FÖRORD I föreliggande rapport redovisas arbetet med miljöåterställningsarbetet i Byske och Åby älvar för 2009. Arvidsjaurs kommun har fungerat som projektägare och verksamheten har letts av en ledningsgrupp med representanter från kommunen fiskvårdsområdena och Arvidsjaurs fiskevårdskrets. Finansiärer av projektet har varit Naturvårdsverket (medel för biologisk mångfald) och Fiskeriverket via Länsstyrelsen i Norrbotten. Den operative projektledaren har delat sin tid på föreliggande projekt och restaureringsprojektet i Pite älvdal. Dessutom har tre personer arbetat under tre månader med fältarbete.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 1 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syftet med vårt arbete... 3 1.3 Orientering... 4 2. PLANERING OCH GENOMFÖRANDE... 6 2.1 Lekbottnar... 6 2.2 inventering... 6 2.3 Elfisken... 6 3. RESULTAT... 7 3.1 Lekbottnar... 7 3.2 Inventering... 9 3.3 Elfisken... 10 4. DISKUSSION... 13 Bilaga 1 Ekonomisk redovisning Bilaga 2 Elfiskerapport 2 (13)
1. INLEDNING 1.1 BAKGRUND Byskeälven var från senare delen av 1800-talet fram till dess flottningen avslutades utsatt för flottningsunderlättande åtgärder, bland annat omfattande stenrensning, sprängning och uppförande av olika stenarmar (Törnlund 2002, Törnlund/Östlund 2002). Idag ser vi de ekologiska följderna av flottledsutbyggnaden allt tydligare. Flottledsarbetena har medfört bestående skada på den biologiska mångfalden, främst för strömlevande fisk och insekter (Jutila 1985 & 1994). 1.2 SYFTET MED VÅRT ARBETE Syftet med projektet har varit att återställa Byskeälven med biflödena Kilisån, Bäverån och Fräkenträskbäcken till ett så ursprungligt skick som möjligt med avseende på de skador de åsamkats i samband med flottningsepoken. Dessutom syftade projektet till att inventera Åbyälvens huvudfåra med avseende på flottledsbyggnationer för att dokumentera och förbereda inför kommande miljöåterställningsarbeten. I detta ingår även att elfiska områden för att få en bild av de strömlevande fiskpopulationernas status innan återställning. Det långsiktiga målet för kommunen är att helt återställa Byske och Åby älvar inklusive alla dess biflöden från skador uppkomna i samband med flottledsrensningarna. 3 (13)
1.3 ORIENTERING Kartorna nedan visar var i Byskeälvens avrinningsområde som biotopvårdsåtgärder, d.v.s. flottledsåterställning eller lekbottenanläggande, under 2009. Figur 1 a; Karta över Byske älvdal där biotopvårdade områden markerats. 4 (13)
Figur 1 b; Karta med den inventerade delen av över Åbyälv i Arvidsjaurs kommun. Figur 1 c; Karta med den inventerade delen av över Åbyälv i Piteå kommun. 5 (13)
2. PLANERING OCH GENOMFÖRANDE 2.1 LEKBOTTNAR Mycket arbete läggs på att återskapa lekbottnar i älvarna och deras biflöden. På platser där vattendragets bottenstruktur och strömningsförhållanden varit lämpliga har lekbottnar återskapats manuellt med för ändamålet utformade redskap. Storleken på lekbottnarna varierar vanligen mellan 1-5 m 2 och ofta görs flera stycken i områden som är lämpade för detta, vanligtvis i forsnackar vid utloppet av sjöar, sel eller mindre höljor. Närhet till strömområden och forsar som kan ge kläckta fiskyngel skydd och ståndplatser är också viktigt att beakta vid planeringen. 2.2 INVENTERING En riktad insats för att inventera de kvarvarande gamla flottlederna inom Åbyälvens huvudfåra genomfördes under 2009. Metodiken var densamma som utarbetades 2007 d.v.s. med ett mer utvecklat fältprotokoll, teckningar över sammanhängande områden samt fler foton av varje enskilt flottledsobjekt. Metoden har utarbetats utifrån det material som projektledningen fått från Länsstyrelsens kulturenhet och i samråd med Erik Törnlund. 2.3 ELFISKEN Separat rapport som bilaga till detta! 6 (13)
