UV VÄST RAPPORT 2001:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Vallda Trekant, cirkulationsplats Halland, Vallda socken, Vallda 5:4 och 5:12, RAÄ 104 och 234 Bengt Westergaard
UV VÄ ST RAPPORT 2001:21 ARKEOLOGISK FÖ RUNDERSÖKNING Vallda Trekant, cirkulationsplats Halland, Vallda socken, Vallda 5:4 och 5:12, RAÄ 104 och 234 Bengt Westergaard Vallda Trekant cirkulationsplats 3
Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Box 10 259, 434 23 Kungsbacka Besöksadress: Nygatan 11 Växel: 0300-33 900 Fax: 0300-33 901 e-post: uvvaest@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se http:www.raa.se/uv Bildredigering Anders Andersson Layout Lena Troedson Omslagsbild Schaktningsarbeten under etapp 2. Foto: Bengt Westergaard. Tryck/Utskrift Elanders Digitaltryck, Göteborg, 2001 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. 2001 Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2001:21 ISSN 1404-2029 4 Vallda Trekant cirkulationsplats
Innehåll Inledning 7 Undersökningens förutsättningar 7 Resultat 8 Etapp 1 8 Etapp 2 8 Utvärdering 10 Referenser 11 Administrativa uppgifter 11 Bilagor 12 Bilaga 1. Anläggningslista Halland, Vallda socken, RAÄ 104 och 234 12 Bilaga 2. Fyndlista Halland, Vallda socken, RAÄ 104 och 234 13 Figurförteckning 14 Vallda Trekant cirkulationsplats 5
NORGE V Ä RMLAND DALSLAND BOHUSLÄ N V Ä STERGÖ TLAND Vallda Trekant Kungsbacka GÖTEBORG HALLAND Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad. 6 Vallda Trekant cirkulationsplats
Inledning Med anledning av Vägverkets planer på att anlägga en cirkulationsplats vid Vallda Trekant, Vallda socken, Kungsbacka kommun, Halland, genomförde Riksantikvarieämbetet UV Väst en arkeologisk förundersökning på berörda delar av fastigheterna Vallda 5:4 och 5:12. Av marktillträdesskäl genomfördes undersökningen i två etapper. Den första etappen omfattade Vallda 5:12 och fältarbetet genomfördes 27 mars 2001. Den andra etappen omfattade således Vallda 5:4 och genomfördes 19 oktober 2001. Uppdragsgivare var Vägverket Region Väst. Undersökningens förutsättningar Området är beläget på krönet av en höjdrygg, den s.k. Vallda-drumlinen, ca 40 m.ö.h. (se fig. 2). Trafikkorsningen mellan väg 158 (Säröleden) och väg 942 fick sitt nuvarande utseende 1983. Vägarbetena föranledde då arkeologiska provundersökningar av förmodade boplatslämningar längs väg 158 samt en delundersökning av gravhögen Andershögen (RAÄ 104, se internrapport 1984 samt fig. 2). Båda undersökningarna gav förhållandevis rikliga indikationer på förhistoriska boplatslämningar i anslutning till gravhögen. Dessa bestod dels av ett stort antal härdar och kokgropar, dels av en mindre mängd 231 Hönsaryd 120 268 119 104 Höga 222 Holmen 234 Fjällestorp Vallda säteri 0 200 m Fig. 2. Utsnitt ur GSD-Ekonomiska kartan, blad 6B 5e Vallda, med detaljer ur Vägverkets arbetsplan inlagda. I texten omnämnda fornlämningar är markerade. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2001-11-05. Vallda Trekant cirkulationsplats 7
fynd i form av slagen flinta och keramik. Träkol från ett par härdar 14 C- daterades till yngre bronsålder/förromersk järnålder. Norr och öster om trafikkorsningen finns registrerade stenåldersboplatser (RAÄ 120 och 234), fyndplats för flintdolk (RAÄ 222), kärnyxa (RAÄ 231) samt ett område med keramik och slagg (RAÄ 119, se fig. 2). Den ovan omtalade delundersökningen visar dessutom att området kring gravhögen också döljer förhistoriska boplatslämningar vars omfattning inte är känd. Mycket talade alltså för att den nu föreslagna cirkulationsplatsen på någon punkt skulle komma att tangera någon slags förhistoriska lämningar, antingen i form av boplatslämningar, eller sekundära brandgravar i anslutning till Andershögen. Fältarbetet genomfördes huvudsakligen med hjälp av schaktmaskin varvid sökschakt grävdes inom de ytor som skulle komma att beröras av cirkulationsplatsen. Schaktbredden var genomgående ca 1,5 m. Dokumentationen i fält gjordes med hjälp av totalstation. Hanteringen av fältdokumentationen gjordes med hjälp av Riksantikvarieämbetets fältdokumentationssystem Intrasis (www.intrasis.com). Nedan