Revisionskvalitet. Hur ser revisorer och kreditgivare på begreppet? Audit Quality. Tobias Näsström Per Skoting. Företagsekonomi C-uppsats

Tobias Näsström Per Skoting Revisionskvalitet Hur ser revisorer och kreditgivare på begreppet? Audit Quality What are the accountants and lenders view on the concept Företagsekonomi C-uppsats Termin: Handledare: VT-12 Bengt Bengtsson

Förord Vi vill tacka vår handledare för viktiga tips och råd samt alla respondenter som ställt upp på intervju för deras bidrag till denna uppsats. Samtliga delar har uteslutande författats gemensamt. Karlstad, Maj 2012 Tobias Näsström Per Skoting 3

Sammanfattning Titel: Revisionskvalitet Hur ser revisorer och kreditgivare på begreppet? Problemdiskussion: Revisionskvalitet är ett begrepp som det forskats mycket kring men det har inte kommit fram någon gemensam definition vad revisionskvalitet är. Det torde vara ett begrepp som revisorer vill förknippas med, samt att intressenter vill att en revisions skall hålla hög kvalitet. Vi har avgränsat oss till att endast undersöka revisorers och kreditgivare syn på begreppet då en undersökning av hela intressentgruppen skulle kräva för stor tidsåtgång. Syfte: Metod: Slutsats: Syftet med uppsatsen är att undersöka revisorers och kreditgivares syn på revisionskvalitet. Uppsatsen har framställts genom en fallstudie där problemet är revisionskvalitet. Vår undersökning har skett genom en kvalitativ metod där vi har intervjuat tre revisorer och tre kreditgivare från Karlstadsområdet. Revisionskvalitet är ett begrepp där det är många faktorer som skall samspela för att det skall skapas. Det viktigaste faktorerna för skapandet av kvalitet i revisionen som framkommit i vår undersökning är att revisorns personliga egenskaper samt följandet av lagar och regler. Långa relationer anses bidra till kvalitet i revisionen, eftersom erfarenhet erhålls om företaget och branschen. Sedan anses även kvaliteten kunna mätas genom revisionsbyråernas egna interna granskning samt revisorsnämndens granskningar där det ju faktiskt framkommer om en revision hållit önskvärd kvalitet. 4

Abstract Title: Audit Quality What is the accountants and lenders view on the concept? Background: Purpose: Method: Conclusion: Audit quality is a concept that a lot of research has been made about. Yet no common definition of the concept has been made. It should be a concept that accountants want to be associated with, and that shareholder requires from an audit. We have demarcated ourselves to only investigate auditors and creditors views on the concept, when a survey of the entire stakeholder group would require too much time. The purpose of this paper is to investigate auditors and lenders perception of the concept. The paper has been made by a case study where the problem is to try and sort out what audit quality is. Our research has been done through a qualitative approach where we have interviewed three auditors and three creditors from Karlstad area. Audit Quality is a concept where there are many factors that must interact in order to be created. The most important factors in the creation of audit quality that emerged in our study are the auditor's personal characteristics, and the pursuance of laws and regulations. Long relationships thought to contribute to audit quality, because experience is obtained about the company and the industry. Then considered the quality could be measured by auditing agencies' own internal review and audit committee reviews that it actually appears on an audit been desirable quality. 5

Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 7 1.1. PROBLEMBAKRUND... 7 1.2. PROBLEMDISKUSSION... 8 1.3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 10 1.4. AVGRÄNSNINGAR... 10 1.5. DEFINITIONER... 10 2. METOD... 11 3. TEORETISK REFERENSRAM... 13 3.1. VAD ÄR REVISIONSKVALITET?... 13 3.2. FAKTORER FÖR REVISIONSKVALITET... 14 3.2.1. Faktorer enligt FRC... 14 3.2.2. Storlek på revisionsbyrå... 16 3.2.3. Byrårotation... 16 3.3. KAN REVISIONSKVALITET MÄTAS?... 17 3.3.1. Att mäta kvalitet... 17 3.3.2. Revisionsmisslyckanden... 18 3.3.3. The Auditqual model... 18 3.3.4. Gap-modell för revision... 19 4. EMPIRI... 21 4.1. ERNST & YOUNG... 21 4.2. GRANT THORNTON... 23 4.3. KPMG... 24 4.4. SWEDBANK... 26 4.5. SEB... 28 4.6. HANDELSBANKEN... 30 5. ANALYS... 33 5.1. VAD ÄR REVISIONSKVALITET?... 33 5.2. FAKTORER FÖR REVISIONSKVALITET... 34 5.2.1. Faktorer enligt FRC... 34 5.2.2. Storlek på revisionsbyrå... 34 5.2.3. Längd på relationen och byrårotation... 35 5.2.4. Kan revisionskvalitet mätas?... 36 6. SLUTSATS... 38 6.1. REFLEKTIONER... 39 6.2. FÖRSLAG TILL VIDARE STUDIER... 39 KÄLLFÖRTECKNING... 41 BILAGOR... 43 6

1. Inledning I inledningen beskrivs problemets bakgrund och därefter följer en problemdiskussion där olika forskningsansatser presenteras som leder fram till ett syfte och frågeställningar. 1.1. Problembakgrund Begreppet kvalitet är i dag en stor fråga för företagen då det är genom den faktorn de får uppdrag. Det är därför viktigt att ett tjänsteföretag har en hög upplevd kvalitet hos sina kunder. Då tjänster är immateriella är det väldigt svårt för kunden att avgöra om den tjänst som erhållits har varit av hög kvalitet, jämfört med varor där det kan avgöras hur bra kvaliteten är, exempelvis genom varans livslängd/pris (Kim et al 2003). Enligt Edvardsson och Echeverri (2002) är kvalitet ett mått på hur väl företaget uppfyller kundens förväntning på den beställda tjänsten. De senaste åren har rubrikerna avlöst varandra där företag har hamnat i blåsväder på grund av bland annat företagskonkurser och oegentligheter i redovisningen. Därmed har även revisionsbyråerna fått ta emot en del kritik (Holm & Zaman 2012). Speciellt då syftet med revision är: Att med en professionellt skeptisk inställning planera, granska, bedöma och uttala sig om årsredovisning, bokföring och förvaltning. (FARs Revisionsbok 2004 s.13) I och med att skandaler ändå har förekommit och några djupa finanskriser drabbat världen och framförallt banker, blir revisionskvalitet därför en fråga som tas upp och diskuteras i och med det (Holm & Zaman 2012). Dessutom har intresset för revisionskvalitet höjts, inte bara hos revisionsbyråerna utan även i omvärlden (Duff 2004). Det märks inte minst genom att FRC (Financial Reporting Council) i England har skapat ett ramverk för att definiera och uppnå kvalitet i revisionen. Internationellt sett har även en revisionsstandard för att upprätthålla kvalitet i revisionen skapats, ISA 220 kvalitetskontroll för revision av finansiella rapporter. Kvalitet är mycket viktigt både hos revisionsbyråerna och marknaden. I tidningen Balans finns en artikel där det nämns att: Revisionens kvalitet och omvärldens uppfattning om den kommer att vara en viktigare branschfråga än någonsin när revisionens vara eller inte vara nu är i stöpsleven (Larsson 2007 s.33) 7