3. RESULTAT Nedan följer en kort sammanställning av de aktiviteter som ägt rum under 2009. Flottledsinventering har utförts i Åbyälvens huvudfåra. Lekbottnar har anlagts i Fräkenträskbäcken och Bäverån. Dessutom har elfisken utförts i Jerfojaurälven, Maderbäcken och Veddikbäcken för att få referensvärden av fiskepopulationernas tätheter. Uppföljande elfiskena utfördes även i Byskeälven, Kilisån, Bäverån och Allejaurälven. 3.1 LEKBOTTNAR I Bäverån och Fräkenträskbäcken har sammanlagt ca 100 m 2 lekbottnar anlagts fördelat på olika områden naturgrus ut i biflödena. Arbete med lekbotten i Bäverån. 7 (13)
Arbete med lekbotten i Fräkenträskbäcken. 8 (13)
3.2 INVENTERING Inventering av flottledsobjekt samt lekområden har utförts i Åbyälvens huvudfåra. Inventeringarna görs i syfte att kunna verkställa framtida miljöåterställningar. Bilderna nedan visar några av de inventerade flottledsobjekten. I tabellen nedan redovisas antal, längder och volymer av inventerade flottledsobjekt under 2009 för varje Åby älv. Tabell1. Fysiska data från inventeringen av Åbyälvens huvudfåra under 2009. Antal objekt Totallängd (m) Totalvoym (m 3 ) 250 4 748 9 024 Objekt 1 i Åbyälven vid Objekt 5 i Åbyälven vid inventering 2009. inventering 2009. Objekt 9 i Åbyälven vid Objekt 13 i Åbyälven vid inventering 2009. inventering 2009. 9 (13)
Objekt 18 i Åbyälven vid Objekt 21 i Åbyälven vid inventering 2009. inventering 2009. Objekt 26 i Åbyälven vid Objekt 32 i Åbyälven vid inventering 2009. inventering 2009. Objekt 37 i Åbyälven vid Objekt 41 i Åbyälven vid inventering 2009. inventering 2009. 3.3 ELFISKEN Elfiskena som utfördes under 2009 redovisas i en separat rapport se bilaga 2. 10 (13)
3.3 FLOTTLEDSÅTERSTÄLLNING Under årets arbete med flottledsåterställning har omfattat färdigställande av arbetena i Byskeälvens huvudfåra samt biflödena Kilisån och Fräkenträskbäcken. Dessutom återställdes Veddikbäcken och Maderbäcken högt uppe i Byskeälvens vattensystem. Eftersom flera av biflödena är relativt små så är volymerna återfört material inte så stora som man kanske kan förvänta sig. Dessa mindre biflödena är emellertid också väldigt viktiga att återställa framförallt med tanke på havsöring och därmed även flodpärlmussla. Nedan visas även ett antal jämförande bilder från återställningsarbetet under 2009. Tabell 2I nedanstående tabell resultaten av flottledsåterställningsarbetena i Byskeälvens avrinningsområde under 2009. Vattendrag Längd (m) Volym (m 3 ) Biotopvårdad areal (m 2 ) Återvunnen areal prod.yta (m 2 ) Byskeälven 1235 5258 14820 2470 Killisån 420 1939 4620 840 Fräkenträskb. 170 320 1870 340 Veddikbäcken 2947 2174 32230 3223 Maderbäcken 1148 1455 11480 1148 Summa 5920 11 146 65 020 8021 Objekt 14 i Byskeälven innan återställning. Objekt 14 i Byskeälven efter återställning. 11 (13)
Objekt 39e i Byskeälven innan återställning. Objekt 39e i Byskeälven efter återställning. Objekt 60 i Byskeälven innan återställning. Objekt 60 i Byskeälven efter återställning. Objekt 6 i Veddikbäcken innan återställning. Objekt 6 i Veddikbäcken efter återställning. 12 (13)
