Sammanfattning av samrådsunderlag, Cementa Slite november 2016

Relevanta dokument
SAMRÅDSUNDERLAG. Samrådsunderlag inför ansökan om tillstånd för fortsatt täktverksamhet samt för vattenbortledning m.m. i Slite, Region Gotland.

Bilaga 1. PM angående lokalisering av Cementas kalkstenstäkt

Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag

Kalkstenstäkt Cementa Degerhamn UPPDRAGSNUMMER

CEMENTA AB, SLITE. Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om tillstånd för fortsatt täktverksamhet och vattenbortledning m.m. i Slite, Region Gotland

Planerad ansökan (reviderad) om ökning av verksamheten med bergtäkt på Klinte Klintebys 1:4, Gotlands kommun

Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län

Utredning av riksintressets huvudkriterier B, C och D

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

Gryaabs Transporttunnlar. Information om ny placering. Göteborgs Stad, Västra Götalands län. Ansökan om vattenverksamhet enligt 11 kap Miljöbalken

Slite, Gotland. Vibrationsutredning täkttillstånd Bergtäkt: File hajdar och Västra brottet

BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Undersökning om BMP. Detaljplan Lövnäs förskola, Hammarö kommun

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg

Underlag inför samråd. Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun. 1 Inledning

Föreläggande om komplettering av tillståndsansökan enligt 9 kap. miljöbalken

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING AV MKB

Information till dig som vill söka tillstånd till täkt

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: Upprättad:

HANDEL OCH VERKSAMHETER SÖDER OM NORRKÖPINGSVÄGEN (VÄG 51) Hårstorp 3:326, 3:327 sam del av Hårstorp 1:1

Behovsbedömning SAMRÅD. För detaljplan Mimer 6, del av Hultsfred 3:1, samt del av Mimer 7, Hultsfred kommun, Kalmar län

ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Cementa AB ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad täktverksamhet samt vattenverksamhet vid Slite, Gotlands kommun

Behovsbedömning för planer och program

en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun).

FAQ om Länsstyrelsen i Gotlands läns förslag till nya och utvidgade Natura 2000-områden den 31 mars 2016

Dnr: PLAN Behovsbedömning

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING SPN-000/000 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för Manhem 2:1 MM

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

B EHOVSBEDÖMNING. del av Saltängen 1:1 med närområde (hotell, kontor, butiker, bostäder) tillhörande detaljplan för. inom Saltängen i Norrköping

Cementa AB angående tillstånd till täkt och vattenverksamhet på fastigheten Othem Österby 1:229 m.fl. Mål nr M

Ansökan skickas till Länsstyrelsen Gotlands län. Visborgsallén Visby. eller. 1. Sökande Namn.

Informationsmöte med närboende om FUCHS nya smörjmedelsanläggning

Planerad ansökan om bergtäkt på Naverstad-Sögård 1:5, Tanums kommun underlag för samråd

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING 1(6) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Gamla Rådstugan 1. med närområde inom Gamla staden i Norrköping

Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN

Komplettering gällande sånglärka och ljungpipare vid Cementas täkt i Degerhamn

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Djäkneboda 1:68

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING. av miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Samrådsredogörelse för samråd med sakägare gällande tillstånd till vattenbortledning ur Hällingsjö grundvattentäkt i Härryda kommun

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: Upprättad:

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Storumans kommun. Behovsbedömning Ansökan om ändring av detaljplan på fastigheten Kyrkostaden 1:31 m fl. Dnr: Upprättad:

Bergmaterialrådet 12 mars, Björn Holgersson och Kajsa Bovin SGU Enheten för Grundvatten. Vattenverksamhet?