Sarbanes-Oxley Act infördes i USA som reaktion efter ett antal stora företagskonkurser där det senare visade sig att företagen redovisat på ett felaktigt sätt och där revisorerna inte hade upptäckt felen. Införandet innebar en rejäl uppstramning regelmässigt vilket innebar att revisorns frihet begränsades genom regler. Dessutom krävs att alla byråer registrerar sig hos Public Company Accounting Oversight Board (PCAOB), som kan likställas med Finansinspektionen i Sverige, som utför kvalitetsgranskningar av revisionerna (Carrington 2010). Revisionskvalitet är ett ovisst begrepp som uppfattas olika av olika personer, och det faktum att det är väldigt svårt att mäta revisionskvalitet gör att man tyr sig till expertutlåtanden angående vilka faktorer det är som skapar revisionskvalitet (Wooten 2003). Många forskare har uttalat sig i frågan men ännu har det inte skapats en samlad definition på vad revisionskvalitet är (Duff 2004). 1.2. Problemdiskussion Wooten (2003) skriver i sin artikel att flera forskare har studerat revisionskvalitet utifrån olika infallsvinklar, det kan till exempelvis vara vilken betydelse av storlek på revisionsbyrå eller storlek på arvode. Som nämnts, är det svårt att mäta revisionskvalitet då det till exempel krävs en företagskonkurs för att eventuella oegentligheter skall komma fram (Wooten 2003). DeAngelo (1981) skriver i sin artikel att en revisionsbyrås storlek har betydelse för kvaliteten eftersom den enskilda kunden inte utgör en stor inkomstkälla för dem, samt att om de brister i sin kvalitet har de ett mycket större rykte att förlora än de små byråerna. Däremot kan mindre byråer som exempelvis endast har två till tre större kunder, förlora dessa genom att gå emot kunden och rapportera vid eventuella felaktigheter. De små byråerna har därför mer att vinna på att arbeta med kunden och strunta i att rapportera, än vad de stora byråerna har. Duff (2004) menar i sin rapport att det är den tekniska kvaliteten och servicekvaliteten som utgör hur bra revisionskvaliteten är. Det diskuteras också hur dessa två faktorer hjälper till att knyta till sig högkvalitativ personal och behålla en hög omsättning. 8

FRC i England har försökt att definiera vad revisionskvalitet är genom att skapa ett ramverk för kvalitet som innehåller fem faktorer som skapar kvalitet i revisionen. Holm och Zaman (2012) menar att det här ramverket med fem grundläggande faktorer för revisionskvalitet inte är tillräckligt. Författarna förklarar vidare att det föreligger mer underliggande faktorer för vad som skapar revisionskvalitet, och de har kommit fram till ytterligare några faktorer som de anser vara viktiga vid definierandet av revisionskvalitet. I Sverige har inte någon oberoende tillsynsmyndighet försökt definiera vad revisionskvalitet är, men det finns dock en internationell revisionsstandard (ISA220) som tillämpas. Där redogörs för hur kontrollen av revison skall gå till samt vad som skall kontrolleras, och en sammanställning av dessa kontrollpunkter kan möjligen sammanfattas till vad som anses skapa revisionskvalitet. Som sagts tidigare finns det ännu ingen samlad definition på vad revisionskvalitet är eller vilka speciella faktorer det är som skapar kvalitet i revisionen. Revisionskvalitet torde vara ett begrepp som revisionsbyråerna och enskilda revisorer själva vill uppnå och ett begrepp som de helst vill associeras med. Några år har nu gått sedan de stora skandalerna ägde rum och därför anser vi det vara intressant hur de nu några år efter och några erfarenheter rikare, definierar revisionskvalitet samt hur kreditgivare definierar begreppet. Varför vi valde att undersöka just revisorer och kreditgivares syn på begreppet utmynnar i att det är revisorerna som genomför och skapar eller inte skapar revisionskvalitet, därför anser vi att deras åsikter är av intresse vid definierandet av begreppet. Kreditgivare valde vi för att de är mer utomstående intressenter till revisionen av ett företag och deras syn på begreppet är intressant utifrån det perspektivet. 9

1.3. Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka och ge en beskrivning av hur revisorer och kreditgivare ser på begreppet revisionskvalitet. Våra frågeställningar utifrån detta är: Vad anser de att revisionskvalitet är? Vad anser de är drivande faktorer för revisionskvalitet? Anser de att revisionskvalitet kan mätas? 1.4. Avgränsningar Vid beskrivandet av revisionskvalitet ska hela intressentgruppen tas med för att få en helhetsbild av hur marknaden definierar begreppet. Utifrån alla intressenters definition av begreppet kan sedan generaliseringar göras. Avgränsningen i uppsatsen har gjorts genom att endast redogöra för revisorers och kreditgivares syn på begreppet och inte hela intressentgruppen då tidsåtgången för det skulle bli allt för stor. 1.5. Definitioner FRC Financial Reporting Council. Är en oberoende tillsynsmyndighet över finansiella rapporter i England ISA Internationellt ramverk för hur en revision skall utföras. Kvasi ränta Är skillnaden mellan intäkter och de kostnader som är rörliga på kort sikt. 10

