Minnesanteckningar från Boverkets samrådsmöte tisdagen den 26 maj 2015

Diarienummer: 2191-701/2014 Version: 1 Sida 1 av 8 Minnesanteckningar Datum: 2015-05-26 Process: Delprocess: Handläggare: Johan Kihlberg Beslutad av: Minnesanteckningar från Boverkets samrådsmöte tisdagen den 26 maj 2015 Plats Restaurang Utkiken, Kärleksstigen 7, 371 45 Karlskrona. Närvarande HSO: Jan-Åke Bengtsson (Mag- och tarmförbundet) HSO: Ingrid Dalén (FUB) HSO: Gert Månsson (RTP) HRF: Mattias Lundgren SRF: Maria Thorstensson DHR: Lars-Göran Wadén Länsstyrelsen: Maria Heymowska (del av mötet, via länk) Inbjuden gäst: Torbjörn Lagergren, Halmstad kommun Boverket: Evelina Björk, Lars Estlander, Hanna Faming, Johan Kihlberg (samordnare), Jenny Lilja, Victoria Magnesson, Bodil Olofsson, Maria Petersson (ordförande), Roland Thörnquist samt Lena Viberg-Larsson. Inledning och presentation Ordförande Maria Petersson inleder dagen med att hälsa alla välkomna till Karlskrona. Efter detta följer en genomgång av dagens program och en kort presentationsrunda. Johan Kihlberg går igenom minnesanteckningarna från samrådsmötet den 5 mars. Angående bostadsanpassningslagen (som var en av programpunkterna vid förra mötet) inflikar Lena Viberg-Larsson att vår förhoppning varit att regeringen skulle ha sänt ut Boverkets förslag till förändringar i lagen på remiss i april. Det har ännu inte skett. Ingrid Dalén påpekar att Ylva Aller vid förra mötet tog upp att det finns skäl att ta upp information kring hela Boverkets arbete och representantskapet i såväl samrådet som byggrådet. Detta nämns inte i minnesanteckningarna. Ingrid Dalén tog då upp att Astma- och allergiförbunden inte finns med som Mallnamn: Minnesanteckningar Mallversion: 2.0

Sida 2 av 8 representant i samrådet. Lena Viberg-Larsson informerar om att en reviderad instruktion för Boverkets byggråd är på gång och påpekar också att minnesanteckningarna är just minnesanteckningar och inte ett protokoll. Mattias Lundgren frågar om hur representationen i byggrådet kom till. Boverket informerar om att byggrådet hanterar andra frågor och har andra uppgifter än vad samrådet har, vilket gör att det behövs en annan kompetens där än i samrådet men att Boverket arbetar för att få med ett brett representantskap och få in olika typer av frågor i byggrådet. En del av de frågor som behandlas i byggrådet skulle vi kunna ta upp också i samrådet för att på så sätt få in funktionshinderrörelsen. Maria Petersson tar med sig frågorna om hela Boverkets arbete och föreslår att Boverkets samordnare får en punkt på nästa möte för att beskriva hela Boverkets arbete och ansvarsområden. Den inkluderande kommunen? Torbjörn Lagergren som är handikappkonsulent på Halmstad kommun tar ordet och berättar om kommunens arbete Den inkluderande kommunen som man har som tema för 2015. Halmstad kommun har liksom Torbjörn själv länge arbetat med funktionshinderfrågor. Så fick kommunen redan 1999 pris för bästa handikappolitiska plan av handikapprörelsen, en utmärkelse som gav blodad tand. Tillgänglighetsaspekter kommer in i nästan alla politikområden och nämnder. Men gör kommunen tillräckligt? Därav frågetecknet som Torbjörn satt i rubriken på sitt föredrag. Halmstad kommun har sedan 1972 inrättat sitt kommunala handikappråd som i dag består av tio politiker (ledamöter från kommunstyrelsen) och tio ledamöter som hämtas ur en referensgrupp bestående av representanter från samtliga handikapporganisationer i kommunen. Av rådets 20 ledamöter är tio av dem ordinarie och tio är ersättare. Torbjörn Lagergren berättar att alla alltid kallas till mötena och förväntas delta. Alla