Planerad ansökan om bergtäkt på Forshälla-Köperöd 1:7, Uddevalla kommun samrådsinformation

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Sikeå 5:112

Varvet 1, 4, 5, och Östantill 1:3 (Strömsholmen) samt del av Saltängen 1:1 (gamla Tullhuset) inom Gamla staden och Saltängen i Norrköping

Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Kalkstenstäkt i Skövde

Information/samråd rörande ny bergtäkt inom fastigheten Hall 4:1 i Södertälje kommun samt Snäckstavik 3:110 i Botkyrka kommun, Stockholms län.

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Länsstyrelsens arbete med slutförvarsansökan

Yttrande över förtydligande komplettering av ansökan om tillstånd för bergtäkt m.m. inom fastigheten Almby 2:1

YTTRANDE att verkställighet inte beviljas i händelse att tillstånd ges.

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl

Fastigheterna SORBY 2:80 och 2:81 (Spontanidrottsplats) BEHOVSBEDÖMNING

Vad innebär betydande miljöpåverkan? Samråd om undersökningen. Slutsats och ställningstagande. Miljöchecklista. Orientering

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr:

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Nytt avloppsreningsverk

inom Täfteå i Umeå kommun, Västerbottens län

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Natura 2000 och artskyddsfrågor

Väg 19, Bjärlöv Broby, omgrävning av öppet dike i Bonnarp

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Näs 3:33

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

UNDERSÖKNING AV MILJÖPÅVERKAN

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för ersättningsbyggnad (fritidshus) inom fastigheten Skäran 15:15

ANTAGANDEHANDLING. Behovsbedömning. Dnr MOB tillhörande ändring av detaljplan för. del av Hultsfred 3:1 m.fl

Utredningssamråd enligt 6 kap miljöbalken med anledning av tillståndsansökan för vattenverksamhet

Checklista Undersökning om ny detaljplan för fastigheten Duvan 6 kan antas medföra betydande miljöpåverkan

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

Information till dig som vill söka tillstånd till täkt

Bedömning av betydande miljöpåverkan

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av garage inom fastigheten Sikeå hamn 1:10

ANTAGANDEHANDLING. 1(7) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun.

B EHOVSBEDÖMNING. Åby. Jursla. Programområde. Jursla 1:26 med närområde. tillhörande program inför detaljplan för fastigheten

EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN

Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet

Detaljplan för Ås-Hov 1:13 mfl, Ås. Behovsbedömning

2 Den reviderade sträckningen

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

AVGRÄNSNINGSSAMRÅD ÅRSTAFÄLTET ETAPP 3

Nätverket för Vindbruk : Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket

FRÅGOR OCH SVAR OM KLINTE & KALKEN

Behovsbedömning. Kommunen gör den sammanvägande bedömningen att den aktuella detaljplanen inte bedöms ge upphov till betydande miljöpåverkan.

CEMENTA AB SKÖVDE. Utökad täktverksamhet Miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Framställd för: Cementa AB RAPPORT. Uppdragsnummer:

Transkript:

Sammanfattning av samrådsunderlag, Cementa Slite november 2016 Detta dokument är en sammanfattning av det kompletta samrådsunderlaget som finns på www.cementa.se. Inledning Cementa är ett av Sveriges största byggmaterialföretag och bedriver fabrik- och täktverksamhet i Slite i syfte att producera bindemedlet cement för användning i betong. Råvaran till cement är kalksten som idag bryts i två täkter i Sliteområdet, se översiktskarta i bilaga 1. Cementa avser att ansöka om tillstånd för fortsatt täktverksamhet i de två befintliga täkterna Västra brottet och File hajdar-täkten på fastigheten Othem Österby 1:229 i Slite, Region Gotland. Cementa avser också att ansöka om tillstånd för att det vatten som leds bort från täkten ska kunna nyttjas för allmänt dricksvattenändamål. Tillståndsgivande myndighet är mark- och miljödomstolen. Figur 1. Översiktskarta över Cementas verksamhet i Slite.