4. DISKUSSION Arbetet med återställningar av älvarna stämmer mycket väl in på ambitionerna i de miljökvalitetsmål som finns angivna i EU:s s.k. vattendirektiv. Vattendirektivet syftar till att våra vattendrag innan 2015 ska ha uppnått en god ekologisk status. Med detta menas att de biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska förhållandena bara får uppvisa små avvikelser från vad som anses som naturliga (Hägerhäll Aniansson och Vidarve M 2003). Eftersom flottledsåterställningen inte bara påverkar vattendragens hydromorfologiska förhållanden utan även transporten av näringsämnen och fiskpopulationernas utseende kan projektets arbete ses som ett viktigt led i att uppfylla vattendirektivets målsättningar. Åtgärderna faller också väl inom ramen för regeringens miljömål Levande sjöar och vattendrag, där ett av delmålen anger, att senast år 2010 skall 25 % av de värdefulla och skyddsvärda vattendragen vara restaurerade. Vidare ligger åtgärderna i linje med Konventionen om biologisk mångfald, vilken Sverige ratificerat och förbinder sig att verka för bevarandet av hotade växter och djur. Projektets verksamhet gynnar även hotade arter som flodpärlmussla, havsöring och lax i Byskeälvens vattensystem. Fortfarande återstår en hel del arbete när det gäller att återskapa väl fungerande lekbottnar i älvarna och deras biflöden. Därför bör även arbetet med lekbottnar fortgå på för att ytterligare förstärka nyrekryteringen av laxfisk. Detta arbete måste i stor utsträckning utföras manuellt och är således personalkrävande. Förutom flottledsåterställningen finns planer på att inventera vandringshinder som felaktigt placerade vägtrummor i både Byske och Åby älv under 2010. Uppföljningen av återställningsarbetet genom återkommande elfisken kommer förhoppningsvis att fortgå under minst 5 år efter att åtgärderna har avslutats. Våra kunskaper om laxfiskarnas ekologi är fortfarande begränsad både vad gäller de havsvandrande bestånden och de mer stationära. Vi behöver mer data från elfisken och andra inventeringar för att skatta populationsstorlekar och åstadkomma hållbara förvaltningsplaner i framtiden. 13 (13)
Projektredovisning miljöåterställning Byske och Åby älv 2009 Kostnadsslag Summa Anm. Personal 421 414 kr Externa tjänster 480 390 kr Lokaler 16 201 kr Övriga kostnader 51 353 kr bl.a. kostnader vattendom Totalt 969 358 kr Finansiering Summa Anm. Naturvårdsverket 840 000 kr Statliga fiskevårdsmedel 200 000 kr Medel från fvo och fiskekrets 15 000 kr Totalt 1 055 000 kr Saldo 31/12 2009 85 642 kr
Arvidsjaurs kommun Miljöåterställning av Byskeoch Åby- älvar Elfiskeundersökning i Allejaurälven och Byskeälven och biflödena Bäverån och Kilisån 2009, samt jämförelse med 2007 års referensvärden
Elfiskeundersökning i Allejaurälven och Byskeälven med biflöden 2009, samt jämförelse med 2007 års referensvärden Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning och syfte... 4 2. Material och metodik... 4 3. Resultat... 6 3.1 Allejaurälven... 6 3.2 Byskeälven... 6 3.2.1 Bäverån... 6 3.2.3 Kilisån... 6 3.3 Artfördelning... 6 3.4 Jämförelser med 2007 års resultat... 7 3.5 Ekologisk status enligt VIX klasser... 11 4. Diskussion... 12 5. Referenser... 13 2 (13)
Elfiskeundersökning i Allejaurälven och Byskeälven med biflöden 2009, samt jämförelse med 2007 års referensvärden Sammanfattning Under sommaren 2009 har Makkaur Miljö i samarbete med personal från Arvidsjaurs kommun utfört elfisken i Byskeälven, Allejaurälven, Bäverån och Kilisån Syftet med elfiskena var att utvärdera resultatet av flottledsrestaureringen som gjorts i de undersökta vattendragen och jämföra årets resultat med referensvärdena från 2007. Det är framför allt tätheterna av laxfisk som är intressanta. Elfiskena utfördes på uppdrag av Arvidsjaurs kommun inom ramen för biotopvårdsprojektet Miljöåterställning av Allejaurälven och Byskeälven med biflöden. De lokaler som elfiskades 2007 återbesöktes i år, med