24 Individer och gemenskaper Svensk a välfärdsstrukturer Sunderby sjukhus, Luleå/Boden, Norrbottens läns landsting. När politiker använder begreppet välfärd betyder det oftast vård, skola och omsorg. Välfärds struktur beskriver hur välfärden är uppbyggd och hur den fungerar. När vi arbetar får vi lön från ett företag, en k ommun eller staten. Lönen används till konsumtion, till exempel mat, boende, resor och fritid. På så sätt får bland annat företagen in pengar. Pengarna som kommuner, landsting och stat ansvarar för utgör den offentliga ekonomin. Skatter och avgifter som betalas in av privatpersoner och företag används för att vi ska få ett så bra samhälle som möjligt. Vi får tillbaka service och bidrag från samhället. SAMBAND MELLAN PRIVATEKONOMI, FÖRETAG OCH OFFENTLIG EKONOMI PRIVAT- EKONOMI Lön Person/ Hushåll Konsumtion FÖRETAG Skatt Avgifter Lön Bidrag Service Service Skatt Avgifter OFFENTLIG EKONOMI Kommun/ Landsting/ Stat (Vägar, försvar, polis, sjukvård, skolor, o.s.v.)
Riksdagen är den högsta politiska nivån i Sverige. För att den folkvalda riksdagen ska kunna styra landet har Sverige delats in i mindre delar: landsting/regioner och kommuner. Individer och gemenskaper Kommun, landsting och stat 25 Kommunerna En stor del av den service samhället erbjuder utförs av kommunerna. De ansvarar till exempel för skola, vård och omsorg. Kommunen är den lägsta politiska nivån som vi kan välja politiker till. När Sverige blev ett rikt och modernt land bestämdes det att kommunerna skulle få fler uppgifter att utföra. De små kommun erna fick då gå s amman för att ha råd med det. Det skedde främst LANDSTING OCH REGIONER I SVERIGE LÄNSBOKSTAV AB Stockholms läns landsting C Landstinget i Uppsala län D Landstinget Södermanland E Landstinget i Östergötland F Landstinget i Jönköpings län G Landstinget Kronoberg H Landstinget i Kalmar län I Region Gotland K Landstinget Blekinge M Region Skåne N Region Halland O Västra Götalandsregionen S Landstinget i Värmland T Örebro läns landsting U Landstinget Västmanland W Landstinget Dalarna X Landstinget Gävleborg Y Landstinget Västernorrland Z Jämtlands läns landsting AC Västerbottens läns landsting BD Norrbottens läns landsting Z S W T X E O F H N G M K AC Y BD C U AB D I Blekinges fem kommuner bildar tillsammans Landstinget Blekinge. Landstinget har ett sjukhus, Blekinge sjukhuset. u nder 1950-70-talen. Nu finns det 290 kommuner i Sverige. Landsting Din kommun ingår med andra kommuner i ett landsting eller i en region. Det finns 21 landsting varav fyra av dem även kallas regioner. Regionerna är Skåne, Västra Götaland, Halland och Gotland och de har ungefär samma uppdrag som landstingen. Man kan säga att ett landsting är ett sam arbete m ellan alla kommuner inom ett visst geografiskt område. Efters om sjukvården är dyr måste kommunerna sam arbeta för att kunna erbjuda medborg arna en god kvalitet. Staten Staten är det begrepp som används för att beskriva ett lands riksdag och myndigheter. En myndighet genomför och ansvarar för det som riksdag och regering har beslutat. En stat kan även vara ett land, till exempel Chile eller Indien.
