Revisorns oberoende och analysmodellen Utifrån klientens perspektiv

Examensarbete i företagsekonomi Civilekonomprogrammet Revisorns oberoende och analysmodellen Utifrån klientens perspektiv Victor Jonsson Carl Wilhelmsson Handledare: Linus Axén och Torbjörn Tagesson Vårterminen 2015 ISRN-nr LIU-IEI-FIL-A--15/01977--SE Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings universitet

Titel: Revisorns oberoende och analysmodellen Utifrån klientens perspektiv English title: Auditor independence based on the threats recognized by IESBA From a client s perspective Författare: Victor Jonsson och Carl Wilhelmsson Handledare: Linus Axén och Torbjörn Tagesson Publikationstyp: Examensarbete i företagsekonomi Civilekonomprogrammet Avancerad nivå, 30 högskolepoäng Vårterminen 2015 ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-A--15/01977--SE Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) www.liu.se

Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 1 1.1 BAKGRUND... 1 1.2 PROBLEMATISERING... 3 1.3 SYFTE... 7 2 VETENSKAPLIG METOD... 8 2.1 FORSKNINGSANSATS OCH FORSKNINGSSTRATEGI... 8 2.2 VAL AV TEORI... 9 3 INSTITUTIONALIA... 11 3.1 REVISORNS OBEROENDE... 11 3.2 ANALYSMODELLEN... 11 4 TEORI... 15 4.1 REVISION OCH AGENTPROBLEMATIK... 15 4.2 REVISORNS OBEROENDE... 19 4.3 REVISION OCH RISK... 20 4.4 REVISION OCH RELATIONER... 22 4.4.1 Revisorns ekonomiska relation med klienten... 22 4.4.2 Revisorns sociala relation med klienten... 25 4.5 PROFESSIONALISM... 28 4.6 MODELLUTVECKLING... 30 5 EMPIRISK METOD... 32 5.1 URVAL OCH DATAINSAMLING... 32 5.2 DESIGN... 34 5.3 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN... 34 5.4 OPERATIONALISERING... 35 5.4.1 Beroende variabel... 35

5.4.1.1 Egenintressehot... 36 5.4.1.2 Självgranskningshot... 37 5.4.1.3 Partsställningshot... 38 5.4.1.4 Vänskapshot... 38 5.4.1.5 Skrämselhot... 39 5.4.2 Oberoende variabler... 40 5.4.2.1 Hypotes 1: Soliditet... 40 5.4.2.2 Hypotes 2: Avkastning på totalt kapital... 40 5.4.2.3 Hypotes 3: Klientens storlek... 41 5.4.2.4 Hypotes 4: Revisionsbyrå... 41 5.4.2.5 Hypotes 5: Revisionsbyråns ort... 41 5.4.2.6 Hypotes 6: Bransch... 42 5.4.2.7 Hypotes 7: Ägarkoncentration... 42 5.4.2.8 Hypotes 8: Revisorns ämbetstid... 43 5.4.2.9 Hypotes 9: Revisionsbyråns ämbetstid... 43 5.4.2.10 Hypotes 10: Klientens ålder... 43 6 ANALYS... 44 6.1 BORTFALLSANALYS... 44 6.2 DESKRIPTIV STATISTIK... 46 6.3 BIVARIAT ANALYS... 48 6.4 REGRESSIONSANALYS... 51 6.5 HYPOTESPRÖVNING... 53 6.5.1 Hypotes 1: Det råder ett positivt samband mellan företagets soliditet och hur klienten uppfattar hotet mot revisorns oberoende.... 55 6.5.2 Hypotes 2: Det råder ett positivt samband mellan företagets avkastning på totalt kapital och hur klienten uppfattar hotet mot revisorns oberoende.... 55 6.5.3 Hypotes 3: Det råder ett positivt samband mellan företagets storlek och hur klienten uppfattar hotet mot revisorns oberoende.... 55

6.5.4 Hypotes 4: Det råder ett positivt samband mellan revisorer från mindre revisionsbyråer och hur klienten uppfattar hotet mot revisorns oberoende. 56 6.5.5 Hypotes 5: Det råder ett positivt samband mellan revisionsbyråer belägna på en liten ort och hur klienten uppfattar hotet mot revisorns oberoende.... 56 6.5.6 Hypotes 6: Det finns skillnader i hur revisorns oberoende uppfattas mellan klienter i olika branscher.... 56 6.5.7 Hypotes 7: Det råder ett positivt samband mellan företagets ägarkoncentration och hur klienten uppfattar hotet mot revisorns oberoende.... 57 6.5.8 Hypotes 8: Det råder ett positivt samband mellan revisorns ämbetstid och hur klienten uppfattar hotet mot revisorns oberoende.... 57 6.5.9 Hypotes 9: Det finns inget samband mellan revisionsbyråns ämbetstid och hur klienten uppfattar hotet mot revisorns oberoende.... 57 6.5.10 Hypotes 10: Det råder ett positivt samband mellan företagets ålder och hur klienten uppfattar hotet mot revisorns oberoende.... 58 6.6 RESULTAT FRÅN INTERVJUER... 58 6.6.1 Klientens storlek... 59 6.6.2 Revisorns ämbetstid... 60 6.6.3 Revisorn är dyr... 61 6.6.4 Revisorn är professionell... 62 6.6.5 Sammanfattning intervjuer... 62 7 SLUTSATS & DISKUSSION... 64 7.1 DISKUSSION... 64 7.2 REFLEKTIONER... 68 7.3 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING... 68 7.4 NORMATIVA REFLEKTIONER... 69 8 REFERENSLISTA... 70

Tabell- och figurförteckning Tabell 6.1 Tabell 6.2 Tabell 6.3 Tabell 6.4 Tabell 6.5 Deskriptiv statistik Korrelationsmatris Regressionsmodeller Sammanfattning av hypoteser Bakgrundsinformation Intervjuade revisorer Figur 3.1 Figur 4.1 Figur 4.2 Analysmodellen Flödesschema En modell om informationsflöden och kvalitetssäkring En modell vilken visar de oberoende variablernas påverkan på klienters uppfattning om revisorns oberoende, utifrån teori och tidigare forskning

Förkortningar ABL Aktiebolagslag (2005:551) DI IESBA Dagens industri International Ethics Standards Board for Accountants RevL Revisionslag (1999:1079) RL Revisorslag (2001:883) RN SCB SOX Revisorsnämnden Statistiska centralbyrån Sarbanes-Oxley Act