undantag av 4 lokaler som fiskades 2007 men inte 2009. Vilken fiskemetod som användes på de olika lokalerna avgjordes av antalet individer/åldersklass av laxfiskar som fångades under första fisket (enl. Fiskeriverkets rekommendationer). Om någon åldersklass (0+ eller >0+) av en laxfiskart översteg 5 individer utfördes kvantitativt fiske, dvs. tre utfiskningar på samma lokal. Om antalet understeg 5 individer utfördes ett kvalitativt fiske, dvs. ett fiske per lokal. Den fångade fisken protokollfördes, artbestämdes samt längd- och viktmättes. All fisk återutsattes efter avslutat fiske. Resultaten visar på generellt högre tätheter av laxfisk 2009 i Byskeälven, medan det i biflödena är svårt att se någon trend jämfört med referensvärdena från 2007. Elritsa dominerade artfördelningen i både biflödena, inklusive Allejaurälven, och Byskeälven med ca 80 %. Andelen laxfisk var 14 % i biflödena och 18 % i Byskeälven. Enligt Fiskeriverkats VIX klasser har alla, utom två, elfiskade lokaler god ekologisk status, vilket betyder bl.a. relativt hög artdiversitet och reproduktion av inhemska laxfiskarter. De övriga två lokalerna har måttlig ekologisk status. Årsyngel av lax fångades enbart i Byskeälven, på 4 av de 6 lokalerna. Det är en stor förbättring jämfört med 2007 där inget årsyngel av lax fångades på någon lokal. Det var även denna art/åldersklass (lax 0+) som var närmast signifikant skillnad, speciellt när enbart Byskeälvens lokaler var inräknade. Skillnaderna i tätheter mellan åren är inte signifikanta, men det finns ändå en klar positiv trend i laxfiskpopulationerna. Tätheterna av de olika arterna och åldersklasserna är generellt sett högre 2009 än referensvärdena från 2007 på Byskeälvens lokaler. Det tyder på att flottledsrestaureringen har haft en positiv effekt på populationsutvecklingen hos laxfiskarna. Även artfördelningen visar på en positiv trend där andelen laxfisk ökat från 6 % 2007 till 14 % 2009 i biflödena, inklusive Allejaurälven, respektive från 5 % 2007 till 18 % 2009 i Byskeälven. 3 (13)
Elfiskeundersökning i Allejaurälven och Byskeälven med biflöden 2009, samt jämförelse med 2007 års referensvärden 1. Inledning och syfte Under sommaren 2009 har Makkaur Miljö i samarbete med personal från Arvidsjaurs kommun utfört elfisken i Byskeälven, Allejaurälven, Bäverån och Kilisån. Syftet med elfiskena var att utvärdera resultatet av flottledsrestaureringen som gjorts i de undersökta vattendragen och jämföra årets resultat med referensvärdena från 2007. Det är framför allt tätheterna av laxfisk som är intressanta. Elfiskena utfördes på uppdrag av Arvidsjaurs kommun inom ramen för biotopvårdsprojektet Miljöåterställning av Allejaurälven och Byskeälven med biflöden. 2. Material och metodik Elfiskeundersökningarna utfördes under vecka 31 (29-31/7) av Malin Isaksson, Makkaur Miljö och Magnus Marklund, Arvidsjaurs kommun på uppdrag av Arvidsjaurs kommun. Vattennivåerna var genomgående medelhöga. Arbetet utfördes med hjälp av ett bensindrivet (enbart alkylatbensin användes) Honda eu10 elverk och en likriktare av märket Lugab. Lokalerna fotograferades och luft- och vattentemperatur uppmättes. För positionsbestämning användes GPS, Garmin 60 CSx. De lokaler som elfiskades 2007 återbesöktes i år, med undantag av 4 lokaler som fiskades 2007 men inte 2009. På grund av att vattenståndet var betydligt högre under 2007 och de stora förändringarna i samband med flottledsåterställningen så har en del av lokalerna mindre area 2009. Valet av antal fisken avgjordes av hur många individer/åldersklass av laxfiskar som fångades under första fisket (enl. Fiskeriverkets rekommendationer). Om någon åldersklass (0+ eller >0+) av en laxfiskart översteg 5 individer utfördes kvantitativt fiske, dvs. tre utfiskningar på samma lokal. Om antalet understeg 5 individer utfördes ett kvalitativt fiske, dvs. ett fiske per lokal. Den fångade fisken protokollfördes, artbestämdes samt längd- och viktmättes. All fisk återutsattes efter avslutat fiske. Täthetsberäkningar utfördes enligt Zippin (1958) vid kvantitativa fisken och vid kvalitativa fisken användes Fiskeriverkets fångsteffektivitet (p-värde) nationella medelvärde som beräknats av Fiskeriverket. Storleken på p-värdet för olika fiskarter framgår av tabell 1. Ett högre p-värde betyder att en större andel av totalpopulationen av fiskarten/åldersklass låter sig infångas vid elfiske. Tabell 1. Visar nationellt beräknade värden på fångsteffektiviteten för olika fiskarter/åldersklasser. Art/åldersklass p-värde Lax 0+ 0,45 Lax >0+ 0,55 Öring 0+ 0,48 Öring >0+ 0,55 Harr 0+ 0,44 Harr >0+ 0,48 Stensimpa 0,30 Elritsa 0,39 Gädda 0,50 Lake 0,46 4 (13)
Elfiskeundersökning i Allejaurälven och Byskeälven med biflöden 2009, samt jämförelse med 2007 års referensvärden Mann-Whitney s U-test har använts för att testa om det finns en signifikant skillnad i täthet mellan 2007 och 2009 års fisken för varje art/åldersklass av laxfiskarterna. U-värdet beräknades med följande formel: U 1=n 1n 2+ (n 2(n 2+1))/2-R 2 U 2=n 1n 2+(n 1(n 1+1))/2-R 1 där n 1=antalet lokaler 2007 n 2=antalet lokaler 2009 R 1=rangsumman för 2007 R 2=rangsumman för 2009 Det minsta av de två uträknade U-värdena jämförs med ett värde för 95%-ig signifikansnivå hämtat ur en tabell. Om U-värdet är mindre än tabellvärdet måste nollhypotesen förkastas. I detta fall var nollhypotesen att det inte finns någon skillnad mellan åren. Resultaten från elfiskena har använts för att göra en bedömning av den ekologiska statusen på lokalen. Till det har Fiskeriverkets VIX klasser hämtat från Bedömningsgrunder av fiskfaunans status i rinnande vatten- utveckling och tillämpning av VIX använts. 5 (13)
Elfiskeundersökning i Allejaurälven och Byskeälven med biflöden 2009, samt jämförelse med 2007 års referensvärden 3. Resultat Totalt elfiskades 9 lokaler fördelat på fyra vattendrag. Elfisket utfördes under tre dagar i slutet av juli i medelhögt vattenstånd. De arter som fångades var öring (Salmo trutta), lax (Salmo salar), harr (Thymallus thymallus ), stensimpa (Cottus gobio), elritsa (Phoxinus phoxinus), lake (Lota lota) och gädda (Esox lucius). 3.1 Allejaurälven I Allejaurälven fiskades en lokal. Här fångades enbart en öring och 2 st elritsor. Öringen var årsyngel (0+). 3.2 Byskeälven I Byskeälven fiskades 6 lokaler. På 4 av dessa fångades årsyngel (0+) av lax och på 3 av dem lax >0+. Öring av båda åldersklasserna fångades på 3 lokaler. Ett fåtal harrar fångades på två lokaler. I övrigt fångades stensimpa och elritsa på alla lokaler. Ett fåtal lakar och gäddor fångades också. 3.2.1 Bäverån I Bäverån fiskades en lokal. Där fångades en öring >0+ samt 21 st elritsor. 3.2.3 Kilisån Även i Kilisån fiskades en lokal. 3 st öring 0+ och 2 st harr 0+ fångades. I övrigt fångades elritsa, lake och gädda. 