DYKPLANERING 600:1. SSDF/Dykpraxis 0801

SSDF/Dykpraxis 0801 DYKPLANERING 600:1 DYKLEDARE 601 ASSISTERANDE DYKLEDARE 602 RÄDDNINGSDYKARE 603 DYKLEDARENS MORALISKA OCH JURIDISKA ANSVAR 604 DYKLEDARENS PLANERING 605 DYKARE 606 DYKARE SOM INTE BÖR DYKA 607 DYKNING OCH GRAVIDITET 608 DYKLEDARE FÖR GRUPPER OM 2-4 DYKPAR 609 DYKLEDARE FÖR GRUPPER OM MER ÄN 4 DYKPAR 610 DYKKONTROLLEN 611 HANDSIGNALER 612 DYKNING FRÅN STRAND 613 DYKNING FRÅN BÅT 614 SÄKERHETSUTRUSTNING 615 OXYGENTERAPIUTRUSTNING 616 UPPKALLNINGSSIGNAL 617 SAMHÄLLETS SÄKERHETSORGANISATION 618 TRYCKKAMMARFÖRTECKNING 619 DYKFÖRBUD 620 SJÖVETT 621 SKYLTAR FÖR DJURSKYDDSOMRÅDEN 622 VÄDERDISTRIKTEN 623 VÄDERFÖRHÅLLANDEN 624 LJUD- OCH LJUSSIGNALER 625 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 600 Senast ändrat: 2008-01-01 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0501 DYKPLANERING 601:1 Dykledare ALLMÄNT En dykledare är en person med dykledarutbildning som åtagit sig att planera och leda dyk eller i sitt arbete på ett dykcenter fungerar som dykledare. Dyk ledar utbildningen omfattar följande: Lagar och krav Dykledning Säkerhetsutrustning Larmrutiner Olycksfallsvård Dykskador HLR Oxygenterapi Datorer och tabeller Ledarskap och stress Sjömanskap och navigation Dykmetoder för dykledaren Grupparbeten Praktisk dykledning Förbandsläggning KRAV För att vara behörig sökande till dykledarkursen skall personen minst uppfylla följande: Eleven skll ha genomgått CMAS/SSDF tvåstjärnig utbildning eller annan likvärdig utbildning. Skall ha fyllt 18 år innan utbildningen påbörjas. Skall ha minst totalt 30 dyktimmar, fördelade på 40 dykningar. Dykningarna skall vara loggboksförda. Eleven skall minst ha erfarenhet av tre följande dykmetoder i nordiska vatten: mörkerdyk, upprepade dyk, vrakdyk och dyk till 30 meter. Även plats, djup och sikt skall vara av varierande slag. Dyktid på föregående kurser får räknas in i den totala dyk tidserfarenheten. Minst hälften av minimikravet på dyktid skall vara från nordiska eller likvärdiga vatten. Skall ha godkänd läkarundersökning enligt SSDFs krav, se vidare SSDFs läkarundersök ningsrekommendationer. Utbildningen skall ske hos en utbildare auktoriserad av SSDF. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 2005-01-01 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKPLANERING 601:2 ÖVRIGT En dykledares kompetens kan ökas bla med följande kurser och erfarenheter: Navigationsutbildning VHF-radiokurs Praktiska kunskaper i att manövrera båtar Meteorologikurser Specialutbildning och praktik från specifika dykmetoder Marinbiologi Marinarkeologi UV-foto Erfarenhet från andra dykorganisationer Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 600 Senast ändrat: 1998-05-07 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0301 DYKPLANERING 602:1 ASSISTERANDE dykledare KRAV Assisterande dykledare skall inneha lägst CMAS/SSDFs trestjärniga certifikat eller vara utbildad dykledare. När det finns mer än fyra dykpar i vattnet skall det finnas minst en assisterande dykledare. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 2003-01-23 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKPLANERING 603:1 Räddningsdykare Reservdykare/ytbärgare ALLMÄNT Vid en organiserad dykning skall det alltid finnas minst en eller flera räddnings dykare. De måste ha förmågan att rätt hantera en incident, varför dykledaren och övriga deltagare skall ha gått igenom rutinerna för en räddningsaktion. KRAV En räddningsdykare skall vara tränad för livräddning i vatten (enligt CMAS/SSDFs tvåstjärniga dykkurs) och ha lämplig storlek i förhållande till de deltagande dykarna. Reservdykare skall ej ha för stor kvävebelastning. RESERVDYKARE Reservdykarna kan agera både vid ytan och under, för sökning efter en saknad dykare. När dykningen är ytbegränsad och nödsignal kan fås från djupet skall alltid reservdykare finnas (t ex vrakdykning B, dykning under is eller lindykning). Eftersom detta kräver komplett utrustning kan reservdykarna jämfört med ytbärgaren bli lite klumpiga vid ytan. En lina kan vara kopplad till reservdykarna för att underlätta hembogsering. YTBÄRGARE Ytbärgaren är den mest effektiva räddningsdykaren. Ytbärgaren skall snabbt komma till den nödställde. Med hjälp av hemdragningslina går bogseringen till land snabbt. Ytbärgarens utrustning är densamma som fridykarens, men kan vara kompletterad med en liten smidig dykapparat för ett grunt dyk. Ytbärgare är alltid lämpliga, även vid dyk som kräver reservdykare. (Ytbärgaren kan då assistera reservdykaren vid ytan.) Om dykare kan väntas komma upp längre än 100-150 meter ifrån utgångsplatsen är det mer lämpligt med räddningsbåt för snabb insats. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 2006-01-01 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKPLANERING 603:2 SÄKERHETSUTRUSTNING Räddningsdykaren bör vara kopplad till en s k hemdragningslina (se bild), för att underlätta hembogsering. Linan skall vara väl dimensionerad för ändamålet. låsskruv 150 m flytande hemdragningslina karbinhake En Hansalina kan många gånger vara tillräcklig om de nödställda befinner sig i närheten. Räddningsdykarens säkerhet får aldrig äventyras! Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 600 Senast ändrat: 1998-05-07 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 1201 DYKPLANERING 604:1 Dykledarens moraliska och juridiska ansvar Detta är endast en liten tankeställare om det juridiska ansvar som en deltagare vid ett dyktillfälle kan komma att ställas inför. För mer och utförligare information hänvisas till dykledarkursens material om Dykledarens juridiska ansvar av Rickard Bauhn. SÄKERHETEN Man kan jämföra två olika dyktillfällen, ett organiserat, och ett icke organiserat: A. Vid det organiserade tillfället har gruppen utsett en dykledare som planerar och leder dyket efter rådande dykpraxis, dykarnas utbildning och erfarenhet. B. Vid det icke organiserade tillfället dyker gruppen utan att någon speciell led ning, planering och hänsyn har tagits till deltagarnas utbildning och er faren het. Om en dykare skadas eller råkar ut för en dykolycka kan man ifrågasätta kamra ternas agerande vid dyktillfället. I ovanstående två exemplen har man vid fall A gjort allt för att gagna säkerheten medan man i fall B ej har vidtagit åtgärder för att tillfredsställa säkerheten. DYKLEDARENS UPPGIFT Innan dykledarens juridiska ansvar diskuteras bör man ha slagit fast vilka uppgifter dykledaren får anses ha tagit på sig. I dykledarutbildningen talar man om PLUMSA, varmed förstås de punkter dykledaren har att fundera igenom vid uppläggning av dyket, nämligen Platsen, Luften, Utrustningen, Människan, Säkerheten och Ansvar. Dessa punkter bör ses som en vägledning för dykledaren, då de innefattar etablerad praxis enligt Dykpraxis. Skall således dykledaren vara användbar i säkerhetsbefrämjande syfte bör han eller hon rätta sig efter den etablerade dykpraxisen, som därmed också får anses visa på de uppgifter hon/ han eller hon efter bästa förmåga har att ta hand om. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 2012-01-01 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKPLANERING 604:2 Svenska Sportdykarförbundet har samlat regler och anvisningar i en särskild säkerhetspärm, Dykpraxis, som innehåller bl a rekommenderad dykpraxis. Denna förmedlas i dykutbildningen. Den nuvarande sportdykarutbildningen håller en så hög standard att man genom deltagande i denna, efter godkänt teoriprov, har fått klart för sig vari riskerna består och hur man skall undvika dessa. Man har således efter utbildning klart för sig vad det är man ger sig in på. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 2006-01-01 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKPLANERING 604:3 DYKLEDARENS JURIDISKA ANSVARSSTÄLLNING Ansvaret för den person som åtar sig att vara dykledare går inte att exakt avgränsa i brist på lagar eller förordningar härom. Frågan är således öppen huruvida en dyk ledare i ett visst fall kan ställas till ansvar straffrättsligt och/eller skade stånds mässigt. För att kunna bilda sig en uppfattning om hur domstolar kommer att resonera i ansvarsfrågan, måste man ta del av tidigare avgöranden i så snarlika mål som möjligt. Beträffande sportdykning finns inte något domstolsutslag som berör dykledaransvaret, varför man är hänvisad till andra områden än sportdykning, där frågor behandlats som kan vara avgörande vid en prövning av dykledarskapets ansvarsplacering. I första hand kan man studera högsta domstolens domar, vilka skall vara vägledande för rättstillämpningen. De brott som i första hand kan bli aktuella är: 1. Vållande till annans död Brottsbalken (Brb) 3 kap 7 2. Vållande till kroppsskada eller sjukdom Brb 3 kap 8 3. Framkallande av fara för annan Brb 3 kap 9 För att någon skall bli ansvarig för vållande till annans död krävs det att handlandet varit oaktsamt i förhållande till den dödliga utgången. Ansvarig kan man också bli om man genom en föregående handling åstadkommer en risk för dödsolycka och sedan underlåter att avvärja risken och en dödsolycka inträffar på grund av detta. Beträffande vållande till kroppsskada eller sjukdom kan ett analogt resonemang föras enligt ovan. För att ansvar skall inträda krävs det emellertid att skadan inte varit ringa. Angående brottet framkallande av fara för annan krävs det inte att någon effekt inträffat och inte ens att någon effekt är åsyftad. Det är tillräckligt med grov oakt samhet. Det räcker inte att handlingen till sin karaktär betecknas som en farlig handling. Någon skall verkligen i det särskilda fallet ha blivit utsatt för fara varvid det är tillräckligt att denne någon sedermera kommer i farozonen. Att någon verk ligen skall bli utsatt för fara innebär därför, att den som framkallat faran skall gå fri från ansvar om han undanröjer faran innan någon kommit i farozonen. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 2006-01-01 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKPLANERING 604:4 I vissa situationer kan riskåtagandet framstå som en nödvändighet för att ge inne håll åt den tänkta handlingen. T ex vrakdyken innehåller många gånger inslag av risktagande, såsom etappuppstigning, osäkerhet om vrakets kondition etc. När ett omdömesgillt risktagande övergår i hänsynslöshet måste bli en bedömning från fall till fall. Ett klandervärt beteende kan bestå av att man inte observerat eller skaffat sig kän nedom om att ens handlingssätt innebär fara för deltagarna. Den som vållat annans död, kroppsskada eller sjukdom kan gå fri från ansvar om den drabbade väsentligen i lika mån deltagit i det riskfyllda förehavandet och i samma grad borde ha insett faran. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 2006-01-01 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0301 DYKPLANERING 605:1 Dykledarens planering INNAN DYK 1. DYKLEDARE Dykledaren skall ha utbildning och erfarenhet av den sorts dykning som planeras. * Har jag tillräcklig utbildning och erfarenhet för att genomföra detta dyk rätt? 2. DYKDEFINITION Definiera dykningen så att dess ändamål klart framgår. * Har dykarna den utbildning och erfarenhet som krävs för detta dyk? PÅ DYKPLATSEN 3. SAMLA OCH ANALYSERA DATA OM DYKPLATSEN Ytförhållanden, bottenförhållanden, strömförhållanden, båttrafik, väderleksförhållanden, assistans, hjälpmöjligheter och larmmöjligheter. * Är dykplatsen lämplig? 