Ungdomars bästa. Barnveckan Västerås 24/4

Relevanta dokument
Överföring. BLF Malmö 9 april Laslo Erdes

Det ungdomsvänliga mötet. Ramar och verktyg

Sex o sånt

Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar

Biopsykosociala utvecklingsschemat

Det ungdomsvänliga mötet. Ramar och verktyg

Biopsykosociala utvecklingsschemat

Bio- psykosociala utvecklingsschemat. Mognadsbedömning i ungdomsåren

Ungdomars psykiska mående

Bio-psyko-sociala utvecklingen

Tonåringen på din mottagning. Hur får du det rätt? Margrethe Krabbe Primärvården/Närhälsan Göteborg

Medan ni väntar. Diskutera med din närmaste granne Ta reda på vem han/hon är Och varför grannen är här, och vad vill han/hon ha ut av föreläsningen?

Tröst. A# umgås med ungdomar kan vara sista chansen i livet 7ll personlig utveckling

I huvudet på en tonåring

Ungdomsmedicin och verktyg. Karin Ahlberg 11 oktober 2013 Stockholm

Kronisk sjukdom hos ungdomar

Kronisk sjukdom hos ungdomar

Kronisk sjukdom hos ungdomar

Det ungdomsvänliga mötet. Ungdomars rä, i vården

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Klara, färdiga, gå!

Det finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan Josephine Haas Laslo Erdes Svensk Förening för Ungdomsmedicin

Om mig. Länsrapport

Om mig. Metod och resultat

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

en barnläkares perspektiv

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Att förstå vikten av att skapa målbilder

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

Barn som är närstående

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

A" fundera kring. 1. Vad vet ni om hjärnans utveckling under ungdomsåren?

Tonårstiden & nya utmaningar i föräldraskapet

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Om mig Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Det händer bara en gång i varje människas liv: man är barn och blir vuxen. Detta är en av de märkvärdigaste passager vi måste igenom, och det präglar

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7

Svårigheten a- kontrollera känslor och beteenden är e- dominant inslag under tonårsperioden.

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Hälsofrågor i årskurs 7

Det finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan 2016

Hälsofrågor i Gymnasiet

Protective factors, health-risk behaviours and the impact of coexisting ADHD among adolescents with diabetes and other chronic conditions

Det finns inga hopplösa patienter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan Laslo Erdes Mariann Grufman Svensk Förening för Ungdomsmedicin

En undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor.

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Hälsofrågor gymnasiet

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

HÄLSOENKÄT ÅK 7-9. Gör så här:

HÄLSOENKÄT ÅK 1-3 gymnasiet

Genomförandeplan. Min vilja

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Hälsofrågor årskurs 7

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Ungdomars rätt i vården Vad gäller? Triangeldrama. FÖRÄLDRAR Läkare. ungdom

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

-man slutar bara att leva

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Kan du beskriva vilken relation ditt barn har till sociala medier och internet? Hur hanterar du besvikelser gentemot din familj?

HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

RISKER MED ALKOHOL ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR: HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET.

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Psykisk ohälsa, arbetsmiljö och annat som hör till livet. SELENE CORTES

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Om mig Snabbrapport år 8

Om mig. - En delaktig målgrupp ger ökad kunskap. Emma Hjälte Charlotta Lindell

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Ungdomsenkät Om mig-kort 2017

varken bra mycket bra bra eller dålig/a dålig/a mycket dålig/a

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Förebyggande psykosocialt arbete på Carl Wahren Gymnasium

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Livskvalitet-100. Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får.

Den goda arbetsplatsen

När någon i familjen fått cancer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Transkript:

Ungdomars bästa Barnveckan Västerås 24/4

Total mortalitet 2000-2016 120 100 Mortalitet per 100 000 80 60 40 1-4 år 5-9 år 10-14 år 15-19 år 20-24 år 20 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Mortalitet 2000-2016 Tjejer Killar Mortalitet per 100 000 35 30 25 20 15 10 5 Mortalitet per 100 000 90 80 70 60 50 40 30 20 10 1-4 år 5-9 år 10-14 år 15-19 år 20-24 år 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Ungdomsmedicin Utbildning och opinionsbildning Alla situationer där du möter ungdomar i vården http://sffu.barnlakarforeningen.se

Upplägg Ungdomars utveckling Ungdomar i vården Verktyg Föräldrar

https://www.youtube.com/watch? v=gkaul2mtaqa

Ungdomsperioden Jag är något jag inte kan förbli. Jag ska bli något jag inte vet vad det är. Jag vet inte hur man gör. Mats Trondman

När utspelar sig ungdomsperioden? 1. 10-15 års ålder 2. 10-24 års ålder 3. 15-24 års ålder

Ungdomsperioden WHO: Young people 10-14 år Adolescence 10-19 (24) år Youth 15-24 år Emerging adulthood 18-25 år