26 Individer och gemenskaper Kommunernas uppgifter Skola. Räddningstjänst. Här följer några av de viktigaste uppgifterna för kommun erna. Uppgifterna är bestämda av Sveriges riksdag och finns nedskrivna i kommunallagen. Skola Kommunen ansvarar för grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Kommunen äger skolorna och anställer personal. Sedan 1990-talet finns det även friskolor som ägs av företag eller organisat ioner. Kommunen måste betala en s umma pengar (skolpeng) till respektive friskola för varje elev som väljer att gå där. Förskola Förskolan har ansvar både för barn ens trygghet och för deras lärande. Alla barn har rätt till en plats i förskolan. Äldreomsorg Kommunen ska ta hand om de äldre som inte klarar sig själva. De äldre ska erbjudas hemtjänst (bland annat städning och matlagning i hemmet) eller äldreboende (särskilda bostäder för äldre). Här skiljer sig Sverige från många länder där det är barnens uppgift att ta hand om sina gamla föräldrar och släktingar. Övrig omsorg Kommunen tar ansvar för människor med f ysiska och psykiska funkt ionshinder genom att er bjuda särskola (särskild skola för barn med utvecklingsstörning), personliga assist enter och gruppboende. Kommunen tar också ansvar för människor som inte själva kan sköta sin ekonomi. Kommunen betalar ut försörjningsstöd (ekonomiskt bidrag) till de personer som inte kan försörja sig på något annat sätt.
Individer och gemenskaper 27 Äldreomsorg. Andra kommunala uppgifter Kommunen måste ha en räddningstjänst som kan släcka bränder och hjälpa till vid exempelvis trafikolyckor. Det är kommunen som bestämmer var och hur man får bygga i kommunen. De flesta kommuner äger bostadsbolag. Deras lägenheter ska kunna hyr as av alla medborg are som behöver en bostad. I tät orterna och delvis på landsbygden ansvarar kommunen för rent vatten, avloppssystem och rening av avloppsvatten. Kommunen ansvarar också för vägarna i tätorterna. Där kan man se personal från kommunen rensa ogräs, ploga snö, lägga ny asfalt med mera. Dessutom driv er många kommun er el- och värmeverk som producerar energi. Kommunen är skyldig att ha åtminstone ett biblio tek där kommuninvån arna bland annat kan låna böcker och få hjälp att söka informat ion. Kommunen kan dessutom själv bestämma om den vill erbjuda mer, till exempel simhall, elljusspår, museum, kulturhus, bidrag till föreningar eller satsningar på turism. Många kommuner erbjuder det för att locka fler människor att bosätta sig i eller besöka kommunen. Dricksvattenreservoaren i Falköping är även en populär pulkabacke. Vattnet kostar 0,7 öre per liter.
28 Individer och gemenskaper Landstingens uppgifter Sjukhusen i Sverige sköts av landstingen. En mycket stor del av landstingens pengar går till vårdpersonalens löner, sjukhusutrustning, läkemedel och byggnader. Den vård som inte sker på sjukhus, utan på vårdcentraler, kallas primärvård. Primärvården är den första kontakten med sjukvården, till exempel när man behöver träffa en läkare eller vaccinera sig. Tidig are skötte landstingen all primärvård. År 2010 införde regeringen ett system som kallas vård val. På samma vis som man kan välja k ommunal skola eller friskola kan man nu även välja att gå till någon av landstingens vårdcentraler eller till en privat sådan. För varje registrerad patient som en vårdcentral har betalar respektive landsting ut en vårdpeng. Landstingen har ansvar för sjukvård, folktandvård, regional kollektivtrafik och stöd till musik och teater. Tandvård och viss kollektivtrafik är exempel på landstingens/regionernas uppgifter. övning: ditt landsting/din region Vilket landsting/vilken region hör du till? Vilka landsting/regioner gränsar det till? Hur många bor i landstinget/regionen? Vilka är de tre största tätorterna i landstinget/regionen? Var finns landstingsfullmäktige/regionfullmäktige? Vilken service får just du från landstinget/regionen? Vilken service får din fam ilj och dina släktingar? Vilken service får man gratis? Vilken service får man betala avgifter för?