har rätt att delta i diskussionerna och ta del av handlingarna, det är endast vid eventuella omröstningar som de ordinarie ledamöterna har den formella rätten att rösta, detta har dock aldrig hänt. Alla deltar med stor känsla för jämställdhet, det är väldigt viktigt att alla frågor behandlas öppet i handikapprådet. Torbjörn är som handikappkonsulent sekreterare i rådet. Ett tillgängligt samhälle ska vara ett samhälle för alla, oavsett funktionsnedsättning. Genom arbetet i referensgruppen och rådet får funktionshinderförbunden möjlighet att ta upp sina frågor och föra dem vidare till politikerna. Referensgruppen har också bildat tre olika arbetsgrupper med olika teman, dels för att koncentrera sig på de viktigaste frågorna och dels för att få bredare stöd för dessa frågor. Såväl politiker som funktionshinderförbunden är nöjda med arbetssättet i rådet och att man vågar prova nya arbetssätt och metoder. Rådet har även uttalat att man önskar ta nya tag i viktiga funktionshinderfrågor utan att titta på vad andra gör i landet och följa strömmen, man har en ambition att ta täten.

Sida 3 av 8 Halmstad kommuns senaste handikappolitiska program från 2007 skulle ha förnyats 2010 men kommunstyrelsen beslöt då att man vill gå vidare och föra in frågorna mer aktivt i de olika nämndernas och bolagens ordinarie arbete. Det handikappolitiska arbetet får inte bara bygga på några få eldsjälars arbete och engagemang, det skall vara en naturlig del i verksamheternas uppdrag. Torbjörn säger att det är viktigt att vi som tjänstemän delger politiken och verksamhetsföreträdarna vad lagar och regler inom funktionshinderområdet menar och vad konventioner och direktiv från EU och FN som är antagna av nationen säger att vi skall följa. Det får inte upplevas som om vi kivas med politiken eller att vi som tjänstemän lägger oss platt för politikerna. Det är en lojalitetsfråga att vi delger kunskap och problem med olika frågor och beslut så att politiken har förutsättningar att följa olika frågeställningar inom specialområden före sina beslut. Efter fattade beslut är det besluten som gäller. Torbjörn upplever att politikerna välkomnar dessa föregående diskussioner och att få kunskaper som man rimligtvis inte kan ha inom alla specialområden de verkar inom. Tillgänglighetsfrågorna ska utgöra en naturlig del i alla verksamheters ordinarie arbete. Man ska gå från att se tillgänglighet som en social- eller funktionshinderfråga till en demokratifråga och gå från tillgänglighet till universell design, det senare är ett begrepp Torbjörn menar väcker större och bredare intresse än ordet tillgänglighet. Halmstad har även tidigare haft olika temasatsningar: år 2013 handlade det om arbetsmarknad och 2014 om kulturen. Idén till ett temaår om just tillgänglighet kommer bland annat från Magnus Tideman, professor i handikappkunskap på Halmstad högskola, efter en föreläsning inför kommunstyrelsen i augusti 2014. Den svenska handikappolitiken kännetecknas enligt Magnus Tideman av en menlös politisk välvilja. Det är (lite tillspetsat) bara Sverige och några andra få diktaturstater som enligt Tideman inte bygger sin politik på FN-stadgan. Med satsningen på temaåret har man ett ökat fokus på tillgänglighetsfrågorna för personer med funktionsnedsättningar, med skrivningar i styrande dokument som planeringsdirektiv, budget, översiktsplan med mera. Projektmålet för kommunstyrelsen har varit att ta fram en gemensam kunskapsbas och ta fram genomförbara åtgärder. Detta kan innebära omprioriteringar och nya resurser. Man har tagit fram en aktivitetsplan med sex olika teman som ska behandlas