rn Beslut Dnr 43-2014:8037 Kungsörs kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kungsörs kommun
2(10) Tillsyn i Kungsörs kommun har genomfört tillsyn av Kungsörs kommun under våren 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen förskoleklass och grundskola. Måluppfyllelse och resultat Årskurs 3 Enligt Skolverkets statistik för de nationella ämnesproven i årskurs 3 för läsåret 2013/14 uppnådde mellan 58,2 och 94,9 procent av eleverna i den kommunala grundskolan kravnivån för de olika delproven i matematik. Detta kan jämföras med motsvarande värden för riket som låg mellan 71,6 och 94,1 procent. I ämnet svenska uppnådde mellan 80,2 och 99,0 procent av eleverna kravnivån för de olika delproven. Motsvarande värde i riket låg mellan 86,2 och 97,9 procent. Årskurs 6 Enligt Skolverkets statistik för de nationella ämnesproven i årskurs 6 för läsåret 2013/14, uppnådde 90,1 procent av eleverna i den kommunala grundskolan kravnivån för de olika delproven i matematik. I riket var det motsvarande värdet 90,9 procent. I ämnet svenska uppnådde mellan 81,0 och 94,1 procent av eleverna kravnivån för samtliga delprov, vilket kan jämföras med värdet i riket som låg mellan 88,9-96,6 procent. I ämnet engelska uppnådde 90,6-92,7 procent kravnivån för samtliga delprov. För riket var motsvarande värde 62,5-86,5 procent. Skolverkets statistik för år 2014 för betyg per ämne i årskurs 6 visar att mellan 89,4 och 100 procent nådde minst E i samtliga ämnen. Statistiken visar att pojkar och flickors resultat är lika med undantag för engelska, idrott och hälsa och svenska där pojkars resultat är något lägre. Den genomsnittliga betygspoängen i slutbetygen varierar mellan 10,2 och 15,7 förutom i svenska som andraspråk där värdet är 9,1. Årskurs 9 Enligt Skolverkets statistik för läsåret 2013/14 var det genomsnittliga meritvärdet för elever i Kungsörs kommun 189,2 jämfört med rikets 214,1. Flickornas meritvärde var 19.5 poäng högre än pojkarnas. Andelen elever som
3(10) nått kunskapskraven i samtliga ämnen (minst betyget E) var enligt Skolverket 68,4 procent år 2014. I riket var motsvarande värde 77,4 procent. Skolverkets statistik visar också att andelen som inte når kunskapskraven i två eller flera ämnen var 25,3 procent jämfört med 15,9 i riket. Andelen som var behöriga till ett yrkesförberedande program var 79,7 (i riket 86,9). Enligt Skolverkets statistik för de nationella ämnesproven i årskurs 9 läsåret 2013/14 uppnådde 84,3 procent av eleverna i den kommunala grundskolan kravnivån för de olika delproven i matematik (87,5 i riket). I ämnet svenska uppnådde mellan 92,4 och 100 procent kravnivån för de olika delproven (i riket 90,4-97,4) och i engelska uppnådde 100 procent kravnivån för samtliga delprov (i riket 94,5-96,8). Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 2015-08-24 2015-08-24 I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar och datum för när huvudmannen senast ska ha åtgärdat bristerna anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning bedömer att Kungsörs kommun behöver utveckla det systematiska kvalitetsarbetet för kommunens grundskolor. s tillsyn visar att kommunen behöver tydliggöra och utveckla verksamhetens mål, resultatsammanställningar, analys och förslag till åtgärder. Arbetet ska även dokumenteras. Vidare behöver huvudmannen säkerställa att samtliga skolor i kommunen har tillgång till ett skolbibliotek eller till de funktioner som ett skolbibliotek har.
4(10) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Kungsörs kommun att senast den 24 augusti 2015 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i grundskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning av brist konstaterar att Kungsörs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det på grundskoleenheterna finns tillgång till skolbibliotek, som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. (2 kap. 36 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Se till att det på grundskolenheterna finns tillgång till skolbibliotek som kan användas till att stödja elevernas lärande och utveckling.