Sammanfattning Titel Revisorns oberoende och analysmodellen Utifrån klientens perspektiv Författare Victor Jonsson och Carl Wilhelmsson Handledare Linus Axén och Torbjörn Tagesson Nyckelord Revisor, Oberoende, Analysmodellen, Privata företag, Relation Inledning Syfte Metod Slutsats Revisorns oberoende är och har varit en omdiskuterad fråga under en lång tid. I Sverige ska en revisor, enligt lag, bekräfta sitt oberoende inför varje nytt uppdrag eller i ett befintligt uppdrag när anledning föreligger, vilket görs med hjälp av analysmodellen. Istället för revisorns uppfattning om sitt oberoende förklarar denna studie hur klienter uppfattar revisorns oberoende med utgångspunkt i analysmodellen. Studien blir unik, dels i och med att klientens uppfattningar är det centrala och dels att studien fokuserar på privata företag. Syftet med denna studie är att utifrån analysmodellen förklara hur klienter uppfattar revisorns oberoende. Eftersom studien utgår ifrån en deduktiv ansats innebär det att hypoteser har formulerats utifrån tidigare forskning och befintlig teori. En tvärsnittsdesign har använts, då datainsamling har gjorts vid en bestämd tidpunkt. Huvudsakligen har kvantitativ data legat till grund för studien i form av telefonenkäter. Studien har dock kompletterats med kvalitativ data i form av intervjuer med revisorer som har fått ge sin syn på de resultat som framkommit från telefonenkäterna. Studiens resultat indikerar att klienter inte uppfattar hotet mot revisorns oberoende som ett problem. Dock har klientens storlek och revisorns ämbetstid signifikanta samband med klientens uppfattning om hotet mot revisorns oberoende. De intervjuade revisorerna förstod våra resultat och tyckte att de stämde väl överens med deras uppfattning om hur det ser ut i praktiken.

Abstract Title Authors Auditor independence based on the threats recognized by IESBA From a client s perspective Victor Jonsson and Carl Wilhelmsson Supervisor Linus Axén and Torbjörn Tagesson Key words Auditor, Independence, Threats recognized by IESBA, Private firms, Relation Prelude Purpose Method Auditor independence is and has been a contentious issue for a long time. In Sweden an auditor shall, by law, confirm its independence before any new assignment or in an existing one when needed, which is done by using the threats recognized by IESBA. Instead of the auditor s perception of its independence this study explains how clients perceive auditor independence on the basis of the threats recognized by IESBA. This study is unique partly because of that the client s perspective is central and partly because of its focus on private firms. The purpose of this study is that on the basis of the threats recognized by IESBA explain how clients perceive auditor independence. Since the study is based on a deductive method this means that hypotheses have been formulated on the basis of previous research and existing theory. A crosssectional design was used, because our data collection was made at a given time. Mainly quantitative data, by telephone surveys, has been the basis for the study. However, the study has been supplemented with qualitative data through interviews with auditors, who have been given their views on the results obtained from the telephone surveys. Conclusion The results of the study indicates that clients don t perceive the threat against auditor independence as a problem. However, the size of a client and auditor tenure have a significant relation with the client s perception of the threat against auditor independence. The interviewed auditors understood our results and said they agreed well with their idea of what it looks like in practice.

Förord Detta examensarbete har genomförts under vårterminen 2015 vid Linköpings universitet. Uppsatsen har medfört nya kunskaper och lärdomar för oss skribenter. Uppsatsens tillkomst hade inte varit möjlig utan hjälp och råd från en rad olika personer som vi här vill rikta ett stort tack till. Först och främst vill vi tacka våra handledare, doktorand Linus Axén och professor Torbjörn Tagesson för värdefulla åsikter och konstruktiv kritik under uppsatsens gång. Vi vill även tacka de respondenter som tagit sig tid att delta i vår undersökning, både företagare i Östergötland som svarat på vår telefonenkät och de revisorer som har ställt upp på våra intervjuer. Ett stort tack riktas även till våra medstudenter i seminariegruppen som även dem har bidragit med tips, råd och konstruktiv kritik för uppsatsens utformning. Linköping, 25 maj 2015 Victor Jonsson Carl Wilhelmsson

1 Inledning Detta avsnitt presenterar först bakgrunden till vår studie för att sedan utmynna i en problematisering. Dessa delar underbygger det syfte vi kommer fram till i slutet av inledningsavsnittet. 1.1 Bakgrund När en av världens mäktigaste män, USA:s dåvarande president George W. Bush i juli 2002, i tal till nationen uttrycker sin djupa oro över tvivelaktig redovisning och revision i amerikanska företag (Unerman & O Dwyer, 2004) förstås vikten av dessa funktioner i samhället. Den värld vi människor lever i är komplex och innefattar samspel mellan individer och system, där ingen enskild individ kan ha mer än en liten del av expertis i de system som påverkar dennes dagliga liv och måste därför förlita sig på de expertsystem som omger denne (ibid.). Dessa system grundar sig i professionell expertis, som möjliggör en organisering av materiella och sociala förhållanden i den värld vi lever (Giddens, 1990, s. 27). Revisorer betraktas vara experter inom det område där de verkar genom kvaliteten på deras utförande, graden av självinsikt, stabilitet i bedömningsprocessen och förmågan att överföra kunskap (Power, 1995). Att en revisor förhåller sig oberoende är grundförutsättningen för revisorsprofessionen i stort (Arya & Glover, 2014). Detta eftersom revisorns oberoende är en nödvändighet för att försäkra trovärdigheten i ett företags finansiella rapporter (Pany & Reckers, 1983; Bakar, Rahman & Rashid, 2005). Sektion 100.5 i etikkoden utgiven 2013 av International Ethics Standards Board for Accountants (IESBA) betonar att en medlem ska följa ett antal grundläggande principer, däribland integritet, objektivitet samt professionell kompetens och vederbörlig omsorg. Dessa begrepp innefattar att vara uppriktig och ärlig i yrkes- och affärsrelationer, undvika intressekonflikter och att professionell kompetens och skicklighet upprätthålls på en viss nivå för att kompetenta professionella tjänster ska kunna utföras (ibid.). Enligt etikkodens sektion 100.1 utmärker sig revisorsprofessionen av att dess utövare alltid ska agera i allmänhetens intresse och därmed inte endast tillgodose behov som en enskild klient har. Således finns press på revisorer att uppträda med integritet och objektivitet för att uppnå en grad av oberoende, så att allmänheten kan lita på att reviderade finansiella rapporter 1