under temaåret, med fokus på bland annat tillgänglighet i det offentliga rummet, utbildning för alla och inkluderande arbetsmarknad och sysselsättning, fritid/idrott och rekreation samt framtidsteknologi och funktionsnedsättningar. Sedan tidigare finns Tillgänglighetsmiljonen i Halmstad kommun, det handlar om att kommunstyrelsen avsatt en miljon kronor årligen för att kunna ge bidrag till nya innovativa projekt som inte kommit med i årets budget och som kan tillföra ny kunskap till kommunen. Det kan till exempel vara att bidra till utredningar, fysiska projekt, stipendier till att personer som studerar på högskolan i Halmstad, eller med kommunens tillgänglighetsoch bemötandepris för att sporra det privata näringslivet till ökat tillgänglighetsarbete, med mera. Torbjörn hade även tänkt visa Halmstads vinnande bidrag i Väsby melodifestival, den så kallade Funkismellon, som hölls på Cirkus i Stockholm i april 2015. Klippet får dock utgå på

Sida 4 av 8 grund av tekniska problem och tidsbrist. Hela melodifestivalen finns dock tillgänglig på https://youtu.be/1qbnz-cxzxs?t=10008. Maria Thorstensson undrar varför det ens ska behövas en Funkismello, är vi inte alla lika? Torbjörn håller med men menar att vi ibland måste ta tillfälliga omvägar och hänvisar till hur man gör inom idrottsrörelsen, där ju inte alla kan möta alla. För de som var med var det viktigt och betydelsefullt. Mattias Lundgren tar upp att teckenspråkstolkningen under melodifestivalen fick stort genomslag. Det var kanske inget de hörselskadade hade efterfrågat men det var ett kreativt grepp av SVT som satte de dövas villkor på agendan, även om det av en del kunde upplevas som jippoartat och nedvärderande. Torbjörn säger också att funkismellon ledde till att vinnaren fick uppträda för kommunfullmäktige och att det medförde att det fanns ledamöter i fullmäktige som kunde imponeras av denna duktige estradör med funktionsnedsättning som man har i Halmstad, kanske en ny upplevelse för någon? Ingrid Dalén undrar om hur man kan få in tillgänglighetsperspektivet i översiktsplanerna. Har man i Halmstad en lösning på problemen? Handlar det om ett storstadsproblem, att man bara tar till sig av tjänstemännens tankar och resonemang medan man i mindre städer tar större hänsyn till olika perspektiv? Man talar om social hållbarhet men politikerna kan inte riktigt svara på vad det är. I Stockholm vill man ju att det ska bli fler LSS-bostäder men det planeras inte för några. Torbjörn svarar att arbetet med tillgänglighetsfrågorna måste komma in i arbetet med översiktsplanen redan när policyn och visionerna för planerna skrivs annars är det för sent. Planen i Halmstad blev bra men inte jättebra. När planen skall revideras önskar han att få vara med från början och försöka få in tillgänglighetsperspektivet redan i planens visioner. Roland Thörnquist lägger till att det är viktigt att tillgänglighetsperspektivet kommer in så tidigt som möjligt. Samtidigt är tillgänglighet ett allmänt krav. Följer man lagen så kommer de här kraven in och i det finns en bra bas att stå på. Torbjörn Lagergrens presentation bifogas i utskicket till samrådet. Karlskrona från ovan Efter lunch får samrådsmötet tillfälle att beundra utsikten från Bryggareberget, samtidigt som Roland Thörnquist, planarkitekt på Boverket, berättar om Tyska bryggaregårdens historia (byggnaden ligger nedanför berget och har gett upphov till namnet Bryggareberget) och om bergets tidigare militära betydelse liksom om vad vi ser. Svar på frågor Boverket fått från samrådet Lars Estlander, arkitekt på Boverket, inleder med att svara på en fråga som kommit in från Jan-Åke Bengtsson vad som gäller kring toaletter i offentlig miljö, om det pågår något arbete kring detta och vad som gäller för livsmedelsbutiker, köpcentra och kontor med mera. Lars