2. Metod I kapitlet redogör vi för arbetets gång samt på vilket sätt undersökningen har genomförts. Syftet med studien är att undersöka revisorers och kreditgivares syn på begreppet revisionskvalitet. För att uppnå syftet har vi genomfört en studie med kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden syftar till att gå in på djupet av problemet med få respondenter. Metoden bidrar även till öppenhet som leder till att respondenternas egna åsikter kommer fram. Det bidrar till en djupare förståelse för hur revisorer och kreditgivare definierar begreppet (Jacobsen 2002) Vid insamlandet av information har vi använt oss av personliga intervjuer för att få en möjlighet till reflektion kring begreppet. Intervjuerna har varit formade genom att de varit relativt öppna, men med förutbestämda frågor och öppna svar (Jacobsen 2002). Begreppet revisionskvalitet är svårt att definiera och vi vill därför komma åt respondenternas egna åsikter och tankar kring ämnet. Därför anser vi det vara den mest lämpliga intervjumetoden. Intervjuerna tog ungefär 30-60 minuter att genomföra och vi valde att intervjua tre revisorer samt tre kreditgivare. Vi valde att avgränsa oss till just tre av varje på grund av tidsaspekten, och då två av varje skulle kännas för lite och validiteten försämras. Målsättningen var att intervjua auktoriserade revisorer och banktjänstemän på företagssidan som arbetar med kreditbedömningar. Vidare valde vi att skicka ut våra intervjufrågor en tid innan dagen för intervju för att respondenterna skulle få tid på sig att reflektera, samt att effektivisera tidsåtgången för själva intervjun. När vi sammanställt intervjun lät vi respondenterna läsa igenom vad vi skrivit för att undvika tolkningsfel, samt för att hålla kontakten om ytterligare frågor skulle uppstå. Vi valde att inte använda bandspelare vid intervjuerna då Jacobsen (2002) menar att respondenterna skulle kunna känna sig illa till mods, samt att det då blir ett mer avslappnat samtal där de verkligen kan uttrycka sina åsikter (Jacobsen 2002). Efter genomförandet av den första intervjun tyckte vi att det fungerade bra att enbart föra anteckningar. Intervjuerna skedde på respondenternas respektive arbetsplats, för att det blev en naturlig plats att vara på samt för att ta minimalt med tid i anspråk från respondenternas normala arbetsuppgifter. 11

Dessutom har vi valt att låta våra respondenter vara anonyma då några av dem uttryckligen ville det, samt för att deras enskilda åsikter kanske inte i alla avseenden är sammanvävda med företaget de arbetar på. 12

3. Teoretisk referensram I kapitlet redogörs för tidigare forskning kring revisionskvalitet, vilka faktorer som skapar kvalitet samt om kvaliteten i revisionen kan mätas. 3.1. Vad är revisionskvalitet? En tidig definition på revisonskvalitet kom i början på 1980-talet där det diskuterades att kvaliteten på en revision kan delas upp i två delar, och denna definition är inriktad på frågor kring revisorns oberoende. För det första beror kvaliteten på sannolikheten att revisorn upptäcker fel i ett företags räkenskaper under revisionen, samt till vilken grad dessa fel även rapporteras. För det andra beror sannolikheten för att revisorn upptäcker eventuella fel i räkenskaperna på ett antal faktorer som teknisk kapacitet, effektivitet i revisionsprocessen samt de olika granskningsåtgärdernas utförande (DeAngelo 1981). Denna definition är begränsad till att den endast tar upp aspekter kring teknisk kvalitet. Utöver den tekniska kvaliteten bör även servicekvaliteten beaktas vid en definition av revisionskvalitet. En definition som endast tar upp den tekniska kvaliteten tar inte hänsyn till alla intressenters olika intressen med revisionen (Duff 2004). Vidare ger Duff (2004) definitionen en inriktning på tjänstekvalitet, och uttrycker en definition på revisionskvalitet utifrån det. Modeller har även skapats för att kunna mäta revisionskvalitet och därigenom se vilka parametrar det är som skapar kvalitet i revisionen. Begreppet revisionskvalitet anses vara ett väldigt mångfacetterat begrepp som inte kan ges en bestämd definition, utan är beroende av flera faktorer som bör samspela för att skapa god revisionskvalitet. En definition som delvis delas av Warming-Rasmussen och Jensen (1998), de framhåller att kundens uppfattning och definition av kvalitet är den enda som är hållbar över tid. Olika personer och intressentgrupper har olika uppfattningar om vad revisionskvalitet är. Vissa intressentgrupper anser att det absolut viktigaste med revisionen är att den säkerställer att det inte finns några fel och oegentligheter i redovisningen, medan en revisor istället tycker att det viktigaste är att ha en effektiv revisionsprocess där lagar och regler följs och att revisorns rykte behålls (Wooten 2003). 13

3.2. Faktorer för revisionskvalitet 3.2.1. Faktorer enligt FRC FRC har tagit fram ett ramverk som ett försök till att definiera vad revisionskvalitet är. Det skedde genom att de bjöd in intressenter till diskussion för att komma fram till specifika faktorer som skapar revisionskvalitet (FRC 2006). Ramverket är framtaget ur diskussionsunderlaget för att hjälpa företag att utvärdera förslag från revisorer samt att hjälpa aktieägare att försäkra sig om att revisionsbyråerna håller en hög kvalitet. Ramverket kompletterar redan befintliga riktlinjer och ramverk. De fem faktorer som de lyfter fram är hur kulturen är inom revisionsbyråerna, personalens kvaliteter och färdigheter, hur effektiv revisionsprocessen är, tillförlitligheten och användningsbarheten av revisionsberättelsen samt externa faktorer (FRC 2008). Nedan följer en redogörelse för dessa faktorer och vad som är viktigt i just dessa punkter: Kulturen inom revisionsbyrån Det är viktigt att det finns ett klart och tydligt ledarskap inom organisationen som förespråkar att revisionen skall utföras med högsta möjliga kvalitet, och att det sker framför de ekonomiska intressen som finns, även vid ekonomiska nedgångar. Viktigt för kulturen inom byrån är även att det finns en genuin respekt för de principer och etiska standarder som tillämpas i yrket. Om dessa faktorer följs och utvecklas skapas en bra grund för skapandet av revisionskvalitet. Personalens kvaliteter och färdigheter Det är viktigt för revisionsbyråerna att behålla och utveckla personalens kunskaper. Här är det främst viktigt att revisionsbyrån är noggrann vid anställning av ny personal för att knyta an till personer med mycket goda kunskaper och förmåga att göra kvalitativa bedömningar. Det är även viktigt att personal med mindre erfarenhet blir upplärda av erfaren personal genom mentorskap, samt att fokus läggs på utvecklandet av dessa personers kunskaper genom att låta dem gå utbildningar. En nyanställd kan ha väldigt bra akademiska meriter men denne måste även lära sig yrket för att erhålla teknisk kvalitet och effektivitet i arbetet som revisor. Utbildningarna bör vara verklighetstrogna och ge exempel på ett stort antal problem som en revisor kan ställas inför. 14