3.3 Artfördelning Sammanlagt fångades 53 st fiskindivider av fem arter (öring, harr, elritsa, lake och gädda) i biflödena, inklusive Allejaurälven. På lokalerna i Byskeälven fångades totalt 830 st fiskindivider av sex arter (lax, öring, harr, lake, elritsa och stensimpa). Figur 2 a och b visar hur stor andel varje art (i procent av antalet fångade individer) utgjorde av den totala fångsten i biflödena, inklusive Allejaurälven samt i Byskeälven. Elritsa dominerade fångsten i såväl biflödena som Byskeälven med 81 respektive 80 %. I biflödena var fångsten av laxfiskarter 14% medan den i Byskeälven var 18%. Artfördelning i biflöden 2009 Lake 4% Gädda 2% Öring 0+ 7% Öring >0+ 2% Harr 0+ 4% Artfördelning i Byskeälven 2009 Lake 0,4% Lax 0+ 6% Lax >0+ 4% Öring >0+ Öring 0+ 3% 5% Harr 0+ 0,2% Harr >0+ 0,5% Elritsa 81% Elritsa 80% Stensimpa 1% Figur 2 a och b. Visar fördelningen (i procent) av de olika arter som fångades i biflödena, inklusive Allejaurälven och Byskeälven. 6 (13)
Elfiskeundersökning i Allejaurälven och Byskeälven med biflöden 2009, samt jämförelse med 2007 års referensvärden 3.4 Jämförelser med 2007 års resultat För att kunna undersöka vilka effekter flottledsrestaureringen av Byskeälven med biflöden, inklusive Allejaurälven, haft på laxfiskpopulationerna jämförs referensvärdena från 2007 med 2009 års elfisken (figur 3 a-i). Vad gäller biflödena är det svårt att se någon tydlig trend, möjligtvis att tätheterna av laxfisk var högre i referensmaterialet 2007 än vad de var 2009. För Byskeälven syns en positiv trend där tätheterna generellt sett är högre 2009 än vad de var 2007. Lokaler som är anmärkningsvärda är Byskeälven 30, med väldigt höga tätheter av lax, både 0+ (63 st/100m 2 ) och >0+ (37,5 st/100m 2 ), och Byskeälven 20 där ingen laxfisk fångades, varken 2007 eller 2009. Jämförelse av tätheter i Kilisån 10 9 8 7 6 2007 5 2009 4 3 2 1 0 Lax 0+ Lax >0+ Öring 0+ Öring >0+ Harr 0+ Harr >0+ Figur 3a. Visar jämförelse av tätheter av laxfiskarter mellan år 2007 och år 2009 på lokalen Kilisån. Notera att skalan inte går lika högt i biflödena som i Byskeälven eftersom tätheterna var lägre här. antal/100 m 2 antal/100 m 2 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Jämförelse av tätheter i Bäverån 0 Lax 0+ Lax >0+ Öring 0+ Öring >0+ Harr 0+ Harr >0+ Figur 3b. Visar jämförelse av tätheter av laxfiskarter mellan år 2007 och år 2009 på lokalen Bäverån. Notera att skalan inte går lika högt i biflödena som i Byskeälven eftersom tätheterna var lägre här. 2007 2009 7 (13)
Elfiskeundersökning i Allejaurälven och Byskeälven med biflöden 2009, samt jämförelse med 2007 års referensvärden antal/100 m 2 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Jämförelse av tätheter i Allejaurälven Lax 0+ Lax >0+ Öring 0+ Öring >0+ Harr 0+ Harr >0+ Figur 3c. Visar jämförelse av tätheter av laxfiskarter mellan år 2007 och år 2009 på lokalen Allejaurälven. Notera att skalan inte går lika högt i biflödena som i Byskeälven eftersom tätheterna var lägre här. 2007 2009 Jämförelse av tätheter i Byskeälven 5 20 18 16 14 12 2007 10 2009 8 6 4 2 0 Lax 0+ Lax >0+ Öring 0+ Öring >0+ Harr 0+ Harr >0+ Figur 3d. Visar jämförelse av tätheter av laxfiskarter mellan år 2007 och år 2009 på lokalen Byskeälven 5. antal/100 m 2 Jämförelse av tätheter i Byskeälven 10 20 18 16 14 12 2007 10 2009 8 6 4 2 0 Lax 0+ Lax >0+ Öring 0+ Öring >0+ Harr 0+ Harr >0+ Figur 3e. Visar jämförelse av tätheter av laxfiskarter mellan år 2007 och år 2009 på lokalen Byskeälven 10. antal/100 m 2 8 (13)