Sida 5 av 8 Estlander meddelar att detta allmänt sett regleras i Hälsoskyddslagen. För toaletter för allmänheten gäller enligt BBR att minst en toalett ska vara tillgänglig, vid nybyggnad eller ändring/ombyggnad. Det kan dessutom finnas lokala föreskrifter i kommunen om bespisning och utskänkning med mera, med krav på toalett. För arbetsplatser gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2009:2. Här finns allmänna krav på toaletter och tillgänglighet som gäller för verksamheter med anställd, oavsett lokalens art eller ålder. Däremot finns det inga regler om toaletter för olika typer av verksamheter, byggnader eller anläggningar. Det är upptill verksamheten eller möjligen lokala föreskrifter. Hälsoskyddslag (1982:1080) 9 Det skall finnas tillräckligt med toaletter i eller i anslutning till byggnader där människor vistas under en längre tid av dygnet. Boverkets byggregler (BBR avsnitt 3:1453) Tillgängliga och användbara toaletter Där det finns toaletter för allmänheten ska minst en toalett vara tillgänglig och användbar. (BFS 2013:14). Allmänt råd I publika lokaler som har fler än ett plan med toaletter för allmänheten bör minst en toalett på varje sådant plan vara tillgänglig och användbar. Den tillgängliga och användbara toaletten bör ha a) minsta måtten 2,2 x 2,2 meter, b) lämpligt utformad och placerad inredning och utrustning, c) kontrastmarkeringar, och d) säkerhetslarm. (BFS 2013:14). Arbetsmiljöverket (AFS 2009:2) Toalettrum 102 På arbetsställen ska det finnas tillräckligt antal toaletter för de arbetstagare som arbetar samtidigt [se även kommentarer till denna paragraf på sidan 90!]. 103 Toalettrummen ska vara tillräckligt stora och avskilda och ha låsbar dörr. I toalettrummet eller i anslutning till detta ska finnas en tvättplats. Toalettrum ska normalt inte stå i direkt förbindelse med matutrymme. Jan-Åke Bengtsson har även ställt en fråga kring enkelt avhjälpta hinder och om det finns någon uppföljning på kommunernas arbete. Maria Petersson läser upp ett svar från Anette Johansson. Boverket följer upp kommunernas arbete genom de uppföljningsresor som enheten för Strategisk planering genomför.

Sida 6 av 8 Evelina Björk, byggnadsingenjör på Boverket, informerade om den årliga plan- och byggenkäten till kommunerna och länsstyrelserna finns inga specifika ämnesfrågor när det gäller översiktsplanering, detta då frågorna ska kunna verifieras genom diariet. Frågorna handlar således om antalet jakande eller nekande svar. Anette Johansson meddelar dock att Boverket vet ungefär hur läget ser ut i kommunerna att det är mycket som behöver göras. Enheten har just nu fokus på att ta fram en ny vägledning där funktionshinderfrågorna finns med och som kan förändra situationen. Jan-Åke Bengtsson undrar om den film som skulle tas fram kring enkelt avhjälpta hinder. Lars Estlander svarar att det funnits sådana diskussioner och att det kan bli en sådan film. Mer information om detta kan hämtas på Boverkets hemsida: http://www.boverket.se/sv/pblkunskapsbanken/uppfoljning/uppfoljning-tillsyn/tillganglighet-och-enkelt-avhjalpta-hinder/ Ingrid Dalén frågar om kommunerna själva arbetar med någon uppsökande verksamhet. Det är inget Boverket frågar om enligt Evelina Björk, generellt sett saknar kommunerna resurser till detta. Maria Heymowska berättar att hon varit på ett möte med Mehmet Kaplan som hon tycker verkar vara insatt i tillgänglighetsfrågorna. Kaplan