Vitesklausuler
Inledning Undvika resursslöseri Rationella parter: om incitament handla Vitesklausulen kan skapa rätt incitament fullgörelse om högre nytta jfrt med avtalsbrott avtalsbrott om högre nytta jfrt med fullgörelse Föreläsningens syfte: att förklara vitesklausulens belopp, och vitesklausulen och olika klausultyper Juridik vs. ekonomi Ekonomisk teori som rättskälla?
Disposition 1. Vad är en vitesklausul? 2. Påstående I 3. Ekonomisk teori 4. Slutsatser av påstående I 5. Påstående II 6. Ekonomisk teori 7. Slutsatser av påstående II 8. Sammanfattning
1. Vad är en vitesklausul? Saknas lagstiftning Dock enighet om klausultypen: Bryter A mot punkten 1 i avtalet ska A betala 100 000 kr till B. betalningsmoment villkorad av avtalsbrott Avtalar bort (?) den utfyllande rätten, jfr emellertid NJA 2010 sid. 629 Förekommer i många olika avtalstyper och litteratur
2. Påstående I Påstående I: vitesklausulen ger incitament att hålla avtalet Nehrman til undwikande af stridigheter ( ) (1729) Almén vitet i främsta rummet såsom ett kraftigt påtryckningsmedel ( ) (1960) Rodhe ersättning enligt vanliga regler [är] ofta icke tillräckligt stor för att skadeståndsskyldigheten skall vara ett effektivt påtryckningsmedel mot gäldenären. (1956) Adlercreutz utgöra påtryckningsmedel mot den naturapresterande parten. (2016)
2. Påstående I forts. Det vill säga, fullgöra avtalet annars! Med en vitesklausul parten fullgör i större utsträckning Tveksamt ur två perspektiv empiri? vill vi alltid ha fullgörelse? Saknas: vitesklausulens belopp Beloppet en prislapp för avtalsbrott
3. Ekonomisk teori: effektiva förändringar Effektiva förändringar = ger en högre sammanlagd nytta Fullgörelse ger inte per def. en högre nytta jfrt med avtalsbrott Den förväntade nyttan högre än nyttan utan avtalet, men osäkra faktorer Faktisk nytta jfrt med förväntad nytta incitament till avtalsbrott Detta missas av den juridiska litteraturen Pacta sunt servanda
3. Det fullständiga kontraktet Almost every economist would agree that actual contracts are or appear quite incomplete. Many contracts are vague or silent on a number of key features. Jean Tirole, 1999.
3. Det fullständiga kontraktet forts. Utopiskt, men användbart (Shavell, s. 467 f.) Hur ett riktigt kontrakt avviker från det fullständiga Ett fullständigt kontrakt i fråga om säljarens produktionskostnader (c) Relationen till köparens nytta av fullgörelse (v) om c < v fullgörelse > avtalsbrott om c > v avtalsbrott (ink. skadestånd) > fullgörelse
3. Det ofullständiga kontraktet Mål: ett ofullständigt kontrakt som skapar samma incitament fullgörelse när detta är effektivt jfrt med avtalsbrott, och avtalsbrott när detta är effektivt jfrt med fullgörelse Det positiva intresset Shavell Clearly, under this contract, the seller would be induced to behave just as he was explicitly obligated to behave under the terms of the complete contingent contract.
3. Avvikelser från det positiva intresset Vite kan sättas till vilket belopp som helst Andra belopp än det positiva intresset lägre än pos. intr. för mycket avtalsbrott högre än pos. intr. för få avtalsbrott Lägre sammanlagd nytta
4. Slutsatser påstående I Påstående: vitesklausulen ger incitament att hålla avtalet Juridiska litteraturen felaktig och otydlig utgår från att fullgörelse alltid är det bättre tar inte hänsyn till vitesklausulens belopp
5. Påstående II Påstående II: vitesklausulen gör det lättare att bevisa skadan ju svårare att bevisa skada, desto fler vitesklausuler Ramberg & Herre undviker tvister i fråga om beräkningen av ersättningen. (2014) Adlercreutz förenkla förutsättningarna för att bestämma omfattningen av [skadan]. (2016) Ramberg & Ramberg ( ) kan vara svårt att beräkna skadeståndet ( ). (2016) Empiri?