2(6) Bakgrund Behovet av cement och betong i samhället Den kalkstensfyndighet som finns i Slite på Gotland spelar idag och kommer under minst ett sekel framåt behöva spela en avgörande roll för cementförsörjningen i Sverige. I förlängningen garanterar den fortsatt tillgång på en nyckelkomponent i det svenska betongbyggandet. Betong består av krossad sten och grus som med hjälp av cement och vatten binds samman till betong. Det är cement som är bindemedlet, limmet, i betongen. Kalksten är huvudråvaran i cement. Årligen används 30 miljarder ton betong runtom i världen för att bygga bostäder, säkerställa trygg vattenförsörjning och avloppshantering, skapa stommen i energiförsörjningen och bidra till fungerande infrastruktur. I Sverige ska det fram till 2025 byggas 700 000 nya bostäder, utöver stora planerade infrastrukturprojekt. Betong och cement är nödvändigt för att detta ska vara genomförbart. Cementproduktion är en mycket långsiktig verksamhet sett till de investeringar och den produktionskapacitet som byggts upp. Då är det viktigt att veta att råmaterialtillgången är säkrad. Skälen till att fortsätta bryta kalksten just här är flera. Närheten till cementfabriken är en förutsättning: korta transportvägar för frakt av stenmassor är nödvändigt av både miljömässiga och ekonomiska skäl. Täkten har redan en etablerad infrastruktur på plats. Alternativet skulle vara att ta nya stora områden i anspråk. Dessutom är marken som Cementa en gång förvärvade särskilt lämplig till cementproduktion tack vare stenens goda kvalitet. Ansökningsprocessen Ansökan ska bland annat innehålla en teknisk beskrivning och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I arbetet med en MKB ingår samråd för både myndigheter och allmänhet. Ansökningshandlingarna går även ut på remiss till berörda myndigheter och övriga. Detta meddelas via annons i dagstidningar och på Cementas hemsida. Beskrivning av planerad verksamhet Vid File hajdar planerar Cementa för fortsatt brytning av kalk ned till + 20 m.ö.h. och brytning av märgelsten inom ett fördjupat område ned till ca + 5 m.ö.h. I Västra brottet planeras brytning av märgelsten ned till 26 m.ö.h. (samma brytdjup som pågående verksamhet). Planerna presenteras i figur 2 och 3. Cementa avser även fortsättningsvis att ansöka om ett sammanlagt uttag om maximalt 3,8 miljoner ton råsten per år i Västra brottet och File hajdar-täkten, vilket motsvarar behovet för cementfabriken vid full produktion. Brytningstiden för den planerade verksamheten är 20 år. Ansökan omfattar ett mindre uttag i Västra brottet, som är i ett slutskede och kommer att avslutas, och ett på sikt större uttag vid File hajdar.

3(6) Figur 2. Planerad utvidgning av File hajdar-täkten. Figur3. Planerad utvidgning av Västra brottet.