är opartiska bedömningar av det rapporterande företagets ekonomiska situation (Bazerman, Morgan & Loewenstein, 1997). Förtroendet från allmänheten (icke-experter) för revision som expertsystem är fundamentalt för om systemet ska kunna fungera och fortleva, och skulle detta förtroende inte upprätthållas är risken att icke-experter inte heller litar på närliggande system, såsom kapitalmarknaden och redovisning från företag (Unerman & O Dwyer, 2004). Redovisning, revision och kapitalmarknaden används för att distribuera ekonomisk välfärd och ett minskat förtroende för dessa system föranleder i sin tur implikationer för det kapitalistiska systemet mer generellt, varvid så pass inflytelserika personer som George W. Bush betonar vikten av att förtroende för dessa system upprätthålls (ibid.). Revisorns oberoende är en ständigt omdiskuterad fråga (Bazerman et al., 1997; Hope & Langli, 2010; Tepalagul & Lin, 2015), men även dagsaktuell. Exempelvis har enligt Dagens industri (DI) (2015a; 2015b) revisorer från PwC i början av året deltagit i seminarieresor anordnade av en av deras klienter, SCA, som i själva verket har varit rena jaktresor och därmed har revisorernas oberoende ifrågasatts. Dock är det värt att ifrågasätta medias bild av händelsen, då PwC gjorde bedömningen att resorna var till nytta för revisionen samtidigt som denna händelse inte stred emot revisorslagens oberoenderegler (Marténg, 2015). Men spänningar och motstridigheter kring revisorns oberoende har alltså existerat i årtionden (Bazerman et al., 1997). Under årens lopp har lagstiftare uppmärksammat problematiken kring revisorers oberoende och genom lagstiftning försökt att mildra denna problematik (Tepalagul & Lin, 2015). I USA blev detta uppenbart i och med införandet av Sarbanes-Oxley Act (SOX) år 2002. Denna lagstiftning infördes som ett svar på de företagsskandaler som skakade amerikanskt näringsliv i inledningen av millennieskiftet (Bazerman, Loewenstein & Moore, 2002; Unerman & O Dwyer, 2004; Coffee, 2005). För svenskt vidkommande infördes under samma år ett avsnitt i Revisorslagen (2001:883) (RL), där det står att samtliga revisorer innan de accepterar ett uppdrag ska genomgå ett frågeförfarande för att bekräfta sitt oberoende. Detta frågeförfarande är det som i revisionstermer benämns analysmodellen. I dagsläget anses Sverige ha ett bra regelverk för svenska revisorer, då det sätter oberoendet i fokus (Damberg, 2014). Dock finns en viss problematik kring analysmodellen eftersom det är revisorerna själva som prövar sitt oberoende och avgör huruvida de kan acceptera ett uppdrag eller ej (Far, 2011). 2

För att en revision ska utföras på ett effektivt och tillfredställande sätt är det viktigt att revisorn skapar starka band till den klient som ska revideras (Bamber & Iyer, 2007). Samtidigt som förståelse för klienten via starka band är en nödvändighet för att genomföra revisionen kan det utgöra ett hot mot revisorns oberoende (ibid.). Klienter utgörs ofta av personer i ledningen i det företag som ska revideras, t.ex. ekonomichefer (Bazerman et al., 1997; Hussey, 1999). Om relationen mellan revisor och klient blir för stark är risken överhängande att revisorns oberoende hotas genom att revisorn inte kan vara opartisk i sina ställningstaganden (Hemraj, 2003). Denna problematik aktualiseras t.ex. genom att det är klienten som anställer, avlönar och eventuellt avsätter den revisor som har till uppgift att uttala sig om klientens upprättade finansiella rapporter (Bazerman et al., 1997; Bazerman et al., 2002; Hellman, 2006). Bazerman et al. (1997) menar till och med att det är psykologiskt omöjligt för en revisor att vara opartisk och objektiv i sina bedömningar. Fontaine, Letaifa och Herda (2013) lyfter i sin studie fram att även klienter är medvetna om och värdesätter revisorns oberoende. I en intervju med en klient ges exempelvis svar som betonar vikten av att det finns en distans mellan klienten och revisorn, då det är viktigt att förstå att revisorns huvudsakliga uppgift är att utföra ett jobb och inte bilda en vänskapsrelation med klienten (ibid.). 1.2 Problematisering Att revisorn förhåller sig oberoende gentemot sin klient är avgörande för att revisionen ska kunna genomföras på ett objektivt sätt och därmed bidra till att den information som förmedlas från företag är tillförlitlig (Bazerman et al., 1997). Frågan om revisorns oberoende har fått ökad uppmärksamhet de senaste åren från lagstiftande organ, akademiker och praktiker världen över på grund av omskrivna revisionsmisslyckanden (Hope & Langli, 2010). Ett konkret exempel är Enronskandalen i USA i början av 2000-talet, där revisorerna uppträtt i strid mot att upprätthålla sitt oberoende för att skydda sina intäkter från konsulttjänster (Healy & Palepu, 2003). I fallet handlade således revisorerna utifrån sitt egenintresse istället för allmänhetens intresse (ibid.). De åtgärder som vidtogs efter denna skandal, i form av exempelvis ny lagstiftning, påvisar vikten av att revisorerna upprätthåller sitt förtroende om att vara oberoende (Bazerman et al., 2002; Unerman & O Dwyer, 2004). Det oberoende som revisorn ska förhålla sig till är fundamentalt avgörande för allmänhetens förtroende för den finansiella rapporteringen och därmed för revisorsprofessionen (Bakar et 3

al., 2005). Således grundar sig trovärdigheten för den finansiella rapporteringen från företag i att revisorn upprätthåller sitt oberoende (ibid.). Det är vanligt att litteratur om revisorns oberoende tar utgångspunkt i hur det ser ut för publika företag (t.ex. Healy & Palepu, 2003; Hope & Langli, 2010; Tepalagul & Lin, 2015), men vår studie fokuserar istället på hur revisorns oberoende ter sig i uttryck i privata företag. Det som kännetecknar privata företag är att ägandet är mer koncentrerat och att ledningen ofta också är ägare i företaget (Van Tendeloo & Vanstraelen, 2008). I och med att ett privat företags största ägare ofta också utgör företagets ledning innebär det att dessa personer medverkar i företagets styrning, förvaltning och operativa verksamhet samtidigt (Beatty & Harris, 1998). Denna situation medför att ägarna (och sedermera ledningen) har direkt tillgång till företagsrelaterad information i ett privat företag (Van Tendeloo & Vanstraelen, 2008). Ett privat företag kan inte söka kapital från investerare, eftersom företagets aktier inte handlas på en publik marknad (Berger & Udell, 2002; Bruns & Fletcher, 2008). Detta leder till att långivare, såsom banker, istället är en viktig finansieringskälla för privata företag (Bruns & Fletcher, 2008; Hope & Langli, 2010; Minnis, 2011; Svanström, 2013). Ägarna utgör också en viktig finansieringskälla, men eftersom de också är verksamma i den operativa verksamheten har de redan tillgång till företagsspecifik information, vilket inte långivarna har (Van Tendeloo & Vanstraelen, 2008). Det råder alltså en informationsasymmetri mellan ett privat företags ledning och långivare, såsom banker (Minnis, 2011), och för ett privat företag är långivare de primära användarna av företagets finansiella rapporter (Carcello, Hermanson & McGrath, 1992). Vid kreditgivning betraktar också banker generellt privata företag som mer riskfyllda, då osäkerheten kring deras återbetalningsförmåga är större än för publika företag (Blackwell, Noland & Winters, 1998; Minnis, 2011). Revisorn är till nytta för privata företag i relationen med långivare då revisionen signalerar kvalitet till kreditmarknaden (Blackwell et al., 1998). Revisorn har alltså en viktig roll i klientens relation med banker och långivare, då han/hon mildrar den informationsasymmetri som finns mellan dessa parter (Minnis, 2011). Detta eftersom reviderade finansiella rapporter i privata företag är mer informativa och således betraktar långivare dessa som mer trovärdiga och tillförlitliga (Cassar, 2011). Därmed kan långivares kostnader för informationsinsamling och övervakning minska, vilket medför en lägre kapitalkostnad för klienten (Blackwell et al., 1998; Minnis, 2011; Cassar, 2011). Revisorns oberoende är intressant att studera eftersom det är en klassiskt omdiskuterad fråga och dessutom fortfarande är aktuell i dagspress (t.ex. Bazerman et al., 1997; Hope & Langli, 4