6. Utgångspunkter Utan vitesklausul: utfyllande rätt Bevisbördan skada vårdslöshet adekvat kausalitet mellan vårdslösheten och den uppkomna skadan Extra svårt att visa skada sekretessklausul konkurrensklausul Dessa ofta kopplade till vitesklausuler Stöd för kopplingen i ekonomiska modeller? Bör vissa klausuler ha vitesklausuler? ja nej
6. Det ofullständiga kontraktet Imagine a buyer, B, who requires a good (or service) from a seller, S. Suppose that the exact nature of the good is uncertain; more precisely, it depends on a state of nature which is yet to be realized. In an ideal world, the parties would write a contingent contract specifying exactly which good is to be delivered in each state. However, if the number of states is very large, such a contract would be prohibitively expensive. So instead the parties will write an incomplete contract. Oliver Hart och John Moore, Foundations of Incomplete Contracts (1999)
6. Avtals- och utfyllnadsnormer Avtalsnormer läsning/tolkning av avtalstexten Utfyllnadsnormer resten Parterna måste välja vad de uttryckligen vill reglera kostnad sannolikhet Kontraktera en händelse rättsverkningarna följer av avtalsnormerna
6. Modellens utgångspunkter Mängdlära samling av objekt (element) som har vissa gemensamma egenskaper Mängden kontrakterade händelser avtalstexten Händelse: leveranstid 1) Leverans ska ske senast den 31 mars 2017 avtalstexten reglerar händelsen 2) 9 köplagen inom skälig tid utfyllande rätt reglerar händelsen Händelse: färg 1) avtalet: Bilen ska vara svart. 2) utfyllande rätt:? Alternativ 1) är det parterna lägger ner arbete på att formulera (Hart och Tirole)
6. Faktorer att ta hänsyn till Kontraktera händelse = kostnader Men: fler kontrakterade händelser högre sannolikhet en händelse är kontrakterad Varför kontraktera en större mängd händelser? kontroll (färg, NJA 2009 s. 672 Håstad i Belgien) trygghet Kostnaden delas lika
6. Avtalsinnehåll Vad vill parterna ha med? S = {θ α(θ) < h(θ)[max(x θ, y θ β θ ) z(θ)] ሽ Sätta ett värde på tre alternativ x sammanlagd nytta om kontrakterad händelse och fullgörelse (y-b) sammanlagd nytta om kontrakterad händelse och avtalsbrott (nyttan minus kostnaden att bevisa händelsen) z sammanlagd nytta om inte kontrakterad händelse
6. Händelse jfrt med kontraktsinnehåll Händelse: leveranstid i avtalet: Leverans ska ske senast den 31 mars 2017 x nytta om leverans sker innan den 31 mars = fullgörelse (y B) nytta om leverans sker efter den 31 mars, det vill säga avtalsbrott minus kostnaden att bevisa händelsen avtalet saknar klausuler om leveranstid z nytta om leveranstid regleras av till exempel köplagen
6. Mängden kontrakterade händelser Vad kommer kontrakteras? S = {θ α(θ) < h(θ)[max(x θ, y θ β θ ) z(θ)]ሽ Sorterar ut de värden på θ för vilka uttrycket är sant Mängden S är alla kontrakterade händelser Talar för att kontraktera en händelse a) låg kostnad b) hög sannolikhet c) lågt värde på utfyllande rätt, och d) låg kostnad att visa händelsen
7. Slutsatser påstående II Varför vitesklausuler kopplas till vissa klausultyper? Konkurrens- och sekretessklausuler a) standardklausuler ja b) hög sannolikhet ja Med resp. utan vitesklausul lågt värde på utfyllande rätt ja låg kostnad att visa att händelsen har inträffat ja Modellen förklarar varför vissa klausultyper kopplas till en vitesklausul
8. Sammanfattning Två påståenden Analyseras med hjälp av ekonomisk teori Vilket gav att I) minskad sannolikhet för avtalsbrott kan stämma men beror helt på vitesbeloppet II) vitesklausulen gör det lättare att bevisa skadan ju svårare att bevisa skada, desto fler vitesklausuler stämmer med modellen dvs. användningen av vitesklausuler på detta sätt har stöd fortsätt så