Elfiskeundersökning i Allejaurälven och Byskeälven med biflöden 2009, samt jämförelse med 2007 års referensvärden antal/100 m 2 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Jämförelse av tätheter i Byskeälven 20 Lax 0+ Lax >0+ Öring 0+ Öring >0+ Harr 0+ Harr >0+ Figur 3f. Visar jämförelse av tätheter av laxfiskarter mellan år 2007 och år 2009 på lokalen Byskeälven 20. antal/100 m 2 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Jämförelse av tätheter i Byskeälven 30 Lax 0+ Lax >0+ Öring 0+ Öring >0+ Harr 0+ Harr >0+ Figur 3g. Visar jämförelse av tätheter av laxfiskarter mellan år 2007 och år 2009 på lokalen Byskeälven 30. Notera att skalan går högre än i de andra diagrammen eftersom tätheterna är högre på denna lokal. Jämförelse av tätheter i Byskeälven 40 20 18 16 14 12 2007 10 2009 8 6 4 2 0 Lax 0+ Lax >0+ Öring 0+ Öring >0+ Harr 0+ Harr >0+ Figur 3h. Visar jämförelse av tätheter av laxfiskarter mellan år 2007 och år 2009 på lokalen Byskeälven 40. antal/100 m 2 2007 2009 2007 2009 9 (13)
Elfiskeundersökning i Allejaurälven och Byskeälven med biflöden 2009, samt jämförelse med 2007 års referensvärden antal/100 m 2 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Jämförelse av tätheter i Byskeälven 60 Lax 0+ Lax >0+ Öring 0+ Öring >0+ Harr 0+ Harr >0+ Figur 3i. Visar jämförelse av tätheter av laxfiskarter mellan år 2007 och år 2009 på lokalen Byskeälven 60. Tabell 2 a och b visar resultatet av Mann-Whitney s U-test. Tabell 2 a visar resultatet när alla lokaler räknats med och 2 b visar resultatet när endast Byskeälvens lokaler räknats med. Det var för få lokaler fiskade i biflödena för att kunna göra ett test enbart med dem. Nollhypotesen var att det inte fanns en signifikant skillnad. Inget av de uträknade värdena var mindre än värdet för 95%-iga signifikansnivån vilket betyder att det enligt testet inte finns någon signifikant skillnad mellan åren på någon av lokalerna, varken när alla lokaler är inräknade eller när enbart Byskeälvens lokaler är inräknade. Tabell 2a. Resultat av Mann-Whitney s U-test när alla lokaler är inräknade. För att förkasta nollhypotesen och få en signifikant skillnad ska det uträknade U-värdet vara mindre än värdet för 95%-iga signifikansnivån. Art/ åldersklass Värde för 95 % signifikansnivå U-värde Lax 0+ 17 22,5 Lax >0+ 17 38 Öring 0+ 17 38 Öring >0+ 17 35 Harr 0+ 17 30 Harr >0+ 17 36 Tabell 2b. Resultat av Mann-Whitney s U-test när endast Byskeälvens lokaler är inräknade. För att förkasta nollhypotesen och få en signifikant skillnad ska det uträknade U-värdet vara mindre än värdet för 95%-iga signifikansnivån. Art/ åldersklass Värde för 95 % signifikansnivå U-värde Lax 0+ 5 6 Lax >0+ 5 15,5 Öring 0+ 5 16 Öring >0+ 5 11,5 Harr 0+ 5 16 Harr >0+ 5 12 2007 2009 10 (13)
Elfiskeundersökning i Allejaurälven och Byskeälven med biflöden 2009, samt jämförelse med 2007 års referensvärden 3.5 Ekologisk status enligt VIX klasser I tabell 3 redovisas vilka VIX-klasser de olika lokalerna fick. Exempel på faktorer som vägs in i VIX klasserna är sammanlagd täthet av öring och lax samt andel laxfiskarter som reproducerar sig. Klass ett anger hög artdiversitet och många individer samt reproduktion av inhemska laxfiskarter medan klass 5 är en miljö med få arter och individer utan laxfiskreproduktion. Alla undersökta lokaler har en VIX klass på 2, utom Allejaurälven och Byskeälven 20 som har VIX klass 3. Klass 2 betyder god ekologisk status och klass 3 betyder måttlig ekologisk status. Tabell 3. Visar i vilken VIX klass de olika lokalerna ligger. Lokal VIX-klass Allejaurälven 3 Byskeälven 5 2 Byskeälven 10 2 Byskeälven 20 3 Byskeälven 30 2 Byskeälven 40 2 Byskeälven 60 2 Bäverån 2 Kilisån 2 11 (13)