4(6) Bedömd omgivningspåverkan Grundvatten Grundvattennivåerna runt täkterna kommer att påverkas genom framflyttade lägen för brytfronterna och en ökad bortledning av vatten från täkterna. Förändringen av grundvattennivåer och trycknivåer i de djupa vattenförande lagren vid framtida brytning kommer att utredas. Särskilt viktiga objekt att studera är regionens uttagsbrunnar vid Dyhagen i Othems vattenskyddsområde, enskilda brunnar, samt Natura 2000-områden och naturreservat söder om File hajdar-täkten. Cementa planerar som skyddsåtgärd att tillhandahålla ett dricksvattenmagasin som kan fungera som stöd till Region Gotlands dricksvattenförsörjning i Slite. Ytvatten Den framtida täktverksamheten ger av flera anledningar upphov till förändrad vattenhantering jämfört med nuläget. De huvudsakliga förändringarna handlar om att länshållningsvattnet från täkterna avses att kunna användas som dricksvatten och som processvatten till cementfabriken, vilket kommer att innebära förändrade flöden i de omkringliggande vattendragen. Påverkan på människor och natur Västra brottet Naturmiljön inom det område som ansökan avser i Västra brottet utgörs av mark som redan idag är starkt påverkad av kalkstensindustrin. En utvidgad kalkstensbrytning i detta område bedöms inte medföra någon mätbar påverkan på naturmiljöer eller biologisk mångfald. De miljöer som alls håller ett visst naturvärde inom det aktuella området är några tillfälliga vattensamlingar. Det är miljöer som enkelt kan tillskapas på olika platser både inom pågående täktområde och på efterbehandlad mark. File hajdar-täkten Då naturmiljöerna inom ansökningsområdet helt kommer att försvinna innebär det en förlust av naturtyper, naturvärden och artförekomster. Det är av stor vikt att åtgärder vidtas för att eliminera eventuell påverkan på intilliggande mark vid en förändrad markhydrologi. Den planerade utökningen kommer inte att ta någon skyddad mark (Natura 2000, naturreservat, biotopskydd, naturvårdsavtal) i anspråk. Generellt är naturmiljöerna i området av sådan art så att påverkan utanför själva den mark som tas i anspråk är liten eller försumbar. Vad gäller artförekomster så kommer merparten av dessa att försvinna i utökningsområdet. Ett fåtal kommer att flytta på sig och hitta livsmiljöer på annat håll, främst fåglar. Merparten av arterna kommer dock att försvinna. För vissa arterna utgör det aktuella området en viktigare plats än för andra, till exempel väddnätfjäril. Rekreation och friluftsliv Utökningen av Västra brottet sker i ett område som allmänheten inte har tillgång till idag. Utsiktspunkten från väg 147 kommer även i fortsättningen att erbjuda en intressant utblick över täkten. Den utvidgade täktverksamheten väntas endast innebära en liten begränsning för friluftslivet. Slite golfklubbs golfbana bedöms inte påverkas. Utsläpp till luft Vid sökt verksamhet kommer utsläppen till luft relaterade till täktverksamheten att vara av samma karaktär som i nuläget. Antalet transporter kan på sikt komma att öka, men dessa sker på relativt långt avstånd från bostäder. Damning från täktverksamheten är inte i nuläget ett problem för boende i omgivningarna och bedöms inte heller vara det vid sökt verksamhet.

5(6) Sprängningar Täktverksamheten ger upphov till vibrationer och luftstötvåg till följd av sprängningar och den sökta verksamheten innebär förändringar jämfört med idag. Påverkan kommer att förskjutas i huvudsak västerut i båda täkterna. För File hajdar innebär det att avståndet från bostadshus till sprängningarna kommer att öka. Sprängningarna i Västra brottet kommer att upphöra inom den sökta perioden. Buller Täktverksamheten ger upphov till buller från i huvudsak lastmaskiner, transportfordon (truckar), borrningsaggregat och skutknackning. En utredning av den eventuellt förändrade bullersituationen till följd av täktverksamheten och ändrade transporter kommer att genomföras. Kulturmiljö Den kulturhistoriska utredningen har visat att det inom ansökt område finns spår av kalkstensbrytning från första hälften av 1900-talet i form av tre provgropar och en mindre täkt. Några övriga kulturhistoriska lämningar eller fornlämningar finns inte, varför påverkan på kulturmiljön bedöms som ringa, närmast försumbar. Efterbehandling och kompensationsåtgärder Planen är att Västra brottet ska avslutas. Nu när slutskedet med efterbehandlingen närmar sig kommer det tas fram en mer konkret och handlingsinriktad efterbehandlingsplan för hur området ska gestaltas och vilka naturtyper som ska skapas. Ambitionen är ett område med plats för olika friluftsaktiviteter och en ökad biologisk mångfald med målbilder hämtade från närområdet. Även täkten på File hajdar kommer på sikt att efterbehandlas. Här är ambitionen att skapa så bra förutsättningar som möjligt för biologisk mångfald och i första hand med sådana naturtyper som går förlorade på platsen. Kontroll I ansökan kommer ett förslag till kontrollprogram för verksamheten att ingå. Detta kommer att beskriva de mätningar och andra åtgärder som ska säkerställa att verksamheten följer lagar och regler samt de särskilda villkor som meddelats i tillståndet. Utförda och planerade utredningar Mark- och vattenförhållanden Då täktverksamhet har bedrivits under lång tid i området har det utförts ett flertal geologiska, hydrologiska och hydrogeologiska utredningar under årens lopp. Cementa har även låtit utföra kompletterande undersökningar för att klargöra påverkan ifrån den planerade verksamheten. Naturmiljö och arter Som ett kunskapsunderlag för täktansökan har områdets biologiska mångfald och naturvärde kartlagts genom en rad inventeringar: Naturvårdsarter: Förekomst av naturvårdsarter har kartlagts genom detaljerade inventeringar i fält. I den här inventeringen innefattas rödlistade arter, fridlysta arter och signalarter i begreppet naturvårdsarter.