Vidare nämns att en revisor som håller hög kvalitet har bra teknisk kvalitet, branscherfarenhet och gör riktiga bedömningar. Effektivitet i revisionsprocessen En revision sker i form av team och det är viktigt att dessa team är utformade på ett väl fungerande sett och att gruppen med revisorer har den erfarenhet och kunskap som krävs för det aktuella uppdraget. Vid utförandet av revisionen krävs ett väl strukturerat tillvägagångssätt med speciella processer för att snabbt och effektivt få fram trovärdiga revisionsbevis och att dessa sedan dokumenteras på ett bra sätt. Vidare krävs att revisorerna har förståelse för den aktuella branschen och att revisionen sker med integritet och stor objektivitet. För att säkerställa att det fungerar krävs att kvalitetskontroller sker inom den egna organisationen. Tillförlitligheten och användningsbarheten av revisionsberättelsen Revisionsberättelsen är starkt styrd av lagar och regler som gör att den blivit väldigt standardiserad. Det leder till att den inte ger mycket information till företagets intressenter. Men det har visat sig att det majoriteten faktiskt är intresserade av, är att revisionsberättelsen är oren och att den är tillförlitlig. Vilket gör att den speglar tillbaka på hur hög kvalitet hela revisionen är utförd med. Revisionsberättelsen fungerar mer som en signal till intressenterna, än att den ska ge information inifrån företaget i fråga. Externa faktorer Externa faktorer handlar om faktorer som revisorn ej kan styra över men som ändå kan spela en viktig roll för skapandet av kvalitet i revisionen. Det kan påverka kvaliteten i positiv bemärkelse om företagen är vänligt inställda till revisorn och ger denne det underlag som behövs och i rätt tid, vilket leder till att revisionsprocessen effektiviseras på ett bra sätt och revisorn kan då göra ett bra jobb på kortare tid, vilket båda parter tjänar på (FRC 2006). Viss kritik har dock riktats mot de fem faktorer som FRC har identifierat, där det anses att de inte riktigt räcker till för att definiera revisionskvalitet (Holm & Zaman 2012). I mångt och mycket anses FRC s definition av revisionskvalitet vara bra, men det finns mer underliggande faktorer som bör 15

tilläggas vid en definition av begreppet (Holm & Zaman 2012). Vidare menar författarna att revisorns expertis är en viktig faktor då grunden för alla professioner ligger i medlemmarnas expertis. Professionalism är en annan del som bör tillägas begreppet eftersom provision är något som på senare tid blivit allt mer populärt på revisionsbyråerna och då speciellt på ickerevisionstjänster, vilket gör att det blir viktigt att revisorn är professionell och inte enbart tänker på sin ekonomiska vinning. Kommersialisering är en annan mer underliggande faktor där fokus ligger på hur revisionsbyråernas vinstintressen och vinstmaximering kan påverka kvaliteten i revisionen. Öppenhet är en dimension som anses kunna bidra till kvalitet då intressenter får insyn i arbetet under revisionsprocessen och på byråerna, det är främst något som investerare har tryckt på då de vill få ut mer information ur revisionsrapporterna (Holm & Zaman 2012). 3.2.2. Storlek på revisionsbyrå Det har diskuterats att storlek på revisionsbyrå påverkar kvaliteten på revisionen i positiv bemärkelse, det gäller även om byråerna har precis samma tekniska förutsättningar. När en revisor börjar tjäna kvasi räntor, som är specifika för varje enskild kund, får den revisorn med större kundkrets allt större incitament för att genomföra högkvalitativa revisioner. De stora revisionsbyråerna har mer att förlora på att inte rapportera fel jämfört med små byråer med betydligt mindre kundkrets. Dessa kvasi räntor en revisor samlat på sig fungerar som en sorts ihopsamlad väska med motivation för att hålla en hög kvalitet på revisionen, och därigenom även minska risken för fel i revisionen som leder till förlorat rykte och därmed även kunder (DeAngelo 1981). 3.2.3. Byrårotation Daniels och Booker (2011) har undersökt byrårotationens påverkan på kreditgivares uppfattning av en revisors oberoende, samt deras uppfattning om rotationens påverkan på revisionskvaliteten. De kom fram till att byrårotation leder till att kreditgivare upplever att revisorns oberoende stärks, dock är det beroende av hur lång tid det är mellan rotationerna. Vid längre uppehåll mellan dessa visade det sig att byrårotation inte ledde till någon effekt i uppfattningen av revisorns oberoende. Samtidigt kommer de fram till att byrårotation inte leder till någon högre presumtion av kvalitet i revisionen från kreditgivarnas sida. 16

Revisionskvalitet är ett resultat av hela revisorns prestation. Revisorns kunskap och professionalism är drivande krafter för att revisorn ska uppnå ett bra resultat. Relationen mellan resultat och revisorns ämbetstid påverkas av marknadsstrukturen samt de ekonomiska incitament som finns. Införandet av byrårotation kommer att vara en mycket mer komplicerad process än att undersöka relationen mellan lång ämbetstid och revisionskvalitet, och hur det påverkar (Catanach 1999). Byrårotation bidrar till att kostnaden för revision ökar då kostnaderna för att genomföra revisionen även de ökar. Eftersom specifika kunskaper om företaget förloras, och måste byggas upp igen efter en rotation. Dessutom kommer konkurrensen mellan revisionsbyråerna att minska och det leder till höjda arvoden, och revisionsbyråernas vilja till investeringar och förbättringar kommer minska. Vidare leder byrårotation även till att revisorns tekniska kvalitet minskar då dennes möjlighet att kunna upptäcka förändringar och fluktuationer i de finansiella rapporterna över tid försämras när de kommer in som helt nya revisorer på ett företag, och därför saknar erfarenhet av företaget i fråga. Rotation av revisionsbyråer kan även försämra revisorns oberoende genom att kostnaderna för att rapportera upptäckta fel minskar. Det gör även att sanktionerna i samband med identifierandet av en revisor som inte rapporterar fel minskar. (Arruñada 1997). 3.3. Kan revisionskvalitet mätas? 3.3.1. Att mäta kvalitet Mätning av kvalitet är svårt eftersom begreppet kvalitet är svårdefinierat, dock är det nödvändigt att mäta kvalitet. Vid försök att mäta kvalitet måste de som utformar mätningen veta vad som förvantas av mätningen, och vad resultatet skall användas till. Därför bör det först och främst identifieras vilka faktorer som skall mätas, därefter kan det bestämmas instrument. Enligt Edvardsson och Echeverri (2002) är det inte tillräckligt att endast inrikta sig på att mäta kundupplevd kvalitet, utan kvaliteten bör mätas i hela processen. Vid mätning av kvalitet krävs operationella mål som utgångspunkt för mätningen. Det saknas tyvärr ofta, men de flesta företagen har uppsatta standards för att uppnå önskad kvalitet. Dessa standarders är mått som är möjliga att mäta. Den vanligast och kanske mest erkända metoden för att mäta kvalitet är genom SERVQUAL modellen. Det instrumentet är standardiserat och kan implementeras i en rad olika branscher inom tjänstesektorn. 17

