar andra, för residensstaden, viktiga byggnader större restriktivitet i välbevarade delar gränsen har nåtts för vad RI tål REGERINGSBESLUT: Lokala intressen vägs ej mot RI, innanför el utanför värdekärna spelar ingen roll, restriktivitet i välbevarade områden Brage (1990) -Viktigt lokalt intresse inget värde hos enskilda byggnader i kvarteret höjd och volym sticker ut men utgör undantag -Upplevelsen av staden förändras radikalt förändrar kraft stadens silhuett bryter mot grundläggande värden i 1800-talets stadsbyggande REGERINGSBESLUT: Avviker, men ej påtaglig skada.