2010; Tepalagul & Lin, 2015; DI, 2015a; DI, 2015b). Vikten av att en revisor förhåller sig oberoende ter sig delvis i uttryck, i svensk kontext, i det frågeförfarande som enligt 21 RL ska genomgås i samband med accepterande av ett nytt revisionsuppdrag, alltså analysmodellen. Denna modell beskriver fem typsituationer och en generalklausul som kan hota revisorns oberoende. Dessa situationer är egenintressehotet, självgranskningshotet, partställningshotet, vänskapshotet och skrämselhotet (Far, 2011). Närmare beskrivning av respektive typsituation och generalklausulen görs senare, i avsnittet om institutionalia. Underförstått är att analysmodellen kräver en relation mellan revisor och klient eftersom modellen används vid nya eller befintliga revisionsuppdrag (Far, 2011). Att relationer uppstår när människor träffas och interagerar är inget konstigt och detta gäller således även vid mötet mellan revisor och klient, där en god relation dem emellan är nödvändig för att en god revision ska kunna genomföras (Richard, 2006; Bamber & Iyer, 2007). Revisorn måste vara familjär med klienten för att kunna förstå den och dennes verksamhet, och därmed utföra en effektiv och ändamålsenlig revision (Bamber & Iyer, 2007). Revisorernas sociala förmåga har fått allt större betydelse, då relationer och möten med klienter är en stor del av revisorernas dagliga arbete, och denna relation varierar beroende på vilken revisor som utför revisionen (Hellman, 2006). En revisor som endast arbetar mekaniskt är inte värt något, utan en förutsättning för att revisorn ska tillföra värde är att både en god relation och kommunikation med klienten finns (Richard, 2006; Bamber & Iyer, 2007). Vår studie fokuserar på den problematik som finns i samband med att en relation mellan revisor och klient har uppstått och eventuellt har växt sig starkare över tid, vilket kan hota revisorns förmåga att ha en opartisk ståndpunkt och därmed vara oberoende (Hemraj, 2003). I analysmodellen fångas denna problematik indirekt i samtliga typsituationer, då en relation är en förutsättning för att hoten ska aktualiseras (Far, 2011). Studien fokuserar på privata ägarledda företag som har en revisor och för dessa gäller samma regelverk som för andra (större) revisionspliktiga företag, men revisorns roll blir något annorlunda (Grant Thornton, 2015). Revisorn måste här ta hänsyn både till företaget, men också till ägarens situation eftersom ägarens privata ekonomi ofta är nära kopplad till hur det går för företaget (ibid.). Detta medför att långivare, som bidrar med finansiering till företaget, kan få en god uppfattning om verksamhetens ekonomiska utsikter endast genom att studera ägarens privata ekonomiska situation (Cassar, 2011). Således sätts revisorns integritet och oberoende särskilt på prov i ett privat ägarlett företag, då en förutsättning för en bra revision är en nära relation med klienten (Bamber & Iyer, 2007; Grant Thornton, 2015). Även att 5

privata företag inte har samma spridning av ägande, och därmed övervakning som exempelvis ett börsnoterat företag, gör att en relation som kan hota revisorns oberoende kan bli mer påtaglig i ett privat företag (Hussey, 1999). Då kunskap angående redovisning generellt är lägre hos ledande personer i privata företag kan revisorn bidra till kunskap och expertis rörande redovisningsfrågor (Svanström, 2013). Revision kan till och med kompensera för bristande intern kapacitet i de redovisningssystem som finns i ett privat företag (Minnis, 2011; Cassar, 2011). Dock är risken med detta att revisorn blir en för stor del i klientens verksamhet och att relationen mellan revisor och klient därmed kan växa sig som starkast i privata företag, vilket hotar revisorns oberoende (Hemraj, 2003; Svanström, 2013). Oberoende är således ett komplext begrepp i detta avseende, då revisorn dels måste ha distans till sin klient men samtidigt ha en god relation för att kunna genomföra en ändamålsenlig revision (Bazerman, et al., 1997). Analysmodellen bedömer huruvida en stark relation, som kan hota oberoende, föreligger innan revisionsuppdraget har inletts (Far, 2011). Detta torde kunna ge ett missvisande resultat, då en stark relation är något som utvecklas över tid, när människor träffas och interagerar (Bamber & Iyer, 2007). Därmed är det istället intressant att studera hur revisorns oberoende kan bli hotat i ett befintligt uppdrag, som en konsekvens av att relationen med klienten har växt sig starkare över tid. Bazerman et al. (2002) menar att en revisor blir mer partisk i sina bedömningar ju längre han/hon arbetar med en klient och tenderar att arbeta mer utifrån klientens intressen än allmänhetens bästa. Det är möjligt att studera hur relationen mellan revisor och klient ser ut genom att samma frågor som revisorer ska gå igenom via analysmodellen istället ställs till klienter. Tidigare forskning fokuserar i huvudsak på oberoendet generellt och inte specifikt på relationen mellan revisor och klient, som kan hota oberoendet (t.ex. Bakar et al., 2005; Bamber & Iyer, 2007). Det är också vanligt att studier utgår ifrån revisorers perspektiv och det finns begränsat med forskning som tar utgångspunkt i klienters perspektiv (Tepalagul & Lin, 2015). Således kommer vår studie att utgå ifrån klientens perspektiv på den relation som finns med revisorn och därmed hur klienten uppfattar revisorns oberoende. Även genom att studien fokuserar på privata företag bidrar den till ytterligare kunskap inom forskningsområdet (Hope & Langli, 2010), då tidigare studier om revisorns oberoende huvudsakligen har gjorts med utgångspunkt i publika företag (t.ex. Healy & Palepu, 2003; Hope & Langli, 2010; Tepalagul & Lin, 2015). Bristen på kunskap inom forskningsområdet kan synas uppseendeväckande då det finns ett stort antal privata företag, med stor ekonomisk betydelse, runtom i världen (Hope & Langli, 2010). För svensk del är situationen densamma 6