Ungdomsårens uppgifter Vid periodens slut ska den unge Klara sig själv rent praktiskt Ha etablerat ett nytt förhållande till sina fld baserat på ömsesidighet och respekt - interdependence Kunna ha nära och trygga relationer med någon eller några jämnåriga inkl romantiska partners Ha utvecklat sin sexualitet Ha framtidsplaner

Biopyskosociala utvecklingsteorin Tidig, mellan, senadolescens 10 13 17 20(-23) år Bio, psyko, social utveckling+sexualitet

Biologi KogniKon IdenKtet Autonomi Sociala arenan Sexualitet Tidig adolescens 10-13/14 år Pubertetsutvecklingen genomförs. Konkret tänkande, här och nu, men begynnande abstrakt tänkande. Omnipotens, osårbarhet. Familjen och föräldrarevolten dominerar. Diskussioner, argumenterande, fankserande och drömmande. UZorskande av den egna kroppen Mellanadolescens 13-17 år Avplanande kroppsutveckling. Vem är jag egentligen? IdenKtetsutvecklingen maximal. Rollspel och experimenterande med olika livssklar. Åter Kll konkret vid stress Duger jag? Jämnåriga den vikkgaste arenan. Platsar jag bland jämnåriga? RomanKska fantasier. Testar flirtande och sexuella relakoner. Sen adolescens 17-20(23) år Vuxen kropp. KogniKonen mognar, framkden blir verklig. Pessimism. Val av yrke och livsskl baseras på egen kompetens och intresse. Innehållet i relakoner blir vikkgt. Föräldrar, sjukvården och vikkga vuxna blir åter samtalspartners. Inleder stabila relakoner med ömsesidighet.

Tonårshjärnan

När har hjärnan mognat färdigt? 1. Vid 5 års ålder 2. Vid 10 års ålder 3. Vid 18 års ålder 4. Vid tidigast 25 års ålder

Hjärnans utveckling Tau, Neuropsychopharm Rev 2010

Hjärnans utveckling Giedd, Sci American 2015

Hjärnans utveckling Dopamin i limbiska systemet Aktiveras vid experimentellt beteende Behövs för minne, inlärning och utveckling av exekutiva funktioner frontalt Impulsivt beteende tidigt kopplat till riskbeteende Romer, Dev Cogn Neurosci 2017

Romer, Dev Cogn Neurosci 2017

Hjärnans utveckling Ungdomar reagerar starkare för stor belöning än barn och vuxna Liten belöning ger mindre reaktion än hos barn/vuxna Dopaminert drivet-överkänslighet för dopamin!? Konsekvens: Fastnar för snabba belöningar hellre än såna som kan ge njutning på sikt

Hjärnans utveckling Vilken känsla uttrycker den här personen enligt ungdomar? 1. Rädsla 2. Ilska 3. Förvåning

Riskbeteende Påhlshammar, Läkartidningen 2010

Riskbeteende bland kroniskt sjuka Justerat OR 4 riskbeteenden 12 10 8 6 4 2 0 Frisk + gott skydd ref Sjuk + gott skydd 1,59 (1,01-2,51) Frisk + sämre skydd 3,36 (2,43-4,65) Nylander, Acta Paed 2014 Justerat OR 95% Konfidensintervall Sjuk + sämre skydd 6,26 (3,60-10,90)

Skyddsfaktorer och riskbeteenden i olika sjukdomsgrupper % % 60 80 <4 skyddsfaktorer 70 50 4 riskbeteenden 60 40 50 30 40 20 30 20 10 10 0 0 Nylander, Eur J Pediatr 2015

Upplägg Ungdomars utveckling Ungdomar i vården Verktyg Föräldrar

Hur vill ungdomar att en läkare ska vara? En förstående person som är välutbildad, vill hjälpa och som inte har glömt hur det är att vara tonåring If you loose confidence once, you have lost it forever

Åk 7 och 9 Zurich 90% tyckte tystnadsplikten var viktig 40% av läkarna hade vid besök nämnt tystnadsplikt 53% ville träffa läkaren ensam 20% fick träffa läkaren ensam Många ville träffa läkaren ensam samt diskutera tystnadsplikten, men tämligen få blev tillgodosedda Rutishauser, Acta Paediatr 2003

Väntrumsanslag

Ramar Hälsa på ungdomen först (Vem har Du med Dig..?) Ta in förälder och ungdom tillsammans Beskriv tidsram och agenda Efter en gemensam inledning träffa ungdomen ensam Berätta om sekretessen Avsluta samtalet med att gemensamt komma överens om vad föräldern behöver veta (låt gärna ungdomen berätta själv)

Upplägg Ungdomars utveckling Ungdomar i vården Verktyg Föräldrar

Ungdomsvänlig vård 1. Hälso och sjukdomskunskap 2. Samhällets stöd 3. Ändamålsenlig vård 4. Personalens kompetens 5. Sjukvårdens egenskaper 6. Icke-diskriminering 7. Förbättringsarbete 8. Ungdomars delaktighet