ska bland annat ha sagt att man inte ska behöva ta reda på i förväg om en restaurang har tillgängliga toaletter, det ska alltid finnas. Lars-Göran Wadén har ställt en fråga kring regeringens planerade stöd för ökat byggande av mindre hyresrätter och om man uttalat några tillgänglighetskrav i detta. Lena Viberg Larsson berättar att det finns det inte, kraven ser ut som för övrig nyproduktion. Lena tar även upp uppdraget om ett energieffektiviseringsstöd till miljonprogramsområden. Tillgänglighetsinventeringar av flerbostadshus Hanna Faming, planeringsarkitekt på Boverket, berättar om stödet och om hur det går med inventeringarna. Det är Boverket som prövar ansökan och ansökningarna har behandlats i tur och ordning efter att de kommit in och beviljats bidrag i mån av tillgång. Efter beslut om stöd har 75 procent av stödbeloppet betalats ut, resterande 25 procent betalas ut efter att inventeringen är färdig och en godkänd slutrapport lämnats in till Boverket tillsammans med en begäran om slutlig utbetalning. Boverket har totalt sett betalat ut 15 miljoner kronor till 48 kommuner. År 2014 var det 16 kommuner som fick stöd och 2015 var det 31 kommuner. De sökta beloppen varierar mellan 45 000 och 500 000 kronor, vilket var det högsta belopp man kunde söka. Stödet var översökt, det totala sökbeloppet var på närmare 35 miljoner kronor. Antalet ansökningar uppgick till 47 under 2014 och 52 under 2015, alltså 99 stycken. Totalt sett var det 74 enskilda kommuner som ansökte om stöd (en del kommuner som inte fått stödet under 2014 ansökte också 2015). De flesta ansökningar har varit ambitiösa och genomarbetade, men Boverket hade inga andra kriterier än först till kvarn så de som kom in med en komplett ansökan fick stöd i mån av pengar. Beloppet tillsammans med antalet inkomna ansökningar visar att det finns ett stort

Sida 7 av 8 intresse och behov i landet att inventera flerbostadshusbeståndet. Det är också, säger Hanna, ett ändamålsenligt stöd, eftersom kommunerna i sina ansökningar fått formulera sin problematik och sina utmaningar samt vad inventeringen ska användas till. Kommunerna har fått konkretisera vad de har för behov av att göra en inventering. Fokus i ansökningarna har varit på det kommunala bostadsbeståndet. En del kommuner har öppnat för andra bostadsbolag att ansluta sig, medan andra haft målet att samtliga flerbostadshus ska inventeras. I de fall det är det kommunala bostadsbeståndet som inventeras beskrivs det ibland som en inspiration till övriga fastighetsförvaltare i kommunen. Ibland är fokus på centrumnära bostäder, i andra fall är fokus på miljonprogrammets flerbostadshus. Vem inventerar? Flera kommuner uppger att de ska anlita eller har varit i kontakt med ett konsultföretag som ska genomföra inventeringen. I en del fall är det en tillgänglighetssamordnare som ska genomföra inventeringen tillsammans med projektanställda, i andra fall har man uppgett att man ska anställa någon för projektet. I ett fall ska PRO genomföra inventeringen. Vad ska då inventeringen användas till? Det främsta motivet är att kommunerna vill få en bättre koll på bostadsbeståndet, att få ett underlag för planering av kommande åtgärder och skapa en handlingsplan. Många uppger den åldrande befolkningen som en orsak, att det finns ett stort behov av att se hur tillgängligheten ser ut i de bostäder kommuner har att erbjuda de äldre. Hanna Faming berättar också om tre av de kommuner som fått stöd: Trelleborg, Västervik och Linköping. I Trelleborg har man inventerat mer än halva flerbostadshusbeståndet genom att de flesta större privata fastighetsägarna