3.3.2. Revisionsmisslyckanden Revisionskvalitet kan beskrivas genom en rankning från väldigt hög till väldigt låg revisionskvalitet, där en revision av lägre kvalitet innehåller de flesta felen. Därför är ett sett att se på revisionskvalitet att titta på till vilken grad revisionsmisslyckanden sker. Kvaliteten i revisionen kan alltså mätas genom att se om revisionen uppfyller de krav som finns i lagar och ramverk, samt de krav som marknaden ställer på en revisor. Om en revision inte uppfyller dessa krav sker en reaktion i form av anmälningar. Det gör att mätning av kvaliteten kan ske genom att titta på antalet anmälningar mot revisorer efter en utförd revision (Francis 2004). 3.3.3. The Auditqual model Duff (2004) har utvecklat en modell som tar upp den tekniska kvaliteten och servicekvaliteten som två beroende faktorer som tillsammans skapar kvalitet i revisionen. Genom denna modell är det meningen att revisionsbyrån skall kunna mäta kvaliteten i revisionen samt förstå vilka faktorer kunder och andra intressenter rankar högst vid deras uppfattning av revisionskvalitet. Service kvaliteten kan summeras som summan av revisionens snabbhet, provision av icke-revisions tjänster, empati och kundservice. Den tekniska kvaliteten definieras genom faktorerna rykte, kunskap, oberoende, expertis och erfarenhet. Vidare är det viktigt för den tekniska kvaliteten att revisionsbyrån attraherar personal med höga tekniska kvaliteter samt mycket god social förmåga. Dessa faktorer i båda leden är beroende av varandra och minskad kvalitet i en specifik faktor kan leda till att den totala uppfattningen av kvaliteten kan minska, och det kan i sin tur leda till försämrat rykte och göra att byrån måste sänka arvodena för att överleva. 18

Figur 1: The AUDITQUAL model (Duff 2004) 3.3.4. Gap-modell för revision Syftet med modellen är att ge en bred bild av vad revisionskvalitet är. Det genom att revisionsbyråerna med hjälp av denna modell skall kunna förutse och mäta vad som förväntas av en revision bland intressenterna. För att skapa denna modell har litteratur om servicekvalitet och revisions förväntningar bakats ihop för att i slutändan få fram denna modell. Som en sammanfattning av modellen kan det sägas att det handlar om att förstå kundens förväntningar på revisionen. Det kan exempelvis göras genom marknadsundersökningar (Duff 2004) 19

Att hålla en bra kommunikation till intressenterna är bra för att ta reda på vad intressenter förväntar sig av revisionen och därigenom kunna ge de olika intressenterna det de förväntar sig. Viktigt är även att veta vilka lagar och regler som de förväntar sig att revisorerna skall följa (Duff 2004) Figur 2: Audit quality gaps 1 to 8 (Duff 2004) 20

4. Empiri I det här kapitlet redogörs de svar vi har fått från vår undersökning om revisorers och kreditgivares syn på revisionskvalitet. Företag Benämning i text Yrkesposition Ernst & Young Respondent 1 Auktoriserad revisor Grant Thornton Respondent 2 Godkänd revisor KPMG Respondent 3 Auktoriserad revisor Swedbank Respondent 4 Företagsrådgivare SEB Respondent 5 Företagsrådgivare Handelsbanken Respondent 6 Kontorschef 4.1. Ernst & Young Revisionskvalitet är den produkt som en revisor levererar i sin revision, där den slutliga produkten är revisionsberättelsen och denna skall vara utformad utifrån kvalitet. Vidare menar respondenten att revisionskvalitet är att revisorn har bockat av de punkter som finns i revisionsberättelsen och utfört de stegen på bästa möjliga sätt utifrån de förutsättningar som finns. Kvalitet i revisionen är dessutom att den metodik som finns, och att de lagar och ramverk som finns följs. Det är viktigt att en bra kommunikation upprätthålls gentemot klienten och att båda har samma syn på vad som skall göras, dessutom ska revisionen vara rimlig och utan väsentliga fel. Kvalitet är ett mycket viktigt begrepp i branschen och för Ernst & Young då de har en slogan som lyder quality in everything we do. Det är vad det hela handlar om i slutändan att revisorn gör allt med en hög kvalitet under hela processen. Revisionskvalitet går att skapa genom att alla medarbetare inom företaget förstår vad de skall göra, och att de får de rätta verktygen för att utföra revisionen med hög kvalitet. Här är även kompetens en viktig dimension för att skapa kvalitet. Det finns även ramverk som är till för att skapa kvalitet i form av ISA som är ett ramverk för att revisionen utförts på rätt sätt. Följs alla 21