4. INFORMATION Informera om dykplatsen, dykordningen, säkerhetsorganistationen och om regler för dykningen. * Är alla överens? 5. DYKPROTKOLLET Skriv in dykparet/dykparen i protokollet och meddela parnummer. * Max tid och djup! 6. RÄDDNINGSDYKARE * Har räddningsdykaren goda förutsättningar att lyckas? 7. OXYGENTERAPIUTRUSTNING * Vet alla i dykorganisationen exakt hur den fungerar? 8. KONTROLL AV DYKARE OCH DYKUTRUSTNING * Har alla erforderlig utrustning? 9. DYKSKÄRM * Är den väl synlig? UNDER DYKET 10. DYKKONTROLLEN (se blad 611) * Har dykarna gjort dykkontrollen? 11. UPPSIKT ÖVER DYKARNA OCH DYKOMRÅDET * Klarar jag av att övervaka dyket ensam? Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 2003-01-23 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0301 DYKPLANERING 605:2 EFTER DYKET 12. HAR ALLA KOMMIT UPP? * Räkna över samtliga dykpar. 13. DYKSKÄRM * Är samtliga skärmar nedtagna? 14. EFTERKONTROLLEN * Mår alla bra? 15. STÄDA DYKPLATSEN * Är dykplatsen återställd? 16. UTVÄRDERA DYKET * Är det något som kan planeras bättre till nästa dyk? Gör klart redan vid inbjudan till dyket vad ni som dykledare kommer att kräva av dykarna. Om inbjudan är av mer allmän karaktär utan specificerade dyk, skall dyket planeras efter dykmetoder som passar alla dykkategorier. INBJUDAN TILL DYKDAGEN DYK SDK Dykprofilerna inbjuder alla dykare till en dykdag på Utskär. DYK 1 -Vrakdykning vid skäret, dykdjup 27 m DYK 2 - Dykning vid stora undervattenshällan DYK 3 - Vrakdykning vid uddens fyr, dykdjup 14 m DYK 4 - Nattdykning vid stora undervattenshällan Dykutrustning och metoder enligt Dykpraxis. Observera att alla dykare ska ha varsin dyklampa vid nattdyket. Deltagare vid dyk 1 och 4 ska inneha lägst CMAS/ SSDF tvåstjärnigt certifikat eller likvärdigt. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 2003-01-23 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKPLANERING 606:1 Dykare ALLMÄNT Ett dyk kan variera på många olika sätt, allt från grunda grönsaksdyk i varma och ljusa sommarvatten till kalla och djupare dyk med sämre sikt och speciella dyk metoder. De olika dyken ställer olika krav på deltagaren. Därför varierar också kraven på deltagaren vid olika dyktillfällen. METODER/CERTIFIKAT CMAS/SSDFs dykutbildningsplan är uppdelad på tre olika nivåer. Ett högre certifi kat medför att man är utbildad för att praktisera fler dykmetoder. ErFARENHET/LOGGBOK Med utbildning skaffar man sig kunskaper och med praktik erfarenhet. Den er farenhet man får av praktiken kan loggföras i dykarens loggbok. DYKPLANERING Dykledaren skall planera dyken med tanke på deltagarnas utbildning och er faren het och välja passande dykmetoder. Om dykledaren planerar att använda speciella dykmetoder som kräver ett högre certifikat skall denne också annonsera detta vid kallelsen till dyket. Dykledaren kan då slippa att avvisa dykare från dyk platsen vid dessa dyktillfällen. DYKARENS UPPTRÄDANDE Att förutse en olycksrisk Före dyket: Nervositet Lynnig, ändring i humör Upptagen av triviala problem Kontaktsvårigheter Pratar snabbt, osammanhängande eller ingenting alls Inte dykt på länge Tidigare dyk, kvävebelastad Stora stirrande ögon Snabb andning Bakfull Drogpåverkad Fumlighet, mer än normalt Instängd Fryser Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 600 Senast ändrat: 1998-05-07 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 1001 DYKPLANERING 606:2 Under dyket: Snabb andning Stirrande ögon Ryckiga rörelser Dålig orientering Problem med avvägningen Kraftigt trampande vatten Svarar inte på signaler Fryser Efter dyket: Tyst, svår att kontakta Långsam Nervös Ligger och vilar Tecken på tryckfallssjuka Tecken på lungskador När man bedömer dykarens lämplighet skall även blad 604 iakt tas. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 2010-01-01 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKPLANERING 607:1 Dykare som inte bör dyka ALLMÄNT I vissa situationer skall en dykledare avråda dykare från att dyka. Dykledarens eget omdöme får avgöra detta. Några synpunkter att beakta följer nedan. MEDICINSKT Dykare som visar symptom på att vara påverkad av mediciner, alkohol eller lik na n de skall absolut inte dyka. Likaså skall dykledaren beakta om dykaren har eller har haft någon allvarligare sjukdom såsom lunginflammation eller liknande. DYKPRAXIS/LAGAR Dykare som inte följer SSDFs Dykpraxis vad gäller utrustning och dykmetoder skall tillrättavisas eller avvisas från dykningen. Dykare som inte respekterar de av samhällets lagar och förordningar som speciellt berör oss dykare skall tillrättavisas eller avvisas från dykningen. UTBILDNING Dykare som inte på något sätt kan bevisa sin dykutbildning eller som har certifi kat/bevis utfärdat av okänd organisation, skall inte delta i dykningen. Ett sådant certifikat bör först konverteras till något av CMAS-certifikaten enligt gällande kon verteringsregler. Dykare som saknar det certifikat som krävs för en viss dykmetod skall inte heller deltaga i denna dykning. ERFARENHET I loggboken kan dykledaren kontrollera om dykaren har den erfarenhet och rutin som är nödvändig för den aktuella dykningen. METODER Olika dykmetoder kräver mer av dykaren än andra - studera dykmetoderna och bedöm. Som dykledare, eller företrädare för en sportdykarklubb, bör man inte enbart avvisa dykare från en viss aktivitet. Man bör samtidigt se till att dykaren får det stöd och den utbildning som behövs för fortsatt dykning! Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 2006-01-01 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKPLANERING 608:1 Dykning och graviditet Några klara och entydiga forskningsrapporter som talar mot rekreationsdykning under graviditet finns inte. Om man dyker till stora djup och med långa dyktider kan dock både förhöjt oxygenpartialtryck och förhöjda mängder nitrogen i krop pen utgöra risker för fostret. Mot bakgrund av det vi vet i dag finns det emellertid ingen anledning att avbryta en graviditet på grund av ängslan för missbildning om man dykt under en tidig graviditet utan att man känt till att man varit gravid. Detta på grund av att en eventuell fosterskada i tidig graviditet vanligtvis blir så om fattande att den leder till mycket tidigt missfall. Många dykläkare ger rådet att avstå från dykning under graviditet av samma skäl som man avråder från även små mängder av alkohol och rökning, det vill säga man bör undvika allt som inte ingår i den normala fysiologin. Om man trots rådet att avstå från dykning väljer att dyka bör man hålla sig grundare än 15 meter, hålla god marginal till tabellgränserna, alltid göra säkerhetsstopp på 3-5 meter i 3-5 minuter och aldrig göra upprepade dykningar eftersom man anser att fostret har en ökad risk för tryckfallssjuka. Under graviditetens senare del ställer fostret större krav på blodförsörjning varför ansträngande lyft, kraftig fysisk aktivitet och slag mot buken bör undvikas. Under denna del av graviditeten är den växande magen ett så stort hinder vid dykning att mycket få kvinnor fortsätter att dyka och rådet att man skall avstå från dykning under de sista tre månaderna av graviditeten följs därför vanligen av alla. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 600 Senast ändrat: 1998-05-07 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 1201 DYKPLANERING 609:1 Dykledare för grupper om 2-4 dykpar ALLMÄNT All dykning skall ske organiserat. Om gruppen består av 2-4 dykpar organiseras dykledningen på detta sätt: En i gruppen skall vara utbildad dykledare. Dykorganisationen skall under hela dyket ledas av samma dykledare. KRAV Dykarna skall minst inneha CMAS/SSDF enstjärnigt certifikat eller motsvarande. PLANERING Alla dyk skall planeras noga i förhållande till deltagarnas utbildning och erfarenhet enligt kapitlet Dykledarens planering. PERSONAL Dykledare och räddningsdykare skall alltid finnas. SÄKERHETSUTRUSTNING Dykskärm, dykprotokoll, oxygenterapiutrustning, första hjälpen, alarmerings möj lig het, transportmöjligheter och hemdragningslina eller räddningsbåt. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 600 Senast ändrat: 2012-01-01 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 1201 DYKPLANERING 610:1 Dykledare för grupper med mer än 4 dykpar ALLMÄNT Dykplanering för grupper med mer än 4 dykpar skall göras av en dykledare till sammans med assisterande dykledare. Förekommer fler än 8 dykpar skall ytter ligare en assisterande dykledare finnas. Dykorganisationen skall under hela dyket ledas av samma dykledare. KRAV Dykledaren skall ha utbildning enligt kapitel 6 och ha er farenhet av dykmetoden som tillämpas. Assisterande dykledaren ska ha utbildning enligt kapitel 6. PLANERING Alla dyk skall planeras noga i förhållande till deltagarnas utbildning och erfaren heter, enligt kapitel 6 Dykledarens planering. PERSONAL Dykledare, assisterande dykledare och räddningsdykare skall alltid finnas. SÄKERHETSUTRUSTNING Dykskärm, dykprotokoll, oxygenterapiutrustning, första hjälpen, alarmerings möjlighet, transportmöjligheter, hemdragningslina eller räddningsbåt. Därutöver behövs extra säkerhetsutrustning för vissa dykmetoder. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 600 Senast ändrat: 2012-01-01 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 1201 DYKPLANERING 611:1 Dykkontrollen PÅ LAND Kranen öppnas fullt och stängs ett halvt varv. Kontrollera flaskans tryck. Lyssna efter läckage. Andas i doseringsventilen (octopus och pony bottle) och smaka på luften. Kontrollera att västflaskan är fylld. Fyll (ej från västflaskan) och kontrollera funktion/täthet på väst och övertrycks ventil. Kontrollera dumpningsventilens funktion. Kontrollera att reservanordning går att justera och att den är i startläge om sådan finns. Stäng inte flaskventilen igen. Genomgång med parkamraten om dykets planering och tecken osv. PARKONTROLL Att kontrollera på parkamrat Luften påskruvad. Reservstång, att den kan nås och att den fungerar om sådan finns. Slangars läge, ingenting i kläm. Doseringsventil, fungerar och luften smakar bra. Octopus, fungerar och är lättåtkomlig. Manometer, hur mycket luft finns. Väst, remmar och spännen sitter fast. Väst, inflator- och dumpningsventiler fungerar. Dräkt, inflator- och dumpningsventil fungerar. Dragkedjan är stängd. Viktbälte, sitter fast och hur det kan lossas. Djupmätare, minst en per par. Klocka, minst en per par. SÄKERHETSKONTROLL I YTAN Koppla mellanlinan. Kontrollera att du når viktbältets spänne och reservstång om sådan finns. Gör ansiktstillvänjning (blöt ansiktet). Ställ in klocka, starta dator osv. Kontrollera att ingen del av parkamratens utrustning läcker. Efter OK med parkamrat och anmält dykparsnummer till dykledare, börja dyket. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 600 Senast ändrat: 2012-01-01 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKPLANERING 611:2 DYKKONTROLL Kontrollera att du når viktbältets spänne och reservstången om sådan finns. Kontrollera att du kan justera din avvägning. Om du dyker med någon du inte känner, pröva de alternativa andningsmetoderna. Dyk lugnt och ha aldrig bråttom. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 2006-01-01 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKPLANERING 612:1 Handsignaler Enligt SSDFs Bestämmelser 1. Fara, omedelbar hjälp 11. Nivå, djup 2. OK, ja, positivt 12. Där, du, jag (pekar på sig själv) 3. Upp 13. Gå i den riktningen 4. Ner 14. Kom 5. Har öppnat reserven 15. Stopp 6. Kan inte öppna reserven 16. Långsamt, lite (handen föres 7. Något fel, osäker långsamt upp och ned) 8. Jag vill växelandas 17. OK (på ytan vid långa avstånd) 9. Syn, sikt 18. OK (en hand upptagen) 10. Hörsel, öronbesvär Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 600 Senast ändrat: 1998-05-07 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 1201 DYKPLANERING 613:1 Dykning från strand Dykning som företas från strand. Säkerhetsbåtar kan förekomma. Dessa kan också användas för kortare transporter inom dykområdet. DYKLEDNING Dykledningen består av dykledare och ev assisterande dykledare enligt kapitel 6. Dykledaren bör hålla sig på en bestämd plats under dykningens genomförande om det är fler än 4 dykpar. Det är bra om personer som ingår i dykledningen bär något markerande på sig, exempelvis en skärmmössa i väl syn lig färg. Antalet biträdande dykledare kan variera beroende på terrängen vid dyk platsen. DYKOMRÅDET Vid planeringen utser man ett dykområde. Dykaren måste kunna känna igen detta område även under vattnet. Detta kan ske genom att man väljer tydliga oriente ringsmärken som djupkurvor, klippväggar eller undervattensformationer. Är dyk området svårorienterat pga flacka stränder kombinerat med sand eller lerbotten kan områdesbegränsningen bli svårmarkerad. Dykledningen får då lita till dykarens kunnighet i undervattensnavigering. I vissa fall kan linor eller andra mar keringar läggas ut. I- OCH UPPGÅNG Platsen för i- och uppgång skall vara väl utvald, bl a med tanke på väder och vind. Man skall eliminera risken för personskada och slitage på utrustningen. Platsen kan vid behov kompletteras med rep, provisorisk ledstång, trappa eller stege. Det är bra om det finns alternativa uppgångsplatser. Vid nattdykning bör dessa platser vara upplysta med ett svagt sken (för att inte förstöra mörkerseendet för dykaren eller dykledningen). SÄKERHET Området skall vara utmärkt med dykarskärm (signalskärm A) väl synlig från alla håll där båtrafik kan tänkas komma. Dykledningens räddningsdykare skall ha möjlighet att agera i hela området. Är området stort, dvs att ytbärgare har svårt att nå nödställd dykare snabbt, bör säkerhetsbåt finnas på platsen. Dykparen bör också vara markerade med ytmarkeringsbojar. Övriga upplysningar se den dykmetod som skall praktiseras. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 600 Senast ändrat: 2012-01-01 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 1201 DYKPLANERING 614:1 Dykning från båt Dykning som företas från båt då dykorganisationen är stationerad på båten. BÅTTRANSPORTER Det är viktigt att man skiljer på ansvarsområden när man skall arrangera båtdyk ning. Ansvarig för båtresan, packning av båten och för passagerare under båtresan är skepparen för båten. Det är även vanligt att skepparen ingår i dykledningen. Dykledningen tar över när båten är uppankrad och motorn avstängd. När alla dykare är uppe och dykflaggan tagits ned, avslutar dykledaren dyket och skepparen tar över igen. DYKLEDNING Dykledningen består av dykledare och ev assisterande dykledare enligt kapitel 6. Det är bra om personer som ingår i dykledningen bär något marke rande på sig, exempelvis en skärmmössa i väl synlig färg. DYKOMRÅDET Vid planeringen utser man ett dykområde. Det vanligaste är att man dyker på vrak eller vid någon typ av upphöjning av botten. Dykområdet bestäms med utgångs punkt från detta. I- OCH UPPGÅNG Innan dykarna går i vattnet skall båten vara uppankrad och motorn avstängd. Igång ifrån båt varierar naturligtvis beroende på båttyp och dess fribordshöjd. Vid låga fribord är det lättast att rulla i baklänges eller kliva i vattnet. Vid uppgång tar man av sig utrustningen och klättrar eller häver sig upp på förbestämd plats. Vid större båtar med höga fribord används dykstegen för i- och uppgång. Hoppa aldrig ifrån högre höjd än en meter då detta kan medföra problem med utrustningen. Uppgångsplatsen kan utrustas med en lina som är fäst vid stegen eller den plats där uppgång skall ske. Linan är till för att dykare som ligger och väntar på sin tur till stegen inte skall driva bort från uppstigningsplatsen. Då en dykare befinner sig på stegen bör ingen vistas under denne, pga risken för nedfallande utrustning. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 600 Senast ändrat: 2012-01-01 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKPLANERING 614:2 DYKSTEGE Dykstege Uppsamlingslina SÄKERHET Området skall vara utmärkt med dykarskärm (signalskärm A), väl synlig runt hela horisonten. Dykledningens räddningsdykare skall ha möjlighet att agera i hela området. Nedstigningslina skall finnas. Det kan antingen vara en separat nedstigningslina, ankarlinan eller en fast förankrad lina med boj som man förtöjer båten i. Det är viktigt att det klart framgår hur man skall förfara om båten måste flyttas under dyket. För att varna dykare i vattnet kan motorn startas och sedan gå upp i varv ett par gånger innan drivläget läggs i. Dykning från båt kan variera lite beroende på båtens storlek och manövreringsförmåga. Det är därför svårt att utforma en tydiga rekommendationer som gäller generellt. SJÖSJUKA Se flik 900. Övriga upplysningar, se den dykmetod som skall praktiseras. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 600 Senast ändrat: 2006-01-01 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0901 DYKPLANERING 615:1 Säkerhetsutrustning Sammanställning av säkerhetsutrustning ALARMERING Telefon GSM (global system mobile phone) VHF (radiotelefonstation för maritim trafik i VHF-bandet) HJÄLPMEDEL FÖR DYKORGANISATIONEN Dykpraxis Dykprotokoll Megafon Kikare Kommunikationsradio Sjökort Lodlina Radio Dykskärm Flytväst Visselpipa Kniv Syftkompass Ficklampa MATERIAL FÖR ATT UNDERLÄTTA DYKNING Söklinor Nedstigningslina Ledlina Söklina Cyalumstavar Ytmarkeringsboj Fyndmarkeringsboj Lampa MATERIAL FÖR ATT UNDERLÄTTA LIVRÄDDNING Räddningsbåt Hansalina Hemdragningslina Uppkallningsanordning OMHÄNDERTAGANDE AV DYKOLYCKSFALL Första hjälpen box Nödfilt Oxygenterapiutrustning ANNAT Detta är en sammanställning av säkerhetsutrustning. Dykledaren väljer ut den utrustning som är nödvändig med hänsyn till dykmetoden.. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 600 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKPLANERING 616:1 Oxygenterapiutrustning (Ibland kan oxygen benämnas syrgas.) ALLMÄNT Oxygenterapiutrustningen är en portabel räddningsutrustning för oxygenterapi. Den är avsedd att användas vid omhändertagande av en skadad dykare som kan ha drabbats av drunkningsskador, dekompressionssjuka eller luftemboli (lung brist ning). Ibland är den utformad även för konstgjord andning. KRAV Det är angeläget att någon typ av oxygenterapiutrustning ingår i utrustningen hos klubbar och organisationer som bedriver dykverksamhet. Om en dykare drabbas av dekompressionssjuka eller luftemboli och behandlas med oxygen i tidigt skede blir ofta resultatet av en påföljande medicinsk behandling mycket bättre. Tänk på att det ofta tar lång tid innan dykaren kan behandlas i tryckkammare. Den skadade bör andas oxygen under hela transporten till läkare. BEHANDLING Vid oxygenterapi i samband med dykeriolycksfall är det viktigt att den drabbade får så hög oxygenhalt som möjligt. Man bör eftersträva 100 % oxygen i in and nings luften för att nå optimal behandling redan på skadeplatsen. Skälet är att en större partial trycksgradient mellan kvävet i vävnad och lungluft medför snabbare utväd ring av kvävgasen. Ett högt partialtryck för oxygen i blodet ökar även oxygene ringen i det drabbade vävnadsområdet genom ökad oxygendiffusion från an grän sande område. UTRUSTNINGEN Det finns ett antal utföranden av oxygenterapiutrustningar. Av dessa är det få som ger 100 % oxygen i inandningsluften. Oxygenterapiutrustningens 5 liters oxygenflaska är lämplig för behandling av dykaren. Den bör ge 100 % oxygen och den skall vara lätt att använda. Likaså bör den vara konstruerad för den miljö vid dykare vistas i. Den bör vara utrustad med en sk demandventil. Ventilens fördelar är 100 % oxygen, inget onödigt oxygenutsläpp (oxygenförrådet räcker längre) och den tillför alltid önskad oxygenmängd (behovsstyrd). Ge endast apparatdykare oxygen! Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 600 Senast ändrat: 1998-05-07 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKPLANERING 617:1 Uppkallningssignal Upprepade ljudstötar om tre som kan vara slag med metallhammare på metall föremål nedsänkta i vatten. Denna metod har en begränsad räckvidd beroende på vatten och bottenförhållanden. Se även sidan Ljud- och ljussignaler. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 600 Senast ändrat: 1998-05-07 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 1201 DYKPLANERING 618:1 Samhällets säkerhetsorganisation SAMHÄLLETS SÄKERHETSORGANISATION Vid organiserad dykning delas ansvaret mellan dykparet, dykledaren och sam hällets säkerhetsorganisation. Säkerhetsorganisationen är en omfattande apparat som har stora resurser med många möjligheter. Säkerhetsorganisationen är orga niserad under SOS Alarmering. Som dykledare skall du alltid kunna nå SOS Alar mering. SOS Alarmering i alla nödsituationer 112: Ambulans, Brand, Polis, Sjöräddning, Tull (narkotikatips), läkare, flygräddning, giftinformation, kustbevakningen, jourhavande specialister (t ex dykerimedicin/tryckkammare). Sjöräddning Sjöräddningens syfte är att rädda människoliv till sjöss. Arbetsfältet är havet kring våra kuster såväl inom- som utomskärs samt Vänern, Vättern och Mälaren. Sjöräddningen sköts av JRCC (Joint Rescue Co-ordination Centre) och består av: Sjöfartsverket, Sjöräddningssällskapet, Kustbevakningen, Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen och Luftfartsverket. Sjöfartsverket är ansvarigt för att den svenska sjöräddningstjänsten arbetar enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778), förordningen om skydd mot olyckor (2003:789) och bestämmelser om samarbete enligt den internationella sjöfartsorganisationens (IMO) sjöräddningskonvention. Sjöfartsverket samarbetar i första hand med andra myndigheter, Sjöräddningssällskapet och de kommunala räddningskårerna (brandkårerna). Myndigheterna samt räddningstjänstens resurser utgörs av: * Räddningstjänst - Båtar, vattendykare (dyker till max 40 m) i vissa kommuner. * Kustbevakningen - fartyg, båtar, bilar och flygplan. * Försvarsmakten - Båtar, fartyg, helikoptrar, flygplan, radarbevakning, dykare samt tryckkammare. * Luftfartsverket - flygräddningscentral. * Rikspolisstyrelsen - båtar, bilar och mindre helikoptrar. * Sjöfartsverket - Båtar, fartyg, Sjöräddningscentralen i Göteborg (JRCC). Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 6 Flik 600 Senast ändrat: 2012-01-01 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 1001 DYKPLANERING 619:1 TRYCKKAMMARFÖRTECKNING Tryckkammare i Sverige kan delas in i två kategorier: Civila tryckkammare Ett flertal civila tryckkammare finns - i regel på sjukhus. Karolinska Sjukhuset Stockholm, Uddevalla lasarett, Östra Sjukhuset Göteborg, Helsingborg, Sunderbyn samt Härnösand sjukhus. Vissa av de civila tryckkammarna har inte jourverksamhet längre. Militära Tryckkammare Dessa finns på många förband, men är i första hand avsedda för den egna verk samheten, och jourverksamhet förekommer ej. Vid olycksfall skall kontakt med tryckkammare alltid ske via 112! Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 600 Senast ändrat: 2010-01-01 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0301 DYKPLANERING 620:1 Dykförbud ALLMÄNT På vissa platser, bl a i skärgården, råder speciella regler för dykning och vistelse. Det kan t o m vara förbjudet att dyka på vissa platser. Dessa platser finns utmärkta på sjökorten. Det är generellt dykförbud i hamnar och farleder. I kort 1 (beteckningar och förkortningar i svenska sjökort) kan man finna följande sjökorts markeringar som visar dessa områden. GRÄNSER Varning för dykning, dykning förbjuden, gräns för skjutområde, varning för botten aktiviteter och förbud mot bottenaktiviteter. HAMNAR Tillstånd behövs för hamndyk. Kontakta Hamnmyndigheten på orten före dykning. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 2003-01-23 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0901 DYKPLANERING 620:2 DJUPKURVOR (Eftersom vi sätter gränser för hur djupt vi dyker.) 3 6 10 15 20 50 100 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 600 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 1201 DYKPLANERING 621:1 Sjövett Som dykare och dykledare vistas man av naturliga skäl på sjön. Båttransporter är vanliga. Båten kan också fungera som dykplats och bostad. Dykare och dykledare bör därför vara kunnig i säkerhet ombord. UTBILDNINGSFORMER: Förarintyg Förarintyg för fritidsbåtar är ett intyg om att innehavaren vid prövning visat sig ha teoretiska kunskaper om sjövägsregler, navigation, båtlivskunskap mm, för att föra fritidsbåt inomskärs och i skyddade vatten. Förarintyg medför inte behörighet för innehavaren att utöva befäl på svenskt handelsfartyg eller att föra fritidsfartyg som avses i kungörelse (1970:344) om kompetenskrav för förare av större fritidsbåtar. Kustskepparintyg Kustskepparintyg är ett intyg om att innehavaren vid prövning visat sig ha sådana teoretiska kunskaper om sjövägsregler, navigation, båtlivskunskap mm, som erfordras för att framföra ett fritidsfartyg i dagsljus, mörker och nedsatt sikt. Kustskepparinyg medför behörighet att föra fritidsskepp ( 12x4 m ), enligt kungörelse (1970:344) om kompetenskrav för förare av större fritidsbåtar, men inte behörighet att utöva befäl på svenska handelsfartyg. DE TIO SJÖVETTSREGLERNA 1. Se till att båten är sjöduglig och att god ordning råder ombord. 2. Ha alltid nödvändig säkerhetsutrustning med ombord. Kom ihåg: flytväst åt envar ombord. Och den skall vara på! 3. Ge Dig inte ut på större vatten än båten är lämpad för! 4. Tala alltid om ditt färdmål och studera noga färdvägen. Om du ändrar färdmål, meddela hem! 5. Det är Din plikt att känna till de regler som gäller på sjön. Alkohol och båtliv hör inte ihop. 6. Överlasta inte båten, och sitt i båten! 7. Håll alltid god utkik! Var försiktig med farten! 8. Lyssna på väderleksutsikterna. Är de dåliga, stanna hemma. Är Du redan till sjöss, sök lä eller närmaste hamn! 9. Om båten kantrar men flyter, stanna kvar vid den! Du är säkrare där än om Du simmar mot land! 10. Skräpa inte ner, varken på land eller på sjön. Tag med skräpet hem eller lämna det vid uppsamlingsplats. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 600 Senast ändrat: 2012-01-01 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 1201 DYKPLANERING 621:2 UTSJÖSKEPPARINTYG Utsjöskepparintyg är ett intyg om att innehavaren vid prövning visat sig ha sådana teoretiska kunskaper och färdigheter om navigering, planering, meteorologi, säkerhet, sjömanskap m.m. som erfordras för att genomföra en längre resa med fritidsfartyg utmed kontinenter och på europeiska inre vattenvägar. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 600 Senast ändrat: 2012-01-01 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 1201 DYKPLANERING 621:3 ALARMERING VID SJÖNÖD Om Du råkar i sjönöd kan Du lita på sjöräddningen men Du måste göra Dig hörd eller sedd. Dessutom måste man känna till att alla på sjön - oavsett den egna båtens storlek och typ - enligt sjölagen är skyldiga att hjälpa nödställda. Råkar man in i en nödsituation till sjöss finns tre säkerhetsreserver som man i första hand bör försöka nyttja i följande ordning: egen utrustning båtar i närheten den organiserade sjöräddningstjänsten LARMA SJÖRÄDDNINGEN via VHF; Vid alarmering med VHF-radio används kanal 16. Då kommer JRCC (Joint Rescue Coordination Center) svara med Sweden Rescue därifrån sköts sjöräddningen. Alla räddningsinsatser som är på statligt vatten, dvs vattnen runt Sveriges kust, Vänern, Vättern och Mälaren, sköts av JRCC. När