är med i inventeringen. Dialogen med de olika fastighetsägarna har varit en viktig del av projektet. Innan varje enskild inventering påbörjas träffar man fastighetsägaren för att stämma av det praktiska, och efter inventeringen bokas ett uppföljningsmöte. Kommunen har även fått bättre kontakt med fastighetsägarna vilket gett en positiv sidoeffekt. I Västervik är målet att hela bostadsbeståndet ska inventeras. Det är bara mindre fastighetsägare som inte fått sitt bestånd inventerat. Syftet har varit att få en helhetsbild över flerbostadshusen i kommunen. Med hjälp av en GIS-applikation kan man lägga in olika fastigheters tillgänglighetsnivå vilket är en bra hjälp, inte bara för de som söker en tillgänglig bostad utan också för olika kommunala myndigheter. I Linköping ska man inventera sammanlagt 1 322 lägenheter, de flesta byggda under 1960- och 1970-talen. Fokus har varit på samverkan. Förhoppningen är också att lärdomarna från projektet ska leda till bättre lösningar i framtiden, att man gör rätt från början när nya bostäder byggs. Boverket arrangerade en inspirationsträff den 23 april i år med fokus på de kommuner som sökt stödet. En anledning till träffen var att ge kommunerna en möjlighet att träffas och prata med varandra om inventeringen. Lars-Göran Wadén var också med som inspiratör. I dagsläget har Boverket fått in tre slutrapporter. Samtliga rapporter ska vara inlämnade senast i november varefter vi ska ställa samman resultatet i en slutrapport som ska lämnas in till Näringsdepartementet i juni 2016.

Sida 8 av 8 Ingrid Dalén undrar vad inventeringarna bygger på. Hanna Faming svarar att många använt sig av TIBB. Lars-Göran Wadén kommenterar att det är tråkigt att det måste till ett stöd för att sådana här undersökningar ska komma till stånd och vad händer om det finns stora brister? Kommunerna saknar ju resurser. Lena Viberg Larsson svarar att Boverket tryckt på fördelarna med att man gör dessa inventeringar och att kommunerna måste ta sitt ansvar. Hanna Famings presentation bifogas i utskicket till samrådet. Aktuella frågor på Boverket Maria Petersson berättar att det enda nyinkomna uppdraget sedan senaste mötet gäller Hyressättning och andrahandsuthyrning. Maria berättade vad uppdraget handlar om, och har för avsikt att på kommande möten löpande informera om alla nya uppdrag som kommit in. Jenny Lilja, grafiker på Informationsenheten, nämner att Boverket tagit fram en e-learning om Plan- och bygglagen (PBL) som är inriktad mot politiker och andra intresserade. Boverket har följt e-delegationens riktlinjer för att alla ska ha tillgång till utbildningen. En ny utbildning är på gång och ska riktas till tjänstemän och andra med bättre grundkunskaper den första var för enkel och trist, den nya behöver vara bättre och mer intressant, men också mer tillgänglig! Vår policy och våra riktlinjer har varit otydliga. Jenny har talat med Myndigheten för delaktighet (MFD) som vidarebefordrat frågan till funka.nu som är med och bygger PBL-portalen. Den gamla utbildningen finns tillgänglig på Boverkets hemsida och vi vill gärna ha återkoppling på den. Alla som vill kan gå utbildningen, de läggs ut vartefter de är färdiga på Boverkets hemsida: http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/webbseminarier/. Roland Thörnkuist lägger till att han arbetar med ett projekt kring handel i planeringen och att han gärna vill ha konkreta exempel på hur det kan göras tillgängligare. Roland kan nås på roland.thornquist@boverket.se. Nästa samrådsmöte äger rum tisdagen den 11 november. Notera den ändrade tiden! Vid anteckningarna: Johan Kihlberg