5(10) Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen och läroplanen för grundskolan ska huvudmannen se till att det finns tillgång till ett bibliotek I Kung Karls skola bedrivs undervisning i före detta gymnasielokaler och i baracker i området Ulvesund sedan augusti 2012. En planering och projektering av en ny skola har gjorts, dock saknas ett beslut av kommunfullmäktige om att starta byggandet av den nya skolan. Vid s tillsyn av Kung Karls skola våren 2015 framkommer att det i dessa lokaler inte finns något skolbibliotek. Skönlitteratur finns i viss utsträckning placerad i klassrummen, dock saknas facklitteratur helt, enligt lärarna på skolan. Det finns ett kommunbibliotek, vilket enligt rektorn i stort sett inte används alls och inte heller ligger i skolans närhet. Rektorn säger också att detta inte påverkar undervisningens kvalitet i någon större utsträckning. bedömer att huvudmannen måste se till att det finns tillgång till ett fungerande skolbibliotek i alla kommunens skolor vilket innebär en gemensam resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande som ska användas till att stödja elevernas lärande och utveckling. Motivering till föreläggande som ingripande bedömer, utifrån bristens karaktär, att ett föreläggande är det ingripande som är nödvändigt för att huvudmannen ska avhjälpa den påtalade bristen. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i grundskolan inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta kunskapsresultaten och resultaten avseende tryggheten och studieron vid skolenheterna. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling,
6(10) etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder vid skolenhetema. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen i grundskolan är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenhetema anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet. Bedömning av brist konstaterar att Kungsörs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 g skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Huvudmannen ska se till att arbetet med att analysera kunskapsresultaten utvecklas. Av det som framkommer i uppföljningen ska huvudmannen besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder samt dokumentera de beslutade åtgärderna. Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen ska huvudmannen systematiskt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 304) är arbetet med att utveckla verksamheten en process där en analys och värdering av vidtagna åtgärder, måste ligga till grund för beslut om åtgärder för förbättring. Vid intervjuer med utbildningschef och politiker i ansvarig nämnd och representanter från kommunfullmäktige framkommer att kommunen är i en process för att genomföra en tydligare resultat- och målstyrning av kommunens alla verksamheter. I kommunens så kallade Årsbokslut för 2014
7(10) redovisas resultaten för kommunala och nationella mål. Inom det nationella uppdraget finns en redogörelse av resultaten för både värdegrunds- och kunskapsuppdraget. Kunskapsresultaten redovisas genom sammanställningar av de nationella ämnesproven för årskurs 3 samt betygen i samtliga ämnen för årskurs 9 för de fem senaste åren. En sammanställning av kunskapsresultat för årskurs 6 saknas. Uppföljningar av kunskapsresultat sker även regelbundet genom tertialuppföljningar och resultatdialoger med rektorer. Dokumentgranskning visar att det inte finns någon dokumenterad analys av resultaten av de nationella ämnesproven i årskurs 3 och endast en begränsad analys av kunskapsresultaten i årskurs 9 som exempelvis att högre meritvärde beror på att kommunen har lyckats få tillbaka s.k. hemmasittare. I slutet av Årsbokslutet görs en sammanfattning där några kommentarer ges till kunskapsresultaten och det ekonomiska resultatet för utbildningsverksamheten. Utvecklingsområden identifieras som exempelvis öka måluppfyllelsen i årskurserna 1-5 för grundskolan. Några konkreta förslag till åtgärder för utveckling föreslås dock inte på kommunnivå. bedömer att kommunens kvalitetsarbete för grundskoleverksamheten måste utvecklas eftersom det brister i såväl resultatsammanställningar, i analysen av dessa samt i förslag till utvecklingsåtgärder. Dokumentgranskning och intervjuer med utbildningschef och med ansvariga politiker i utbildningsnämnden visar att Kungsörs kommun i sitt systematiska kvalitetsarbete för utveckling av utbildningen behöver göra djupare analyser av kunskapsresultaten för att kunna planera och genomföra utvecklingsåtgärder. Huvudmannen behöver även se till att kvalitetsarbetet dokumenteras.
8(10) Motivering till föreläggande som ingripande bedömer, utifrån bristernas karaktär, att ett föreläggande är det ingripande som är nödvändigt för att huvudmannen ska avhjälpa de påtalade bristerna. På s vägnar fiti44 14-"( Maria Caryll Beslutsfattare Marita Bergman Föredragande Bilagor Bilaga 1. Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Kungsörs kommun
9(10) Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens artsvartagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas.
10(10) Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion. Bilaga 2: Fakta om Kungsörs kommun I Kungsörs kommun ansvarar kommunstyrelsen för kommunens skolväsende med stöd av Barn-och utbildningsnämnden. På central tjänstemannanivå finns det en kommunchef, en barn- och utbildningschef för förskola, fritidshem, grundskola, grundsärskola och vuxenutbildningen samt en biträdande barnoch utbildningschef för med särskilt ansvar för inskrivning för elever i gymnasiesärskolan och kontakt med gymnasiesärskolorna. Kungsörs kommun är huvudman för fyra grundskolor: Björskogsskolan, Hagaskolan och Västerskolan med förskoleklasser och årskurserna 1-5 samt Kung Karls skola med årskurserna 6-9. Varje skola leds av en rektor. I kommunens grundskoleenheter gick vid tiden för inspektionen 795 elever, varav sex elever var mottagna i särskolan och integrerade i grundskolan. Antalet nyanlända elever i Kungsörs kommun har under de senaste tre åren tredubblats och för närvarande uppskattas antalet vara ca 120 elever. Av dessa deltar 54 elever i modersmålundervisning och 24 elever får studiehandledning på modersmålet.