6(6) Väddnätfjäril: Väddnätfjäril inventerades separat. Planen är att fortsätta följa väddnätfjärilens förekomst inom riksintresset för naturvård under flera år, parallellt med tillståndsprocessen. Nipsippa: Cementa har sedan 2007 låtit studera artens ekologi i ett större forskningsprojekt som omfattat litteraturstudier, artens livscykel och livsbetingelser samt populationsstärkande åtgärder. Inventeringar av beståndet gjordes av Gotlands Botaniska Förening 2004 och Länsstyrelsen gjorde kompletterande inventeringar 2015. Fåglar: Fågellivet i området har kartlagts genom att området besökts vid olika tillfällen spritt över häckningssäsongen. Naturtyper: En naturtypskartering har utförts och definierats enligt Naturvårdsverkets vägledningar. Kulturmiljö och fornlämningar Arendus AB har på uppdrag av Cementa genomfört en kulturhistorisk utredning inom hela Cementas fastighet. Utredningen har även berört närliggande områden för att bättre kunna belysa landskapets historia inom aktuellt område. Transportutredning Den planerade verksamheten innebär i viss utsträckning förändrade förutsättningar för transporten av råsten då en ökande andel av brytningen kommer att förläggas till File hajdar-täkten, där all brytning på sikt kommer att ske. Fler tunga transporter kommer att utgå från File hajdar och dagens transportsystem kommer att bli otillräckligt. Cementa utreder olika transportalternativ, däribland en utökning av befintligt system, truckar med alternativa drivmedel samt transportband. Buller Inför ansökan om fortsatt täktverksamhet kommer en bullerutredning göras för att ge klarhet i bullerpåverkan från befintlig verksamhet, som i huvudsak liknar den planerade verksamheten. Sprängning Cementa kommer inför ansökan att presentera utredningar av vibrationer och luftstötvåg från sprängningar. Alternativa lokaliseringar Cementa kommer att utreda alternativa lokaliseringar för täktverksamheten. Dessa avgränsas till att omfatta Gotland då det annars inte skulle anses bli en miljömässigt eller ekonomiskt hållbar råvaruförsörjning för cementfabriken i Slite. Nollalternativet innebär att Cementa driver verksamhet så länge nuvarande tillstånd medger. Därefter avslutas täktverksamheten och området efterbehandlas. Det innebär sannolikt att även cementfabriken läggs ned. Konsekvensen blir att Sveriges behov av cement tillgodoses via import, och att man samtidigt exporterar en miljöpåverkan. Sverige får väsentligt sämre förutsättningar att utveckla ett hållbart samhällsbyggande. Även de regionala konsekvenserna blir omfattande; Idag resulterar fabriken med kringverksamheter i en skattebas om 30 miljoner kronor årligen och 430 arbetstillfällen. Verksamheten köper varor och tjänster lokalt för ca 170 miljoner kronor årligen. ------------------------