Individer och gemenskaper 29 Socialförsäkringar Sverige brukar kallas för en välfärdsstat. Det innebär att kommunerna, landstingen och staten tar ett stort ansvar för att varje medborgare ska få chansen att leva ett gott liv. En viktig del av välfärden i Sverige utgörs av att staten försäkrar sina medborgare, med så k allade social försäkringar. De viktigaste socialförsäkringarna är pensionen, sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen. Istället för att var och en betalar sin egen försäkring är alla med och betalar gemensamt via olika skatter. Tanken är att systemet ska vara jämlikt och rättvist. Den som behöver socialförsäkringarna ska få det oavsett hur mycket pengar personen i fråga betalar in i skatt. Pensionen Pension är pengar som man har tjänat in under sitt arbets liv. I Sverige har man rätt att ta ut allmän pension från och med 61 års ålder. Tidigare var pensionsåldern 65 år. Idag kan man välja att arbeta längre än till 65 års ålder. Sjukförsäkringen Den första dagen man är sjuk och inte kan gå till sitt arbete får man inga pengar från sjukförsäkring en Ett barn ger ersättning i 480 dagar. eller arbetsgivaren. Från och med den andra dagen till och med den andra veckan betalar arbetsgivaren 80 % av lönen, vilket kallas sjuklön. Om man fortfarande är sjuk efter två veckor måste man ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan. Föräldraförsäkringen I Sverige innebär föräldraförsäkringen att man får ekonomiskt stöd när man har småbarn. Föräldrarna kan ta ut ersättning i 480 dagar och stanna hemma hos barnet istället för att arbeta. Dessutom betalas barnbidrag ut för att förbättra barnfamiljernas ekonomi. År 2013 var barnbidraget 1 050 k ronor per månad och barn. övning: bidragsberoende Begreppet bidragsberoende har en negativ klang. Här följer tio begrepp som ger mer pengar i plånboken både för privatpersoner och företag: allmosa, avdrag, bidrag, bistånd, ekonomisk hjälp, ersättning, försäkring, peng (t.ex. skolpeng), stöd och subvention. Rangordna begreppen med det mest negativa först. Motivera din rangordning.
30 Individer och gemenskaper Arbetslöshetsförsäkring Staten försäkrar inte medborgarna mot arbetslöshet. Arbetslöshetsförsäkringen gäller därför inte alla i Sverige. Det är bara de personer som betalar in en medlemsavgift till a-kassan (arbetslöshetskassan) som kan få ersättning om de blir arbets lösa. Eftersom arbetslöshetsförsäkringen bara gäller för medlemmarna i a-kassan brukar den inte räknas som en socialförsäkring. Som medlem i a-kassan får man ersättning om man saknar a rbete. För att få ersättning måste man ha varit medlem i tolv månader och ha arbetat i minst sex månader under den tiden. Den a-kassa som har många arbets lösa har ofta en högre avgift än den a-kassa där de flesta har a rbete. I Sverige delar Arbetsförmedlingen och fackföreningarnas a-kassor ansvaret för arbetslöshetsförsäkringen. Den arbetslöse anmäler sig hos Arbetsförmedlingen, men pengarna som betalas ut (ersättningen) kommer från den a-kassa som den arbetslöse är medlem i. Ersättningen från a-kassan var år 2013 80 % av lönen (maximalt 680 kr/arbetsdag) under de första 200 arbetslösa dagarna. Därefter ger den 70 % av lönen (maximalt 680 kr/arbetsdag) i ytterligare 100 arbetsdagar. Om en person fortfarande är arbetslös efter 300 dagar erbjuds han/hon individuell hjälp av Arbetsförmedlingen för att få ett arbete. De flesta politiska partierna är överens om att ersättningen från en a-kassa enbart ska ge en ekonom isk trygghet under en kortare period m ellan två arbeten. Hur reglerna för ersättningen ska se ut är däremot en politisk stridsfråga. Försörjningsstöd För personer som saknar inkomst och inte heller får någon ersättning från a-kassan kan kommunens försörjningsstöd vara det enda alternativet. Det är ett ekonomiskt stöd till personer som inte har någon försörjning. Pengarna ska gå till boende, mat, hygien med mera. Det kallades tidigare för socialbidrag. A-KASSA De arbetslösa får ersättning. De flesta försäkrade betalar 100-200 kr/månad. Arbetsförmedlingen förmedlar bland annat kontakter mellan arbetssökande och företag som behöver arbetskraft. Får att få ut a-kassa måste man anmäla sig hos Arbetsförmedlingen.