delar i reglementet hålls automatiskt en hög kvalitet. För att varje enskild medarbetare ska hjälpa till att skapa kvalitet finns interna styrdokument för att uppnå det. Kvalitet i revisionen skapas även genom internutbildningar och att dessa är verklighetstrogna. Mätning av revisionskvalitet sker genom att redovisa hur revisionen har genomförts och hur den har dokumenterats. På Ernst & Young har de alltid en intern revisionskontroll som är till för att granska det arbete som gjorts och för att hitta brister. Det är en stor del i hur de mäter och kontrollerar kvaliteten i revisionen, eftersom det där kommer fram om revisionen skötts med hög kvalitet eller inte. En annan aspekt på begreppet revisionskvalitet är påverkan av storlek på revisionsbyrån och respondenten menar att de stora byråerna har en större verktygslåda och kunskap inom företaget för att lösa diverse problem, dessutom betydligt mer resurser än en mindre byrå, samt att de har en bredare syn då de oftast finns även internationellt och jobbar på samma sätt världen över. Men respondenten tror dock att mindre byråer har lättare att upprätthålla en kvalitetskultur då de har färre anställda, och det krävs inte samma kommunikation. Dessutom är det enklare att följa upp revisionen. Ett bra rykte är viktigt då det är möjligt att en klient väljer en viss byrå för att just denna håller en hög kvalitet. Vidare är ett bra rykte en stor och viktigt del för att skapa ett kvalitetsintryck. En lång relation är något som respondenten menar är bra för kvaliteten på revisionen. Relationen är en viktig del för att revisor och klient ska kunna lita på varandra, och en längre relation gör att branscherfarenhet erhålls vilket leder till att revisionen håller högre kvalitet. Byrårotation är därför något som respondenten inte anser vara bra eftersom revisorn tappar kunskap och förståelse för företaget. Samtidigt kan det stärka oberoendet ur intressenternas och omvärlden synvinkel, vilket är bra. Intressenter kan ha olika syn på vad revisionskvalitet är då de har olika förväntningar på vad en revisor gör, och det är inte alltid som de förstår det. Förväntningsgap är något som respondenten inte tycker är speciellt viktigt att identifiera, eftersom revisionen ändå skall hålla högsta kvalitet oberoende av vilka förväntningar som finns. Men samtidigt är det viktigt att det upprätthålls en god kommunikation mellan revisor och intressenter för att förhindra att dessa missförstånd uppstår. Revisorer har blivit utsatta för kritik de senaste åren efter några skandaler, vilket är något som respondenten menar har lett till att revisionen utvecklats och förbättrats. Kritik är bra och viktigt att ta till sig, och det tillsammans med misslyckanden föder utveckling som leder till högre kvalitet i revisionen. 22

4.2. Grant Thornton Respondenten förklarar att revisionskvalitet kan sammanfattas i kunskap, erfarenhet och att revisorn har ett gott omdöme. Kvalitet innebär att alla de verktyg som finns tillgängliga används och att dessa används på rätt sätt. Om det görs håller revisionen en hög kvalitet enligt respondenten. Revisionskvalitet kan mätas genom revisionsnämndens granskningar och byråns egna interna kontroller. För att skapa kvalitet används interna kontroller för att revisorn hela tiden ska vara noggrann och uppmärksam, det fungerar då som kvalitets mått. För skapandet av kvalitet i revisionen krävs även att revisorn har en god bild över företagets risker och att de är väl insatta i hur företaget fungerar, samt hur branschen fungerar. Dessutom ska en revisor ha hög integritet och genomfört den utbildning som krävs för yrket. Respondenten påpekar att dokumentation är en viktig del för att skapa kvalitet då det gör att det ställs högre krav på revisorns noggrannhet vid granskning av ett företag. Respondenten menar att det kan finnas skillnader i kvalitet mellan en liten och en stor byrå, eftersom att på en liten byrå kan det vara svårt att ta åt sig alla förändringar och nyheter som kommer. Branschen är i ständig utveckling och det krävs att alla hänger med. På de stora byråerna får varje enskild revisor reda på förändringar och nyheter på ett lättare sätt och det sätts tydliga krav på att dessa måste följas och att revisorn skall kunna dem, samt att de stora byråerna oftast har ett mer utvecklat system för hur revisionen ska gå till. De små byråerna har inte samma bredd i sin kunskap. Rykte är något som hjälper byråerna att skapa ett kvalitetsintryck. Ett gott rykte är en faktor för att få kunder och för att upprätthålla bra kvalitet, vilket gör att de är väldigt mån om sitt upparbetade rykte. Relationens längd kan påverka kvaliteten, respondenten menar att det gäller att inte hamna i en jävig situation då det kan påverka kvaliteten. Samtidigt kan en lång relation vara bra då revisorn lär sig verksamheten, vilket leder till att arbetet med revisionen går smidigare och kan hålla en högre kvalitet. Respondenten tycker att byrårotation kan vara på bra större bolag, och då främst börsbolag eftersom dessa företag har mer egna kontroller och de sköter redovisningen själva. I stora bolag kommer revisorn mest in och granskar de finansiella rapporterna. Medan i små bolag räcker det inte att endast granska de finansiella rapporterna då revisionen sker på ett helt annat sätt i dessa 23

företag. Det kan vara en snickare som förutom granskningen, behöver hjälp med deklarationen, juridiska frågor och försäkringsfrågor. Revisionen sker således på ett mera personligt plan och byrårotation skulle förstöra mycket i denna typ av revision. Dock anser respondenten att byrårotation kan vara bra ur jävssynpunkt. Intressenter har definitivt olika syn på vad revisionskvalitet är enligt respondenten. Eftersom varje intressentgrupp säkerligen definierar begreppet olika. En revision handlar om väsentlighetsbedömningar, dock tror de flesta intressenter att en revisor skall granska precis allt, medan det i själva verket enbart görs stickprov. För att minska förväntningsgapet är det viktigt att ligga på samma nivå som sina klienter. Det behövs för att revisorn ska göra ett bra jobb och för att få en nöjd klient, samt att klienten vet vad denne får ut av revisionen. Det kan vara att en klient vill att revisorn skall granska mycket inom företaget, medan en annan enbart vill att revisorn skall göra det som måste göras och sedan är det bra. Det är viktigt att veta för att förhindra förväntningsgap och därför är bra kommunikation viktigt, då alla parter vet hur revisionen kommer att gå till och vad resultatet blir. Vidare menar respondenten att klienter ser en revision som en kvalitetsstämpel på företaget, därför är det även viktigt att leva upp till det. Efter de senaste kriserna borde revisionskvaliteten blivit högre, kraven på dokumentation och blanketter som måste fyllas i, bland annat om penningtvätt har ökat. Det har även blivit mer kontroller av kassahantering och kassaregister. Men det har inte skett någon större skillnad i antalet interna kontroller inom byrån. Respondenten menar att Karlstad inte blivit lika påverkat som i de större städerna där misstankar om penningtvätt och bedrägerier förekommer i större utsträckning. 4.3. KPMG För respondenten innebär kvalitet i en revision att denna utförs enligt ISA:s regler och genomförs med god omsorg för att ge kunden ett mervärde. Respondenten menar att det helt enkelt handlar om att göra ett bra jobb för att revisorn med rimlig säkerhet ska kunna uttala sig i revisionsberättelsen. I det ingår även att granska förvaltningen av företaget, för att se om ledningen brutit mot gällande lagar. Vidare innebär kvalitet att revisorn ska kunna stå för det gjorts och vad som skrivits på. Dessutom krävs bra arbetsverktyg och en stor portion sunt förnuft, samt en förmåga att kunna se helheten för att plocka ut det som är väsentligt. Respondenten har ingen rak lösning på hur mätning av 24