Vad står KASAM för? 1. Kluriga, annorlunda, sociala adolescensmänniskor 2. Kan adolescensperioden sammanfalla med avvikande mening? 3. Känsla av sammanhang

Salutogenes Aaron Antonovskis salutogenetiska princip: KASAM Känslan av sammanhang: Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullt

God anknytning till vuxna: Bättre fysisk och psykisk hälsa Bättre skolresultat, fortsatta studier Mindre riskfyllda beteenden, alla slag Klarar bättre stress, hot, problem Ger tillgång till socialt kapital Grossman, J of Adol Health 2006

Viktigaste salutogena faktorerna! 1/ Gott förhållande till någon vuxen 2/ Skolan (arbetet) meningsfull skolarbetet som sådant kamrater, lärare inflytande = connectedness 3/ Att lyckas

Salutogen anamnes Berätta vad du tycker är roligt! Vad tycker du att du lyckas bra med? Vad skulle kunna bli bättre? Något som du känner dig stolt över? Vad gillar kompisarna hos dig? Hur fixar du besvärliga situationer så att det löser sig?

Visuell analog skala (VAS) 0 10 Absolut botten Jättebra

VAS - På en skala 0 till 10. Var är Du nu? Var skulle Du vilja vara? Vad skulle behövas för att höja Dig ett steg? Vad skulle vara tillräckligt bra? 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0

24 timmars recall Senaste dygnet I detalj! Brukar det vara så?

HEADS - konsten att ta en psykosocial anamnes Home Education Activities Drugs Sex Goldenring, Contemporary Pediatrics 1988

Home Education Eating Activities Drugs Sex Sleep Suicide Safety HEADS/HEEADSSSS Klein, Contemporary Pediatrics 2014

HEEADSSSS Home: Hemförhållanden Berätta vilka som bor hemma hos dig? Hur trivs Du hemma? Har ni/någon flyttat/ flyttat in nyligen? Är du orolig för någon av dina föräldrar? Finns det någon vuxen som Du känner att Du kan prata med?

Vet kompisarna om Din sjukdom? Vad vet De? HEEADSSSS Education: Utbildning, sysselsättning Går Du i skolan? Vilket är ditt bästa/sämsta ämne? Skolfrånvaro/skolk? IG=F? Har det ändrats sista månaderna?

HEEADSSSS Eating: Matvanor och kroppsuppfattning Är du nöjd med din kropp/vikt? Har den ändrats mycket på sistone? Vad och när äter du? Tränar du? Behöver du ta hänsyn till din sjukdom när du äter?

HEEADSSSS Activities: Fritid Vad gör Du på fritiden? Vad är kul att göra? Vad gör Dig glad? Begränsar din sjukdom dina intressen? Berätta hur Du använder nätet/ dator/ smart-phone? Hur många timmar per dag?

HEEADSSSS Drugs: Tobak, alkohol, illegala droger Är det några av Dina vänner som röker/ dricker alkohol/ använder andra droger? Röker Du? Använder Du alkohol? Har Du provat droger? CRAFFT (car, relax, alone, forget, friends, trouble)

HEEADSSSS Sexuality: Partner, sexualitet, preventivmedel Har du någon partner? Har du haft det tidigare? Har du haft sex? Använder Du/ Din/a parter preventivmedel? Är det något som du vill fråga om kring sexualitet och Din sjukdom?

HEEADSSSS Sleep: Sömn När lägger Du Dig? Somnar? Uppkopplad? När går Du upp? Sömnskuld skillnaden mellan hur mycket man sover skoldag och helg

HEEADSSSS Suicide: Depression, självskada Hur trivs Du med livet? Har Du känt Dig mer deppig sista tiden? Kännt Dig helt uttråkad? Tappat intresse för saker Du brukar gilla att göra? Känt Dig irriterad hela tiden? Har Du tänkt på att skada Dig själv/ begå självmord? Hur tänkte Du då? Har Du gjort något självmordsförsök?

HEEADSSSS Safety: Säkerhet Har Du varit utsatt för mobbing eller våld? Har Du varit med om att någon har berört Dig på ett obehaglig sätt? Hur tar Du Dig hem efter en fest? Har Du varit utsatt för mobbing på nätet?

Disposition Ungdomars utveckling Ungdomar i vården Verktyg Föräldrar

Föräldrastilar Krävande Icke krävande Empatiska Auktoritativa Åldersadekvata Slappa, låt-gå-mentalitet Icke empatiska Auktoritära Rigida Likgiltiga Maccoby Martin 1946, Baumrind 1971, Steinberg 1991, Berg Kelly 1999

Vilken föräldrastil fungerar bäst?

Vårdgivarens roll Vilken roll har du själv i förhållande till dina patienter? Kompis? Förälder? Den goda föräldern? Reflektera! Mottagningspersonalen i övrigt?

https://www.youtube.com/watch? v=nem0bkergvy

Tack! charlotte.nylander@dll.se http://sffu.barnlakarforeningen.se