då det finns ungefär 350 000 aktiebolag i landet och av dessa är endast cirka 300 publika (Öhman, Häckner & Sörbom, 2012). De privata företagen har således en stor inverkan i vårt ekonomiska system och privatägda företag utgör hela 99,7 % av totalt antal företag i Sverige (SCB, 2015a). Trots att de publika företagen är få i förhållande till de privata företagen är det värt att poängtera att även publika företag har en inverkan i vårt ekonomiska system, då de ofta har många anställda och omsätter mycket kapital (Ekonomifakta, 2015). Revisorns oberoende är dock intressant att studera i en kontext rörande privata företag eftersom revisorns roll och oberoende kan te sig i uttryck på ett annorlunda sätt här än i publika företag (Hope & Langli, 2010). 1.3 Syfte Syftet med denna studie är att utifrån analysmodellen förklara hur klienter uppfattar revisorns oberoende. 7

2 Vetenskaplig metod Avsnittet presenterar först studiens forskningsansats och forskningsstrategi. Vidare redogör vi för de teorier vi valt att innefatta i studien, samt motiverar dessa. 2.1 Forskningsansats och forskningsstrategi För att kunna uppnå vårt syfte, om att utifrån analysmodellen förklara hur klienter uppfattar revisorns oberoende, är det ändamålsenligt att huvudsakligen arbeta utifrån en deduktiv ansats. Deduktion innebär att utifrån teoretiska överväganden på ett visst område, alltså det man vet inom detta område, görs en empirisk granskning av teorin (Bryman & Bell, 2013, s. 31). Denna ansats brukar avskiljas från den alternativa ansatsen, induktion. Det induktiva angreppssättet innebär istället att teorin är resultatet av en forskningsinsats, alltså den empiri som genererats (Bryman & Bell, 2013, s. 34). Även om forskningsmetoden torde utgå ifrån den deduktiva ansatsen är det svårt att vara renodlat deduktiv utan några induktiva inslag (Ramberg, 1997, s. 35). Bryman & Bell (2013, s. 34) menar, likt Ramberg (1997, s. 35), att deduktion rymmer ett drag av induktion och att den induktiva processen uppvisar inslag av deduktion. Därför är det nödvändigt att som forskare efter hand införskaffa både nya teoretiska och empiriska lärdomar under empiriska studier (Ramberg, 1997, s. 35). Således är varken teori eller empiri helt fastslagna, utan det är två dimensioner som kommer i kontakt med varandra och fortlöpande omformas, varvid en förklaring successivt växer fram (Alvehus, 2013, s. 110). Vår studie ämnar att utifrån den teori som finns kring revisorns oberoende och dess relation till klienten testa teorin empiriskt. Studien baseras huvudsakligen på en kvantitativ ansats, då vi genomför telefonenkäter. Det gör den dels eftersom en deduktiv forskningsstrategi ofta förknippas med ett angreppssätt av kvantitativ karaktär (Bryman & Bell, 2013, s. 34). Även att kvantitativ forskning lägger tyngden på insamling och analys av numeriska data gör att vi på ett effektivt sätt kan bearbeta ett stort datamaterial (Bryman & Bell, 2013, s. 162). I kvantitativa studier är det generella det som betraktas vara intressant och poängen är att de resultat som framkommer ska kunna generaliseras så att de kan säga något om andra likartade situationer (Justesen & Mik-Meyer, 2011, s. 13). Vid tillgång till en större mängd kvantifierbar data kan således problemet formuleras på ett mer generaliserande sätt och det är därmed möjligt att dra mer generella slutsatser (Rienecker & Stray Jörgensen, 2008, s. 305). Kvantitativ empiri kan beskrivas i tal, 8

mängd och storlek (ibid.). I och med detta ska det empiriska materialet kunna beräknas och möjliggöra kvantifierbara analyser, varvid siffror eller tal är centrala i dessa typer av studier (Justesen & Mik-Meyer, 2011, s. 12-13). Dessutom kompletteras studien med metodinslag av kvalitativ karaktär eftersom vi även genomför intervjuer. En kvalitativ ansats brukar kopplas till en induktiv forskningsstrategi, där det centrala vid insamling och analys av data oftast är ord snarare än kvantifiering via siffror (Bryman & Bell, 2013, s. 390). I kvalitativ forskning ligger tyngden på att få en förståelse av den sociala verkligheten genom hur deltagare verksamma i en viss miljö tolkar denna verklighet (Bryman & Bell, 2013, s. 391). Till skillnad från i kvantitativ forskning antas teori, i kvalitativ forskning, vara en följd av undersökningen istället för att vara dess utgångspunkt eftersom förståelse om ett visst fenomen erhålls (Bryman & Bell, 2013, s. 394). Således handlar kvalitativ empiri om särskilda egenskaper och kvaliteter hos det som studeras och det är därmed möjligt att uttala sig om vad som gäller för just de data som undersökts (Rienecker & Stray Jörgensen, 2008, s. 305). 2.2 Val av teori I vår studie är agentteorin den teoretiska utgångspunkten (Watts & Zimmerman, 1978; Watts & Zimmerman, 1983; Eisenhardt, 1989) tillsammans med Öhmans modell om informationsflöden och kvalitetssäkring (Öhman, 2007, s. 25). Agentteorin är applicerbar på vår studie eftersom den berör förhållandet mellan agent och principal samt intressemotsättningar och informationsasymmetri dem emellan (Watts & Zimmerman, 1978; Eisenhardt, 1989), vilket i vårt fall berör förhållandet mellan företagsledning och företagets intressenter, främst långivare. Revisorn blir viktig i denna relation då denne enligt Öhman (2007, s. 25) ska kvalitetssäkra den information som förmedlas från redovisningsskyldiga (företagsledningen) till redovisningsberättigade (intressenter). Som ett led i detta blir teori kring revisorns oberoende (t.ex. Olazabal & Almer, 2001; Hemraj, 2003; Bakar et al., 2005) centralt av den orsaken att oberoendet är grunden i förhållandet mellan revisor och redovisningsberättigade (Öhman, 2007, s. 27) och även en förutsättning för att informationen ska kunna kvalitetssäkras (jämför Minnis, 2011; Cassar, 2011; Tepalagul & Lin, 2015). Teori kring relationen mellan revisor och klient är även relevant att ha med då denna relation kan påverka revisorns oberoende på olika sätt (t.ex. Pany & Reckers, 1983; Simunic, 1984; Bazerman et al., 1997; Kinney & Libby, 2002; Richard, 2006, Svanström, 2013). Mot 9