kvalitet skall kunna ske, men genom att titta på en revisionsbyrås rykte kan en uppfattning om vilka som håller hög kvalitet fås. Då ett gott rykte oftast tyder på att dessa enligt marknaden håller en hög kvalitet. En annan faktor som skulle kunna användas vid mätning är att titta på om en revisor har många fällande domar mot sig eller om det är flera revisorer på samma byrå som har fått det, då det tyder på att den byrån inte håller en godtagbar kvalitet. Respondenten anser inte att anmälningar mot revisorer kan användas för mätning av kvalitet, då dessa anmälningar ibland helt saknar grund. Vid vidare diskussion kring begreppet anser respondenten att stora byråer håller en högre kvalitet eftersom de ofta har stora interna kontroller samt att de lägger stora resurser på att säkra kvaliteten. Dessa interna kontroller har respondenten svårt att tänkta sig att mindre byråer har tid eller resurser för att utföra. KPMG är ett internationellt företag, som gör att varje enskild revisor har höga krav ovanifrån på att deras revision skall hålla hög kvalitet. Det främjar de genom att ha mycket intern utbildning för sina anställda, för att de ska känna till och förstå hur de senaste regler och ändringar fungerar. Respondenten tror att ett gott rykte fungerar som en presumtion för kvalitet. Eftersom de får de flesta kunder genom kontakter och ryktesspridning. För att det ska vara möjligt måste både byrån och den enskilda revisorn ha ett högt ansett rykte. En annan faktor som diskuteras kring begreppet revisionskvalitet är relationens längd, och respondenten har erfarenhet av att revisionen håller högre kvalitet på revisionen ju längre relationen är. Respondenten ser de första åren som en prövotid, där revisorn lär känna företaget och dess bransch. Det tar lång tid att bilda sig en uppfattning om hur vissa företag och branscher fungerar. Respondenten menar att det krävs långa relationen för att revisorn ska kunna skaffa sig en helhetssyn. Dessutom brukar klienterna bli less på att det kommer nya revisorer titt som tätt som behöver tas hand om och läras upp på företagets system. Det förekommer i dagens läge mer ofta, att ledningen i ett företag byts ut flera gånger under en revisors uppdragstid. Det gör att ett hot mot revisorns oberoende aldrig förekommer. Vid dessa situationer krävs det långa relationer, då revisorn är den person som har mest erfarenhet av företaget och dess historik. En revision skulle i annat fall inte gå att utföra om en lång relation inte hade funnits. Respondenten påpekar att det är viktigt att revisionskåren har ett bra rykte för att bra och kunniga medarbetare med de rätta personliga karaktärsdragen attraheras till yrket vilket bidrar till kvaliteten. Respondenten menar att en 25

revision inte kan göras bättre än vad revisorerna har förmåga att göra. Ett bra rykte leder till att fler söker sig till byrån, vilket leder till större urval och möjlighet att plocka ut de allra bästa. Sedan är det även viktigt att revisorer har en bra status för att inte blir överkörd ute hos företagen. Respondenten tror att olika intressenter har olika syn på vad revisionskvalitet är och vad en revisor gör. Det har med förväntningsgapet att göra. Eftersom många tror att revisorer tittar och granskar precis allt på ett företag, men revisorn utgår helt och hållet från risk och väsentlighetsbedömningar. Det har faktiskt hänt att revisorsnämnden och finansinspektionen haft olika syn på vad som ska göras i en revision för att den skall hålla hög kvalitet. Det påvisar att det är svårt att beskriva vad revisionskvalitet är och att det finns väldigt många olika allmänna uppfattningar om det. Ofta tror kunder att revisorerna skall se allt, vara med hela tiden, och inte kosta något. Respondenten anser att gränserna för revisionsplikten borde flyttas lite högre upp för att fler företag ska få möjligheten att välja bort eller behålla revisorn. Skulle det ske är det även bättre för revisorerna då det är roligare att vara eftertraktad och då istället kanske fungera som en konsult till de företag som valt bort revisionen. Vidare menar respondenten att förväntningsgap inte går att få bort helt då det finns lagar och regler som förhindrar möjligheten för det. Exempelvis skulle banker säkert vilja se en större öppenhet av revisionen, men det går inte eftersom revisorernas tystnadsplikt sätter stopp för det i nuläget. De senaste kriserna har enligt respondenten påverkat på det sätt att revisorerna fått högre krav på dokumentation. Det har främst skett genom förändringar av ISA, på gott och ont. Kriserna har även gjort att byrån tagit fram nya verktyg och har en högre grad av kvalitetsuppföljning. På respondentens byrå har de dessutom infört krav på att en revisor ska lägga minst 60 timmar om året på utbildning oavsett erfarenhet. Det har även kommit nya krav på revisorerna att de ska vara licensierade för att kunna skriva på en revisionsberättelse för finansiella bolag. 4.4. Swedbank Eftersom en bank vid kreditbedömningar studerar ett företags bokslut och rapporter blir kvalitet i revisionen att de finansiella rapporterna från ett företag är riktiga och går att använda som beslutsunderlag. Men revisionen är inte det enda av intresse vid en kreditbedömning av ett företag utan det är en sammanvävd bedömning mellan finansiella rapporter och företagets affärsidé och personkemi. 26