Privatiseringar Numera är det vanligt med privata buss- och tågbolag som kör kollektivtrafik. Det finns priv ata förskolor och skolor (friskolor), privata äldreboenden och vårdcentraler. I vissa kommuner finns även privat sophämtning och till och med privata bibliotek. Under den ekonomiska krisen i Sverige på 1990-talet började allt fler politiker anse att pengar skulle kunna sparas på att låta privata företag ta över vissa uppgifter från kommunerna och landstingen. Det kallas för privatisering. Många politiker menade att privata före tag skulle göra uppgift erna effektivare. Det skulle i sin tur spara mycket pengar för kommuner och landsting/ regioner och då skulle politikerna kunna sänka skatterna. En annan e ffekt är att valfriheten ökar för medborgarna. Ett argument mot privatiseringar är att samhället måste erbjuda sina medborgare vissa tjänst er även när de inte tjän ar pengar på dem, till exemp el busslinjer på landsbygden där endast få reser. Politiker i Sverige har olika uppfattning om hur mycket av välfärdstjänsterna som ska genomföras av privata företag. Individer och gemenskaper övning: hur mycket ska vara privatiserat? Exempel med vård och skola Om man inte är nöjd med vårdcentralen som landstinget driver eller med den kommunala skolan kan man byta. För att locka tillbaka patienter och elever måste kvaliteten förbättras. På det här sättet sker hela tiden en kvalitetsförbättring. Företag som inte klarar av konkurrensen får sluta med sin verksamhet. Kritiker menar att privata företag tänker mer på sin egen vinst än på att ge alla medborgare god service. Det blev exempelvis stor debatt hösten år 2011 när det visade sig att ett stort vårdbolag g jorde mycket stora vinster samtidigt som kvaliteten i omsorgen var dålig. Å andra sidan var kontrollen från kommunernas sida bristfällig. Det är flera privata gymnasieskolor som har gått i konkurs under de senaste åren och en del privata skolor har blivit stängda av Skolinspektionen för att kvaliteten har varit för dålig. Elever som hade otur missade ett helt läsår. När privata gymnasieskolor går i konkurs eller stängs visar det å andra sidan att systemet med privat drift fungerar. Företag som inte är livskraftiga sorteras bort, ibland till priset av förlorade läsår e ller som i omsorgen med vanvård som följd. Det finns också tecken som tyder på att skolsegregationen har ökat med valfriheten. En del tycker att valfriheten är bra medan andra är oroliga för utvecklingen med en segregerad skola. Vad tycker du ska drivas av privata företag och vad ska kommuner och landsting sköta? Motivera dina åsikter för de olika verksamheterna: Bilverkstäder, bilbesiktningar, idrottshallar, gym, campingar, teatrar, posthantering, restauranger, förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, högskolor, vårdcentraler, äldreboenden, museer, naturvård, kärnkraftverk, brandkår, larmcentraler för ambulans och polis, parkeringsvakter, domstolar och militär. 31
32 Individer och gemenskaper Ord och begrepp i kapitlet A-kassan (arbetslöshetskassan) Alla medlemmar i a-kassan betalar in en medlemsavgift. A-kassan och arbetsförmedlingen delar på ansvaret för arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslöshetsförsäkring Ger en inkomst om man förlorar sitt arbete (om man är medlem i a-kassan). Barnbidrag Ett ekonomiskt stöd som utgår till föräldrarna på 1 050 kronor per barn och månad upp till 16 års ålder. Friskola En skola som ägs av ett företag eller en organisation. Försörjningsstöd Ett ekonomiskt bidrag till personer som inte kan försörja sig på något annat sätt. Pengarna ska gå till mat, hyra, el med mera. Föräldraförsäkring Ett ekonomiskt stöd till småbarnsföräldrar för att ta hand om sitt barn i hemmet. Kommun Ett mindre geografiskt område. Det är även den lägsta politiska nivå som vi kan välja politiker till. Kommunen ansvarar till exempel för skola, vård och omsorg. Konsumtion Varor och tjänster som köps och förbrukas. Landsting Ett samarbete m ellan alla kommuner inom ett visst geografiskt område. Lands tingen ansvarar bland annat för sjukvård och kollektivtrafik. Landstingen styrs av folkvalda politiker. Myndighet Regeringen, domstolarna, Skatteverket