bakgrund av att vi under hela arbetets gång har analysmodellen i åtanke sammanlänkas teorier om revisorns ekonomiska relation med klienten (t.ex. DeAngelo, 1981; Simunic, 1984; Kinney & Libby, 2002; Ashbaugh, LaFond & Mayhew, 2003; Hope & Langli, 2010; Tepalagul & Lin, 2015) med egenintressehotet och skrämselhotet i modellen (Far, 2011), samtidigt som teorier kring revisorns sociala relation med klienten (t.ex. Bazerman et al., 2002; Richard, 2006; Bamber & Iyer, 2007; Svanström, 2013) sammanlänkas med vänskapshotet i modellen (Far, 2011). Slutligen förstås revisorns oberoende och relation till klienten i ljuset av professionsteori (t.ex. Power, 1995; Sikka et al., 1998; Grey, 1998; Brante, 2005) då revisorn, i sin yrkesutövning, måste agera både professionellt och oberoende (jämför Hemraj, 2003; Bakar et al., 2005; Bamber & Iyer, 2007; Bauer, 2015). 10

3 Institutionalia I detta avsnitt presenteras studiens bakomliggande institutionalia. Avsnittet består dels av lagtext avseende revisorns oberoende och dels av den modell som återkommer frekvent i studien, nämligen analysmodellen. 3.1 Revisorns oberoende Enligt 20 RL åligger det revisorn att i revisionsverksamheten utföra sina uppdrag med opartiskhet och självständighet samt att vara objektiv i sina ställningstaganden. Ett säkerställande av revisorns opartiskhet, självständighet och objektivitet görs genom att revisionsverksamheten organiseras så att dessa kriterier uppnås. I lagtexten ställs alltså vissa grundläggande krav på organisationen av ett revisionsföretag. Med detta menas exempelvis att kvalitetssäkrande åtgärder finns i revisionsföretaget (Far, 2011). Noterbart är att i lagtexten tas inte revisorns oberoende uttryckligen upp, utan detta förstås indirekt via begreppen opartiskhet och självständighet (Öhman, 2007, s. 135; Far, 2011). 3.2 Analysmodellen Sedan 2002 är den så kallade analysmodellen implementerad i svensk lag, vilken återfinns i 21 RL (Far, 2011). Svensk lag avseende revisorns oberoende motsvarar de regler som finns i EU:s 8:e bolagsrättsliga direktiv (Svanström, 2013). Analysmodellen i sin tur bygger på det som återfinns i IESBAs etikkod sektion 100.12, som beskriver de fem potentiella hoten mot revisorns oberoende. Inom ramen för analysmodellen åligger det revisorn att först och främst pröva om det finns omständigheter som kan utgöra jäv enligt särskilda jävsregler, exempelvis 9 kap. 17 Aktiebolagslagen (2005:551) (ABL) och 17 Revisionslagen (1999:1079) (RevL), eller som i övrigt kan rubba förtroendet för dennes opartiskhet eller självständighet. Därefter ska revisorn ta ställning till fem olika typsituationer och en generalklausul för att bedöma om hans/hennes oberoende kan anses vara hotat. Denna prövning av oberoendet ska göras inför varje nytt uppdrag och fortlöpande under ett befintligt uppdrag, om någon ny omständighet uppkommer som ger anledning till det (Far, 2011). De olika typsituationerna, som alltid medför en presumtion om att revisorns oberoende är hotat, samt generalklausulen beskrivs nedan. Revisorn skall avböja eller avsäga sig ett sådant uppdrag, 11

1. om han eller hon eller någon annan i den revisionsgrupp där han eller hon är verksam a) har ett direkt eller indirekt ekonomiskt intresse i uppdragsgivarens verksamhet, b) vid rådgivning som inte utgör revisionsverksamhet har lämnat råd i en fråga som till någon del omfattas av granskningsuppdraget, c) uppträder eller har uppträtt till stöd för eller mot uppdragsgivarens ståndpunkt i någon rättslig eller ekonomisk angelägenhet, d) har nära personliga relationer till uppdragsgivaren eller till någon person i dennes ledning, e) utsätts för hot eller någon annan påtryckning som är ägnad att inge obehag, eller 2. om det föreligger något annat förhållande av sådan art att det kan rubba förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet. (21 RL). För att ytterligare tydliggöra analysmodellen och hur den används i praktiken återfinns den i bildform nedan. Figur 3.1 Analysmodellen Flödesschema (Far, 2011). 12

Egenintressehotet kan bli aktuellt då revisorn har affärsmässiga band med klienten. Den affärsmässiga relationen finns då utöver vad som gäller för själva revisionsuppdraget. Så är exempelvis fallet om revisorn innehar eller handlar med värdepapper utställda av revisionsklienten eller deltar i gemensamma investeringar. Även när revisorn står i ekonomiskt beroendeförhållande till klienten anses ett egenintressehot föreligga. Detta kan uppstå om revisions- och konsultarvoden utgör en väsentlig del av revisorns intäkter. Även då revisorn har en stark rådgivande roll för klienten aktualiseras egenintressehotet. Slutligen föreligger alltid en presumtion för egenintressehot då revisorns arvode är beroende av klientens finansiella resultat. Ett indirekt egenintressehot är att jämställa med det ovan nämnda och kan aktualiseras om en till revisorn närstående person har nära affärsrelationer med revisionsklienten (Far, 2011). Självgranskningshotet innebär att revisorn redan i något annat sammanhang tagit ställning till de förhållanden som i revisionen sedan ska granskas. Det kan vara fallet då revisorn vid tidigare fristående rådgivning lämnat råd i en fråga av betydande art som sedan återkommer och ska granskas i revisionen. Konkret kan detta utgöras av att revisorn har gett svar på frågor om gällande regler och rekommendationer samt hur dessa ska tillämpas. Självgranskningshotet är också aktuellt om revisorn tidigare varit anställd hos revisionsklienten. Även ett indirekt självgranskningshot måste beaktas och föreligger om en till revisorn närstående person innefattas i klientens ledning eller har deltagit i det arbete som revisorn ska granska (Far, 2011). Partsställningshotet föreligger om revisorn i en rättslig eller ekonomisk fråga har uppträtt eller uppträder till stöd för eller emot revisionsklientens ståndpunkt. Vanligt är att revisorn t.ex. företräder klienten i skatteprocesser hos Skatteverket eller i förhandlingar om förvärv eller försäljning av redovisade tillgångar. Dock krävs ett större engagemang än att exempelvis vidarebefordra uppgifter till Skatteverket för att partsställningshotet ska komma ifråga (Far, 2011). Vänskapshotet innebär att förtroendet för revisorns opartiskhet och självständighet minskar, då revisorn eller någon i dennes nätverk har nära personliga relationer med revisionsklienten och risken är att revisorn blir alltför välvilligt inställd till klientens intressen. Mer konkret aktualiseras vänskapshotet om revisorn har nära personliga relationer med personer i ledning/styrelse, VD eller andra ledande befattningshavare i revisionsklienten. Det som menas med nära personliga relationer är mångåriga vänskapsband eller ofta återkommande sociala 13