Respondenten anser vidare att revisionskvalitet är svårt att mäta, men att det som skapar kvalitet i revisionen är revisionsbyråernas interna kontrollsystem. Ett problem respondenten såg för kvaliteten i revisionen är att det inte ofta, men ibland dyker upp revisorer som har extremt många klienter. Respondenten frågade sig då hur bra kvaliteten på revisionen blir vid denna höga arbetsbelastning för revisorn. Men det som är viktigt ur deras synvinkel är att revisorn gör en djupgående analys samt att värdering av lager sker på ett korrekt sätt, då banken ofta använder lager som säkerhet för ett lån. Vidare för kvalitet i revisionen anser respondenten att en stor byrå har en större samlad kompetens inom företaget, eftersom det på dessa byråer finns separata avdelningar med bland annat skatteexperter som bidrar till byråns totala kompetens. En bra relation till klienten är viktigt och det kan möjligtvis vara minst lika bra, om inte lättare att få till vid användandet av en mindre byrå. De större bolagen har bättre användning av en stor byrå då de har en högre total kompetens för att kunna genomföra en bra revison av dessa företag. Ett gott rykte anser respondenten vara viktigt för byråerna och ett förlorat rykte kan innebära stora skador på byrån då de kan förlora många klienter på grund av det. Enskilda revisorer bygger upp ett eget kontaktnät av klienter som anser att just denna revisor är duktig och håller hög kvalitet, vilket borde motivera till att fortsätta göra att bra jobb för att inte tappa dessa kunder. En lång relation mellan revisionsbyrå och företag anser respondenten påverkar på ett positivt sätt för kvaliteten på revisonen. Eftersom de stora företagen har olika sätt att värdera samt att de har väldigt stora lager som ska värderas. Varje företag är unikt och det tar tid för revisorn att lära känna företaget och deras system, samt att erhålla erfarenhet om branschen företaget agerar i. Byrårotation är något som respondenten anser kan vara både positivt och negativt, vid en rotation får de in ny input och nya influenser i revisionen av företaget och det kan göra att revisionen utvecklas. Men samtidigt förloras mycket i effektivitet och erfarenhet då en ny revisor måste sätta sig in i ett nytt och för denne helt främmande företag. Därför förloras stora delar av branscherfarenheten vid byrårotation, dessutom menar respondenten att de som bank blir de lite misstänksamma när ett företag byter revisor ofta, och därför behöver fråga varför bytet skett. Vidare för en hög kvalitet i revisionen anser respondenten att det krävs att revisorn följer god revisionssed samt följer gällande regler och ramverk som 27

finns. För att upprätthålla en hög kvalitet är det viktigt att revisorn känner delaktighet i processen och skall fungera som ett bollplank för företaget under hela resans gång. Alla intressenter till revisionen borde enligt respondenten i grunden ha samma syn på revision och vad som ska göras. Samtidigt kan det finnas skillnader då ett företag vill betala minimalt med skatt, medan det inte är av intresse för Skatteverket eller banker. Respondenten trycker dock på att långsiktighet är ett viktigt ord för banken i fråga om revision och för kvaliteten. Identifierandet av förväntningsgap är enligt respondenten lite av en kostnadsfråga då revisionsbyråerna utsätts för ständig prispress, och klienterna vill betala små arvoden gör att revisorerna får svårt att skapa något mervärde för klienten. Det gör att revisorerna inte kan lägga ner lika mycket tid som de kanske önskar, och möjligtvis kan det vara sämre för kvaliteten. Ett företag som inte vill betala mycket för revisionen kan heller inte förvänta sig speciellt mycket av den i form av ett mervärde. De senaste kriserna tror respondenten har varit positivt då revisorer blir lite mer försiktiga för att inte bli uthängda i media och därmed även förlora ett väl uppbyggt rykte. Alla byråer är väldigt måna om sitt rykte, och vid uppdagande av oegentligheter skärper alla till sig för att inte falla i samma fälla. Det borde ha ökat kvaliteten på revisionerna då de efter sådana kriser även granskas av media. 4.5. SEB Respondenten anser att revisionskvalitet handlar om revisorernas kompetens och att revisorn är noggrann, samt att deras granskning sker med oberoende ögon. Vidare är kvalitet i revisionen att revisorerna hjälper företagarna att ta fram en rättvisande bild av företagen som gör att kreditgivare kan lita på dessa uppgifter och att bolagets verkliga ställning är detsamma som framgår av bokslutet. Respondenten menar även att revisorn måste vara väl insatt i hur företaget och dess bransch fungerar. För att revisionen ska hålla hög kvalitet måste revisorerna få det material som de behöver i rätt tid för att de ska kunna utföra ett noggrant arbete. Därför är det viktigt att företagaren hjälper revisorn att ta fram det material som krävs och att företagaren är tillmötesgående, samt även tar fram de eventuella kompletterande uppgifter som revisorn kräver. Respondenten tror det går att mäta kvalitet men vet inte riktigt på vilket sätt som det är praktiskt möjligt och vilka verktyg som skall användas för att 28

genomföra en mätning. Revisionsbyråerna har vad respondenten tror väl utarbetade verktyg för mätning. Vad gäller om det är någon skillnad i kvalitet mellan en stor kontra mindre byrå är respondenten övertygad om att det finns skillnader. Då de stora företagen oftast är mer komplexa och därför behöver en större grad av spetskompetens för att tillgodose dessa behov. De stora byråerna har en större total kompetens inom byrån och kan därför tillmötesgå de stora företagens frågeställningar som oftast är väldigt komplicerade. Respondenten tror dock att en mindre byrå kan hålla en högre kvalitet för de mindre bolagen, eftersom de har en annan närhet till dem och kan bygga en bättre relation. Om en mindre byrå har färre klienter har de möjlighet att jobba närmare sina klienter. Klienten kan nog känna att de får mer tid med sin revisor om det är en mindre byrå. Respondenten har en uppfattning om att rykte kan fungera som en presumtion för kvalitet. Men kanske inte på det viset att de gäller en viss byrå utan det kan vara att en viss revisor har ett gott rykte. Ryktet skapar en revisor genom att sätta sig in i bolaget och vara engagerad. Det kan vara allt ifrån att vara med på bankmöten eller agera bollplank. En duktig revisor uppfattar banken som ett gott kvalitetsintryck. Relationens längd tycker respondenten är en kvalitetsfaktor som spelar in på den totala uppfattade kvaliteten. Då de som bank ser positivt på att ett företag haft en längre relation med sin revisor. Det grundar sig i att de då ser att bolaget har skött sig och lämnat ut begärda uppgifter till revisorn, och att de har en relation som fungerar. Längden är även bra då revisorn blir mer insatt i hur företaget fungerar och hur branschen fungerar. Om ett företag byter revisor menar respondenten att de som bank alltid blir fundersamma på varför bytet skett. Eftersom banken ser det som positivt med en lång relation anser de att byrårotation är något som kan leda till att det blir sämre kvalitet på revisionen då revisorn inte hinner sätta sig in i varken branschen eller företaget. För att revisorn ska kunna sätta sig in i det på en kort tid krävs det mycket resurser. Det som skulle kunna vara positivt med byrårotation menar respondenten är att det hjälper revisorn att upprätthålla oberoende, men inte för att det är något stort problem i dagens läge. Respondenten tror att olika intressenter har olika syn på vad kvalitet är. Banken ser till exempel revisionen som en kvalitetsstämpel på att de finansiella rapporter som ett företag presenterar är framställda på rätt sätt, samt att de går 29