du svarat på SOS-alarms frågor tar MRCC över räddningsoperationen. Är du på kommunal mark eller vatten (insjöar och hamnar) så är det SOS-alarm och berörda myndigheter som sköter räddningen. En fördel med att larma via VHF kan vara att andra båtar i närheten kan höra ditt larm. På VHF sägs MAY-DAY (uttalas mä jdä j) tre gånger följt av båtens namn, position och orsak till sjönöd. Kanalen är 16. När dykbåten Saltön 7SY-3467 (anropssignalen bokstaveras efter den internationella bokstaveringstabellen) anropar Sweden rescue över Torö kanal 24 för att bli vidarekopplad till SOS-alarmering kan det låta så här: MAY-DAY MAY-DAY MAY-DAY Sweden rescue Sweden rescue Sweden rescue här kalllar Saltön Saltön Saltön sju Sierra Yankee tre fyra sex sju, kom! Efter anropet inväntar fartyget svar från kustradiostationen och meddelar sedan vad som inträffat. Tala om position och vad som hänt. Kunskap i sjösäkerhet är den bästa skyddsutrustningen! Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 600 Senast ändrat: 2012-01-01 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKPLANERING 621:4 Vid alarmering med mobiltelefon: - slå 112 och begär sjöräddningen. Tala om position och vad som hänt. För att påkalla uppmärksamhet vid nödsituation kan man även: - använda optiska signalmedel t ex nödraketer, handbloss eller röksignaler. Saknas sådanakan man försöka med något brinnande föremål. - med ljus eller ljud sända tre korta, tre långa, tre korta signaler - SOS. - i övrigt använda vilka medel som helst för att göra nödsituationen känd. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 2006-01-01 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKPLANERING 622:1 Skyltar för djurskyddsområden ALLMÄNT För att skydda säl och fågel har länsstyrelserna i flera län infört fågel- och säl skyddsområden där det råder landstigningsförbud eller förbud att färdas nära öar under olika tider under året. Fågelskyddsområdena är fastställda med hänsyn till skyddade fågelarters häckningsperioder. Detaljerad information kan fås från läns styrelsernas naturvårdsenheter. SJÖKORT Observera att områdena inte är markerade på sjökorten och inte heller alltid på båtsportskorten. SKYLTAR Följande skyltar är uppsatta på öar och skär i de aktuella områdena: Landstigningsförbud och förbud att varaktigt uppehålla sig invid ön/öarna på ett sätt som stör fågellivet under tiden 1/4-15/7. Landstigningsförbud samt förbud att befara vattenområdet 100 meter från stranden under tiden 1/4-31/7. Landstigningsförbud samt förbud att befara an givet vattenområde minst 100 meter från stranden under tiden 1/2-15/8. Skyltar för djurskyddsområden kan gälla fågel, säl eller andra djur. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 600 Senast ändrat: 1998-05-07 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKPLANERING 623:1 Väderdistrikten A Södra Götaland, B Västkustområdet, C Vänerområdet, D Nordöstra Götaland, E Östra Svealand, F Bergslagsområdet, G Nordvästra Svealand, H Södra Norrlands kustland, I Södra Norrlands inland, J Södra Norrlands fjälltrakter, K Norra Norrlands kustland, L Norra Norrlands inland, M Norra Norrlands fjälltrakter B1 Bottenviken, B2 Norra kvarken, B3 Bottenhavet, B4 Ålandshav och skär gårds havet, B7 Norra Östersjön, B8 Mellersta Östersjön, B9 Sydöstra Östersjön, B10 Södra Östersjön, B11 Sydvästra Östersjön, B12 Öresund och Bälten, B13 Kattegatt, B14 Skagerack, B15 Vänern Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 600 Senast ändrat: 1998-05-07 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKPLANERING 624:1 Väderförhållanden Jfr Vindtabellen med sjörapporten och avgör lämpligheten av att dyka vid öppet hav. Sjö rapportens Vind- Lämp- Vindens verkningar på öppna havet benämning hast lighet m/s att dyka BRIS 0 A Spegelblank sjö 1 A Små fiskfjällsliknande krusningar 2-3 A Korta, men utpräglade småvågor 4-5 B Vågkammarna börjar synas 6-7 C Längre vågor, en del vita skumkammar 8-10 D Vågor med långa, vita skumkammar 11-13 D Större vågberg, vita skumkammar breder ut sig över större ytor KULING 14-17 D Sjön tornar upp sig och bryter, skum i strimlor i vindriktningen 18-24 D Vågbergens längd och höjd betydande, skum i täta strimlor STORM 25-28 D Höga vågberg med långa brottsjöar, havsytan verkar i stort sett vit av skum, i sikte befintliga fartyg försvinner bakom vågbergen ORKAN 33 och D Hela havet täckt av vitt skum, som även över upp fyller luften så att sikten försämras A = Bra dykväder. B = Dykning bör ske i lä av land. C = Dykning endast i lä av land. Dykningen ska vara noga planerad för vädret. D = Olämpligt dykväder Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 600 Senast ändrat: 1998-05-07 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0801 DYKPLANERING 625:1 ljud- och ljussignaler LJUDSIGNALER Ljudsignaler med grupper om två slag/knallar/ljud i vattnet (......) betyder oklart på ytan, stanna på botten eller nivån. Signalen avgives så länge hindret kvarstår. Ljudsignaler med grupper om tre slag/knallar/ljud i vattnet (.........) betyder kom upp. Ljudsignaler om flera slag/knallar/ljud betyder nöd eller nödsignal från dykaren. LJUSSIGNALER OK = Teckna en cirkel med din dyklampa under/framför parkamraten i dennes synfält. Signalen besvaras på samma sätt. Uppmärksamhet = Teckna en linje vågrätt fram och tillbaka med lugna rörelser i parkamratens synfält. Hjälp/Fara = Tecknar snabba lodräta streck med lampan. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 1 Flik 600 Senast ändrat: 2008-01-01 Status: Fastställd