kontakter. Värt att notera är att indirekta kontakter via nära anhörig är att likställa med direkta personliga kontakter. En särskild form av vänskapshot kan exempelvis uppkomma om revisorn eller någon i hans/hennes team har haft ett revisionsuppdrag för samma revisionsklient under flera års tid (Far, 2011). Skrämselhotet avser hot och påtryckningar mot revisorn från klienten, vilka är ägnade att inge obehag för revisorn. Därmed kan revisorns förmåga till opartiskhet och självständighet vid bedömningar avseende klienten komma att rubbas. Dock utgör inte vanliga ifrågasättanden om revisorns uttalanden ett skrämselhot (Far, 2011). Generalklausulen innebär att något annat förhållande, än ovan givna typsituationer, föreligger och är av sådan art att det kan rubba förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet. Om någon av typsituationerna eller generalklausulen kan anses föreligga för revisionen ska revisorn avsäga sig uppdraget, alternativt vidta lämplig motåtgärd (Far, 2011). 14

4 Teori Teoriavsnittet presenterar först och främst bakomliggande teorier kring revision, såsom agentproblematik och oberoende för att få teoretisk grund till studien. Sedan redogör vi för teori kring revision och risk samt revisorns relation med klienten, såväl ekonomisk som social, vilket leder till våra hypoteser. Vid utformning av våra hypoteser har vi hela tiden analysmodellen i åtanke. Efter det presenterar vi teorier kring professionalism kopplat till revision, som återkommer i våra senare delar i studien. Avslutningsvis visas en modell vi har skapat utifrån tidigare forskning och teori för att förklara vad som kan påverka klientens uppfattning kring revisorns oberoende. 4.1 Revision och agentproblematik Den oberoende revisorns uppkomst kan spåras så långt tillbaka i tiden som till mitten av 1800-talets Storbritannien, där industrialiseringen tagit fart och företag mer aktivt började söka kapital från investerare genom att emittera aktier (Coffee, 2005). Då antagande ofta görs om att individer i sitt egenintresse är nyttomaximerande blir den finansiella rapporteringens uppgift att tvinga ledningen i ett företag att agera i aktieägarnas intressen (Watts & Zimmerman, 1978). Detta medför en redovisningsskyldighet som innebär att företagsledningen ska upplysa aktieägarna om utfallet av den senaste periodens händelser för att visa hur de anförtrodda resurserna har förvaltats (Öhman, 2007, s. 22). I denna relation har revisorn en gransknings- och attesteringsroll och dennes oberoende är nödvändigt för att försäkra de finansiella rapporternas trovärdighet (Pany & Reckers, 1983; Arya & Glover, 2010). Revisorns uppgift kan ses som en länk mellan redovisningsskyldiga och redovisningsberättigade (Öhman, 2007, s. 35), vilket illustreras i nedanstående modell. 15

Figur 4.1 En modell om informationsflöden och kvalitetssäkring (Öhman, 2007, s. 25). Det är tydligt att det uppstår en agentproblematik i förhållandet mellan ägare (principal) och ledningen (agent) i ett företag, då principalen anlitar agenten, som ska utföra ett arbete för principalens räkning (Eisenhardt, 1989; Öhman, 2007, s. 22). De huvudsakliga problem som uppstår i denna relation är att principalen och agenten kan ha mål och intressen som står i konflikt med varandra, samtidigt som det är svårt för principalen att kontrollera vad agenten faktiskt utför och om det arbetet är vad som överenskommits (Eisenhardt, 1989). Revisorns roll för ett företag är att ge trovärdighet till de finansiella påståenden som företagsledningen gör i företagets finansiella rapporter (Pany & Reckers, 1983). Efterfrågan på revision i ett publikt företag kommer primärt ifrån ägarna för att mildra den agentproblematik som finns mellan ägare och ledning, samt att försäkra ägarna mot eventuella finansiella förluster (Hellman, 2006). I privata företag, med mer koncentrerat ägande, föreligger också en agentproblematik, men revisorns roll skiljer sig här åt (Coffee, 2005). Den agentproblematik som finns i privata företag rör i huvudsak förhållandet mellan ett fåtal stora ägare och andra intressenter, däribland långivare (Coffee, 2005; Hope & Langli, 2010). Revisorns roll blir här istället viktig i klientens relation med långivare, som är en viktig finansieringskälla för privata 16

företag (Bruns & Fletcher, 2008; Hope & Langli, 2010; Minnis, 2011; Svanström, 2013). Således är långivare (tillsammans med andra intressenter) att betrakta som redovisningsberättigade och företagets ledning de redovisningsskyldiga i Öhmans modell (2007, s. 25) ovan. Vid kreditgivning från banker är ett privat företags finansiella rapporter en viktig informationskälla, varvid dessa får stor betydelse för bankens beslut att bevilja en kredit eller inte (Bruns & Fletcher, 2008). Redovisningsinformation från privata företag är generellt mindre pålitlig än från publika företag, vilket påvisar att revisorn även är viktig för privata företag (Svanström, 2013). I privata företag är informationsasymmetrin gentemot långivare mer påtaglig än i publika företag (Cassar, 2011). Detta eftersom ägare och ledning ofta är samma personer i ett privat företag (Beatty & Harris, 1998) och därmed har de direkt tillgång till företagsrelaterad information (Van Tendeloo & Vanstraelen, 2008). Vidare har banken och ledningen i företaget olika riskpreferenser, då banken vid utlåning till ett investeringsprojekt kan förlora hela det kapital som utlånats, medan vinsten är begränsad till den ränta som avtalats (Bruns & Fletcher, 2008). För ledningen i företaget är situationen den omvända, då ett lyckat investeringsprojekt kan medföra stora vinster, medan ett misslyckat projekt endast ger upphov till begränsade förluster eftersom kapitalet finansierats via lån (ibid.). Det är dock vanligt att banker har någon form av säkerhet vid utlåning, såsom exempelvis del i företagets tillgångar via pantsättning (Berger & Udell, 2002) eller personlig borgen (Bruns & Fletcher, 2008), så att inte hela det kapital som utlånas går förlorat om ett investeringsprojekt misslyckas och låntagaren inte kan återbetala lånet (Minnis, 2011; Cassar, 2011). Informationsasymmetrin mellan ledningen i företaget och banken ter sig i uttryck antingen genom att banken har svårt att bedöma om ett företag har möjlighet att återbetala ett lån eller att lånet inte används för det ändamål som avtalats (Stiglitz & Weiss, 1981; Berger & Udell, 2002; Bruns & Fletcher, 2008). Den förstnämnda problematiken är vad som kallas ett adverse selection-problem och innebär att banken inte kan skilja på bra låntagare, som har möjlighet att återbetala ett lån, och sådana låntagare som inte kan det (Stiglitz & Weiss, 1981). Ledningen i ett företag har således incitament att handla opportunistiskt och utge otillräcklig eller felaktig information till banken, för att uppvisa en positiv bild av företagets ekonomiska ställning med syftet att få en kredit beviljad (Bruns & Fletcher, 2008). Den andra problematiken kallas för ett moral hazard-problem och innebär att företag efter att lånet har beviljats ändrar sitt beteende och använder kapitalet på ett mer riskfyllt sätt än vad som avtalats med banken (Berger & Udell, 2002; Bruns & Fletcher, 2008). Detta eftersom 17