eller en kommunal socialnämnd är exempel på myndigheter. De genomför och ansvarar för det som politikerna har beslutat. Offentlig ekonomi Pengar som kommuner, landstingen och staten ansvarar för. Organisation Människor som samarbetar enligt en viss ordning. Det kan även vara en struktur av arbetsuppgifter som utförs av någon/några (ej en bestämd person), t.ex. IFK Göteborg eller IKEA. Pension Pengar man får och lever av när man har slutat arbeta (ofta vid 65 års ålder). Primärvård Ofta den första kontakten med sjukvården (vårdcentral). Privatisering När verksamheter i kommuner och landsting tas över och utförs av privata företag. Riksdagen Den högsta politiska nivån i Sverige. Sjukförsäkring Man får ersättning från sjukförsäkringen från och med vecka tre när man inte kan arbeta p.g.a. sjukdom. Socialförsäkringar Stora försäkringar som staten erbjuder sina medborgare, t.ex. sjukförsäkring, f öräldraförsäkring och pension. Stat/staten Ett land, till exempel Sverige. Det är även ett lands riksdag och myndigheter. En myndig het genomför och ansvarar för det som riks dagen har beslutat. Välfärd Ofta vård, skola och omsorg. Kan även betyda vilken nivå av ekonomi, hälsa och utbildning människor har. Välfärdsstat Ett land som tar ett stort ansvar för att medborgare ska få chansen att leva ett gott liv. Välfärdsstruktur Hur välfärden är uppbyggd och fungerar. Äldreomsorg Kommunen ska erbjuda hemtjänst (bland annat städning och matlagning i hemmet) eller äldreboende (särskilda bostäder för äldre). Fler ord och begrepp Allmän välfärd Samhället erbjuder en viss nivå av tjänster, till exempel utbildning och sjukvård. Bidragsberoende En person som inte kan försörja sig själv och är beroende av ekonomiskt stöd från samhället. Existensminimum Minsta summa pengar som en person behöver för att ha en skälig levnadsnivå.
Individer och gemenskaper 33 Folkhemmet Ett socialdemokratiskt begrepp som började användas på 1920-talet. Motsvaras idag av välfärdssamhället. Klassidentitet Vilken samhällsklass man upplever sig tillhöra. Kommunal service Det som kommunen erbjuder sina medborgare, t.ex. skola och äldreomsorg. Kvinnofälla Något som är till kvinnors nackdel. De gamla könsrollerna finns kvar. Levnadsnivå Levnadsstandard. Levnadssstandard En persons ekonomiska och materiella nivå, t.ex. mat, kläder och bostad. Offentlig finansierad välfärd Kommunerna, landstingen och staten betalar för välfärd som är finansierad med skattemedel. Offentlig sektor Verksamheter i kommun, landsting och stat som finansieras via skatter. Privat finansierad välfärd Privatpersoner betalar för sin egen välfärd, ofta via privata försäkringar. Samhällsklass Befolkningen kan delas in i arbetarklass, medelklass och överklass. Indelningen bestäms t.ex. av utbildningsnivå, inkomstnivå, status i samhället, socialt kontaktnät och/eller bakgrund. Socialbidrag Se försörjningsstöd. Utanförskap En person upplever sig vara utanför en grupp han/hon vill tillhöra. Alliansen, det borgerliga regeringsalternativet, införde år 2006 ytterligare en betydelse av begreppet: de personer som inte har arbete och därför får pengar från sam hället. Välfärdssamhälle Ett samhälle där resurser i stor utsträckning fördelas till personer som inte kan försörja sig själva. Frågor till texten SVENSKA VÄLFÄRDSSTRUKTURER s. 24 1. Vad är välfärd? 2. Hur får kommuner, landsting och stat in pengar till sin verksamhet? Till vad används pengarna? KOMMUN, LANDSTING OCH STAT s. 25 3. Varför slogs flera små kommuner ihop till större kommuner under 1950-70-talen? 4. Vilken är landstingens/regionernas största uppgift? 5. Vad är staten? KOMMUNERNAS UPPGIFTER s. 26-27 6. Nämn tre uppdrag som kommunerna har. LANDSTINGENS UPPGIFTER s. 28 7. Ge några exempel på landstingens/regionernas uppgifter? SOCIALFÖRSÄKRINGAR s. 29 8. Vilka är de tre största socialförsäkringarna? ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRING s. 30 9. Vilken funktion har arbetslöshetsförsäkringen? PRIVATISERINGAR s. 31 10. Vad innebär privatisering av offentlig verksamhet? FRÅGOR ATT DISKUTERA 11. Vad tycker du är bra i den svenska väl färden? Vad tycker du är dåligt? 12. Hur ser välfärden ut i andra länder?