Elfiskeundersökning i Allejaurälven och Byskeälven med biflöden 2009, samt jämförelse med 2007 års referensvärden 4. Diskussion Ett års elfiske ger ett relativt grovt mått på tätheterna av vattendragets fiskpopulationer. Väder, temperatur och vattenstånd har betydelse för resultaten och i många fall skulle man vara betjänt av att fiska samma lokaler några år i rad innan åtgärder genomförs för att få säkrare referensvärden. Detsamma gäller för att få säkra uppföljningsvärden. Årsyngel av öring fångades i alla vattendrag utom Bäverån, vilket betyder att det sannolikt förekommer lek av öring här. Det var förvånande att ingen öring 0+ fångades i Bäverån, med tanke på att lekbottnar anlagts och att årsyngel fångades vid fisket 2007. En möjlig orsak kan vara att vattnet var kraftigt färgat vid elfisketillfället vilket gjorde det svårt att tydligt se de bedövade fiskarna varvid några kan ha missats. På lokalen fångades öring >0+. Årsyngel av lax fångades enbart i Byskeälven, på 4 av de 6 lokalerna. Det är en stor förbättring jämfört med 2007 där inget årsyngel av lax fångades på någon lokal. Det var även denna art/åldersklass (lax 0+) som var närmast signifikant skillnad, speciellt när enbart Byskeälvens lokaler var inräknade. På en lokal (Byskeälven 20) fångades ingen laxfisk av någon åldersklass, varken 2007 eller 2009. Vid elfisketillfället 2009 var vattenhastigheten ganska låg, möjligen för låg för att laxfiskarterna ska trivas. Ingen tydlig trend kan skönjas i biflödena vad gäller tätheter av laxfiskarter. En möjlig orsak till det är att det fångades ett litet antal individer (7 st laxfiskar), vilket kan vara för litet material för att se någon trend. Skillnaderna i tätheter mellan åren är inte signifikanta, men det finns ändå en klar positiv trend i laxfiskpopulationerna. Tätheterna av de olika arterna och åldersklasserna är generellt sett högre 2009 än referensvärdena från 2007 på Byskeälvens lokaler, vilket kan ses i figur 3 d-i. Det tyder på att flottledsrestaureringen har haft en positiv effekt på populationsutvecklingen hos laxfiskarna. Detta kan ses bl.a. på lokalen Byskeälven 30 där tätheterna av lax 0+ ökat från 0 till 63 st/100m 2. Även artfördelningen visar på en positiv trend där andelen laxfisk ökat från 6 % 2007 till 14 % 2009 i biflödena, inklusive Allejaurälven, respektive från 5 % 2007 till 18 % 2009 i Byskeälven. VIX klasserna visar att det generellt är god status på de fiskade lokalerna. Att Byskeälven 20 och lokalen i Allejaurälven fick måttlig status beror på att ingen respektive endast en laxfisk fångades där. Sammanfattningsvis kan sägas att det finns en positiv trend hos laxfiskpopulationerna, speciellt vad gäller lax 0+, i Byskeälven med biflöden. Trots detta visar Mann-Whitney s U-test inte på signifikant skillnad mellan åren. Det kan vara så att fisken behöver mera tid för att hitta till lämpliga lek- och uppväxtområden, områden som tidigare varit uteslutna pga. flottledsrensningen. Om ytterligare elfisken genomförs nästa år eller om ett par år får man bättre uppföljningsvärden att jämföra med och det är sannolikt att signifikanta skillnader mellan dem och referensvärdena erhålls. 12 (13)
Elfiskeundersökning i Allejaurälven och Byskeälven med biflöden 2009, samt jämförelse med 2007 års referensvärden 5. Referenser Beier U., Degerman E., Sers B., Bergquist B., Dahlberg M. 2007. Fiskeriverket information 2007:5, Bedömningsgrunder för fiskfaunans status i rinnande vatten - utveckling och tillämpning av VIX. Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium. Ansvarig utgivare: Axel Wenblad. ISSN 1404-8590. Mann, H. B., och Whitney D. R. 1947. On a test of whether one of two random variables is stochasitcally larger than the other. Ann. Math. Statist. 18:50-60. Wiederholm, T.1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket. Rapport 4913. Zippin, C. 1958. The removal method of population estimation. Journal of wildlife management. Vol. 22, nr 1.sid 82-90. 13 (13)