ledningen i ett företag är mer benägen att skydda det egna kapital som tillförts till företaget än att återbetala ett lån (Bruns & Fletcher, 2008). En oberoende revision mildrar problematiken kring adverse selection och moral hazard mellan utgivare (ledning) och användare (bank) av finansiella rapporter (Watts & Zimmerman, 1983; Minnis, 2011). Revisorn som tredje part har expertis gällande de regler som finns rörande finansiell rapportering och oberoendet att objektivt bedöma ledningens ställningstaganden, så att de finansiella rapporterna är upprättade såsom de förväntas av användarna (Minnis, 2011). Således anser långivare att reviderade finansiella rapporter är mer informativa och medför en högre kvalitet på den information som förmedlas från företaget vilket underlättar bedömningen av låntagarens återbetalningsförmåga (Minnis, 2011; Cassar, 2011). Reviderade finansiella rapporter bidrar också till högre trovärdighet och tillförlitlighet för den från företaget förmedlade informationen (Bruns & Fletcher, 2008; Minnis, 2011; Cassar, 2011) och därmed att de anförtrodda resurserna förvaltats på ett ändamålsenligt sätt (Öhman, 2007, s. 22). En skillnad mellan ett publikt och ett privat företag är att ett publikt företags aktier handlas på en publik marknad (Bruns & Fletcher, 2008). Därmed har inte privata företag samma upplysningskrav om sin ekonomiska situation gentemot allmänheten som publika bolag (Hope & Langli, 2010). Ett publikt företag har en börskurs som vanligen verifierar den information som finns kring företaget (Minnis, 2011; Cassar, 2011). Börskursen fungerar således som en alternativ informationskälla om ett publikt företag, medan privata företag saknar detta (ibid.). Det finns dock alternativa sätt att mildra den problematik som finns rörande informationsasymmetri i långivning till privata företag, däribland relationsutlåning (Berger & Udell, 2002). Relationsbaserade lån bygger på en affärsrelation mellan ledning och bank som byggts upp under ett antal år av långivning, vilket medför en flexibilitet i låneavtalet parterna emellan (Brewer, 2007). Banken samlar information om klienten via återkommande kontakter med ledningen för att sedan använda denna information vid beslut om att bevilja en kredit eller inte och vilka villkor som ska gälla för låneavtalet (Berger & Udell, 2002). Denna mjuka information, som härstammar från en långivares pågående relation med låntagaren, kan till och med vara en bättre informationskälla för att bedöma låntagarens kreditvärdighet än hård, kvantitativ information, såsom låntagarens finansiella rapporter (Cassar, 2011). 18

4.2 Revisorns oberoende Bakar et al. (2005) definierar oberoende inom revision som att ha ett opartiskt synsätt i utförandet av revisionen, vid utvärdering av de resultat som ges samt vid utgivandet av revisionsberättelsen. Oberoende inbegriper att ha kvaliteter som integritet, objektivitet och opartiskhet (ibid.). Om revisorn inte förhåller sig oberoende är det mindre troligt att oegentligheter rörande redovisningen rapporteras och därmed försämras revisionens kvalitet (Tepalagul & Lin, 2015). Konceptet kring oberoende är nära sammanlänkat med existensen av revision, då oberoendet är en grundförutsättning för revisorsprofessionen och syftet med oberoende finansiell revision är att bidra med trovärdighet till de finansiella påståenden företagsledningen gör (Pany & Reckers, 1983). Det är möjligt att revisorer kan uppfattas ha delade lojaliteter eftersom de måste tjäna ägare och andra intressenter samtidigt som de måste sträva efter att göra företagsledningen nöjd (Öhman et al., 2012). Således kan revisorer antingen ses som allmänhetens vakthundar, som alltid agerar i allmänhetens intresse (Bazerman et al., 1997), eller som förespråkare för det företag de reviderar (Öhman et al., 2012). För att kunna vara en allmänhetens vakthund krävs att revisorn underordnar klientens intressen till förmån för att vara allmänheten plikttrogen och därmed upprätthålla förtroende från allmänheten (Hemraj, 2003). De huvudsakliga anledningarna till att revisorer är angelägna om att upprätthålla sitt oberoende är att de annars riskerar förlust av sitt förtroende/rykte samt inblandning i rättstvister, vilket är förknippat med höga kostnader (DeAngelo, 1981; Simunic, 1984; Hope & Langli, 2010). Vid förtroendeförlust är det egentligen förlorade intäkter från nuvarande och framtida klienter som revisorn oroar sig för (Hope & Langli, 2010). Revisorns förmåga att upprätthålla det så viktiga oberoendet kan också anses vara en mänsklig process, där personens livserfarenheter och personliga anlag är en integrerad del (Windsor & Warming-Rasmussen, 2009). Vid revision av privata företag är risken för skadat förtroende lägre än för publika företag eftersom privata företag inte utsätts för lika omfattande granskning från allmänheten som publika företag (Hussey, 1999; Hope & Langli, 2010). Revisorns oberoende delas vanligen upp i synbart oberoende (independence in appearance) och faktiskt oberoende (independence in fact) (Olazabal & Almer, 2001; Richard, 2006). Det synbara oberoendet beskrivs som att revisorn ska undvika fakta och omständigheter som är så betydande att en kunnig och informerad tredje part skulle kunna ifrågasätta revisorns eller revisorsteamets integritet, objektivitet och professionella skepticism (IESBA sektion 290.6). 19