följer en etappvis redogörelse för undersökningsresultaten. Resultat Etapp 1 Vid undersökningen grävdes 5 sökschakt i ungefärlig östvästlig riktning (se fig. 3). Schaktlängden varierade mellan 8 och 75 meter. Matjordstjockleken varierade mellan 0,2 och 0,6 meter och var vanligen 0,3 0,4 meter. Den sterila alven utgjordes i de högre partierna av grusig och stenig sand. I de lägre partierna bestod alven av gråvit, flammig mjäla. I matjorden framkom enstaka fynd av slagen flinta som ej togs tillvara. I samtliga schakt kunde konstateras förekomst av anläggningar i form av härdar, gropar och stolphål. Förekomsten var jämn och relativt gles, med undantag för en koncentration av stolphål i mittschaktet (schakt 415). I östra delen av samma schakt påträffades även en grop (A237) varifrån tillvaratogs en fragmenterad vävtyngd (F1). Likaså tillvaratogs ett keramikfragment i en av anläggningarna (A453) i det sydligaste av schakten (schakt 169). Inte i något av schakten påträffades antydningar till sekundära begravningar eller någon form av påvisbar begränsning för Andershögen. Etapp 2 Vid undersökningen grävdes 6 fristående schakt (se fig. 4). Schaktlängden varierade mellan 5 och 40 meter. Två av dessa utmynnade i en gemensam, större och sammanhängande yta där merparten av fynd och anläggningar uppenbarade sig (schakt 463). Flertalet schakt saknade lämningar av förhistorisk natur. Detta berodde delvis på att marken tidigare varit bebyggd samt att diverse markrelaterade arbeten i anslutning till denna bebyggelse troligtvis gått hårt fram och rört om i marklagren. Således påträffades inget av arkeologiskt intresse i schakten 601, 609 och 614, där matjordslagret sedan tidigare var borttaget. 8 Vallda Trekant cirkulationsplats
386 Gräns för arbetsområde 447 Fig. 3. Sökschakten på fastigheten Vallda 5:12, etapp 1. Skala 1:800. 415 169 Förundersökningsområde Schakt Stolphål Grop Härd Kulturlager 609 601 463 614 632 644 Förundersökningsområde Schakt Fyndenhet Grop Omr. utanför rev. arbetsplan Fig. 4. Sökschakten på fastigheten Vallda 5:4, etapp 2. Skala 1:800. Topografiskt objekt Vallda Trekant cirkulationsplats 9
I de kvarvarande schakten, 463, 600 och 644, fanns matjordslagret kvar. Detta var som tjockast i söder, där matjordstäcket uppgick till 1,1 meter. Tjockleken kan sannolikt förklaras av att matjorden dolde en vägbank som påträffades och som sannolikt utgjort en gammal väg mellan Vallda och Kungsbacka. Den sterila alven utgjordes i huvudsak av lätt grusig mo/mjäla. Matjorden uppfattades som påförd i relativt sen tid och där fanns inget synligt samband mellan matjordstjockleken och eventuell kulturlagerförekomst. Merparten av anläggningar och fynd påträffades i schaktets motsatta, norra ände (se fig. 4). Anläggningarna utgjordes av gropar samt kulturlagerliknande, oregelbundna lämningar. I samtliga påträffades förhistoriska fynd av vilka merparten tillvaratogs, företrädesvis flintavslag, men även små mängder av förhistorisk keramik. Av särskilt stort intresse är en depå med flintavslag (F7) som påträffades i en liten grop (A529). De 15 avslagen låg tätt samlade och lagda om lott i en liten grop, 0,20 m i diameter och 0,08 m djup. Utvärdering Den nu aktuella förundersökningen gav tydliga indikationer på förekomsten av förhistoriska boplatslämningar inom berörda delar av de båda fastigheterna Vallda 5:4 och 5:12. Lämningarnas karaktär är dock olika. På Vallda 5:12 dominerar förekomsten av anläggningar av typen gropar, härdar och stolphål. De täta och samlade stolphålen kan bl.a. indikera förekomsten av en förhistorisk huskonstruktion. I gengäld synes fyndmängden inte vara så omfattande. På Vallda 5:4 är anläggningarna av en något annorlunda karaktär och framför allt betydligt färre i antal. Här återfinns oregelbundna mörkfärgningar som i normala fall skulle vara tveksamma om inte fynden påträffats i dem. Här finns således två möjligheter: antingen är de båda delområdena olika aktivitetsytor på en sammanhängande och samtida boplats som skurits av väg 158 i modern tid, eller så representerar de förhistoriska lämningarna på ömse sidor av Säröleden (väg 158) två helt olika förhistoriska skeden på två olika boplatser. Fyndmaterialet kan ge en grov fingervisning om åldern och tillsammans med anläggningarna förefaller det sannolikt att lämningarna kan dateras till metalltid, kanske yngre bronsålder äldre järnålder, på båda ytorna. Liknande dateringar erhölls också vid 1984 års provundersökning (se internrapport 1984). Vad beträffar lämningarna på Vallda 5:12, föreslår Riksantikvarieämbetet UV Väst en arkeologisk slutundersökning inom ramen för de delar av fastigheten som omfattas av vägbyggnationen. Detta dels för att knyta samman erfarenheter och fynd med de från 1984 års arkeologiska undersökningar, dels för att fastställa huruvida lämningarna kan dateras till tiden före eller efter anläggandet av den s.k. Andershögen. Vidare synes möjligheten att frilägga ett förhistoriskt långhus synnerligen lovande. Vad beträffar de påträffade lämningarna på Vallda 5:4 så ligger de delvis utanför det nyligen reviderade arbetsplaneområdet. Å andra sidan har andra ytor tillkommit, bl.a. som ett resultat av att en planerad parkeringsplats flyttats längre österut. En lämplig åtgärd vore en extensiv arkeologisk delundersökning inom berörda delar av fastigheten. 10 Vallda Trekant cirkulationsplats
Referenser Schützler, L. 1984. Rapport. Provundersökning av förmodade boplatslämningar längs väg 158 samt delundersökning av fornlämning 104, en hög. Vallda 5:3 m fl, Vallda socken, Halland. Internrapport. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 421-4487-2000. Länsstyrelsens dnr: 220-736-01. Projektnummer: 1310191. Undersökningstid: 27 mars och 19 oktober 2001. Projektgrupp: Bengt Westergaard. Underkonsulter:. Exploateringsyta: 8000 m 2. Undersökt yta: 280 löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 6B 5e. x 6379607y 1272348. Koordinatsystem: Kungsbacka kommunala nät. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 103358y 42163. Höjdsystem: RH 70. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Fynd: Fynd med Fnr 1 9. Vallda Trekant cirkulationsplats 11
Bilagor Bilaga 1. Anläggningslista Halland, Vallda socken, RAÄ 104 och 234 Id Anläggningstyp 100 Härd 121 Grop 140 Grop 155 Grop 198 Grop 210 Grop 224 Grop 237 Grop 247 Stolphål 258 Stolphål 269 Stolphål 280 Stolphål 290 Stolphål 303 Stolphål 313 Stolphål 325 Stolphål 335 Stolphål 343 Stolphål 353 Stolphål 364 Härd 395 Härd 453 Grop 495 Kulturlager 516 Grop 529 Grop 537 Grop 548 Grop 12 Vallda Trekant cirkulationsplats
Bilaga 2. Fyndlista Halland, Vallda socken, RAÄ 104 och 234 Fyndnr Tillhör objekt Material Sakord Vikt Antal Fragmenteringsgrad 1 237 Bränd lera Vävtyngd 251 1 Fragment 2 453 Keramik Kärl 9 1 Fragment 3 548 Flinta Avslag 1 3 Fragment 4 516 Keramik Kärl 5 2 Fragment 5 Keramik Kärl 3 1 Fragment 6 644 Flinta Avslag med retusch 14 1 Defekt 7 529 Flinta Avslag 171 15 Komplett 8 495 Flinta Avslag 34 4 Fragment 9 495 Flinta Kärnfragment 51 1 Fragment Vallda Trekant cirkulationsplats 13
Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.... 6 Fig. 2. Utsnitt ur GSD-Ekonomiska kartan, blad 6B 5e, med detaljer ur Vägverkets arbetsplan inlagda. I texten omnämnda fornlämningar är markerade. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2001-11-01.... 7 Fig. 3. Sökschakten på fastigheten Vallda 5:12, etapp 1. Skala 1:800.... 9 Fig. 4. Sökschakten på fastigheten Vallda 5:4, etapp 2. Skala 1:800.... 9 14 Vallda Trekant cirkulationsplats
Arkeologisk förundersökning i Vallda socken, Kungsbacka kommun, Halland. Platsen benämns Vallda Trekant och har tidigare, 1983, varit föremål för provundersökningar. I båda fallen har denna trafikplats längs Säröleden föranlett de arkeologiska undersökningarna och samma fornlämningar har varit mer eller mindre utsatta för exploatering vid båda tillfällena. Vid förundersökningen påträffades förhistoriska boplatslämningar såsom anläggningar i form av stolphål, härdar och gropar. Fynden utgjordes av förhistorisk keramik, flinta (däribland ett depåfynd) samt en fragmentarisk vävtyngd i bränd lera. Lämningarna kan preliminärt dateras till yngre bronsålder äldre järnålder. ISSN 1404-2029